Search Results for: bönor

Autoimmuna sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar innefattar väldigt många sjukdomar, däribland reumatism, diabetes typ 1, MS, autoimmun sköldkörtelsjukdom (Hashimotos och Graves) och glutenintolerans. En autoimmun sjukdom innebär att det egna immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egen vävnad. En sjukdom, många olika utlopp kan man säga.

 

För att få en autoimmun sjukdom krävs vanligen tre saker. En genetisk faktor, en påverkad tarm och tarmflora, samt en utlösande faktor. Den utlösande faktorn kan vara allt möjligt som påverkar immunsystemet och hormoner. En kraftig infektion eller graviditet t.ex. Tarmen är det som går att påverka mest här. Ungefär 80 % av kroppens immunförsvar finns runt matsmältningssystemet. Vid problem med ökad tarmpermeabilitet, ”läckande tarm”, så kommer tarmen att släppa ut för stora partiklar och fel ämnen. Immunförsvaret reagerar eftersom de inte känner igen det som kommer ut och registrerar det som potentiell fiende. Detta ökar immunförsvarets aktivitet och inflammation, vilket ökar risken för autoimmuna reaktioner. Inte minst eftersom en del av dessa ämnen som läcker ut från tarmen liknar kroppsegna molekyler. Immunförsvaret tar alltså fel.

 

Vid autoimmunitet bör man alltså börja med att läka tarmen och arbeta med att förbättra tarmfloran. Jag rekommenderar att man testar sin tarm, t.ex. med ett GI map och ett IPA-test: https://4health.se/mage-tarm . Man bör också äta en antiinflammatorisk kost, gärna en så kallad autoimmun kost. Det är ännu viktigare att undvika gluten/ spannmål vid autoimmuna sjukdomar. Man bör också undvika mejeriprodukter och ibland även en del annan mat.

Lektiner är en kostrelaterad faktor man tror kan ha betydelse. Lektiner är växtproteiner som finns rikligt bland annat i bönor. Men även gluten, som finns i mjöl, är en lektin. Man har upptäckt att flera autoimmuna sjukdomar ofta förbättras om man äter glutenfritt. Det finns också något som kallas för AIP, autoimmunt protokoll, som är en striktare variant av paleokost där man undviker allt som vanligen retar immunförsvaret och kan bidra till ökad inflammation och autoimmuna reaktioner.

 

Andra orsaksfaktorer är mikrober såsom virus.  Dessa kan utlösa en specifik autoimmun sjukdom genom att viruset i fråga liknar något annat som finns i kroppen, så att immunförsvaret i samma veva som det tar hand om viruset också angriper det kroppsegna.

 

Det finns mycket att säga om autoimmunitet. Lyssna därför på podcastavsnitt 83 av 4Health med Anna Sparre för mer information om autoimmuna sjukdomar och autoimmun kost. Lyssna därefter på 136 och 239 samt avsnitten med Dr David Brady – 236, 237, 240, 241.

 

 

Cancer

En tredjedel av alla svenskar drabbas någon gång av cancer. Cancer är okontrollerad celltillväxt, vilket leder till att de nya cellerna förstör den omgivande vävnaden i kroppen.

Oxidation, som du kanske minns att vi pratade om i avsnitt 5, är en viktig bidragande faktor till cancer, eftersom oxidationen kan skada celler och bidra till felaktig celldelning.

 

Mat som är särskilt oxiderande och därmed cancerframkallande är för det första livsmedel som innehåller akrylamid. Kanske känner du till akrylamid efter skriverierna om framförallt chips för några år sedan (och såklart – Rhoca-Gil från tunnelbygget vid Hallandsåsen). Akrylamid är ett nervgift och en carcinogen, dvs. potentiellt cancerframkallande. Och det är inte bara chips och Rhoca-Gil som innehåller akrylamid. Akrylamid kan bildas vid upphettning av kolhydratrika livsmedel. Genom så kallade maillardreaktioner som sker när sockerarter reagerar med vissa aminosyror bildas bland annat akrylamid. Detta sker framförallt genom upphettning vid höga temperaturer och/eller under lång tid. Så kolhydratrika livsmedel som man har ”överbakat” är källor för akrylamid. De största källorna till akrylamidintag är potatisbaserade produkter, som chips och pommes frites samt spannmålsbaserade produkter som bröd, flingor och knäckebröd.

