fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: avföringstrans

Tarmbakterier till överviktiga människor – ny studie

av Leave a Comment

Förändringar i sammansättningen av tarmfloran, ditt mikrobiom, har kopplats till både sjukdomar och fetma. En del bakterier verkar bland annat få kroppen att ta upp och lagra mer fett.

Forskare har testat detta, bland annat genom avföringstransplantationer på möss och råttor (se tidigare inlägg https://4health.se/hur-magfloran-paverkar-din-vikt-och-vad-du-kan-gora), men i år ska det också göras försök på överviktiga människor. En randomiserad, kontrollerad klinisk stude genomförs vid Massachusetts General Hospital och ska undersöka hur kapslar med frystorkad avföring som donerats av hälsosamma, magra individer kan påverka vikten hos överviktiga. Patienterna kommer att få ta dessa piller i sex veckor, med start i mars och forskarna kommer sedan att följa deras vikt under minst ett år.

Läs mer på ämnet: https://4health.se/tag/microbiome

http://www.mentalfloss.com/article/73600/doctors-are-testing-freeze-dried-poop-pills-treat-obesity

Hur mental hälsa och depression styrs av din mage/tarm – Psychobiotics

av 1 Comment

Hittade en väldigt bra vetenskaplig artikel från 2015 med namnet Psychobiotics and the gut–brain axis: in the pursuit of happiness, en genomgång av just kopplingen mellan maghälsa och hjärnan. Jag har i tidigare inlägg förklarat kopplingar mellan bl.a. depression och tarmflora/maghälsa. Läs särskilt dessa två inlägg:

  1. https://4health.se/magflora-depression-parkinsons-sjukdom
  2. https://4health.se/magens-bakterier-hjarnans-halsa

(Alla inlägg på ämnet tarmflora hittar du via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome)

I denna artikel går man igenom kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan (gut-brain-axis) och tar upp saker som:

Att kommunikationskanaler mellan tarmarna och hjärnan inkluderar sympatiska (A) och parasympatiska (B) nerver (dvs fight or flight-nerver respektive lugn- och ro-nerver i det omedvetna nervsystemet) och det enteriska nervsystemet (C), som är den del av det omedvetna nervsystemet som styr matsmältningssystemets funktioner.

A. Rollen som det sympatiska nervsystemet har i “gut-brain-axis” innefattar att reglera motilitet, blodflöde, barriär och immunsystemets aktivering.

B. Det parasympatiska nervsystemets roll i kommunikationen mellan gärna och tarmar är välstuderat. det sker en tvåvägskommunikation via den långa så kallade vagusnerven. Just vagusnerven har jag pratat och skrivit om flertalet gånger eftersom det verkar vara tarmflorans huvudsakliga kommunikationskanal till hjärnan. Det är alltså bakteriernas telefonlinje till din hjärna.

C. Det enteriska nervsystemet (ENS) kallas ibland för  “the second brain”. Interaktionen mellan mikrobiotan (organismerna i dina tarmar) och det enteriska nervsystemet spelar en betydande roll i kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan.

Bakterier och andra organismer i dina tarmar påverkar alltså kommunikationen till hjärnan, och brist på en hälsosam tarmflora kan ge dysfunktion i just denna “gut-brain-axis”, vilket i sin tur kan ge allt från neuropsykologiska sjukdomar till metabola sjukdomar och tarmsjukdomar.

Studier har visat hur tillskott av probiotika kan påverka humör, oro och depression. Det finns också små studier som visat att tillskott av prebiotika (alltså fibrer/bakteriemat) kan förbättra stresshormonnivåer och koncentrationsförmåga.

Mycket av forskningen så långt är gjord på djur, men en studie på människor från 2013 visade hur fermenterade mjölkprodukter med probiotika kan förändra hjärnans aktivitet.

Rollen som tarmfloran spelar för neuropsykologiska sjukdomar är fokus för mycket forskning just nu. Det finns redan data som visar kopplingar mellan dysbios (obalans i mikrobiotan) och mental ohälsa såsom depression och autism. Men detta fungerar också i andra riktningen, dvs studier visar hur probiotika och transplantationer med mikrobiota (såsom avföringstransplantationer) kan påverka sjukdomar och mental hälsa.

