Alla inlägg och poddavsnitt

Det är ett faktum att covid-19-restriktionerna har kostat miljontals liv i andra sjukdomar. De flesta länder har stoppat fri rörlighet, stängt skolor och mycket sjukvård har ställts in sedan i mars förra året för att minska smittspridning. Fram till februari i år har det dött uppskattningsvis två och en halv miljon människor i världen med covid-19. Men coronarestriktionerna har haft ett lika högt pris, och högre lär det bli över tid.

Senaste FN-statistiken visar hur undernäring ökat och vård samt vaccinering minskat efter att coronaviruset slog till för ett år sedan. Minst lika många, två och en halv miljon människor, har dött av coronarestriktionerna.

Om världen delas upp i en rik och en fattig halva, så bodde nästan alla som dött med corona, 9 av 10, i rika länder och de flesta var över 60 år. Medan de som dött i spåren av pandemirestriktioner främst bodde på den fattiga halvan och var unga. Det är kvinnor som har dött i barnsäng, nyfödda som har dött, barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är undernärda eller inte blivit vaccinerade. Man ser också en överdödlighet hos unga vuxna i fullt behandlingsbara och förebyggbara sjukdomar som till exempel tbc och hiv. Vi har förlorat åratal, kanske upp till ett decennium av utveckling på bara ett år, säger experterna. 

Man räknar också med att på grund av de här nedstängningarna av skolan så har minst 13 miljoner små flickor gifts bort. Tusentals flickor har könsstympats.

Men också i rika länder har nedstängningar allvarliga konsekvenser.

I ett upprop som skapades i oktober och nu börjar spridas ordentligt skriver man bl.a. om att barn bör gå i skolan. För barn är COVID-19 mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa. Det bästa tillvägagångssättet för att uppnå flockimmunitet, vilket kommer att skydda hela samhället, är att låta dem som löper minimal risk för dödsfall leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre.

De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Skolor och universitet bör hållas öppna. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas.

Great Barringtondeklarationen är ett internationellt upprop mot de nedstängningar som länder praktiserar till följd av covid-19 och som skapats av Dr. Martin Kulldorff, som är professor i medicin vid Harvard och expert på just sjukdomsutbrott, tillsammans med Dr. Sunetra Gupta, professor vid Oxford och expert på immunologi samt Dr. Jay Bhattacharya, professor vid Stanford.

I skrivande stund har 14 000 forskare, 41 000 läkare och 754 000 övriga personer skrivit under.

Man uttrycker att man som specialister på infektionssjukdomar och folkhälsa hyser stor oro för de skadliga fysiska och mentala effekter på folkhälsan som kommer av rådande COVID-19-policy. Man. rekommenderar ett alternativt tillvägagångssätt som man kallar Riskbaserat Skydd.

Den nedstängningsstrategi som råder i större delen av världen ger förödande effekter på folkhälsan på kort och på lång sikt. Resultaten av nedstängning inkluderar bl.a. försämrad kardiovaskulär hälsa, färre cancerscreeningar och försämrad mental hälsa – vilket leder till högre överdödlighet under de kommande åren.  Lägre samhällsklasser, yngre och barn bär den tyngsta bördan. Att hålla skolor stängda för elever är gravt orättvist.

Att hålla dessa åtgärder på plats tills ett vaccin är tillgängligt kommer att orsaka irreparabla skador.

Vi vet att risken att dö av COVID-19 är mer än tusen gånger högre hos de gamla och svaga än de unga. För barn är COVID-19 faktiskt mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa.

I takt med att immuniteten byggs upp i befolkningen minskar risken för infektion för alla, inklusive för riskgrupper. Vi vet att alla populationer så småningom kommer att nå flockimmunitet – dvs. nå den punkt där graden av nya smittade/infektioner är stabil. Detta kan påskyndas eller förstärkas (men är inte beroende) av ett vaccin. Vårt mål bör därför vara att minimera dödlighet och skadliga effekter på samhället tills vi når flockimmunitet.

Det mest empatiska tillvägagångssättet som balanserar risker och fördelar för att uppnå flockimmunitet är att låta dem som löper minimal risk för dödsfall leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre. Vi kallar detta Riskbaserat Skydd.

Åtgärder för att skydda riskgrupper bör vara det centrala målet för hantering av COVID-19. Till exempel bör vård/omsorgshem använda personal med förvärvad immunitet och utföra frekvent testning av annan personal och alla besökare. Personalomsättning bör minimeras. Pensionärer som bor hemma bör få matvaror och andra nödvändiga saker levererade till sitt hem. När det är möjligt bör de träffa familjemedlemmar utomhus hellre än inomhus. En omfattande och detaljerad lista över åtgärder, inklusive tillvägagångssätt för hushåll med både äldre och yngre generationer, kan implementeras och ligger inom folkhälsoexperters kunskapsområde och kompetens.