Annan mat som är oxiderande är socker, brända proteiner och härsket fett. Så undvik sådan mat. Dessutom har man observerat ökad cancerförekomst i studier på kost med lite fett och högre andel kolhydrater, så återigen är det viktigt att minska på kolhydratintaget till förmån för fett.

 

I övrigt är det viktigt att äta rikligt med antioxidanter för att motverka oxidation. Det kan t.ex. vara i form av selen, E-vitamin, C-vitamin och färgrika grönsaker.

Förutom för antioxidanternas skull så ska man äta grönsaker på grund av de växtgifter som mer eller mindre alla grönsaker innehåller (särskilt mycket i bönor mm). I liten mängd och varierad mat är det inte särskilt farligt för oss, men man har kommit underfund med att växtgifterna är mer giftiga för cancerceller än våra vanliga celler.

 

Undvik även gifter så långt du kan, samt stress och annat som skapar oxidation (Läs gärna mer i avsnitt 5).

 

Det finns mycket att säga om cancer som en metabol sjukdom. Jag kan varmt rekommendera att lyssna på podcastavsnitten om cancer, inte minst avsnitt 92 och 272, men även avsnitt 40.

 

 

Mag- & tarmbesvär

Besvär med magen kan bero på många saker. Men en mycket vanlig anledning är att fördelningen av kosten mellan kolhydrater, protein och fett inte är bra. En för hög andel kolhydrater kan ge problem, särskilt socker och mjöl. Just därför blir många bättre av maten du lär dig äta i den här kursen.

 

Gluten är en vanlig bov. Så uteslut vetemjöl helt om du har problem med magen. Gluten kan ge problem även om man inte är allergisk.

 

Fibrer är en stor förvirrande faktor för många. Fiber är föda för tarmbakterierna och är därför viktiga. Det finns dock både mjuka, vattenlösliga fiber och hårda, olösliga fiber (som vi lärde oss i avsnitt 1). De mjuka fibrerna finns i grönsaker mm och bildar en skyddande gel i tarmarna. Hårda fibrer finns i fullkorn (dvs. säd) och skal. Man uppskattar att så mycket som 40% av den vuxna befolkningen inte tål hårda fiber, vilket troligtvis innebär de flesta av alla personer med magproblem! Testa därför att utesluta fiber i form av fullkornsprodukter. Ett par matskedar psyllium- eller linfrön per dag är ett bra gelbildande komplement om man även har problem med grönsaker i riklig mängd. Läs mer om fibrer i avsnitt 1. Lider man av IBS och så kallad SIBO (small intestinal bacterial overgrowth) så kan även bra grönsaker ge tillfälliga symtom. Lösningen är inte att sluta äta grönsaker, utan att behandla problemet och komma tillrätta med orsaken. Orsaken är ofta en kombination av stress och kost. Har du magproblem så rekommenderar jag dig att göra tester av din tarm, t.ex. i form av ett GI map och ett SIBO-test https://4health.se/mage-tarm Lär dig mer om IBS och SIBO även i podcasten, bl.a. i avsnitt 76 och 192.

 

Bakteriefloran i tarmen kan vara obalanserad, i sådant fall hjälper ibland tillskott i form av probiotika, men har du magbesvär så bör du testa din tarmflora, t.ex. med ett GI map. Är bakteriefloran rubbad kan man också ha överväxt av candida (en sorts svampinfektion i tarmen) eller sämre bakterier eller rentav parasiter. Man bör då helt undvika jäst, socker och vetemjöl som bara göder t.ex. jästsvamp mer. Lär dig mer om tarmflora i podcastavsnitt som t.ex. 44, 46, 51, 80, 109, 134, 135, 236, 247. I avsnitt 128 får du konkreta tips på hur du förbättrar din tarmflora.

