fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: fruktos

Farliga fruktostillsatser har många namn och smygs in i maten

av Leave a Comment

Nu har vi blivit för många som känner till att High Fructose Corn Syrup, HFCS, är farligt. Vad gör livsmedelsindustrin? Jo de hittar på nya namn så att de ska kunna smyga in fruktos ändå.

HFCS är skadligt för hälsan eftersom det innehåller massor med ren fruktos. Ett reaktivt ämne som både skapar oxidativ stress, fettlever och en massa andra problem i kroppen.

Jag citerar ur artikeln som skriver om de nya namnen:

“High fructose corn syrup is a killer. Since humans started consuming it, obesity rates have more than tripled and diabetes incidence has increased more than seven fold. Even when used in moderation it is a major cause of heart disease, obesity, cancer, dementia, liver failure, tooth decay, and more.

So what does the FDA do about this silent killer? It allows food producers to change the name of the infamous sweeter in order to trick consumers into thinking they are not eating high fructose corn syrup.

That’s right, high fructose corn syrup now goes by a new, deceitful name – “Natural Sweetener” – designed to trick customers into making ill-informed choices that will impact on their health.”

“Every food company is smearing 100% natural on every box of anything regardless of whats inside the box.”

“According to the Corn Refiners Association (CRA), there’s been a sneaky name change. The term ‘fructose’ is now being used to denote a product that was previously known as HFCS-90, meaning it is 90 percent pure fructose. Compare this to what is termed ‘regular’ HFCS, which contains either 42 or 55 percent fructose, and you will know why General Mills is so eager to keep you in the dark.”

“A third product, HFCS-90, is sometimes used in natural and ‘light’ foods, where very little is needed to provide sweetness. Syrups with 90% fructose will not state high fructose corn syrup on the label [anymore], they will state ‘fructose’ or ‘fructose syrup’.”

“Simply eliminating the high fructose corn syrup designation for the laboratory sweetener that’s nine-tenths fructose and calling it what it really is: fructose. And that’s how a processed-food product like Vanilla Chex that contains “fructose”, a substance that, according to the corn refiners, used to be called HFCS-90, can now declare itself to be high fructose corn syrup-free.”

http://yournewswire.com/high-fructose-corn-syrup-renamed/

Fruktos och det vita sockrets skadliga effekt

av Leave a Comment

Fruktos och vitt socker verkar vara bland det mest skadliga i vår västerländska kost. Allt tyder på att det bidrar till metabola syndrom med övervikt, diabetes, hjärtsjukdom mm.

I en ny studie studerade man barn som led av fetma och metabolt syndrom.  Man undersökte vad som hände när man ersatte fruktos i barnens kost (dvs fruktsocker som utgör ena halvan av vitt socker och som finns i kakor, glass, godis mm; och som finns i mycket läsk, BBQ-såser och annat med high fructose corn syrup) Man bibehöll samma mängd energi/kalorier i kosten och ersatte bara fruktos med glukos, dvs med det sockerslag som utgör vanlig stärkelse som tex i potatis.

Genom denna fruktosrestriktion i kosten så förbättrades barnens blodvärden på bara några dagar. Blodtrycket minskade, LDL-partiklarna blev större och snällare medan antalet små oxiderade partiklar minskade, triglyceriderna minskade, insulinkänsligheten förbättrades och insulinnivåerna minskade drastiskt.

Och som sagt – det handlade inte om att man minskade på energiintaget, bara att man bytte ut sockret….

http://www.atherosclerosis-journal.com/article/S0021-9150(16)30293-3/fulltext

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2015-10/uoc–och102115.php

Fruktos ger genförändringar. Men omega-3 motverkar skadorna

av 1 Comment

Sammanfattar en bra artikel från Helsingborgs Dagblad som baseras på den nya forskning du hittar via länkar nedan.

Sockerarten fruktos påverkar gener i hjärnan. Dessa genförändringar kan ge upphov till Parkinsons sjukdom, depression, bipolaritet och en rad andra sjukdomar. Det konstaterar en forskargrupp vid det amerikanska universitetet UCLA (University of California in Los Angeles).

Fruktos hade dåligt rykte redan innan nättidningen EBioMedicine (ägd av tidskrifterna Cell och Lancet) publicerade de alarmerande resultaten i förra veckan. Striden om denna sockerart har varit intensiv sedan 2009, då professor Robert Lustig, barnläkare och specialist på matsmältningsorganens sjukdomar, höll en föreläsning där han förklarade varför fruktos är mycket farligare än andra sockerarter.

