Search Results for: jordbruk

Små feta fiskar som tex sill och makrill innehåller väldigt mycket fin näring utan att ha så mycket gifter i sig (som större fiskar, högre upp i näringskedjan, vilka ackumulerat toxiner) och dessutom är det mat som inte påverkar klimatet så mycket som mycket annan mat.

Sillen lyfts upp av livsmedelsforskare för att den är både näringsrik och har låg klimatpåverkan, vilket gör att den är bättre än de flesta andra animaliska produkter. Men även bättre än många vegetabilier, i synnerhet typiska jordbruksprodukter.

Sillen släpper under en livscykel som matvara ut 0,6 koldioxid-ekvivalenter per kg. Det kan jämföras med ris som släpper ut 3,0 per kilo och spagetti som snittar på 0,8 koldioxid-ekvivalenter per kg, enligt forskningsinstitutet RISE:s beräkningar.

Många sillbestånd fiskas hållbart. Dessutom är sill en stimbildande fisk som kan fiskas mycket energieffektivt, vilket gör att den bland animaliska livsmedel är svårslagen när det gäller klimatpåverkan. Sillen är svårslagen miljömässigt och näringsmässigt.

Ur studien:

“Seafoods with the lowest climate impact and highest nutritional score (e.g. sprat, herring, mackerel and perch)” Översatt: skarpsill, sill, makrill och abborre

Mer via taggen miljö https://4health.se/tag/miljo

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652619313162

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/lista-fyra-saker-du-inte-visste-om-sill

80 000 ton bröd slängs varje år. 219 ton bröd slängs eller skickas tillbaka från butikerna till bagerierna i Sverige varje dag. Detta visar en ny studie från Högskolan i Borås och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Till skillnad från annat matsvinn sker en större del av brödsvinnet innan det når konsumenten. Det finns sedan länge ett avtal mellan de stora bagerierna och butikskedjorna som innebär att leverantören tar tillbaka det bröd som närmar sig bäst före datum, samtidigt som den fyller på nytt bröd. Butiken betalar bara för det bröd som faktiskt säljs.

En studie gjord av Högskolan i Borås och SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet uppskattar brödsvinnet i Sverige till omkring 15 procent av det bakade brödet eller 80 000 ton per år, vilket motsvarar 260 000 brödskivor i timmen, dygnet runt, året runt, eller 219 ton per dag.

Enligt Naturvårdsverket uppgår det totala matsvinnet i Sverige till 1,3 miljoner ton per år, vilket motsvarar närmare 3 561 ton per dag. Men till skillnad från annat matsvinn sker alltså en större del av brödsvinnet innan det når konsumenten. Brödhanteringen är ineffektiv enligt den modell man arbetar efter idag. Forskarna konstaterar att just returmodellen är en statistiskt säkerställd riskfaktor för att brödsvinnet ökar.

Fortsatt så är jordbruk av ettåriga grödor, vilket vete och andra spannmål är, ett stort hot mot miljön och vår jord: https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet Det utrotar allt från djur till mikroorganismer, matjorden förstörs och försvinner, vattnet kan inte hållas kvar i marken, vattendrag dräneras osv.

Dessutom, som du troligen förstått vid det här laget, är bröd inte någon höjdare för din hälsa. Lyssna gärna på avsnitt 60 om icke-evolutionär kost https://4health.se/60-matfusk-spannmal-mejerier-och-socker-vad-hander-nar-du-ater-mat-du-inte-ar-anpassad-till-och-vad-ar-ickeevolutionar-kost och annat. Alla avsnitt ser du via podcastregistret https://4health.se/podcastregister

Mer via taggen miljö https://4health.se/tag/miljo

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-80-000-ton-brod-slangs-varje-ar

Många undrar över hur vid bäst äter hälsosamt utan att påverka klimatet alltför negativt. Jag har skrivit ett par inlägg om detta, bl.a. här: https://4health.se/ratt-mat-for-klimatet-miljoguide

Se också inlägg via taggen miljö: https://4health.se/tag/miljo och sök på min köttguide respektive fiskguide

Skogsarealerna i Europa ökar för att vi överger jordbruksmark, men en del av klimatvinsterna av det äts upp av att vi i stället importerar varor som leder till avskogning i andra delar av världen. Vi svenskar bidrar till avskogningen främst genom import av palmolja, brasilianskt nötkött och soja som används till djurfoder.

