fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Hälsa - övrigt

Antibiotikaresistens, tarmflora och andra behandlingsmetoder mot bakterier

av 4 Comments

Som ni som följer bloggen, och inte minst inläggen via taggen microbiome, känner till, så finns det många problem med överanvändningen av antibiotika. Inte minst så tar det död, inte bara på “elaka” bakterier, utan även på den goda tarmfloran. Detta gör att vi både får allt mindre goda bakterier och färre stammar av bakterier, vilket i sin tur är kopplat till många olika sorters sjukdomar och hälsobesvär.

Det andra stora problemet är att allt fler sorters bakterier utvecklar resistens mot antibiotika. Detta är ett särskilt stort problem då det inte kommer att finnas någon behandlingsmetod i de fall antibiotikabehandling verkligen skulle behövas.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner. Man kan också få infektioner av andra mikroorganismer, men då används inte antibiotika.
I dagligt tal kallas antibiotika ofta för penicillin. Men penicillin är bara en av flera olika grupper av antibiotika.
Många antibiotika är ursprungligen ämnen som bildas av bakterier eller svampar. Dessa har sedan förändrats på kemisk väg för att bli läkemedel.

Antibiotikaresistens är ett av framtidens största hot mot människors hälsa. I dag beräknas 700 000 personer per år världen över dö av infektionssjukdomar som inte går att bota på grund av läkemedelsresistens. Den siffran kan till år 2050 växa till 10 miljoner, visar en brittisk statlig studie som också slår fast att resistensen då kan vara ett större hot mot mänskligheten än vad cancer är.

Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Bakteriernas resistens är delvis en naturlig process, men den skyndas på av människans felaktiga användande av antibiotika.

Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra infektioner, effektiva antibiotika är också avgörande för att läkarna ska lyckas med cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Hur antibiotika används påverkar både uppkomsten och spridningen av resistens. Därför är det viktigt att läkemedlet bara används när det behövs och på rätt sätt. Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens.

Hotet om att det snart inte finns någon fungerande antibiotika att sätta in mot bakterieinfektioner har fått makthavare att vakna. För att hitta en lösning startades EU-projektet FORMAMP, där en internationell forskargrupp som leds från Sverige, bedriver forskning på nya sorters antibiotika som bakterier har svårare att utveckla resistens mot.

Forskare har länge ägnat sig åt att försöka hitta nya antibiotika, som kan ersätta de gamla som bakterierna utvecklat en motståndskraft mot. Men FORMAMP-projektet har valt en annorlunda väg. Forskarna i projektet studerar i stället antimikrobiella peptider, som finns naturligt i kroppen och kan liknas vid kroppens egen antibiotika. De dödar bakterier genom att tränga in och ta sönder deras cellmembran.

Antimikrobiella peptider finns i så gott som alla levande organismer och frisätts hos människan i första hand av en sorts vita blodkroppar som kallas neutrofiler. De kan också produceras i celler – framför allt i slemhinnor som ofta är i kontakt med mikroorganismer.

Peptider dödar bakterier mycket snabbare än vanlig antibiotika. Det gör att de kan användas lokalt, där de verkligen behövs.

En inflammation eller skada på en vävnad sätter igång frisättningen eller produktionen av olika antimikrobiella peptider. Att peptiderna är särskilt intressanta för forskningen beror bland annat på att de inte på samma sätt som konventionell antibiotika sätter igång en utveckling av resistens hos bakterierna.

För att bara behöva behandla de sjuka delarna har forskarna utvecklat olika former för hur den nya antibiotikan kan tillföras kroppen. Om man till exempel har en begränsad hudinfektion ska man inte behöva ta antibiotika oralt, eller intravenöst i hela kroppen. Då ska man istället kunna ta det som en gel eller kräm och behandla det lokalt.

Sverige har i många år arbetat strategiskt för att begränsa både förskrivningen av antibiotika och användningen i livsmedelsproduktionen, där antibiotika i dag utnyttjas i mycket stor utsträckning i många länder. Den svenska regeringen var till exempel först ut med att förbjuda antibiotika på djur i tillväxtfrämjande syfte. I april i år kom regeringen med en ny strategi för att bekämpa antibiotikaresistens, där ett av de sju delmålen är just ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner med nya metoder.

Globalt sett är det alarmerande, med hög förbrukning i stora länder som till exempel Kina, men också på nära håll i flera länder i Europa.