 

Allergi eller överkänslighet är andra vanliga orsaker till magproblem. Tänk på att man kan vara överkänslig utan att alllergitester ger utslag. Laktos eller glutenintolerans är egentligen inte allergier, men är vanliga problem som ger magsymtom. Andra vanliga allergier/överkänsligheter som typiskt ger magproblem är mot mjölkprotein och sojaprotein. Av dessa skäl kan det vara en god idé att, förutom socker- och mjölmat, testa att även utesluta mjölk- och sojaprodukter. Även här kan man testa intoleranser https://4health.se/overkanslighet-allergi . Lyssna gärna även på podcastavsnitt 174.

 

Sedan har vi dem som har problem med att bryta ner protein, proteinmalabsorption kallas det. Har man det brukar det bli bättre om man utesluter eller minskar kött och håller sig till fisk, ägg mm. Testa dig fram genom att se om dina besvär blir bättre av att utesluta kött under en period. Du kan under denna period istället äta mer grönsaker, fisk, ägg och eventuellt fågel. I många fall beror dock detta på dålig matsmältning och för lite magsyra. Lyssna på podcastavsnitt 188 om detta och gör testet GI map.

På motsvarande sätt kan man ha problem med frukt, eller egentligen med fruktsockret, så kallad fruktosmalabsorption är vanlig. Att hålla nere mängden fruktsocker är bra för många.

 

Har man en krånglande mage så kan även garvsyran i kaffe samt starka kryddor ställa till problem. Om bönor, ärtor, frukt mm är gasbildande så är risken stor att du lider av IBS och SIBO enligt tidigare.

Tillsatser och sockeralkoholer kan ge magproblem. Dels kan man vara överkänslig mot en del tillsatser, dels kan sötningsmedel som aspartam och sorbitol ge magproblem. De är dessutom skadliga för din tarmflora. En vanlig biverkning av smakförstärkare som glutamat (E621) och jästextrakt är dessutom magont. Läs mer om tillsatser i avsnitt 5.

 

Det finns såklart saker som inte är kostrelaterade som kan påverka. Stress är en sådan faktor som påverkar matsmältning och tarmflora mm enormt mycket. Testa kosten som ett första steg, men vet du med dig att du har stress i livet så se till att ta tag i detta.

 

Lider du av mag- & tarmproblem så:

• Undvik jäst, socker och vetemjöl
• Undvik fullkorn, men ät gelbildande fiber (psyllium-, linfrön, grönsaker)
• Testa din tarmflora och tarm https://4health.se/mage-tarm
• Testa ev. ett probiotikatillskott
• Var försiktig med kaffe samt med tillsatser, frukt och bönor
• Testa utesluta mjölk- och sojaprodukter
• När du har ovan punkter på plats, och om du inte blir bättre, testa dig även för livsmedel du skulle kunna vara överkänslig mot https://4health.se/overkanslighet-allergi

 

 

Mineraler kan inte kroppen själv tillverka, utan måste tillföras via födan. De mineraler vi inte behöver så mycket av kallas för spårämnen.

 

Fosfor (P) är nödvändig för bildning av ben och tänder samt för arvsmassan. Den största delen av all fosfor, cirka 86 %, som finns upplagrad i kroppen finns i ben och tänder i form av svårupplösliga kalcium-fosforföreningar

Fosfor finns t.ex. i alla sorters kött, i nötter och mejeriprodukter.

Brist är mycket ovanlig. Däremot finns det risk för ett överskott om man får i sig fosforföreningar genom tillsatser. Läsk t.ex. innehåller stora mängder fosforsyra. Detta kan i längden leda till benskörhet.

.

Järn (Fe) ingår i blodets hemoglobin som spelar en huvudroll i transporten av syre.

Järn finns framförallt i rött kött och inälvsmat, men även i fisk mm. Det finns också mycket järn i vissa grönsaker, men kroppens upptag från vegetabilier är mycket dåligt. Samtidigt intag av C-vitamin, gör det lättare för kroppen att ta upp järn ur födan.