Det som skiljer fruktos från annat socker är att vi inte blir mätta av det. Fruktos metaboliseras till fett i levern utan att några signaler går till hjärnan. I levern bildas det fett men hjärnan tror att vi svälter. Det är därför barnen kan dricka en jättestor läsk och ändå orka äta hamburgare direkt efteråt. Det är därför amerikaner bara blir fetare och fetare. Mer än sex miljoner människor har sett föreläsningen på YouTube, och jag la även upp den på här på 4health.se 2011.

Sedan dess har livsmedelsföretagen försökt på många sätt att hävda att socker och fruktos är ofarligt. Men den nu publicerade rapporten, som visar på genförändringar av fruktos,  har finansierats av privata och offentliga stiftelser i USA, Kina och Norge. Inga livsmedelsföretag.

High fructose corn syrup (HFCS) innehåller mer fruktos än vanligt socker och är nästan dubbelt så söt. Eftersom det dessutom är billigt använder industrin det gärna, bl.a. i läsk. Vanligt socker (sackaros) består till lika delar av fruktos och glukos. High fructose corn syrup har en större andel fruktos, och är både sötare och billigare.

I Europa är det inte så vanligt som i USA med HFCS. Det beror på EU:s produktionskvot som begränsar tillverkningen till 690 000 ton om året, att jämföra med det vanliga sockrets tretton miljoner ton. Men den 1 oktober 2017 slopas EU:s sockerkvoter. Marknadsanalytiker spår en lysande framtid för  HFCS. Kanske trettio procent. De genskador som forskarna i Los Angeles noterade blir därmed ett större orosmoment även för svenska konsumenter.

Forskarna vid UCLA upptäckte dock en annan intressant sak: De möss som förutom fruktos utfodrades med DHA, en typ av omega-3, uppvisade inga av de genförändringar som fruktisen annars gav upphov till. Den som äter DHA kan alltså motverka fruktosens skadeverkningar. Ps. forskarna säger att: Odlad lax duger inte.

Tidigare om fruktos

http://newsroom.ucla.edu/releases/fructose-alters-hundreds-of-brain-genes-which-can-lead-to-a-wide-range-of-diseases

http://www.hd.se/nyheter/sverige/2016/04/26/darfor-ska-du-ata-vildfangad-lax-till-lasken-i-framtiden/

Fruktos och modifierade former av majs – en riktig aptithöjare

av 4 Comments

En ny studie visar att intag av fruktos inte minskar aktiviteten i de områden i hjärnansom styr över aptiten. Fruktos jämfördes med glukos, det ämne som bygger stärkelse och cellulosa, vilket visade sig minska aktiviteten.

Fruktos, fruktsocker, utgör halva den vanliga sockermolekylen (vanligt vitt socker), men tillsätts också under andra namn i våra vanliga livsmedel. Den finns också rikligt i frukt.

Nedbrytning av fruktos i kroppen sker på ett helt annat sätt än glukos, nämligen i levern på liknande sätt som alkohol. Det tros vara orsaken till att fruktos ökar förekomsten av fettlever. Det här var dock inte relaterat till den nya studien, utan bakgrunden till den nya studien är att ökningen av fetman följer i spåren efter tillsatt fruktos i maten (under namn som high fructose corn syrup (HFCS), fruktossirap, majssirap osv)

20 personer undersöktes med magnetkamera efter antingen intag av glukos eller fruktos. Man kunde bland annat se att blodflödet i områden i hjärnan som styr aptit minskade signifikant mer av glukos än av fruktos, dvs man fortsatte ha aptit efter intag av fruktos. Och resultaten visar på skillnader i aktiviteten i flera delar i hjärnan. Försökspersoner upplevde också en större mättnadskänsla efter att de intagit glukos jämfört med fruktos.

Läs mer: http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1555133#Abstract

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/neurologi/fruktos-gav-annorlunda-aktivitet-i-hjarnan/

Risken att få demens har minskat kraftigt! Och detta kan du göra för att förebygga

av 6 Comments

En härligt positiv hälsonyhet! Andelen 88-åringar som drabbas av demenssjukdomar har minskat kraftigt de senaste åren i Sverige, från cirka 40 till 25 procent visar forskning från Göteborgs universitet. Skulle det här vara en effekt av ett läkemedel hade man tyckt att det var en jättestor nyhet menar doktoranden Hanna Wetterberg.