Våra resvanor gör att andra länders problem med antibiotikaresistens även blir Sveriges. Sjukvården har bekräftat flera fall där resande svenskar tar med sig resistenta bakterier hem, till exempel i tarmfloran. Kanske är det inte ett problem för den drabbade individen just då, men det kan bli senare i livet, eller så kan bakterierna spridas vidare till någon som är mer känslig.

Antibiotikaresistens, och andra former av läkemedelsresistens, kommer också att tas upp på ett toppmöte i FN:s generalförsamling i höst.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/antibiotikakrisen-ska-losas-med-sverige-i-spetsen/

Detox i verkligheten: DEL 4) Levern och avgiftning i fas 1 och 2

av 2 Comments

Det fjärde inlägget i den här serien handlar om levern. (Hela detox-serien via taggen detox )

Levern är vårt näst största organ efter huden. Din lever väger ungefär 1,5 kg och finns på höger sida ovanför magsäcken precis under revbenen.

Levern har många olika funktioner. Den bryter bl.a. ner fruktos, fruktsocker, och den lagrar glykogen. Levern producerar gallsyror som lagras som galla i gallblåsan och som sen töms ut i tarmen och hjälper till att bryta ner fetter. Den är med och reglerar ämnesomsättningen, den producerar kolesterol, den lagrar socker och fett, fettlösliga vitaminer och järn. Levern är med och reglerar blodsockernivån, är en blodreservoar och mycket mer. Levern avgiftar också kroppen från gifter, och det är detta som är fokus i den här serien inlägg.

Avgiftningen i levern är den absolut viktigaste delen av avgiftningsprocessen. Här finns kroppens allra högsta koncentration av enzymer som utför biotransformation (avgiftning alltså). Näst efter levern så är njurarna och lungorna de organ där en stor del av kroppens biotransformation sker. Men även i näsans slemhinna, i tarmens slemhinna och i huden finns det enzymer som utför biotransformation.

De två första faserna av kroppens avgiftning sker huvudsakligen i levern (den sker faktiskt även i tarmens celller, men det får du lära sig mer om i delen om matsmältningssystemets roll i avgiftningen, biotransformationen). Enkelt uttryckt; I fas 1 görs gifterna om till vattenlösliga, men ofta mycket reaktiva ämnen, och i fas 2 konjugeras de, vilket betyder att de binds till andra ämnen, så att de kan föras ut från kroppen utan att göra skada.

Fas 1 och 2 ska ske på så sätt att fas 2 faktiskt är snabbare än fas 1. Det förhindrar att reaktiva ämnen, mellanprodukterna, ackumuleras från fas 1. Detta sker på ett bra sätt så länge det inte finns brist på de kofaktorer (cofactors) som behövs i fas 2. Men om fas 1 är mycket aktiv pga att vi utsatts för mycket toxiner, och fas 2 är nedsatt av en eller annan anledning (genetiska faktorer eller näringsbrister tex), så kan obalanser mellan fas 1 och 2 uppstå. Detta bidrar till bildandet av fria radikaler, oxidativ stress, och slutligen skadade vävnader i kroppen.

Till levern kommer toxiska ämnen via blodet. Från blodet tas ämnena upp av leverns celler. När cellerna har tagit upp de oönskade ämnena så kan enzymer utföra sitt arbete.

I nästa del, del 5, kommer ett längre inlägg som beskriver biotransformation fas 1, dvs den här första fasen av avgiftning i levern. Därefter kommer också ett längre inlägg om fas 2.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Detox i verkligheten: DEL 3) Kroppens avgiftningsfaser

av 5 Comments

Det här inlägget publicerade jag först den 29 mars 2016, men nu kör vi intensivvecka 🙂

Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Idag får du en översikt över alla faser och delar i kroppen som används för det som kallas biotransformation, eller i vardagligt tal detox eller avgiftning. Tidigare inlägg och hela detox-serien via taggen detox

Många pratar om kroppens avgiftning i två faser, leverns avgiftning fas 1 och fas 2. Men egentligen består kroppens avgiftningssystem av många fler faser och långt mycket mer än bara levern. För även om den viktigaste delen av biotransformationen sker i levern, så sker det överallt i kroppen hela tiden. Jag ska i det här inlägget gå igenom de olika faserna översiktligt

Fas 1: Bioaktivering. En process i levern där enzymer arbetar med det giftiga ämnet och oftast bara delvis transformerar det giftiga ämnet. Det som händer då är att det bildas en mellanprodukt, ett mycket reaktivt ämne och faktiskt ibland ännu skadligare ämne än det ursprungliga giftet. Därför är det så viktigt att nästa fas, fas 2, håller samma tempo som fas 1. En obalans mellan fas 1 och 2, där fas 1 arbetar snabbare, gör att vi har en massa reaktiva skadliga ämnen på vift.