Brist på järn kan ge anemi (blodbrist), blekhet, trötthet, hjärtklappning, andfåddhet etc. Kvinnor drabbas oftare än män av järnbrist p.g.a. menstruation. Järn i stora mängder är giftigt, därför ska järntillskott endast tas om det finns en uttalad brist. I de allra flesta fall är det som kallas för järnbrist inte en absolut brist, utan problem med användandet av det järn som finns i kroppen. Lyssna på podcastavsnitt 220 för mer om detta.

 

Jod (I) ingår i ämnesomsättningshormonerna som bildas i sköldkörteln.

Jod finns i fisk, skaldjur, alger samt i jodberikat salt.

Brist på jod kan även leda till förändringar i sköldkörteln samt störningar i kroppens ämnesomsättning.

 

Kalcium (Ca) har en viktig roll för nervsystemet och musklernas kontraktion. Den största delen finns upplagrat i benvävnaden och tänderna.

Kalcium finns i mejeriprodukter, ägg och gröna grönsaker. För att kalcium skall upptas normalt, förutsätter det att det finns D-vitamin i tillräckliga mängder. Upptagandet av kalcium hämmas av livsmedel som innehåller fytin, exempelvis spannmål. Upptaget hämmas även av livsmedel som innehåller oxalsyra, exempelvis spenat, rabarber och tomat.

Vid brist på kalcium kan man få mjuk och porös benstomme, tandskador och muskelkramper. Ett för högt intag av kalcium kan hindra upptaget av andra viktiga mineraler såsom magnesium, järn och zink.

Många får i sig för mycket kalcium i förhållande till magnesium. Mer om detta i podcastavsnitt 218.

 

Kalium (K) är viktigt för cellfunktionen genom den så kallade natrium-kalium-pumpen som reglerar vätskebalans och ämnesomsättning.

Kalium finns i många livsmedel, t.ex. i grönsaker, frukt, nötter, kött och fet fisk. Tänk dock på att lakrits hämmar upptaget.

Brist leder till muskelsvaghet och kramper.

 

Koppar (Cu) är viktigt för enzymers och hormoners funktion. Men koppar i sin biotillgängliga form, ceruloplasmin, styr också omsättningen av järn i kroppen.

Koppar finns särskilt rikligt i lever, nötter, frön, kakao och baljväxter.

Brist är mycket ovanlig, men man kan ha svårt att omvandla kopparn till biotillgänglig koppar som kan användas i kroppen. Mer om detta i podcastavsnitten med Morley Robbins, bl.a. 220 och 242. Förhöjda kopparhalter i dricksvatten är vanligt pga korrosion av koppar i vattenledningarna. Använd därför inte varmvatten ur kranen till matlagning.

 

Krom (Cr) samverkar med insulin i omsättningen av kolhydrater.

Krom finns i skaldjur, kött, fisk, nötter och bönor.

Ett stort sötsug kan vara ett tecken på krombrist och kan därför i vissa fall avhjälpas med tillskott. Även insulinresistens och diabetes typ 2 kan ibland förbättras med kromtillskott.

 

Magnesium (Mg) behövs för nerv- och muskelfunktionen samt för skelettet. Det är också involverat i över 3 000 enzymatiska reaktioner i kroppen.

Magnesium finns bl.a. i kakao, nötter, bönor och gröna grönsaker.

Magnesiumbrist kan ge hämmad tillväxt, domningar, stickningar, kramp, förstoppning och diarré. På senare år har försurningen av våra marker och sämre kostvanor minskat intaget drastiskt. Magnesium spelar en viktig roll för all vävnadstillväxt och är därför extra viktigt för gravida kvinnor och sportande individer. Även stressade personer har ökat magnesiumbehov. Ett vanligt tecken på magnesiumbrist är kramp, ofta i vaderna.

 

Mangan (Mn) deltar i omsättningen av energiämnen och har betydelse för utvecklingen av brosk, ben och leder.

