Bra och underhållande dokumentär om den västerländska kosten – om jordbruk, hälsa, majs och corn syrup.
Längst ner hela filmen. Här trailer:
Search Results for: jordbruk
Varning för förgiftade jordgubbar
Inte för att försöka vara en midsummer crasher, men kanske dags att välja ekologiska jordgubbar idag?
“Inför jordgubbssäsongen beställer jag Jordbruksverkets information om växtgifter i bärodling. Det är ingen rolig läsning för den som tycker om jordgubbar. För jordgubben är vid sidan av potatis den i särklass mest besprutade.
För att bekämpa svampangrepp finns 14 olika preparat, elva olika insektsmedel, 14 preparat mot kvalster och tolv olika växtgifter mot ogräs. Sammanlagt 51 preparat. Åtta fler än i fjol.
I Livsmedelsverkets provtagning på jordgubbar innehöll inte mindre än 83 procent av all prover restgifter. I något prov upp till tio olika preparat. Varav flera cancerframkallande. Lantbruksuniversitet tycks främst utbilda kemister i takt med att GMO-företag som Monsanto och andra gifttillverkare sponsrar utbildningen.
Agronomerna tycks bara se hot och tar till alla slags kemiska medel. De ser inte vilka risker de utsätter konsumenterna och odlarna för eller den obalans de skapar i jorden och naturen som faktiskt bidrar till att på sikt öka angreppen. Odling av jordgubbar har tyvärr antagit ren industrikaraktär där hela armadan av gifter används.
I Jordbruksverkets förteckning över skadegörare räknar man upp alla hot mot jordgubbarna. Allt från Gråmögel, Svartröta, Ludet ängsstinkfly, svartfläcksjuka, ögonfläcksjuka, rödröta, kronröta till Nålnematoder. Och allt ska sprutas bort. För hobbyodlaren måste det framstå som ett under att det utan alla dessa preparat går att odla jordgubbar överhuvudtaget.
Det är inga ofarliga preparat. Har själv en skadad lunga efter att ha ätit jordgubbar som besprutats med ett växtgift som enligt tillverkaren kan ge obotliga lung- och njurskador. Gifterna kan också bidra till ökad allergi, astma och cancer.
Värst utsatta är förstås de som arbetar i jordgubbsodlingarna. Även om de skyddar sig med gasmask, handskar och skyddskläder. Så här beskriver fabrikanten själv ett av sina farligaste preparat BetanalSC. Det verksamma medlet heter Fenmedifam. Under Riskupplysningar kan man läsa: Mycket giftigt vid inandning. Irriterar andningsorganen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Giftig för fjärilar, bin, humlor och andra pollinerande insekter. LRF som vill framställa sig som miljövänligt har även i år begärt och fått dispens av KEMI (Kemikalieinspektionen) för det förbjudna starka växtgiftet BetanalSC.
Det behöver kanske inte nämnas att Lantmännen som ryms under LRF-paraplyet är storsäljare av växtgifter.Det är LRF som har märket Svenskt Sigill som tillåter både konstgödsel och växtgifter medan många luras tro att det är något slags kravmärke.
Ska vi då inte kunna få äta våra älskade jordgubbar till midsommar? Jo, tack vare allt fler vakna konsumenter finns i dag fler som Kravodlar jordgubbar. Sök på Krav och giftfria jordgubbar så kommer sajten upp. Köper du ekologiska jordgubbar hjälper du också till att rädda utrotningshotade humlor och bin.
Rune Lanestrand
Tidigare redaktör för Småbrukaren“
http://www.st.nu/opinion/insandare/se-upp-for-forgiftade-jordgubbar
Mer miljögifter från kött och mejerier än från fisk
Vi varnas för fet Östersjöfisk, men får i oss mer miljögifter från kött, mjölk och ägg enligt Livsmedelsverkets egna rapporter.
För små barn står miljögifterna dioxiner och PCB från all slags fisk, alltså inte enbart fet Östersjöfisk, för en tredjedel av intaget. Resten kommer från andra livsmedel.
Halterna är ju lägre, men vi äter mer kött, mjölk och ägg.
Enligt beräkningar från organisationen ’’Ren Åker Ren Mat’’ är intaget av dioxiner och PCB fem gånger högre från andra livsmedel än från fet Östersjöfisk
Ett av problemen är slamspridning på åkrarna som gör att halterna miljögifter är höga i jordbruksprodukter. En ny rapport från Världshälsoorganisationen visar att avloppsslammet som sprids på vissa åkrar även avdunstar i luften och sedan faller ner på andra jordar som alltså får ta emot de ämnen som vi inte vill ha i våra vattendrag.
Slammet innehåller till exempel dioxiner, PCB, läkemedelsrester, sjukhusavfall, tungmetaller och andra giftiga kemikalier.