Så det du kan tänka på särskilt (förutom allt jag skrivit om tidigare) är att:

• Undvika “konventionellt” uppfött kött (som ofta utfodras med soja) och istället äta lite mindre kött men av bättre kvalitet – dvs gräsbeteskött och vilt etc.
• Undvika produkter med palmolja
• Undvika importerat kött

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7184636

Myndigheter och forskare efterlyser köttskatt skriver STV. Kanske borde de läsa förra veckans populära inlägg om hur godis är en värre miljöbov – dessutom förstör godis hälsan och gör totalt sett större skada för samhället än vad kött gör.

Dessutom – hur skulle en sådan skatt se ut? Beskattar man allt kött rakt av? Det vore ju galet med tanke på att vilt och gräsbeteskött etc är bra för både hälsa och miljö, medan importerat och spannmålsuppfött kött är sämre. Och värst av allt, både för miljö och hälsa, är det mest processade köttet, i form av färdigmat, färdigköttbullar, grillkorv och liknande.

Skatter och bidrag slår ofta fel, men är det något som bör beskattas är det väl ändå den tomma energin i form av godis, läsk och annat snacks? Som tur är säger samtliga partier nej till köttskatt.

SVT skriver:

“Krav på tuffare klimatpolitik – men ingen vill beskatta köttet
Världen behöver tredubbla insatserna mot klimatutsläppen, menade FN inför klimatmötet i Polen. Men trots att de flesta svenska partier vill se fler och tuffare klimatåtgärder finns inget parti som föreslår den köttskatt som forskare och myndigheter länge efterlyst.
Mat och inte minst kött har en särställning i svensk klimatpolitik. Sedan länge har vi koldioxidskatt och energiskatt på bensin och diesel – och bilarnas utsläpp minskar. Utsläppen från svenskarnas bostäder har minskat ännu mer efter skatter på olja, energi, och subventioner till tilläggsisolering eller fjärrvärme.

Men på maten och köttet, finns varken skatter eller styrmedel, och där orsakar vi mer och mer utsläpp.

Riksdagspartierna säger nej
Maten står för 25 procent av svenskarnas totala utsläpp enligt jordbruksverket. Samma myndighet förordade därför 2013 en ”koldioxidskatt i konsumentledet” på kött, som en av flera viktiga metoder för att få svenskar att äta mindre kött.

En rapport från Naturvårdsverket och många forskare har haft liknande förslag för att klara klimatet. I första hand skatt på nötkött, men man talar också om styrmedel eller klimatskatt på mejeriprodukter – mjölk och ost.

Men bland riksdagspartierna får de inget medhåll. I SVT:s enkät till partierna syns en ovanlig samstämmighet i synen på just köttskatt. Alla svarar blankt nej.

Många klimatpolitiker säger att svenskarna gärna får köpa mindre utländskt kött, och ofta lägger de till att det svenska köttet ger så mycket mindre klimatutsläpp.

– Problemet med en köttskatt är att det köttet som skulle drabbas mest är det svenska som är det allra mest miljövänliga, säger centerns klimatpolitiske talesperson Rickard Nordin.

Svenskt kött inte bättre
Men jordbruksverket menar att när det gäller klimatpåverkan så finns inget vetenskapligt stöd för att svenskt kött skulle vara väsentligt bättre än allt importerat. Utsläppen från produktionen i de vanligaste importländerna Danmark (mjölk, griskött och kyckling) och Irland (nötkött och lamm) är i nivå med dem från motsvarande svensk produktion.

Däremot finns andra miljöargument, som biologisk mångfald där vissa beteshagar kan vara viktiga.

Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Hanna Westerén avfärdar tanken om köttskatt, för att kött är så olika.

– Köttskatt är tveksamt. Olika kött har olika utsläpp, det är knepigt, jag tror hellre på konsumentinformation, säger hon till SVT.

Miljöpartiet vill inte heller ha köttskatt, men har drivit på för en antibiotikaskatt – en skatt på kött från djur som behandlats med mycket antibiotika.

Den kommer i praktiken främst drabba kött från södra Europa, och framför allt fläsk och fågel. Men forskarna vill helst se en köttskatt på nötkött. Ett kilo nötkött ger utsläpp motsvarande 20-40 kilo koldioxid. Fläskkött bara 5-8 kilo, och kyckling, 2-3 kilo. Allt enligt jordbruksverket.

Centern talar om bättre ursprungsmärkning på restaurangkött, och att göra biogas av matavfall. Socialdemokraterna talar om offentlig upphandling, där man kan minska inköpen av utländskt kött.

Vänsterpartiet är det parti som formulerat det tydligaste kravet på minskad köttkonsumtion. Partiet har preciserat ett mål om 25 procent minskning till 2025 men föreslår inga ekonomiska styrmedel för att nå dit.

”Känsligt för oss politiker”
Jordbruksverket menar att klimatpåverkan från maten måste minska med 75–80 procent. En mindre del kan nås med klimatsmartare livsmedelsproduktion. Men den största delen av detta måste tas på ”ändrad livsstil”. Ändrade matvanor alltså.

Moderaternas klimatpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard lyfter en något som delvis kan förklara att köttet är den stora klimatpåverkare som fortfarande undsluppit skatter och pålagor:

– Det är lite mer känsligt för oss politiker att lägga oss i, och ha synpunkter på mat och på vad människor stoppar i sig.”

Som sagt – varför inte börja med att styra oss mot att sluta äta tom energi. Skulle vi bara äta näringsrik mat så skulle vi inte ens behöva sådana kvantiteter mat som vi trycker i oss idag. Näringsrik mat mättar mer och ger oss det vi behöver, utan att vi överäter. Det besparar dessutom miljö och samhällsekonomi på längre sikt, då vi slipper så mycket sjukvård och läkemedel.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/alla-nobbar-kottskatt

Många efterfrågar en lite mer nyanserad bild av hur man bäst äter för miljön och klimatet, än det vanliga “ät mindre kött och mer vegetariskt”.

En fjärdedel av jordens växthusgasutsläpp kommer från mat, så visst spelar det roll vad du väljer. I huvudsak: Välj grövre grönsaker och rotsaker, och växter som är närodlade, och se över vilken typ av kött du äter.

Eftersom de riktigt stora miljöbovarna är matsvinnet och hur jordbruket och transporterna bedrivs, så är det lätt att som enskild konsument och tycka att individens val inte spelar någon roll. Men det finns bra riktlinjer även för detta.

Protein
Kött-, ägg- och mjölkproduktion gör av med 70 procent av all jordbruksmark globalt och står för ca 25 procent av alla växthusgaser, men naturbetat kött från svenska gårdar håller landskapet öppet och gynnar biologisk mångfald. Så välj det i första hand. Dessutom påverkar kyckling klimatet mindre än kött från större djur. Tänk också på att vi inte behöver några mängder protein. Vi mår bra av animaliskt protein, men i liten eller måttlig mängd.

Undvik sojabaserad kost som tofu, som bidrar till avskogningen. Om du äter det, välj ekologiska sojaprodukter och soja som inte odlats i avskogningsområden. 75 procent av den soja som odlas används till djurfoder, så undvik kött från djur som inte går ute i huvudsak (dvs. håll dig till vilt och naturbeteskött).

När det gäller fisk så välj inget som trålas. Trålarna drar upp havsbotten och släpper ut växthusgaser.