Fas 2: Konjugering eller bioinaktivering. Konjugera betyder sammanfoga. I den här fasen tas ”mellanprodukterna”, de reaktiva ämnen som bildats i fas 1, och görs om till snällare vattenlösliga ämnen som kan föras ut ur kroppen. I fas 2 inaktiveras de skadliga ämnena från fas 1, tex genom att en metylgrupp fäster till ämnet, eller med hjälp av vår kroppsegna antioxidant glutation. Även denna fas sker i levern och är beroende av enzymer, kroppsegna antioxidanter mm.

Fas 3: ”Efflux” Denna fas handlar om att transportera ut ämnena som bildats i fas 2 ur cellerna i levern och in i blodflödet. Till detta används transportproteiner.

Fas 4: Sker i njurarna, och syftar till att föra över ämnena till urinen

Fas 5: Avföringen. Galla är också ett ämne som konjugerar (dvs binder till) gifter. Detta sker i tarmen, och de konjugerade gifterna utsöndras sedan med avföringen. Det är viktigt att ha ett kontinuerligt utflöde för att gifter inte ska kunna återanvändas och tas upp i kroppen igen. Det är alltså viktigt att du bajsar tillräckligt mycket var dag

Fas 6: Är menstruationen och sker därför endast hos kvinnor. Det är ett sätt att bl.a. kunna göra sig av med överskott av järn.

Kroppen använder sig dessutom av svett, hår, utandning och saliv för att föra ut ämnen ur kroppen. Ett exempel på detta är en studie där man studerade kopplingen mellan kvicksilvernivåer och autism. I hårmineralanalyser såg man att nivåerna av kvicksilver i hår hos barn med autism var mycket lägre än i friska barn. Den första reaktionen var att det då inte fanns någon koppling mellan kvicksilver och autism, tills man insåg att problemet låg i att de autistiska barnen inte bioransformerade och utsöndrade kvicksilvret som de skulle. En liten parentes.

I kommande inlägg kommer vi bl.a. att gå djupare in i några av faserna och leverns funktion, men också att fokusera på hur vi kan stötta levern och avgiftningsmekanismen i kroppen med kost och tillskott.

Som sagt: Hela detox-serien via taggen detox. Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Detox i verkligheten: DEL 2) Biotransformation

av 1 Comment

Detta inlägg publicerade jag först den 15 mars 2016, men nu kör vi intensivvecka! 🙂

Vår kropp har en effektiv avgiftningsmekanism, inte bara för att kunna få ut det vi i vardagligt tal refererar till som gifter, utan för att bli av med allt från läkemedel och tillsatser till miljögifter och hormoner, koffein och alkohol. Dessutom har vi de gifter som kan produceras av mikroorganismer i vår kropp, såsom ämnen från jästsvampar (tex candida).

Man kan dela upp det i endogena och exogena ämnen. De endogena är de som bildas inne i vår kropp, ofta restprodukter från ämnesomsättningen, som tex mjölksyra och urea.
De exogena ämnena är ämnena som kommer utifrån och in i kroppen via munnen, via huden, intravenöst eller genom inandning. Exogena ämnen som är främmande för kroppen brukar kallas för xenobiotika. De här ämnena inkluderar mediciner, kemikalier över lag, besprutningsmedel osv.

Ett bättre ord att använda för kroppens processer för att eliminera dessa oönskade ämnen, gifter, istället för ”detox” är biotransformation. För det är faktiskt en transformation som sker i kroppen. ”Biotransformation is defined as a metabolic process whereby chemical modifications or alterations are made by the body on a specific chemical compound, usually by means of enzymatic activity.”