So what to do?
- Påverka och kräv tex att man slutar sprida slam och använda kemikalier i vanliga produkter
- Sprid riskerna genom att äta varierat. Kanske kroppen klarar lite av varje, men inte en stor dos av ett gift
GMO-tema (genetiskt modifierad mat)
Många har åsikter om GMO, men samtidigt är frågan hur mycket vi vet om det. Vad är det och vad görs i Sverige tex. Vad är fördelarna vs. riskerna. Vilka anledningar finns det till GMO. SVTs vetenskapsdel har haft GMO-tema och här kommer lite utdrag och länkar från detta så kan du själv läsa om du är intresserad.
GMO står för genetiskt modifierad organism, dvs organismer där man avsiktligt förändrat arvsmassan så att man får de egenskaper man vill ha. Traditionell förädling går istället ut på att man letar efter organismer (tex sådana som genomgått mutationer) som liknar de egenskaper man vill ha, och avlar dem så att egenskapen förstärks över generationerna. Benämningen GMO avser oftast växter.
Några anledningar till GM-grödor idag är att ta fram växter som tål besprutningsmedel samt växter som bättre står emot skadeinsekter, torka mm.
Huruvida jordbruk överhuvudtaget är rätt väg att gå för världen ställer jag mig tveksam till. Läs mer i tidigare inlägg, tex: https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och https://4health.se/jag-blir-gratfardig
Frågor och svar om GMO: SVT.se-läsare fick ställa frågor om GMO till Stefan Jansson, växtfysiolog på Umeå universitet, Gun Rudquist agronom och representant för Naturskyddsföreningen samt Misse Wester som är riskforskare vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och på KTH i Stockholm.
Här kom många av de tveksamheter med GMO (och säkert en del myter också) upp bland frågorna. Huruvida svaren är bra eller inte får du gärna själv kommentera här nere. Tex så skriver läsaren ”Anette”: “Oj vad vinklat! Man tog upp dåliga exempel på ställen där GMO sägs fungera och intervjuare en Monsanto lobbyist. Ingen forskare från andra sidan fick komma till tals angående hälsorisker. Inget nämndes om den ökade användningen av pesticiden Round Up som anses vara orsak till massdöd av bin.”
Men jag tycker i alla fall att de frågor som ställs här i artikeln är bra för att sätta ramverket kring GMO-debatten just nu. Dvs vad är det som ifrågasätts. Exempel på detta är sterila fröer, frågan om GMO vs. “bättre förr”, att de GM-grödor som odlas idag ägs av enstaka företag och hur fattiga jordbrukare kan tvingas köpa säd,
Läs frågor och svar här: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/chatta-om-gmo-maten-klockan-21
GMO i Afrika:
I Kenya pågår nu försök att ta fram genetiskt modifierad majs som ska tåla torka. På flera håll på kontinenten pågår liknande försök och många länder odlar redan GM-grödor kommersiellt. Med ett allt torrare klimat och en växande befolkning tror många att genmodifierade grödor kan bli räddningen för det afrikanska jordbruket.
Här kan du läsa mer: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gmo-pa-framfart-i-afrika
Så här tycker jordbruksforskare om GMO:
En enkätundersökning bland lantbruksforskare ger en bild av GMOs plus och minus.
Bland annat åsikten om hälsorisker: majoriteten av svaren i undersökningen, liksom majoriteten av den publicerade forskningen säger att dagens GM-grödor och genteknik inte leder till större hälsorisker.
Vad gäller miljörisker är bilden mer splittrad.Många av forskarna som svarat i undersökningen menar att det är omöjligt att uttala sig generellt.Riskerna beror på grödornas egenskaper, inte gentekniken i sig. Dagens GM-grödor som modifierats att tåla ogräsmedel har tex lett till problem med utveckling av resistenta ogräs. dom GM-grödor som producerar eget insektsmedel lett till minskad besprutning, men också här finns resistens bland skadeinsekter. det är framför allt dom långsiktiga konsekvenserna vid storskalig odling som en del forskare anser oklara.
De flesta tycker dock att GMO-forskningen idag är inne i moment 22 – bedömning av risker genom fältförsök med GM-grödor förhindras av ett regelverk som är där för att förhindra forskning som kan vara riskfylld.
Här kan du läsa om resultatet http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-har-tycker-forskarna-om-gmo
Mer om den sista punkten, dvs forskningen på GMO kan du läsa om här: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gmo-forskning-laggs-ner
Även här beskrivs hur EU:s regelverk, politiska låsningar och allmän opinion har lett till att intresset för GM-grödor minskat drastiskt. Och när de kommersiella jättarna nu alltmer drar sig ur Europas GMO-forskning så minskar också intresset för offentlig forskning.