Grönsaker och växter
När det gäller grönsaker och andra växter så välj hårda grödor i säsong. Kål och äpplen är bra exempel. Sämst är ömtålig mat som sallad, bär, tomat och avokado; som antingen kräver växthus, eller snabba transporter över jorden. Det kan ibland vara bättre att frakta grönsaker med skepp än att odla under fel säsong i växthus nära. Potatis ger ett lågt klimatavtryck, men tänk på att det ofta besprutas hårt, så välj ekologisk potatis.

Jag rekommenderar ju inte spannmål av hälsoskäl, och inte heller av miljöskäl (läs mer om jordbruk och ettåriga grödor bl.a. här: https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och här https://4health.se/sista-skorden) Men väljer du det så är fullkorn bäst. Undvik ris, som både kräver mycket vatten och alstrar mycket metan.

Se även tidigare populära miljöguider: https://4health.se/kottguiden och https://4health.se/fiskguide

 

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ratt-diet-for-den-klimatoroliga

Du måste MÅSTE se denna film om hur jordbruket förstör vår hälsa och jord (jord som i vår planet, men också vår viktiga matjord). Det är precis det här som en del av boken Vegomyten handlar om

Se filmen via länken längst ner, och läs mer här: https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet

Var sen noga med att minska din konsumtion av spannmål och andra ettåriga grödor. Främja mindre jordbrukare, ekologiskt, och odla så mycket du kan själv. Detta gäller både för din hälsa och för att rädda vår planet.

Som de säger i filmen – vi äter betydligt mer grönsaker än vi gjorde på 70-talet, men får i oss mycket mindre vitaminer och mineraler…

https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden?start=auto

Jag äter relativt miljövänligt. Jag äter massor med grönsaker, mest ekologiska eller odlade i min trädgård eller på gården 1 km härifrån. Jag äter en del bönor och kikärtor. Jag äter mycket fett, mest i form av ekologisk olivolja och ekologisk kokosolja, men också en del ekologiskt smör, ekologiska frön och nötter, samt avokado. Dessa sista saker är möjligen inte de bästa för klimatet, men fett ger mycket energi och mättnad per vikt och volym, så jag tror ändå att det på sitt sätt kan hålla nere transporter.

Utöver detta äter jag en liten till moderat mängd animaliskt protein till varje måltid. Dvs fisk, kött, ägg. Till 99% väljer jag då vilt, frigående eller åtminstone ekologiskt. Detta innebär att djuren till stor del inte är uppfödda på spannmål, utan går ute och betar, pickar etc. Dessutom äter jag i stort sett hela djuret, inklusive skinn, brosk och annat, och väljer relativt mycket inälvsmat – som tex lever och hjärta (https://4health.se/158-lar-dig-ata-inalvsmat), vilket är mat som i vissa fall slängs.

Jag väljer dessutom bort spannmål (https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och https://4health.se/mer-grasbetande-djur-och-mindre-jordbruk-for-bade-halsans-och-miljons-skull)

Nu bekräftar WWF att det är viktigt med dessa gräsbetande djur för vår miljö! (äntligen). I SVTs artikel om hur man äter klimatsmart kan man bland annat läsa att vi måste vi äta mer grönt och mindre kött. Och om du ska äta kött – välj naturbeteskött. WWF bekräftar att naturbeteskött bra för biodiversitet. I Sverige finns problem med att naturbetesmarker växer igen, vilket hotar biodiversiteten. Så det kan vara bra att äta lite kött om det kommer från rätt ko. Naturbeteskött är det kött som WWF tycker är allra bäst för det bidrar till att hålla landskapet öppet.

I dag står maten för en knapp tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan. Maten är en av de viktigaste åtgärder som folk kan göra i sin vardag. Det är väldigt tydligt att flygresor släpper ut mycket växthusgaser, men det gör inte många i vardagen på samma sätt.

Tänk på att äta animaliska produkter med måtta, både för miljön och för din hälsa. De flesta som inte är vegetarianer äter för mycket protein. Vi behöver protein, men det är inte hälsosamt att överäta protein (kommer separat inlägg om detta och finns redan podcast på ämnet)

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-ater-du-klimatsmart