Mangan finns i nötter, bönor och grönsaker.

Brist kan ge yrsel och dåligt balanssinne samt trötthet.

 

Natrium (Na) är viktigt för cellfunktionen genom den så kallade natrium-kalium-pumpen som reglerar vätskebalans och ämnesomsättning.

Natrium finns särskilt i salt, men även i andra livsmedel såsom fisk och grönsaker.

Brist är ovanlig. Men en del som äter bra mat och blivit ”saltskrämda” kan få i sig för lite. Ett högt intag kan kompenseras med mer grönsaker, nötter och frukt.

 

Selen (Se) är viktigt för kroppens immunförsvar. Selen är en stark antioxidant som behövs för cellernas skydd mot fria radikaler.

Selen finns i skaldjur, fisk, nötter, och grönsaker från selenrik mark.

I Sverige har vi selenfattiga jordar och brist är vanlig. Vid brist på selen kan ett antal besvär uppstå, exempelvis ökar risken för cancer. Selen är giftigt i höga doser.

 

Zink (Zn) Många enzymer är beroende av zink och nästan alla ämnesomsättningsprocesser är också det. Det är även viktigt för våra arvsanlag. Det främjar nagel och hårväxten, bildandet av ben och läkandet av sår.

Zink finns i nötter, groddar, kött, fisk mm

Brist på zink kan ge hudbesvär, mjäll, håravfall, vita fläckar på naglarna, irritation, depression mm.

 

Det finns ett antal ytterligare spårämnen, såsom molybden och kobolt. Deras betydelse för människokroppen är dock ännu inte helt klarlagda.

 

Vitaminer är livsnödvändiga organiska ämnen som kroppen inte själv kan bilda. Det enda som dessa ämnen har gemensamt är att kroppen måste tillföras dem utifrån. Hur de ser ut och vilken effekt de har varierar.

 

Vattenlösliga vitaminer

B-vitaminerna, och särskilt B1-B5, behövs framförallt för omsättning av energiämnena (fett, protein och kolhydrater), så att cellerna kan omvandla dem till cellenergi. Detta gör B-vitaminerna mycket viktiga för alla kroppens funktioner, allt i kroppen drivs av cellenergi. Men de olika B-vitaminerna har också specifika viktiga funktioner enligt nedan.

 

Vitamin B1 (Tiamin) behövs för att nerver och muskler ska fungera normalt.

Finns särskilt i inälvsmat, kött, bönor, frön, ärtor, sparris och groddar.

Symtom vid brist är inflammation i nerverna, matsmältningsproblem och hudbesvär. Brist är ovanlig, men kan uppstå under längre perioder av stress. Det är också vanligt att alkoholister får brist på tiamin.

 

Vitamin B2 (Riboflavin) behövs för syresättning av cellerna och deltar vid produktionen av flera hormoner. Det aktiverar och stödjer flera andra näringsämnen i deras uppgifter.

Finns i de flesta animaliska livsmedel t.ex. lever, groddar, mjölk och kött.

Brist på vitamin B2 kan ge slemhinne- och hudförändringar. Tidiga tecken är sprickor i mungiporna, förändringar i munslemhinnan och irritation i ögonen. Brist är ovanlig men kan uppstå under längre perioder av stress samt hos diabetiker.

 

Vitamin B3 (Niacin) behövs för glykogeninlagring, dvs. för att glukos/blodsocker ska lagras in som energiförråd i muskler och lever. Det behövs också för frisk hud, bildning av röda blodceller samt produktion av flera hormoner.

Finns i många olika livsmedel, såsom fisk och lever. Proteinrika livsmedel är oftast rika på aminosyran tryptofan som kan omvandlas till niacin i kroppen.

Brist kan orsaka nedsatt aptit, sömnlöshet och retlighet. Brist är dock ovanlig.

 

Vitamin B5 (Pantotensyra) behövs för kolesterolproduktion och för hud och hår. Vitaminet påskyndar celltillväxten och stimulerar på så sätt sårläkning och reparation av skador på hud och slemhinnor.

