fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: mjölkprotein

Nää Semper, nu får det väl vara nog!

av Leave a Comment

Som om det inte vore nog med välling-hjärntvätten som skickades ut (https://4health.se/nej-jag-tror-inte-det-semper) så får jag nu ytterligare falsk marknadsföring.

Den här gången skriver de att deras gröt gör barnet större, starkare och smartare… Men hallå! Större möjligtvis eftersom det i förlängningen troligtvis gör barnet insulin- och leptinresistent och därmed överviktig som vuxen/äldre.

På framsidan står det dessutom “bara grädde, raps- & solrosolja!”, men innehållsförteckningen lyder betydligt längre än så:

  • Skummjölk (inte ens vanlig komjölk är särskilt naturlig för människan, men skummjölk är dessutom processad mjölk där man tagit bort nyttiga vitaminer mm. Sen tillsätter man syntetiska vitaminer istället och hävdar att barnen blir smartare etc)
  • Fullkornsvetemjöl (Små känsliga barntarmar mår inte bra av fullkorn. Varken barn- eller vuxentarmar mår bra av glutenet i vete)
  • Havremjöl (mjöl igen… processade snabba kolhydrater)
  • Grädde (första hyfsat naturliga ingrediensen, även om vi som sagt inte är gjorda för mejerier. Mjölkfettet är i alla fall ett snällt fett)
  • Vetemjöl (igen – processade snabba kolhydrater med högt innehåll av växtgiftet gluten)
  • Päronjuicekoncentrat (fruktos utan skyddande fruktfiber, vilket ger fettlever)
  • Vasslepulver (inget fel på det, men varför processa i all oändlighet om det redan innehåller grädde/mejerier)
  • Rapsolja (ganska ok)
  • Solrosolja (inflammatoriskt pga rikt på omega-6)
  • Mjölkprotein (vassle ovan är ju mjölkprotein, den snälla sorten, så antar att man med detta menar kasein, vilket är ett mycket jobbigt protein för kroppen. Att plocka bort kasein från kosten hos ADHD-barn mfl brukar göra underverk)
  • Och sen radas en massa tillsatta mineraler och vitaminer upp, vilka då marknadsförs göra underverk. I så fall skulle jag nog hellre ge barnet en multimineral/-vitamin om man nu vill undvika att ge dessa näringsämnen genom riktig mat och bröstmjölk

Det om något är väl falskt?

Om du nu tvunget ska ge gröt så testa den här istället: https://4health.se/basta-barngroten

Nedbrytning av The China Study

av Leave a Comment

Många motståndare  till den kost jag och många andra andra förmedlar (särskilt vegetarianer) brukar referera till The China Study. Har du fallit för det som läggs fram i China Study eller vet inte hur du ska bemöta dem som hänvisar till den? Läs argumenten som Denise Minger lägger fram, bl.a. att man

  • i studien kopplar animaliskt protein till cancer via kolesterol. Dvs antaganden som att total cholesterol is “positively associated with most cancer mortality rates” and also “positively associated with animal protein intake.” istället för att direkt kunna hänvisa till att animaliskt protein skulle ge cancer
  • associerar bröstcancer med fettintag och fettintag med animaliskt protein. Författaren, Campbell, lägger alltså självmant in en mellanvariabel som gör resultatet missvisande
  • påstår att plasmakolesterol ökar risk för levercancer, men det omvända kan lika gärna vara giltigt, dvs att det är levercancern i sig som ökar kolesterolhalten (vilket har identifierats av andra forskare)
  • partiskt använder data kring de skyddande fördelarna av vegetarisk mat, men inte behandlar data kring animalisk kost på samma sätt
  • Lägger in flera steg i logiken (kolesterolhalt som vanligt) för att komma till slutsatsen att västvärldssjukdomar skulle vara kopplade till animalisk föda
  • bortser från relevanta parametrar
  • felaktigt projicerar kasein till att representera allt animaliskt protein (Kasein, mjölkproteinet, som på andra håll visat sig kunna ge många hälsobesvär)

Här kan du hitta en massa analys av The China Study: http://rawfoodsos.com/the-china-study/

Nyttig frukost för dig som inte gillar ägg, kött och fisk på morgonen – och några hälsotips

av Leave a Comment

Jag möter många som inte är sugna på ägg eller gårdagens rester till frukost. Helt förståeligt även om jag personligen inte gör skillnad på dagens olika mål. Däremot vill jag helst inte rekommendera turkisk yoghurt (eller grekisk, eller rysk eller annan fet yoghurt) till många av mina klienter.