Rekommenderar den som är intresserad att läsa artikeln som du hittar här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4370913/

Ännu fler områden där TARMFLORA är viktigt – brännskador och infektioner

av Leave a Comment

Brännskador kan leda till en rubbad bakterieflora. Svenska forskare ska testa om det går att återställa tarmfloran hos brännskadade genom avföringstransplantation med egen avföring. Det kan minska risken att drabbas av svåra infektioner.

Tarmflorans betydelse för vår hälsa blir allt tydligare, och tidigare forskning har visat att det finns kopplingar mellan en rubbad sammansättning av mikroorganismer i vårt mag- och tarmsystem och förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, depression osv (läs tidigare inlägg via taggen microbiome, eller lyssna på avsnitt 44, 46 och 51 av podcasten)

Men man misstänker att även svåra brännskador kan få stora konsekvenser för tarmfloran, vilket kan leda till en ökad risk för livshotande infektioner och blodförgiftningar en lång tid efter att de akuta brännskadorna läkt.

Nu inleds en studie på brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där 50 brännskadade patienter kommer att få lämna avföringsprov när de kommer in till sjukhuset.

Avföringen kommer att analyseras och sparas. Efter att patienterna avslutat sin behandling kommer en del att få små mängder av sin ursprungliga avföring återförd in i tarmsystemet, vilket man hoppas kan leda till att de ”goda” bakterier som fanns i den tidigare tarmfloran ska konkurrera ut eventuella multiresitenta bakterier andra skadliga mikroorganismer som fått möjlighet att växa till. Det kan vara ett sätt att återställa den ursprungliga, friska tarmfloran och bli kvitt de resistenta bakterier som haft möjlighet att ta över under vårdperioden då patienten fått mycket antibiotika.

Forskarna kommer sedan undersöka om avföringstransplantationen leder till att patienten får tillbaka sin tidigare tarmflora, och om det i så fall minskar risken för olika infektioner.

Om det visar sig vara en framgångsrik metod, så skulle det kunna hjälpa även andra patientgrupper, vars tarmflora förändrats på grund av antibiotikabehandling och långa perioder i sjukhusmiljö. Studien kommer att pågå under två år.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/avforing-kan-aterstalla-tarmfloran-hos-brannskadade

Bakteriefloran avgör vår hälsa – Äntligen på svenska

av 4 Comments

Vikten av, och alla roller hos, vår mikrofilm, dvs bakteriekultur på hud, tänder, i mun och tarmar blir allt tydligare. Det händer enormt mycket inom forskningen på det här området just nu.

Och den här infon, särskilt den som rör tarmflora, finns väl tillgänglig i studier på engelska och från utländska experter, men jag har inte hittat så mycket välformulerat och tydligt på svenska innan. Men nu – två hela avsnitt från Vetenskapens värld, mycket fint gjorda och sevärda! De summerar verkligen på ett fint sätt vad vi vet här och nu om allt från avföringstransplantationer till tandhygien.

Har därför länge tänkt skriva ett antal inlägg på området, dvs på en del av ämnena som tas upp i programmen, men inte fått tummarna loss. Men nu lovar jag att det kommer ett par inlägg på temat bakterieflora 🙂

Tyvärr är inte första delen tillgänglig längre, men det går utmärkt att se bara den andra delen via länken nedan. Bara den är mycket sevärd!
Originalprogrammet heter “Life on us” och är producerad och regisserad av Annamaria Talas. Går troligen att hitta för nedladdning eller streaming på nätet.

Del 1 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2664489/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4

Del 2 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2681607/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-5

X antal år senare erkänner våra stora tidningar att fett faktiskt är nyttigt – men de här är de verkliga diskussionerna kring kost

av 1 Comment

Till och med svenska flaggskepsstidningen DN erkänner nu i en stor artikel att nä, fett och mättat fett är ju inte farligt. Tidigare år var det den världsstora tidningen Times (http://time.com/2861540/fat-and-carbs-diet-guidelines/ och http://time.com/2863227/ending-the-war-on-fat/)Börjar bli uttjatat att det ens fortfarande diskuteras, media hänger inte med i de verkliga kostdebatterna på 2010-talet. Inte handlar de om huruvida fett skulle vara farligt längre i alla fall…

Läkare och forskare i framkant diskuterar inte längre huruvida fett eller mättat fett är bra. Det är visat om och om igen. På något sätt börjar det kännas ganska monotont och uttjatat att diskussionerna fortsätter i svensk media.