Finns i många livsmedel och särskilt rikligt i inälvsmat, nötter, frön, och avokado.

Brist är ovanlig, men kan ge irritation, oro, och trötthet.

 

Vitamin B6 (Pyridoxin) behövs för frisättning av glykogen, dvs. för att kunna använda det socker som lagrats in som energiförråd i muskler och lever.

Finns framförallt i lever, kött och fet fisk, men även i grönsaker, groddar och baljväxter.

Brist på vitamin B6 kan bland annat ge hudförändringar, neurologiska symtom, retlighet och anemi (blodbrist). Brist är relativt ovanlig, men kan förekomma hos vegetarianer samt hos alkoholister.

 

Biotin (B8) behövs för tillväxt och kan bildas av tarmfloran om den är frisk.

Finns i de flesta livsmedel, särskilt i inälvsmat, äggula, nötter och frön.

 

Vitamin B9 (folat) behövs för bildandet av blodkroppar. Folsyra är den syntetiska formen av folat.

Finns mest i i gröna grönsaker och inälvsmat samt i avokado, banan, bönor, ägg och jordnötter.

Några symptom på B9-vitaminbrist är anemi, slöhet, dåligt minne, nedsatt intellektuell aktivitet, irritabilitet, sprickor och fjälliga läppar. Brist är vanlig och beror delvis på din genetik (kanske har du hört om MTHFR-genen). Tillskott kan även behövas om man inte äter rikligt med otillagade gröna grönsaker och/eller inälvsmat.  Tänk på att folat lätt förstörs vid tillagning eftersom det är känsligt för syre, ljus, värme och urlakning. Gravida rekommenderas tillskott eftersom det kan förebygga att barn föds med ryggmärgsbrock. Innan man tar tillskott av folat eller folsyra bör man testa sin genetik, så att man säkert använder rätt form av detta vitamin (tex metylfolat). Me rom detta bl.a i podcastavsnitt 82 och 173.

 

Vitamin B12 (Kobalamin) behövs för celldelning och syntes av arvsanlagen, produktionen av röda blodkroppar och nervsystemets funktion.

Finns nästan enbart i animalisk kost som lever, kött och fisk.

Brist kan ge svårartad blodbrist, dvs. anemi, trötthet, retlighet och neurologiska, ofta demensliknande symtom. Vegetarianer kan lätt få brist och rekommenderas tillskott. Även äldre som har ett försämrat upptag av just B12.

 

C-vitamin är en antioxidant och behövs för immunförsvaret, tandkött, och produktion av bindväv och brosk. C-vitamin skyddar bl.a. fettlösliga vitaminer och andra fettämnen i kroppen mot att oxidera (härskna).

C-vitamin finns framförallt i grönsaker, bär och frukt, men även i inälvsmat.

Brist kan ge trötthet och retlighet, blödande tandkött och försämrad sårläkning.

Den syntetiska formen av C-vitamin kallas askorbinsyra. Jag rekommenderar i huvudsak att få i sig vitaminet från mat elle rmatbaserade tillskott eftersom naturligt förekommande C-vitamin är så mycket mer än bara askorbinsyra. Mer om detta bl.a. i podcastavsnitten med Morley Robbins: 218-221, 242 samt 255-257.

Fibrer är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan blir mat för våra bakterier i tjocktarmen. Det som är bra med fibrer i allmänhet är att de ger en tillfälligt ökad mättnadskänsla och att de motverkar förstoppning. Vår tarmflora är dessutom oerhört viktig för vår hälsa. Man ska dock veta om att det finns två sorters fibrer, de lösliga och de olösliga.

 

Vattenlösliga fibrer bryts till stor del ner i tjocktarmen och bildar en skyddande gel i tarmarna. Gelen är snäll mot magen och ger dessutom en långsammare blodsockerhöjning.