För en hel del funkar det bra med turkisk yoghurt, nötter och bär, men vi måste också inse att det nyttigaste alltid är att äta som vi är gjorda för. Och då ingår inte mejeriprodukter. (Du kan söka runt lite här på sidan, jag har skrivit en del inlägg om mejeriprodukter och särskilt nackdelen med mjölkproteinet kasein, sök tex på mjölkprotein https://4health.se/?s=mjölkprotein). Smör som i stort sett bara är mjölkfett går dock bra. Och i de flesta fall går det också bra att ha feta mejeriprodukter som ett tillbehör, tex i en gräddsås eller som en klick creme fraîche, för att förgylla matupplevelsen. Men att en hel måltid utgörs av mejeriprodukter, som i fallet med den turkiska yoghurten, är ganska ofta inte någon optimal lösning.

Eftersom de flesta mår bra av att var dag få i sig fin kokosolja/kokosfett (antibakteriellt, motverkar degenerativa sjukdomar som alzheimers, ökar ketonbildningen och är bra för vikt och fettförbränning osv.) samt nötter (ovärderlig mineralkälla för magnesium, mangan,  selen, zink mm) och lite havssalt (också en fin mineralkälla) så har jag ett annat förslag som du kan testa om du tycker om.

Ingredienser för en portion (ungefärliga mått, jag höftar själv):

  • 1/2-1 dl blandade eller valfria naturella nötter
  • 1/2-1 dl riven kokos/ kokosflingor
  • Ett par rejäla matskedar kokosfett/kokosolja, extra virgin med kokossmak (tycker du inte om kokossmaken är inte det här tipset för dig 🙂 )
  • ca 1 rågad tsk kanel (efter smak. tycker du inte om kanel så får du hoppa över det)
  • En nypa havssalt
  • Lite sötning i form av antingen en liten klick honung eller en nypa stevia (inte det vita steviapulvret som är en väldigt processad produkt, själv använder jag grön pulvriserad stevia)

Häll nötter och kokos i en portionsskål och tillsätt kanelen, saltet och sötningen. Ta ett par rejäla skedar nyttigt kokosfett eller tillräckligt mycket för att de torra ingredienserna ska blanda ihop sig. Smaka av.

För det estetiska: pudra eventuellt med lite kanel och dekorera med ett par valnötter eller kokosflarn

Ät ur skålen som ett alternativ till yoghurt eller gröt och få på så sätt din dagliga dos av kokosfett och nötter istället för lömska mjölkproteiner. Se det som ett roligare alternativ än en “grön frukostsmoothie” eller liknande

Opioida peptider: anledningen att mjöl- och mejeriprodukter är beroendeframkallande

av 24 Comments

Nu kommer här ett spännande inlägg om hur kroppen fungerar vid olika sorters kost.

Opioida peptider (opioid peptides) är ämnen i kroppen som binder till opioidreceptorer i nervsystemet (framförallt hjärnan) och därmed fungerar som signalsubstanser i kroppen. Opiater, såsom morfin, imiterar de kroppsegna opiodpeptiderna, vilket kan ge en hint om hur opioidpeptider verkar.

Opiodpeptidernas funktioner berör känslor, smärtreglering, aptit mm. I allmänhet har de en rogivande effekt.

Opioidpeptiderna kan produceras av din kropp eller tas upp i mat som bara är delvis nedbruten av matsmältningssystemet. Exempel på kroppsegna opioidpeptider är endorfiner, som också kallas för kroppseget morfin. Endorfiner stimuleras bl.a. av smärta och träning.

Opiodipeptider som intas via maten kommer i synnerhet från gluten (mjölmat) och mejeriprodukter. De man känner till är Glutenexorfin (Gluten exorphin) och gliadorfin/gluteomorfin (Gliadorphin) från mjöl, Kasomorfin (Casomorphin) från mjölk samt rubiskolin (Rubiscolin) från spenat.