De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Enkla hygienåtgärder, som frekvent handtvätt och att stanna hemma när man är sjuk bör utövas av alla för att minska tröskeln till flockimmunitet. Skolor och universitet bör hållas öppna för undervisning på plats. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas. Personer i riskgrupp kan delta om de vill, medan samhället som helhet åtnjuter det skydd de utsatta ges av dem som har byggt upp flockimmunitet.

Här kan man skriva på https://gbdeclaration.org/#sign

Mer info om följderna av nedstängningar:

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/miljontals-har-dott-av-restriktionerna

https://www.thelancet.com/journals/lanres/article/PIIS2213-2600(20)30555-5/fulltext

Mer via https://4health.se/?s=corona

Det kom en ny större studie som visade fina resultat av D-vitamin som behandling mot Covid-19. Men, liksom många andra studier nu, så fanns den tillgänglig före den hade granskats (sk peer-review vilket säkerställer kvalitet på studier), så studien är tillfälligt borttagen.

Det detta preprint visade var att calcifediol, en form av D-vitamin (här kan du läsa mer om formerna, vanligen används i tillskott Cholecalciferol https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7352679/), minskade behov av intensivvård och minskade också dödligheten i covid-19 kraftigt.

Av de 551 patienter som behandlades med D-vitamin behövde bara 5,4% intensivvård. Medan 21% av de 379 som inte fått D-vitamin behövde intensivvård. Och D-vitamintillskottsgruppen hade 64% lägre dödlighet i Covid-19.

Studien hade 930 covid-19-patienter som deltagare, och är en större variant av den studie på D-vitamin mot Covid-19 som jag skrivit om tidigare. Alla inlagda patienter fick standardbehandling mot Covid och D-vitamin adderades till denna behandling för en del av patienterna.

Problemen med studierna på D-vitamin

Men det fanns några potentiella problem med studien, förutom att den inte hade granskats. Problemen inkluderade att deltagarna i studien inte hade randomiserats (de hade alltså inte slumpmässigt hamnat i behandlings- eller kontrollgrupp), istället hade man sagt att vissa avdelningar på sjukhuset skulle få D-vitamin och andra inte. Det fanns också olikheter mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen, såsom att kontrollgruppen hade färre kvinnor och lägre D-vitaminnivåer vid studiens start (dock var inte skillnaderna jättestora). Studien var inte heller placebokontrollerad.
Studien låg som sk preprint (och kommer troligen att finnas) här om den blir godkänd: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3771318

Jag har tidigare skrivit om en den mindre studien här: https://4health.se/studie-d-vitamin-effektiv-behandling-av-covid-19

Jag vill också betona att de flesta övriga studier, förutom dessa två, enbart är observationsstudier som tex visar samband mellan blodstatus av vitamin D och hur man insjuknar i Covid-19. Dessa resultat behöver inte säga någonting alls. Bl.a. för att man måste mäta alla olika former av D-vitamin för att kunna uttala sig om detta. Blodstatus går inte heller att översätta till att tillskott av D-vitamin skulle vara hjälpsamt. Tex kan lägre nivåer av lagringsformen av D-vitamin bero på att mer är omvandlat till aktivt D-vitamin, tex vid pågående inflammation.

Vad jag personligen skulle använda mot Covid-19

Om jag skulle drabbas av Covid-19 så skulle jag använda mig av bl.a. D-vitamintillskott, glutation, NAC, gurkmeja och kurkumin samt C-vitamin (trots att jag INTE rekommenderar tillskott av syntetisk C-vitamin /askorbinsyra/ askorbat i vardagen https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin).

I ett tidigt skede skulle jag även använda mig av diverse antimikrobiella preparat och livsmedel, inklusive vitlök, salvia och KS (kolloidalt silver). Samt jod

Troligen skulle jag även använda mig av allmänt immunhöjande / T-cellshöjande åtgärder, inklusive medicinalsvampar som reishi och sidenticka.

Jag rekommenderar dock inte stora doser D-vitamin förebyggande. Jag instämmer till stor del med det Morley Robbins säger i våra podcasts om D-vitamin. (Lyssna främst på avsnitt 218-221, och då särskilt på  https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2 ) D-vitamintillskott kan sätta annat ur balans i kroppen. Bl.a. kan en obalans mellan vitamin D och A, hindra A-vitamin. Vilket i sin tur behövs för koppar / ceruloplasmin, vilket i sin tur behövs för cellenergi, användningen av järn i kroppen mm. Men att ta D-vitamin tillfälligt vid infektion, eller i liten dos någon månad under vintern vid sidan av torskleverolja, kan vara vettigt.

Skilj alltså på vad jag skriver om att använda vid smitta och att använda förebyggande och dagligen för ett bra immunförsvar.

Mer via https://4health.se/?s=corona