De lösliga fibrerna finns framförallt i grönsaker, bär och frukt, men även i havre, ärtor/bönor, psyllium- och linfrön. Olika bakterier lever av olika fibrer så variera gärna och ät många olika sorters grönsaker. Glöm inte saker som örter, lök och vitlök som är utmärkt mat för dina goda tarmbakterier.

 

Fibrer som är olösliga i vatten bryts nästan inte alls ner i tjocktarmen. Det är fibrer som finns i fullkorn. Har du magproblem så undvik de olösliga fibrerna och håll dig till de mjuka, lösliga. Det är nämligen så att de olösliga förvärrar mag- och tarmproblem hos en stor del av befolkningen. Har man en känslig tarm blir de som sandpapper i magen.

Olösliga fibrer är t.ex. spannmålsfibrer (t.ex. kli), samt skal från frukt och grönsaker. Skalet från grönsaker och frukt innehåller dock mycket nyttigheter, men hoppa över fullkornsprodukterna.

Maten är sammansatt av energigivande näringsämnen samt av ämnen som inte ger energi, men som ändå är nödvändiga för att kroppen ska fungera som den ska.

Vi får vår huvudsakliga energi från fett, kolhydrater och protein. Många livsmedel innehåller både kolhydrater, fett och protein, men för enkelhetens skull refererar jag till proteinrika livsmedel som protein, fettrika livsmedel som fett etc.

 

Protein

Proteinrika livsmedel är kött, fågel, fisk, ägg. Men även ost, nötter, bönor, linser, kikärtor, tofu och quorn innehåller en betydande del protein.

 

Proteiner, och aminosyror som proteinerna är uppbyggda av, har många livsviktiga funktioner i kroppen. T.ex. fungerar de som byggstenar i våra celler, bl.a. i musklerna och huden, men proteiner bygger också vårt immunförsvar, enzymer och hormoner. Äter du fisk, ägg, fågel och kött varierat och i bra mängd så får du i dig alla nödvändiga aminosyror.

 

Protein ger också mycket mättnadskänslor, det är alltså ett bra knep att använda om du vill gå ner i vikt. Men för hälsans skull behöver vi inte överdriva intaget av protein. Det är viktigare att fokusera på kvalitet. En liten bit fullvärdigt protein två eller tre gånger per dag brukar vara lagom för de flesta.

 

Fett

Fettrika livsmedel är bl.a. avokado, oliver, olivolja, ägg, fet fisk, nötter, fröer, kokosolja, kokosgrädde samt mejeriprodukter som smör, grädde och crème fraiche.

 

Fett är livsviktigt, men de flesta äter alldeles för lite fett. Vi behöver fett till våra cellmembran, för att kunna förbränna fett, för att ta upp vitaminer, till hjärnan, för att skydda våra organ, för att hålla huden smidig mm. Fett gör också att vi känner oss mätta länge på relativt lite energi. Det är alltså bra att äta fett om du vill gå ner i vikt!

 

Jag kommer att ägna ett helt avsnitt åt fett för att reda ut vad som är bra respektive dåliga fetter, det är nämligen stor skillnad och väldigt viktigt att vi får i oss tillräckligt mycket av rätt sorter.

 

Kolhydrater

Kolhydratrika livsmedel är bland annat pasta, ris, potatis, socker och bröd, men kolhydrater finns även i frukt, bär, grönsaker och nötter samt i relativt stor andel i de flesta lättprodukter, såsom lättmjölk, lätt créme fraiche etc.

 

Kolhydrater som kommer från mat som vi ätit sedan urminnes tider är vi anpassade för att äta och kroppen kan därför hantera dem på ett bra sätt. Detta gäller grönsaker, nötter och bär, men även rötter (rotfrukter) och frukt (dock i måttliga mängder). ”Moderna” kolhydrater som t.ex. pasta och andra mjölbaserade produkter, socker och majsprodukter (corn flakes, majsstärkelse mm) kan dock skapa problem eftersom våra kroppar inte är anpassade för dem. De moderna kolhydraterna är dessutom så kallade tomma kalorier, dvs. de innehåller mycket energi, men inga ämnen som är viktiga för kroppen.