Gemensamt för opioidpeptider från maten är att de är lätt beroendeframkallande eftersom de ger en opiateffekt i kroppen, och att de går ut i blodet när vi äter proteiner som vi inte är så bra på att bryta ner. Det är därför troligt att olika människor bildar olika mycket opioidpeptider vid matsmältningen, beroende på vilka anlag vi har för att bryta ner så ”nya” födoämnen som mjölk och spannmål (ur ett evolutionärt perspektiv). Därmed reagerar vi också olika på t.ex. mjölkprodukter. Många personer med ett sockerberoende är också väldigt känsliga för mjölkprotein, och triggar igång lika väl på det som på sött. Av erfarenhet via kostrådgivning med olika människor som triggar på mjölkprotein, så kan känsliga personer också få en reaktion i form av svullna händer och fötter vid intag av mjölkprotein.

Glutenexorfin bildas när kroppen bryter ner gluten, dvs. protein i spannmål. Innan kroppen hunnit bryta ner det vidare läcker det från tarmen till blodomloppet och binder till slut till de receptorer där också endorfin och morfin kan utöva sin effekt.

Gliadorfin eller gluteomorfin bildas vid kroppens nedbrytning av gliadinkomponenten i glutenproteinet. Det finns indikationer på att både glutenexorfin och gliadorfin är inblandade i uppkomsten av autism. Eller snarare att personer med autism har ett större läckage av dessa opioidpeptider från tarmen. Bevisen är dock svaga. Men av egen erfarenhet så kan det kan vara en god idé att testa att utesluta både gluten och mejeriprodukter hos personer med olika så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autism, tourette, aspergers etc).

Kasomorfiner bildas när kroppen försöker bryta ner mjölkproteinet kasein (komjölk) och ger samma effekter som opioidpeptiderna från gluten.

Rubiskolin från spenat är ännu ganska outforskat.

Så om inte av andra anledningar, så åtminstone ur ett opioidpeptid-perspektiv:  ta det lugnt med icke-evolutionär kost som spannmål och mejeriprodukter, dvs. undvik särskilt om du lätt överäter, har ett sockerberoende, eller om du eller dina barn har koncentrationssvårigheter eller NPF.

Sockerberoende och mjölkprodukter

av 2 Comments

Har nämnt det innan, men en påminnelse är på sin plats.

Som sockerberoende har man sin individuella gräns för vad man triggar på (dvs. vad som skapar sug efter mer – det man är beroende av). Generellt så undvik allt som innehåller snabba kolhydrater (socker, mjöl, potatis, ris, frukt, rotfrukter etc) och allt som smakar sött (cola light, sockerfria tuggumin etc).

De flesta triggar dock även på mjölkprotein (kasein). Det betyder att du gör bäst i att undvika alla mejeriprodukter utom möjligtvis smör. Vill du vara riktigt noga så värmer du smöret och silar bort det lilla protein som finns där, dvs gör Ghee.

Vad säger våra vanligaste allergier/ intoleranser om vad vi borde äta

av 3 Comments

Intolerans mot laktos (mjölksocker), gluten (spannmålsprotein) och soja är mycket vanligt. Vad säger det om vad vi är gjorda för att äta?

I norra Europa blev vi bofasta för ca 200 generationer sen (eller 4-5000 år sen). Då började vi odla spannmål och hålla boskap. 200 generationer är mycket kort tid ur ett evolutionsperspektiv och vi hinner inte anpassa oss till särskilt mycket på den tiden. Som en respons på att vi äter mat vi inte är anpassade för får vi diabetes, karies och … just det, allergi/intolerans.