På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  

Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.

Lyssna gärna på podcastavsnitt om demens och hur du förebygger demens:
https://4health.se/215-peter-wilhelmsson-radda-din-hjarna-fran-demens
https://4health.se/33-forebygga-bromsa-och-reversera-alzheimers-demenssjukdomar

Läs också mer via taggen demens: https://4health.se/tag/demens

Det finns en genvariant som kraftigt ökar risken för demens, men det bästa med detta, är att man helt och hållet kan motverka denna risk genom att anpassa sin livsstil och kost efter sin genetik. Det handlar om genvarianten APOE4. Om du har denna eller ej undersöks i hälsotestet DNA Health: https://4health.se/dna-health-overgripande-genetiskt-test
APOE är involverad i omsättningen av så kallade lipoproteiner.
Några tips för den med APOE4-genetik:

  • Med APO E4-genetik har man svårare att omsätta animaliska fetter, i synnerhet nyare fetter såsom fett från mejeriprodukter och fett från spannmålsuppfödda djur, inklusive fläsk.  minimera:
    • Processad mat (fabrikat)
    • Snabba kolhydrater (mat som bildar triglycerider i kroppen, särskilt socker och sockerarten fruktos)
    • Mejeriprodukter 
    • Kött och särskilt fett från spannmålsuppfödda djur
    • Toxiner (rökning, alkohol, besprutningsmedel mm) 
  • öka
    • Intag av grönsaker och antioxidanter. Kosten bör i huvudsak vara grönsaksbaserad
    • Enkelomättat fett som olivolja, nötter
    • Omega-3, särskilt DHA viktigt
    • Äggula och lever är bra, och dessutom bra näringstäta animalier att komplettera den växtbaserade kosten med
    • Kortkedjiga/ medellånga mättade fetter är okej. MCT-olja går bra, och i måttliga mängder kokosolja och kokosgrädde 
    • Fasta. ”mild ketos” är att föredra. 

https://sverigesradio.se/artikel/kraftigt-minskad-risk-for-demenssjukdomar

Sockerfria dagen: Det här gör socker i din kropp, och konkreta tips på vad du kan göra istället

av 1 Comment

Socker i kroppen

Socker som extraherats ur sitt naturliga sammanhang är ett ämne som skadar kroppen. I naturen finns bara socker skyddat av antioxidanter och fibrer, som i en frukt tex. När vi extraherar saker ur sitt sammanhang blir saker inte bra… Oreda sker i din kropp av sockret du äter. Sockret skadar dig. Studier visar bl.a. att socker ger sår i tarmväggen. Det är ju inte så bra om vi vill hålla oss friska. Tarmen är en barriär, precis som huden, och ska skydda oss. Mycket socker i kroppen skapar ökad produktion av fria radikaler (de där ämnena som ju måste tas omhand av antioxidanter…)

Socker är dessutom helt tom energi som inte tillför näring. Äter du tom energi går du inte bara miste om näring, du förbrukar dessutom den näring som redan finns i kroppen. Detta när kroppen tar hand om de tomma kalorierna.

Socker är också supersnabba kolhydrater och ger därför blodsockersvängningar, vilket påverkar allt från insulin och fettinlagring till serotonin och humör. För att inte tala om att det påverkar dina stresshormoner.

Dolt socker

Socker finns “dolt” i de flesta produkter med en innehållsförteckning, inklusive saker som inte är “söta”, såsom charkprodukter, korv, majonnäs, såser mm.

Ofta står det utskrivet socker, men har man otur så döljer man det dessutom under andra namn, såsom glukossirap eller fruktossirap.

Jag rekommenderar dig att läsa innehållsförteckningen på allt. Man kan ju välja att acceptera lite skit, men ändå göra medvetna val.

Sockerfria dagen

Idag är det den Sockerfria dagen. En dag som instiftats som motvikt till kanelbullens dag, våfflans dag och andra dumheter som bara bygger på vårt ohälsosamma sockerberoende och mjölberoende samhälle.

Jag läser alla innehållsförteckningar och köper i regel mest varor som inte har någon innehållsförteckning, dvs rena råvaror. Det socker jag personligen får i mig till vardags är det i mitt mörka choklad. Det choklad jag har med 90 % kakaohalt innehåller 7 % socker. Några bitar av det blir alltså inte så många gram, men ändå socker nästan dagligen. Så idag avstår jag detta, och blir jag sugen på choklad så rör jag ihop något eget sockerfritt (läs mer nedan).