Syftet med biotransformationsprocessen är att konvertera giftiga ämnen till ogiftiga, vattenlösliga ämnen som enkelt kan elimineras och föras ut ur kroppen. Många av de xenobiotiska ämnen som tar sig in i kroppen är fettlösliga. Men för att dessa inte ska ansamlas i vävnaderna, utan kroppen effektivt ska kunna filtrera ut ämnena via njurarna så behöver kroppen konvertera dem till vattenlösliga ämnen. Denna konvertering till vattenlösliga ämnen är därför ett av de viktigaste syftena med biotransformationen, dvs hela kroppens avgiftningsprocess.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Detox i verkligheten: DEL 1) Introduktion

av 11 Comments

Detta inlägg publicerade jag först den 7 mars 2016, men nu kör vi intensivvecka! 🙂

Nu kommer en ny serie “så fungerar kroppen”-inlägg. Jag kommer att ta upp temat detox, men inte med några flummiga cleansing-kurer, utan faktiskt förklara hur kroppen använder sina avgiftningsfunktioner och hur man kan supporta dem på olika sätt.

Varför är detta viktigt?
Jo, inte bara exponeras vi för allt fler gifter och kemikalier, många har dessutom blockeringar i sin avgiftningsfunktion pga brister på vitaminer, aminosyror eller något annat.
Ett annat stort problem är en ökad tarmpermeabilitet, läckande tarm alltså, som kan göra att oönskade ämnen tas upp ur tarmen och in i blodomloppet. Mer belastning på vår avgiftningsmekanism alltså.
Det finns dessutom flera genetiska egenskaper som kan göra att man har nedsatt avgiftningsförmåga. Du kan tex ha gener som gör att enzymerna från familjen som kallas glutathion-s-transferas har nedsatt effektivitet, vilket gör att du har nedsatt avgiftningsförmåga och sämre tolerans för gifter (detta och mycket mer testar vi bl.a. i DNA Health-testet om du är nyfiken på hur dina genetisk förutsättningar ser ut)
I den här serien inlägg kommer vi så klart inte bara prata om problemen, utan fokusera på vad som är viktigt att tänka på bl.a. när det gäller kosten.

Jag vände mig till Female Balance Shop som har många bra tillskott för just detta ändamål – att stärka, stötta och stimulera avgiftningsmekanismen i kroppen. Och de var så schyssta att de sponsrar den här inläggsserien med tillskott som jag testar och demonstrerar. Men mer om de olika ämnena i kosten och tillskott i kommande inlägg! Häng med!

Jag har även skapat en ny tag för detta, taggen detox, så att det ska vara lätt att hitta alla inlägg på temat

I de närmaste inläggen på temat pratar vi “biotransformation” och så ger jag dig en översikt av kroppens avgiftningsfunktion och alla faser. Och senare pratar vi om allt från leverns funktion till kost, tillskott mm. Ett bättre ord att använda för de här processerna istället för ”detox” är biotransformation. För det är faktiskt transformation av giftiga ämnen mha bl.a. enzymer som sker i kroppen vid avgiftning. Häng med så får du veta mer!

DETOX-vecka!

av Leave a Comment

I början av mars började jag på en detoxserie av blogginlägg för att förklara hur man kan stötta kroppens avgiftningsapparat (s.k. biotransformation) i verkligheten; och hur det som oftast kallas för detox (pulver, kurer, fasta etc) inte alls är någon höjdare för att faktiskt stötta kroppens egna detox.

Sen kom det massor emellan och jag har inte skrivit vidare på detoxserien, men jag tänker att vi kör en intensivvecka den här veckan. Jag börjar senare idag med att publicera om lite av det jag skrev tidigare i vår – om ni (liksom jag) glömt lite var vi slutade. Och så fortsätter vi helt enkelt

För lite sol lika farligt som rökning

av Leave a Comment

I en debattartikel på SVT opinion från samma läkare/forskare som varnade för att solkräm inte skyddar mot cancer tidigare i år (https://4health.se/solkram-skyddar-inte-mot-cancer-kanske-okar-det-risken ), tar man upp hur dåligt vetenskapligt förankrade råden kring sol är.

Det är Pelle Lindqvist (Docent/Överläkare Kvinnokliniken Huddinge) och Håkan Olsson (Professor/Överläkare, Onkologen, Lund) som bl.a. skriver om hur vi får lära oss att undvika solen för att minska risken för elakartad hudcancer. Men den nya stora studie jag skrivit om tidigare (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.12496/abstract)  visar att undvikande av solexponering tvärtom är en stor riskfaktor för vår hälsa.