Laktos- soja- och glutenintolerans ska ju inte beblandas med allergi. Vid glutenintolerans ger sig kroppens immunförsvar på tarmslemhinnan och börjar bryta ner denna eftersom kroppen uppfattar gluten som ett gift. Det är alltså en autoimmun sjukdom, inte en allergi. Immunförsvaret försöker eliminera “giftet” genom att förstöra tarmslemhinnan. Men väldigt många av oss som inte har uttalad glutenintolerans är överkänsliga på något sätt. Blandade bekymmer, allt från magproblem till migrän, kan ha en koppling till gluten. Vete och gluten är ju vetets frö nermalet. Och alla fröer innehåller olika sorters gifter för att skydda växtens “avkomma” från att bli uppäten innan den hunnit fortplanta sig. Blandar man och äter lite solrosfrön eller lite pumpafrön är det inte hela världen, men i den mängd vi får i oss frö och frögifter genom att konsumera mjölprodukter (bröd, pasta etc) mår ingen bra.

Vid laktosintolerans saknas det enzym (laktas) som bryter ner mjölksocker (laktos) till sina beståndsdelar glukos och galaktos. Dessutom finns det mjölkproteinallergi och det finns också problem som kan förvärras av mjölkprotein (ADHD verkar tex ha en sådan koppling).
Ett vanligt missförstånd kring laktos, är att laktosfri mjölk verkligen är fri från mjölksocker. Laktosfri mjölk är förbearbetad så att laktoset är nedbrutet till sina beståndsdelar glukos och galaktos, dvs. ännu snabbare sockerarter.

En indikation på att det är evolutionen som inte hunnit anpassa oss till gluten är att glutenintolerans är mindre vanligt i Mellanöstern än i Norden. I Mellanöstern har man brukat jorden ungefär dubbelt så länge som i norra Europa.

En motsvarande indikation när det gäller mjölksocker är att vi är bättre anpassade till att bryta ner laktos i Norden än på sydligare breddgrader. I Norden har det varit en överlevnadsfördel att även i vuxen ålder ha kvar enzymet laktas som bryter ner mjölksockret. Mjölk räddade oss genom perioder med köld, dålig växtlighet och undernäring, då den både gav oss energi, vitaminer, mineraler, protein och fett.

Vad gäller soja så är det inte heller något vi ätit under evolutionen. Hos sojaallergiker reagerar kroppens immunsystem mot proteinerna i sojan.
Sojabönan innehåller dessutom relativt mycket fytoöstrogen, dvs kvinnligt könshormon i växtform, vilket verkar ställa till det i kroppen. Man tror att fytoöstrogener är delvis ansvariga för att små tjejer (barn) allt oftare hamnar i puberteten.
Och framställningen av olika sojaprodukter ska vi ju inte tala om. Man extraherar sojaprotein med mycket tveksamma ämnen (hexan, s k extraktionsbensin) som högst finns kvar i någon mängd i slutprodukten, men inte måste deklareras på innehållsförteckningen. Sojan kan dessutom påverka sköldkörtelns funktion (den som utsöndar hormoner som bl.a. påverkar ämnesomsättningen) och sojabönan innehåller liksom andra fröer och böner myket fytinsyra som hindrar upptaget av mineraler.
Jag tycker att det är väldigt konstigt och lite intressant att soja fått en hälsostämpel. I mina ögon är det motsatsen. Läs gärna även innehållsförteckningen på olika sojaprodukter i affären. Brukar vara tillsatsspäckat till tusen.

Så vad tror ni, är vi verkligen gjorda för att äta sån här mat?

Mjölk – kan det vara farligt?

av 8 Comments

Bra vecka hos Malou i Efter Tio. Temat är “De vita gifterna”. Måndagens inslag handlade om mjölk och hur det kan förvärra och även initiera sjukdomar och besvär (se klippet längre ner). Jag har skrivit om det tidigare, hur mjölkprotein kan förväxlas med hormoner av kroppens celler och därmed ställa till besvär. Särskilt autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1, respektive ADHD verkar vara kopplat till detta. Men även mag- och tarmsjukdomar såsom Crohns och Ulcerös colit kan bli bättre om man undviker mejeriprodukter.

I programmet pratade man även om kopplingen till prostatacancer. Men fokus var mycket på processad mjölkpulver (där en del ämnen är förstörda) som finns i allt från glass till välling.
Rent statistiskt så ser man att en del besvär ökat betydligt mer i länder som Sverige där vi dricker mjölk på ett helt annat sätt än på andra ställen i världen.