Vad avstår du idag på den sockerfria dagen? Och vad äter du istället?
Oavsett så uppmanar jag dig att läsa innehållsförteckningen på allt du äter just denna dag. 🤗

Bli av med ditt sötsug

Tänk på att du underhåller ditt sötsug om kroppen alltid får mycket socker eller andra snabba kolhydrater (som blir socker snabbt i kroppen), såsom mackor, pasta osv (dvs mjölmat framför allt). Dra ner på processad mat, och särskilt på kolhydrater. Öka istället ditt intag av fiberrika (gärna bittra) grönsaker samt naturliga fetter, såsom avokado, oliver, olivolja och fett på bra animalier. På så sätt kommer ditt sötsug att minska.

Söta utan socker

Om du ändå blir sugen på något sött så kan du använda något som är naturligt sött – ta en frukt eller gör en egen sötsak där du sötar med naturligt söta saker som tex äkta lakrits, maca, karob, kanel eller dadlar. Eller kanske med bärpulver eller bipollen. Eller med stevia i sin naturliga form (dvs grön ört). Bilder på allt detta kommer du att hitta på Instagram idag 😊. Du kan tex göra små choklad, ngn variant av de jag la upp för många år sedan och kallar för 4Health choco punch: https://4health.se/4health-ultimate-choco-punch-det-ultimata-choklad-snackset-a-la-4health-very-low-carb Ofta gör jag det dock i varianten där jag fryser in, typ som detta recept https://4health.se/gora-egen-choklad men numera oftast baserat på kakao, karob och/eller maca, kokosolja, lite salt och blandade fröer. Platta ut och frys in enligt receptet via länken

Exempel på några sockerfria kakor jag lagt upp här på sidan är:
https://4health.se/kladdkaka-fri-fran-gluten-och-mejeriprodukter
https://4health.se/himmelsk-chokladkaka-fri-fran-gluten-mejerier-och-agg
https://4health.se/rawfood-kladdkaka

Och det finns massvis med sockerfria recept på nyttiga onyttigheter som du hittar här på sidan via kategorin recept (https://4health.se/category/recept) eller genom att använda sökrutan och söka på kaka eller nyttiga onyttigheter (https://4health.se/?s=nyttiga+onyttigheter) el dyl 🙂

Men som sagt, det bästa och mest hållbara är att minska ditt sug efter denna söta mat, genom att äta bra oprocessad stenålderskost (paleo).

Tips och podcastavsnitt

Idag passar jag också på att tipsa om podcastavsnitt som passar på detta sockerfria tema. Dels de mycket uppskattade avsnitten om insulinkänslighet (har att göra med det där blodsockret jag nämnde ovan) och dels ett avsnitt om “icke-evolutionär” mat:

Önskar dig en fin sockerfri dag 💕🤗

Studie: Socker orsak till inflammatorisk sjukdom i tarmen

av 3 Comments

Vi vet det egentligen redan, men med tanke på att patienter ibland fortfarande får höra från sin läkare eller “experter” att det inte finns något man kan göra med sin kost, så är det tur att studierna fortsätter komma.

IBD / Kolit, dvs inflammatorisk tarmsjukdom såsom Ulcerös Kolit och Crohns, anses fortfarande inte ha någon tydlig orsaksförklaring, även om det i egna klienter går att se en tydlig koppling till kost, tarmflora samt genetiska anlag för inflammation och autoimmunitet.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kännetecknas av kronisk gastrointestinal inflammation. Västerländsk kost och livsstil är förknippad med högre IBD-förekomst, men man anser sig ännu inte känna till orsakssamband.

I en ny studie tittade man på effekten av en kost med hög sockerhalt (i djurmodell). Man visade att en kost med högt innehåll av enkla sockerarter som glukos och fruktos både kunde sätta igång och förvärra kolit / IBD, och att effekten förmedlades genom förändring av tarmfloran (precis det vi ser i klienter – kost och tarmflora alltså).

Möss med genetiska anlag för tarminflammation (IL10) utvecklade en mycket värre tarminflammation om de utfodrades med mer socker. Och man kunde även få möss utan dessa anlag att utveckla tarminflammation om de fick socker i sitt dricksvatten.