De skriver att: “Vi anser att de som propagerar för ”ju mindre sol, desto bättre” tar på sig ett stort ansvar för vår hälsa. De som följer detta råd verkar förkorta sin förväntade livslängd med mellan 0.5 till 2 år.”

“Vi ser i våra studier att ickerökande/ickesolare hade samma risk för död som rökande/storsolare.

Att undvika solen ger med andra ord lika stor risk för död som rökning.

Vi ser att kvinnor som undviker solen fördubblar sin risk i kardiovaskulär sjukdom såsom hjärtinfarkt, stroke och blodproppar. Dubbelt så många som inte solar insjuknar även i ”andra” sjukdomar så som diabetes, MS och lungsjukdom.”

“Det finns ingen vetenskaplig studie som visar att man kan vara ute längre i solen med solkräm med tanke på melanomrisken. I Sverige ser vi att solkrämsanvändare dubblerar sin risk för melanom, sannolikt för att man varit ute för länge i solen.”

“Melanomrisken ökar när man översolar (tex är ute länge med solkräm), bränner sig (får blåsor med mera) och vid överdrivet solarieanvändande. Samtidigt vet vi att de som har utomhusarbete inte ökar sin melanomrisk. En daglig solexponering ökar alltså inte risken för melanom.”

Missa inte heller mitt populära inlägg från i mars på detta tema https://4health.se/for-lite-sol-ar-skadligt-nagra-olika-argument-kring-varfor

http://www.svt.se/opinion/sola-mer

Vi människor skapar energi från solljus

av 2 Comments

Det har funnits ett par personer i världen som påstått att de inte behövde mat, utan kunde leva från solljus. Bland annat en indisk man, som man dessutom testade att stänga in och övervaka för att se om han talade sanning.

Och visst är det så att vi känner oss mer energiska under sommarhalvåret, delvis pga den ökade serotoninproduktionen som ljuset stimulerar, och delvis pga vitamin D. Men det finns faktiskt studier som visar att vi människor kan producera cellenergi, ATP, med hjälp av solljus. Det verkar dock kräva att vi äter mat som innehåller klorofyll, dvs mörkgröna grönsaker (som vi också behöver för våra tarmbakterier, för K-vitamin, folat, magnesium, kalcium och en hel rad andra anledningar)

I nästan allt liv finns energi i form av ATP-molekyler (adenosintrifosfat). I djur och människor skapas ATP i mitokondrierna, kraftverken i cellerna, genom cellandning. En process som omvandlar maten vi äter till energi som cellen kan använda.

Växter innehåller klorofyll och skapar ATP med hjälp av ljuset.

En studie (vid Columbia University Medical Center) undersökte om klorofyll kunde ta sig in i celler hos djur. Man utfodrade råttor med en klorofyllrik kost och mätte sedan klorofyllmetaboliter (nedbrytningsprodukter alltså) i råttornas mitokondrier. Det var tydligt mätbara nivåer av dessa klorofyllmetaboliter, vilket indikerar att klorofyllet faktiskt tar sig in i våra cellers mitokondrier.

Sedan utfodrade man samma klorofyllmetabolit till en särskild mask som man ofta gör studier på, C. elegans, eftersom den delar många biologiska egenskaper med människan. Forskarna kunde mäta maskarnas ATP-produktion (energiproduktion alltså) och såg att hos de maskar som man utfodrat med klorofyllmetaboliten så var energiproduktionen mycket högre. Men bara om de utsattes för ljus. Om maskarna befann sig i mörker, så var det ingen skillnad i ATP-produktion. Maskarna kunde alltså producera energi, inte bara från kalorier, utan från solljus mha klorofyll – precis som växter kan. De här maskarna som fått klorofyll/klorofyllmetaboliter levde också längre.

Även andra studier har visat att celler hos däggdjur kan producera cellenergi genom exponering för solljus. Så kanske är det inte alls bara D-vitamin och serotonin som är anledningen till vår upplevda ökade energi under sommarmånaderna (och den ofta minskade aptiten). Kanske handlar det om att vi producerar en del av den energi vi behöver från solljus.

Och den instängda indiern då? Jo, under den tid han övervakades klarade han sig enligt sägnen utan vare sig mat eller vatten.