Mjölk tillhör ju inte den paleolitiska kosten (det vi är anpassade till) och många med hälsobesvär blir bättre utan. Tänk dock på att det man framför allt kopplat till besvär är mjölkproteinet, så väljer man att äta mejeriprodukter välj de feta produkterna. Då får man i sig en totalt sett mindre mängd.

Själv försöker jag minimera mejeriprodukterna, men lägger till det som en god gräddsås eller dyl. Jag använder även gärna smör som i stort sett bara är mjölkfett. Till den som har hälsobesvär brukar jag rekommendera att testa en tid helt utan mejeriprodukter. Det kan hjälpa mot en rad besvär, såsom många av de autoimmuna sjukdommarna, koncentrationssvårigheter, ADHD och liknande, magproblem osv.

Tänk dock på att inte ersätta komjölken med någon konstig ersättning som sojamjölk eller dylikt. Det är vi definitivt inte anpassade till. Ersätt hellre gräddsåsen med avokadoröra eller hemmagjord majonnäs. I programmet gör man även mandelmjölk på mandel och vatten i mixer.

Uppdaterat: här är klippet med bara mjölk (dvs inte hela programmet):
%C3%84r%20mj%C3%B6lk%20verkligen%20nyttigt?

Här är klippet. Mjölktemat är i slutet av programmet. Det börjar 46 minuter in i programmet (efter tredje reklampausen).
Efter%20tio

Jag tränar hårt på lågkolhydratkost/ LCHF

av 1 Comment

Hur jag gör är det många som undrar. ”Vad äter du, gör du några undantag?”, hör jag ofta. Eller ”Måste du inte äta mer kolhydrater de perioder du surfar 4 timmar per dag?”

Den bästa maten
Jag tror  helt och fullt på att ju närmare evolutionskosten (dvs. den paleolitiska) man kan komma desto bättre. Jag försöker därför äta framförallt kött, fisk och grönsaker. Mitt hälsopiller är definitivt fisk. Fisk i stort sett var dag väger upp för eventuella undantag som kan slinka ner någon gång, såsom ”köpesås” som oftast tyvärr baseras på omega6-späckade oljor.

Mejeriprodukter
Mejeriprodukterna tillhör ju inte stenålderskosten, men förgyller verkligen livet. Smör, turkisk/grekisk yoghurt respektive grädde är det jag använder mest i form av mjölkprodukter.  En del ost hamnar också i omeletten. Jag äter inte mejeriprodukter för att gynna hälsan till skillnad från många andra. Min övertygelse är att allra nyttigast skulle det vara att äta en ren stenålderskost. Däremot är jag övertygad om att det gör mindre skada än ”nya kolhydrater”, särskilt om man håller sig till fullfeta produkter. Och, i slutändan är det viktigt att hitta en kost som både är god och nyttig, så mejeriprodukterna slinker med.
Nu blir det säkerligen ramaskri bland trogna LCHF:are när jag är delvis kritisk mot mejeriprodukter. Men för att förklara min mejeriproduktteori, så tror jag verkligen att mjölkfettet är nyttigt, mjölkproteinet är tveksamt och mjölksockret är onyttigt. Problemet, även om man bara väljer fettet, är att jag tror att det kan bli lite snedfördelat i förhållande till evolutionskosten. T.ex. tror jag att jag själv ligger på gränsen till ett för högt A-vitaminintag pga stora mängder smör. Men det återstår väl att se om en sisådär 10-30 år.

Träning och kost
Jag tränar periodvis hårt, mycket surfing en hel del löpning eller annan konditionsträning och även styrketräning. Det går finfint på lågkolhydratkost. Jag äter aldrig bröd, pasta, ris, potatis – även om jag kan göra ett mindre undantag någon gång ibland, tex. om jag är bortbjuden. Men jag väljer oftast att i så fall ”använda” undantaget till att smaka på rabarberpajen och inte på att lägga pasta på tallriken. Jag gör helt enkelt mina val. Även om vi alla är slavar under sockrets och sötmans makt, så har jag haft tur och klarar att göra ett undantag då och då utan att falla dit. Men jag behöver inte göra undantag för att jag tränar. Jag äter nog en något större mängd grönsaker och nötter än många som äter LCHF, men flera timmars surfing (mycket varierande anaerob träning som kräver både styrka och kondition) går utmärkt utan övriga kolhydrater. På grund av träningen mår jag dock bra och har stabil vikt även om jag häller lite honung på yoghurten, tar en bit extra mörk choklad eller äter frukt.