Om man däremot slog ut effekten av tarmfloran (tog bort tarmfloran helt enkelt) så såg man inte denna effekt.

Förändringarna i tarmfloran med den sockerrika kosten bestod bl.a. av en ökning av mukolytiska bakterier som ökar nedbrytning av tarmbarriären / tarmslemhinnan.

Specifikt förökades tarmbakterier av sorten Akkermansia, en bakteriesort som är bra i lagom mängd, men som också är nedbrytande av tarmslemhinnan. Andra nyttiga bakterier som Lactobacillus minskade. Forskarna rapporterade att högre mängd slemhinnenedbrytande bakterier, inklusive Akkermansia muciniphila och Bacteroides fragilis, pga ökat sockerintag (ffa glukos) är en potentiell risk för tarmbarriären. Att bryta ner den skyddande epitelbarriären utlöser tarminflammation och spelar en nyckelroll i utvecklingen av kolit / IBD.

Glukos visade sig vara värst, men alla tre sockerarter som testades ändrade tarmfloran negativt.

Resultaten visar alltså att kost med hög sockerhalt kan främja dysbios och IBD-utveckling.

Ur studien:

The higher prevalence of inflammatory bowel disease (IBD) in Western countries points to Western diet as a possible IBD risk factor. High sugar, which is linked to many noncommunicable diseases, is a hallmark of the Western diet, but its role in IBD remains unknown. Here, we studied the effects of simple sugars such as glucose and fructose on colitis pathogenesis in wild-type and Il10−/− mice. Wild-type mice fed 10% glucose in drinking water or high-glucose diet developed severe colitis induced by dextran sulfate sodium. High-glucose–fed Il10−/− mice also developed a worsened colitis compared to glucose-untreated Il10−/− mice. Short-term intake of high glucose or fructose did not trigger inflammatory responses in healthy gut but markedly altered gut microbiota composition. In particular, the abundance of the mucus-degrading bacteria Akkermansia muciniphila and Bacteroides fragiliswas increased. Consistently, bacteria-derived mucolytic enzymes were enriched leading to erosion of the colonic mucus layer of sugar-fed wild-type and Il10−/− mice. Sugar-induced exacerbation of colitis was not observed when mice were treated with antibiotics or maintained in a germ-free environment, suggesting that altered microbiota played a critical role in sugar-induced colitis pathogenesis. Furthermore, germ-free mice colonized with microbiota from sugar-treated mice showed increased colitis susceptibility. Together, these data suggest that intake of simple sugars predisposes to colitis and enhances its pathogenesis via modulation of gut microbiota in mice.

https://stm.sciencemag.org/content/12/567/eaay6218

Vecka 7 – del 8: Mag- & tarmbesvär

av

Mag- & tarmbesvär

Besvär med magen kan bero på många saker. Men en mycket vanlig anledning är att fördelningen av kosten mellan kolhydrater, protein och fett inte är bra. En för hög andel kolhydrater kan ge problem, särskilt socker och mjöl. Just därför blir många bättre av maten du lär dig äta i den här kursen.

 

Gluten är en vanlig bov. Så uteslut vetemjöl helt om du har problem med magen. Gluten kan ge problem även om man inte är allergisk.

 

Fibrer är en stor förvirrande faktor för många. Fiber är föda för tarmbakterierna och är därför viktiga. Det finns dock både mjuka, vattenlösliga fiber och hårda, olösliga fiber (som vi lärde oss i avsnitt 1). De mjuka fibrerna finns i grönsaker mm och bildar en skyddande gel i tarmarna. Hårda fibrer finns i fullkorn (dvs. säd) och skal. Man uppskattar att så mycket som 40% av den vuxna befolkningen inte tål hårda fiber, vilket troligtvis innebär de flesta av alla personer med magproblem! Testa därför att utesluta fiber i form av fullkornsprodukter. Ett par matskedar psyllium- eller linfrön per dag är ett bra gelbildande komplement om man även har problem med grönsaker i riklig mängd. Läs mer om fibrer i avsnitt 1. Lider man av IBS och så kallad SIBO (small intestinal bacterial overgrowth) så kan även bra grönsaker ge tillfälliga symtom. Lösningen är inte att sluta äta grönsaker, utan att behandla problemet och komma tillrätta med orsaken. Orsaken är ofta en kombination av stress och kost. Har du magproblem så rekommenderar jag dig att göra tester av din tarm, t.ex. i form av ett GI map och ett SIBO-test https://4health.se/mage-tarm Lär dig mer om IBS och SIBO även i podcasten, bl.a. i avsnitt 76 och 192.