De verkliga diskussionerna nu handlar snarare om hur häftig tarmfloran är egentligen, och framförallt magflorans betydelse för hälsan, tex genom avföringstransplantationer (!), och hur mycket fibrer och grönsaker vi behöver för att mata den. Att vi bör moderera proteinintaget, och (!) alla användningsområden för ketoner – mot alzheimers, mot diabetes, mot cancer etc. Det arbetas tex på att ta fram ketontillskott, dvs ett tillskott tex för epileptiker så att man får ketonernas fördel utan att behöva gå superextremt med kosten.

DN beskriver hela historien om fettråden som jag beskrivit många gånger tidigare på olika sätt, bl.a. i mitt populära inlägg här: https://4health.se/kanner-du-nagon-som-fortfarande-tror-att-fettmattat-fett-tapper-till-blodkarlen och här https://4health.se/historien-bakom-vara-myndigheters-kostrad

Läs artikeln i DN: http://www.dn.se/ekonomi/hur-farligt-ar-fett/

Bakteriernas makt och magflora

av Leave a Comment

Tarmfloran är av så stor betydelse för vår hälsa, för välfärdssjukdomar etc etc att det kan vara svårt att greppa. en del i detta är att mikroorganismer i tarmarna bryter ner maten och gör den mer tillgänglig för oss människor. Det finns bl.a. en bra bok om tarmfloran för den som är intresserad som heter “The second brain”. Och magen är faktiskt vår andra hjärna. Forskare tror att när vi utvecklades från mindre avancerade djur så var vår nuvarande mage faktiskt vår hjärna. Därav alla signalsubstanser runt matsmältningsapparaten.

Nu visar forskare att tarmfloran även är kopplad till vikten.

Flera studier har visat att sammansättningen av bakterier i våra tarmar är kopplade till om vi är tjocka eller smala. Det kan man förstås hävda – att samma mat som gör tarmfloran dålig gör oss också överviktiga (socker etc).  Men nu har amerikanska forskare visat att tarmbakterier från smala personer kan fungera som ett skydd mot fetma.

Forskarna tog tarmbakterier från mänskliga tvillingar där ena tvillingen är överviktig och den andra smal. Bakterierna tranplanterades sedan in i möss som behandlats så att de var bakteriefria. De möss som fick tarmbakterier från den överviktiga tvillingen lade på sig mer fett än de möss som fick bakterier från den smala personen. Det här berodde inte på olikheter i hur mycket mat de åt.

Smala och överviktiga möss släpptes sedan ihop under tio dagar. Eftersom möss ofta äter avföring överför de bakterier mellan varandra. Det visade sig då att de överviktiga möss som bott tillsammans med smala möss hade ”smittats” av de smala mössens ämnesomsättning och gått ner i vikt. De feta mössen påverkade däremot inte sina smala burkompisar. (något som kanske tyder på att de tjocka mössen saknade något i sin tarmflora – min kommentar)

Och avföringstransplantationer är faktiskt ett vedertaget begrepp. En forskningsgrupp vid Karolinska institutet studerar när tarmfloran överförs direkt från friska till sjuka personer. De ger då bakterier från avföring till patienter som har diarréer – och i de flesta fall blir dessa patienter friska. Avföringstransplantationer innebär att man tar avföring från en individ och sprutar in det via rumpan till tarmen på en annan individ. Tidigare studier har också visat att avföring från smala individer har kunnat förbättra blodfettsprofilerna och ökat insulinkänsligheten hos överviktiga personer med ett förstadium till diabetes. Det finns en mycket bra blogg som heter coolinginflammation. Han har skrivit en hel del på ämnet (engelska fecal transplant ) Här kan du se hans inlägg på ämnet http://coolinginflammation.blogspot.se/search?q=+fecal+transplant

Läs mer:

http://www.sciencemag.org/content/341/6150/1241214

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/avforingstransplantation-mot-fetma