Träning och vikt
Man måste inte träna för att gå ner i vikt, även om det kan underlätta genom att sätta fart på ämnesomsättningen och göra kroppen tolerantare. Tränar gör jag först och främst för att det är roligt, för att det är ovärderligt för hälsan och för att det är awesome att vara stark 🙂

Tillsatt A-vitamin även i Bregott

av 2 Comments

Upptäckte häromdagen att Bregott inte alls innehåller bara smör och rapsolja. Det är även tillsatta vitaminer. Vilket för min del betyder att jag håller mig till vanligt smör i guldpaket i fortsättningen.

Det är nämligen så att A-vitamin (särskilt tillsatt i syntetisk form) i överskott ökar risken för benskörhet. A-vitamin finns naturligt i feta mejeriprodukter och tillsätts till lightprodukter och mer industriellt bearbetade produkter såsom lättmjölk, margariner etc.

Jag får ofta frågan om det är farligt att äta för mycket mejeriprodukter (ofta med betoning på det mättade fettet). Nej, brukar jag svara, även om vi inte är gjorda för kornas barns mat så är min ståndpunkt att man kan komplettera någon form av paleolitisk kost (stenålderskost) med feta mejeriprodukter. Helt enkelt för att det är gott och höjer livskvalitén med smör, grädde och ost. Dessutom är det betydligt nyttigare än “nya kolhydrater” som mjöl och socker.
Man har visat att mjölkfett är nyttigt, men man ska akta sig för lättprodukter både pga mjölksockret och mjölkproteinerna som kan ställa till det lite.

Det finns dock en liten bov i dramat och det är A-vitamin. Äter man väldigt mycket mejeriprodukter får man i sig mycket A-vitamin och ska vara ännu striktare med att undvika all form av tillsatt A-vitamin. A-vitamin är fettlöslig och kan därför lagras i kroppen. Förutom att öka riskerna för benskörhet så kan överskott ge håravfall och leverskador.

Därför undviker jag nu även Bregott och håller mig till rent smör. Någon som har kollat innehållsförteckningen på de övriga smör-rapsolja-blandningarna (Både Valio och Skånemejerier säljer dem under egna märken)? Kommentera gärna!

Image: m_bartosch / FreeDigitalPhotos.net

Kost och ADHD

av 1 Comment

I en ny studie har man visat på en koppling mellan kost och ADHD. Det förväntade sambandet mellan allergener och ADHD infann sig inte, men däremot visade man att kosten påverkar symtomen. Läs mer om studien här: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

De vanliga ADHD-symtomen är koncentrationssvårigheter, eller hyperaktivitet och impulsivitet, eller både och. Det är också vanligt med hetsigt temperament, och ibland nedsatt motorik och/eller språksvårigheter.
Men vad ska man egentligen äta för att minska symtomen? Här kommer några av mina riktlinjer:

  • mindre kolhydrater (särskilt de snabba som socker och mjöl), vilka förvärrar och speedar upp
  • mindre mejeriprodukter. Mjölkprotein kan förvärra adhd  – proteinerna liknar kroppsegna hormoner och kan ställa till det genom att fastna i receptorerna
  • undvik tillsatser, särskilt glutamat (MSG) som finns i kryddblandningar, snabbmat, på grillad kyckling mm samt azofärgämnen som finns i många sorters lösgodis, saft och läsk. (Förvärrar och speedar upp)
  • ät omega 3 var dag – gärna genom fisk, men också tillskott går bra
  • undvik margarin, matoljor och friterad mat (som innehåller mycket omega6 och därför "drar ner" effekten av omega 3)
  • undvik allt som heter light

Vill du ha mer hjälp och skräddarsydd rådgivning – vad ska du och dina barn äta för att må bäst? Kontakta 4Health så hjälper jag dig!

Image: Filomena Scalise / FreeDigitalPhotos.net