 

Bakteriefloran i tarmen kan vara obalanserad, i sådant fall hjälper ibland tillskott i form av probiotika, men har du magbesvär så bör du testa din tarmflora, t.ex. med ett GI map. Är bakteriefloran rubbad kan man också ha överväxt av candida (en sorts svampinfektion i tarmen) eller sämre bakterier eller rentav parasiter. Man bör då helt undvika jäst, socker och vetemjöl som bara göder t.ex. jästsvamp mer. Lär dig mer om tarmflora i podcastavsnitt som t.ex. 44, 46, 51, 80, 109, 134, 135, 236, 247. I avsnitt 128 får du konkreta tips på hur du förbättrar din tarmflora.

 

Allergi eller överkänslighet är andra vanliga orsaker till magproblem. Tänk på att man kan vara överkänslig utan att alllergitester ger utslag. Laktos eller glutenintolerans är egentligen inte allergier, men är vanliga problem som ger magsymtom. Andra vanliga allergier/överkänsligheter som typiskt ger magproblem är mot mjölkprotein och sojaprotein. Av dessa skäl kan det vara en god idé att, förutom socker- och mjölmat, testa att även utesluta mjölk- och sojaprodukter. Även här kan man testa intoleranser https://4health.se/overkanslighet-allergi . Lyssna gärna även på podcastavsnitt 174.

 

Sedan har vi dem som har problem med att bryta ner protein, proteinmalabsorption kallas det. Har man det brukar det bli bättre om man utesluter eller minskar kött och håller sig till fisk, ägg mm. Testa dig fram genom att se om dina besvär blir bättre av att utesluta kött under en period. Du kan under denna period istället äta mer grönsaker, fisk, ägg och eventuellt fågel. I många fall beror dock detta på dålig matsmältning och för lite magsyra. Lyssna på podcastavsnitt 188 om detta och gör testet GI map.

På motsvarande sätt kan man ha problem med frukt, eller egentligen med fruktsockret, så kallad fruktosmalabsorption är vanlig. Att hålla nere mängden fruktsocker är bra för många.

 

Har man en krånglande mage så kan även garvsyran i kaffe samt starka kryddor ställa till problem. Om bönor, ärtor, frukt mm är gasbildande så är risken stor att du lider av IBS och SIBO enligt tidigare.

Tillsatser och sockeralkoholer kan ge magproblem. Dels kan man vara överkänslig mot en del tillsatser, dels kan sötningsmedel som aspartam och sorbitol ge magproblem. De är dessutom skadliga för din tarmflora. En vanlig biverkning av smakförstärkare som glutamat (E621) och jästextrakt är dessutom magont. Läs mer om tillsatser i avsnitt 5.

 

Det finns såklart saker som inte är kostrelaterade som kan påverka. Stress är en sådan faktor som påverkar matsmältning och tarmflora mm enormt mycket. Testa kosten som ett första steg, men vet du med dig att du har stress i livet så se till att ta tag i detta.

 

Lider du av mag- & tarmproblem så:

  • Undvik jäst, socker och vetemjöl
  • Undvik fullkorn, men ät gelbildande fiber (psyllium-, linfrön, grönsaker)
  • Testa din tarmflora och tarm https://4health.se/mage-tarm
  • Testa ev. ett probiotikatillskott
  • Var försiktig med kaffe samt med tillsatser, frukt och bönor
  • Testa utesluta mjölk- och sojaprodukter
  • När du har ovan punkter på plats, och om du inte blir bättre, testa dig även för livsmedel du skulle kunna vara överkänslig mot https://4health.se/overkanslighet-allergi

 

 

Tre nya riskfaktorer för demens – totalt (minst) 12 – och de går att påverka

av 2 Comments

I en ny artikel i The Lancet berättar en forskargrupp om tre nya riskfaktorer för demens. Samma forskargrupp skrev 2017 en artikel där de identifierat nio riskfaktorer, men nu är det alltså tolv totalt.