Det skadar ju i alla fall inte att äta mörkgrön mat och att vistas i solljus. Och kanske är det rent av livsnödvändigt!

http://jcs.biologists.org/content/127/2/388

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25645910

Viktnedgång efter graviditet kontra gifter

av Leave a Comment

Ammande kvinnor brukar avrådas från att gå ner för snabbt i vikt, men det finns få studier som faktiskt undersökt hur mycket halterna av miljöföroreningar i modersmjölk ökar vid viktnedgång.

Ett halvt kilos viktnedgång i veckan är ett lagom tempo för ammande kvinnor som håller på att göra sig av med sina graviditetskilon enligt en svensk studie från Sahlgrenska.

I studien har man undersökt miljöföroreningar i mjölken hos ca 30 kvinnor. Prover på bland annat industrikemikalien PCB togs cirka 10 respektive 20 veckor efter förlossningen. Studien visar att halterna av den vanligast förekommande PCB-varianten, PCB 153, ökade med ca 12 procent i mjölk från de 27 kvinnor som gick ner i vikt.

PCB är en industrikemikalie som förbjöds på 1970-talet. Trots att det var länge sedan PCB förbjöds finns ämnet kvar i miljön eftersom det är svart att bryta ner. Människor får främst i sig PCB via maten och det lagras i fett hos både människa och djur. PCB förs sen över till foster och spädbarn via moderkakan och modersmjölken – särskilt då vi mobiliserar fettdepåerna där det lagras. Under foster- och spädbarnsperioden är också känsligheten för miljögifter som PCB som störst. I djurförsök har man sett att PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen samt orsaka cancer.

De första veckornas snabba viktminskning till följd av vätskeförlust tros inte påverka mjölken. Rådet om ett halvt kilos viktnedgång i veckan gäller perioden därefter.

Det allra bästa är ju att försöka att äta bra under graviditeten så att man inte lägger på sig så mycket utöver själva magen med barnet och fostervattnet. Ett par kilos extra skyddande fettvikt är ingen nackdel, men mer än så gynnar varken kvinna eller barn. Dessutom – både mamma och barn mår bäst av en kost som inte leder till en stor viktuppgång under graviditeten, en kost som vi är anpassade till med naturligt fett, mycket grönsaker och protein från djur som haft det bra! Det är samma kost som både gör att du inte går upp mer än nödvändigt under graviditeten och som gör att du inte heller tappar för mycket för snabbt efteråt.

Tidigare om graviditet och barn och miljögifter.

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sahlgrenska-tappa-inte-graviditetskilon-for-fort

Beror din utmattning på selenbrist?

av 2 Comments

För inte så länge sedan skrev jag om hur selenbrist kan ge symtom på underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos (https://4health.se/hur-du-far-hypotyreos-skoldkortelbesvar-av-selenbrist)

Men selen samverkar också med CoQ10 (koenzym Q10 eller coenzym Q10) i kroppen när mitokondrierna producerar energi i våra celler. Energin från vår mat görs ju om i cellernas mitokondrier till energi som cellerna kan använda, ATP.

Och som jag skrev om tidigare i år så kan energilöshet och utmattning sitta både i binjurarna, i sköldkörteln och i just cellernas mitokondrier. (https://4health.se/utmattad-trott-energilos-det-har-har-hant-i-kroppen-och-sa-kan-du-utreda)

På cellnivå så behövs CoQ10 för energiproduktionen. CoQ10 är ett fettlösligt, vitaminliknande ämne. Det fungerar som ett så kallat koenzym i cellandningen, dvs när de små kraftverken mitokondrierna producerar energi i cellerna. (Mer om detta lär du dig i avsnitt 92 av podden)

Mikael Björnstedt som forskar kring selen vid Karolinska Institutet har sett att när Coenzym Q10 har försvarat sig mot syreradikaler blir det inaktivt. I laboratorietester har man tillfört selen i cellen, vilket har resulterat i att Q10 ”laddar om” och blir aktivt igen.
Teoretiskt sett kan detta betyda att CoQ10 inte får samma effekt om man lider av selenbrist. Vilket i sin tur kan betyda att du känner dig utmattad.

Selen är ett av de mineraler som mäts bra i hår. I vanliga vården går det nog att få ta ett blodprov i form av selen i serum (S-Se), men detta är ett ganska osäkert prov vad jag förstått.

Och ps. statiner och betablockerare är två typer av mediciner som kan blockera kroppens produktion av CoQ10 (läs mer om statiner https://4health.se/?s=statiner ), så äter du dessa mediciner så kanske det snarare är de som är problemet, och inte selenbrist eller något annat.