Historielektionen: Så uppstod träning
Det som anses vara bra träning idag, har mest gemensamt med träningen under antiken.
Vi har troligen tränat för jakt och senare strid ända sen stenåldern. Det kan man förutsätta efter att ha studerat äldre grottmålningar och arkeologiska utgrävningar.
Det finns två teorier om hur träning uppstod:
- lekteorin: utgår ifrån att människor tycker om att leka
när man sen jagar vill man leka jakt, och ju mer man jagar desto bättre jägare blir man. - magiteorin: utgår ifrån att magi låg till grunden
Under magiska ritualer imiterades jaktrörelserna, och ju mer man imiterade sina rörelser desto bättre blev man på jakten
många idrottsliga aktiviteter har kopplingar till religiösa riter; De olympiska spelen till exempel – en högtid för att hylla Zeus. Detta talar för magiteorin
Den organiserade formen av träning började troligen i antika Grekland. Där blev tävlingsidrotterna populära och slog igenom i och med de Olympiska spelens intåg på 700-talet före Kristus.
De gamla grekerna förstod att man måste överbelasta musklerna för att bli starkare. De visste också att man ska periodisera sin träning. Man tränade i så kallade tetrader; första dan med medelstor belastning, andra dagen hög belastning, tredje dagen vila fjärde dagen liten belastning. Det som vi idag kallar för vågformighet i belastningen och tror är något modernt…
Varje stad hade en träningsanläggning – “gymnasion”. Alla fria män hade tillgång till antikens gym. På gamla tavlor och vaser kan man lista ut en del av det som skedde. Man har också hittat gamla stenhantlar
Träningen under antiken fick sitt slut när Rom hade kristnats under 390-talet efter Kristus. De nakna aktiviteter som pågick på gymnasiet ansågs oanständiga och förbjöds
Träning fick mindre betydelse i samhället under medeltiden, men på 800-talet höll vikingarna på med träning i olika former. efter att också Norden kristnats – under resten av medeltiden – så var träningen troligen enbart för präster och riddare.
Renässansen var en tid då adeln skulle träna både kroppen och knoppen och förtjäna sina adliga privilegier och i mitten av 1600-talet införde Gustav den andre Adolf en ny form av träning – extertiterina, vilket betyder övning och med det var det antika träningsidealet på väg tillbaka, även om träning fortfarande få förunnad.
Under 1800-talets början fortsatte träningen att utvecklas. Industrialiseringen ledde till en omfördelning av människor från jordbruk och landsbygd till industri och städer. Då började även “vanligt” folk träna – de blev oroade för sin hälsa, så det var en ren hälsorörelse och handlade inte längre så mycket om prestation och tävling.
Då, för 200 år sen, grundade den svenska gymnastikens fader, Per Henrik Ling, Gymnastik och idrottshögskolan – på den tiden kallad Gymnastiska Centralinstitutet (GCI). Linggymnastiken innebar att man tränade allsidigt och undvek överansträngning.
I mitten av 1900-talet hamnade allt fokus på konditionen, eftersom det var mätbart för forskare.
Dagens forskningsrön om att träna kort och intensivt, påminner mer om antikens träning för två och ett halvt tusen år sen, än den träning som pågått fram till för bara 50 år sen.
Svenskarna allt nyttigare
Trenderna inom mat visar att vi blir allt nyttigare.
Siffror från jordbruksverket visar att vi se senaste åren har minskat på konsumtion av glass, läsk mm och äter mer rotfrukter, mer närodlat etc. Trevligt att höra tycker jag! Dessutom äter vi mindre “färdiga” köttprodukter (dvs de nitritinnehållande korvarna, köttbullarna mm)
Se klipp från tv4 nyheterna:
Därför tål vi komjölk
Även om jag är skeptisk till överanvändning av mejeriprodukter (det tillhör ju inte den evolutionära/stenålderskosten) så tål vissa folkslag komjölk mycket bättre än andra. Bl.a. vi nordbor.
Tidigare har man trott att vi utvecklade egenskapen att tåla mjölk i vuxen ålder pga d-vitaminbrist/ brist på sol. Men nu har undersökningar av spanjorernas evolution visat att det var svält som gjorde att vi utvecklade denna tålighet till mjölk.
De flesta vuxna människor i världen tål inte mjölk. Men många europeer, särskilt svenskar, har alltså utvecklat förmågan att dricka mjölk som vuxna. Alla bebisar som dricker bröstmjölk, har enzym som gör att de kan bryta ner laktos (mjölksocker) som finns i mjölk, men det ska egentligen försvinna naturligt när man blir vuxen – det gör det hos de flesta männiksor på jorden och hos alla andra däggdjur.