2017 publicerades en artikel om nio riskfaktorer för demens:

  1. låg utbildning
  2. högt blodtryck
  3. hörselnedsättning
  4. rökning
  5. fetma
  6. depression
  7. fysisk inaktivitet
  8. diabetes
  9. brist på social kontakt

Nu har samma forskargrupp skrivit en ny artikel där de lägger till även:

  • överdriven alkoholkonsumtion
  • traumatisk hjärnskada
  • luftföroreningar

Som man kan se så handlar riskfaktorer om en sammanställning av kopplingar, dvs inte nödvändigtvis orsakssamband. Gemensamt för alla de nu tolv riskfaktorerna, som står för ungefär 40 procent av alla demensfall enligt forskarna, är att de går att påverka. De kan alltså att lindras eller förebyggas i olika mån. En del faktorer kan förebyggas på individnivå, till exempel alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet. Och för en del faktorer krävs beslut på en politisk nivå, till exempel bättre trafikregler för att minska risken för traumatisk hjärnskada och lagar för att minska luftföroreningar.

Och inte minst fetma, diabetes (typ 2) och högt blodtryck är ju väldigt relaterade till kost.

APO E4

Ytterligare en mycket viktig riskfaktor som forskarna inte tar upp är genen APOE. Bär man där på en eller två E4-varianter av denna, dvs APOE4 så har man ökad risk för Alzhemeirs. MEN risken är väldigt påverkbar. Inte minst med kosten. Denna gen testas i DNA Health: https://4health.se/dna-genetik

Någon som arbetar på ett väldigt framgångsrikt sätt med att påverka demens är Dr Dale Bredesen.

För att summera några av hans och andra experters råd för den som bär på APO E4-genetik så bör man sträva efter bl.a.:

Rekommenderar att lyssna på podcastavsnitt 215 där vi diskuterar detta och mycket annat kring Alzheimers mer ingående https://4health.se/215-peter-wilhelmsson-radda-din-hjarna-fran-demens

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30367-6/fulltext

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532272

Fettlever kopplat till din tarmflora – bakterien Klebsiella gör om maten du äter till alkohol

av 5 Comments

Bakterien Klebsiella pneumoniae omvandlar kolhydrater i maten till alkohol, som i sin tur ger fettproduktion i levern.

Kinesiska forskare visar att varianter av tarmbakterien Klebsiella pneumoniae verkar kunna bidra till fettlever.

Detta är en bidragande förklaring till varför en lågkolhydratkost leder till en minskad mängd fett i levern och förebyggande av fettlever. Såklart vid sidan av undvikandet av fruktos, fruktsocker – inklusive vitt socker som består av både glukos och fruktos. Fruktos bryts ju ner i levern på ett liknande sätt som alkohol och bidrar till fettlever.

Upptäckten började med en patient som hade allvarlig fettlever och autobrewery syndrome – en sjukdom där kroppen producerar alkohol. Efter att ha ätit rikligt med kolhydrater i kosten hade personen höga nivåer av alkohol i blodet, trots att mat och dryck var helt alkoholfri.

Läkarna gav patienten läkemedel mot svamp i tarmen, men det hjälpte inte. Snart lyckades de isolera alkoholproducerande varianter av bakterien Klebsiella pneumoniae från patientens tarmar. När de förde in dessa bakterier i möss, utvecklade även mössen fettlever.

När forskarna därefter jämförde personer med och utan fettlever, upptäckte de att 60 procent av alla med fettlever hade alkoholproducerande Klebsiella pneumoniae i sina tarmar. Bland personerna utan fettlever hade bara sex procent de här bakterierna i sina tarmar.

En produktion av alkohol i tarmarna, orsakad av en stor mängd kolhydrater i kosten verkar alltså kunna bidra till epidemin av fettlever.

Ur studien:
“Through a number of in vivo and in vitro technologies, Yuan et al. report that high- alcohol-producing Klebsiella pneumoniae (HiAlc Kpn) occurs in a large percentage of individuals with nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD) in a Chinese cohort. Transfer of HiAlc Kpn into mice resulted in NAFLD, suggesting increased levels of this bacterial strain might be one cause of NAFLD in humans.”

“Highlights

  • High-alcohol-producing strains of Klebsiella pneumoniae exist in humans
  • HiAlc Kpn is associated with NAFLD in a human cohort
  • Transplant of HiAlc Kpn into mice causes NAFLD
  • Feeding mice glucose led to detectable blood alcohol, suggesting a biomarker for NAFLD”

Mer via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome och sök på fettlever https://4health.se/?s=fettlever

https://www.cell.com/cell-metabolism/pdfExtended/S1550-4131(19)30447-4