90% av människorna i Finland och Sverige, kan dricka mjölk och 1/3 av befolkningen i Spanien. Men hjälp av spanjorerna har man nu kommit fram till att de har utvecklat förmågan att dricka och processa mjölk, inte pga inblandning av gener från Norden som man tidigare trott, utan pga brist på mat. Datasimuleringar av naturlig selektion har gjort det tydligt att förmågan utvecklats genom så kallad positiv selektion. Det vill säga att förmågan utvecklats genom mutationer inom den egna populationen. Inte genom gentillskott från norr.
Förmågan att kunna dricka mjölk var troligen något mycket positivt för de tidiga europeiska bönderna, som gick från att vara jägare och samlare till jordbrukare för omkring 5 till 10 000 år sedan. När de tidiga bönderna fick dåliga skördar blev förmågan att kunna dricka mjölk livsviktig. När det inte fanns något annat att äta, kan de som kunde dricka mjölk fortfarande leva och få barn och kunde då föra vidare sina gener till nästa generation.
HFCS invaderar Europa
High fructose corn syrup (HFCS) är en, om inte den största, av USA:s hälsokatastrofer. Inte nog med att det är socker som tillsätts i mängder i allt från såser till drycker, det är dessutom fruktsocker/fruktos, som kan vara väldigt skadligt om det äts “utanför frukt”, dvs taget ur sitt sammanhang utan skyddande antioxidanter och fibrer. Läs mer om fruktos i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=fruktos
Hittills har HFCS (eller isoglukos som det tydligen också kan kallas) haft en marknadsandel på omkring 5 procent av EUs sockermarknad. Men pga ändrade importkvoter (2016) väntas det snart ta över en tredjedel av marknaden.
HFCS är mycket billigt att använda, dels för att det är sötare än vanligt socker och dels för att produktionskostnaderna i USA hålls ned av stora jordbrukssubventioner.
http://blog.svd.se/ennartshalsoblogg/2014/01/15/hej-varlden/
Evolutionen – en historia som måste skrivas om?
Olika människoskallar – funna på samma plats – tyder på att våra tidigaste människosläktingar var en och samma art. De helt nya, banbrytande fossilfynden kan få historieböckerna att skrivas om.
I alla faktaböcker står det att människoarten Homo habilis dök upp på jorden för omkring 2,4 miljoner år sen. Och hundratusentals år senare, reste sig de helt nya arterna Homo erectus och Homo rudolfensis. Men nu föreslås att alla våra tidigaste människosläktingar var en och samma art.
En sak är i alla fall säkert: Männsikorna levde inte på pasta, bröd och socker. Inte på vatten som var förorenat med mediciner, hormoner och bekämpningsmedel. Inte på mat pepprad med konserveringsmedel och smakförhöjare. Och inte drack de energi, de drack det rena vattnet.
Välj naturlig mat som vi är anpassad till och sätt krav på företag, jordbruk, politik etc så att världen inte blir ännu smutsigare!
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/manniskans-historia-pa-vag-att-skrivas-om
Frågan eller svaret – därför blir det så olika
Jag fick ett mail med en bra kommentar från en läsare. Konversationen var bl.a. :
Hon: “Läser din blogg ofta och gillar den för det mesta massor!
Får dock ibland känslan av att bli lite “bakbunden” när du skriver inlägg om saker som inte är bra utan att sen ge tips på lösningar”…”Tex nu inlägget om gifter i dricksvatten. Den känns inte så hoppingivande att läsa. Finns det nåt att göra åt det? Köpa mineralvatten, en vartenrenare?”
Jag: “Mycket bra kommentar. Kan du inte ta och skriva den i kommentarerna på 4health.se – vissa frågor finns det nämligen inte ett enkelt svar på, men vi kan diskutera tillsammans hur man bäst löser det”
Hon: “Bra kommentar tillbaka – att göra mig och oss (läsarna) delaktig i problemlösningen av sådant som ju faktiskt rör oss alla. Lite naivt och passivt av mig kanske att tänka att du som hälsobloggare sitter på lösningarna Av alla Världsproblem.”
Anledningarna till dessa inlägg är många:
- Jag är själv frustrerad och har inget svar. Det här är mitt utlopp
- Jag vill ha er input till vad vi kan göra. Kommentera, ge förslag!
- Jag vill att ni ska vara upplysta
- Jag vill att vi alla ska reagera, ställa krav på företag, politiker mfl – som jag bla skrev i detta inlägg: https://4health.se/om-gifter-i-fisk-–-igen
“Det handlar alltså om att ställa krav på politiker, livsmedelsproducenter, läkemedelsbolag och sjukvård, jordbruk mm – och att själv leva som vi lär, dvs så rent vi kan!” - osv…
Så hjälp mig – sprid kunskapen, påverka dem ni kan, kommentera med förslag på lösningar etc!!
Senaste kommentarer