fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: fettlever

Studie: Fasta och högfettskost fungerar mot fettlever

av Leave a Comment

Kostfonden, där jag och 4Health är företagspartners för att stödja god forskning, har förra veckan publicerat studien av kost vid fettlever.

Båda de kostbehandlingar som forskarna har testat – en LCHF-kost och en 5:2-fasta – gav god effekt. Deltagarna halverade i genomsnitt mängden fett i levern och hälften botades från sjukdomen. 

Att leverfettet minskar har stor betydelse, eftersom det kan bidra till att förebygga levercancer, skrumplever, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 

Studien inkluderade 74 patienter och pågick under tre månader. De deltagare som fick stöd att följa en 5:2-fasta eller en kalorikontrollerad LCHF-kost, halverade i genomsnitt mängden fett i levern och ungefär hälften av dem botades från sjukdomen. I kontrollgruppen minskade leverfettet med 16 procent, och endast 8 procent blev botade. 

Antalet personer med fettlever har ökat dramatiskt i fotspåren av bukfetmaepidemin. Fettlever ger en förhöjd risk för levercancer och skrumplever, och många med fettlever har svårbehandlad typ 2-diabetes som ökar risken för hjärt-kärlproblem. Men trots att fettlever både är vanligt och kan ge allvarliga följdsjukdomar, saknas i dagsläget effektiva medicinska behandlingar. Länge har läkare visserligen vetat att fettlever kan botas med hjälp av en varaktig viktnedgång, och de har rekommenderat patienter att minska på mängden kalorier i maten och dra ner på alkoholen och sötsakerna. Men få har lyckats vända sin sjukdom. 

Att båda dessa kostmetoder ger en positiv effekt, innebär att patienterna nu kan erbjudas fler verktyg i kampen mot fettlevern och övervikten.

Ur studien:

  • Weight reduction is the only generally available treatment for NAFLD today.
  • High-fat diets, such as the LCHF, are controversial in treating NAFLD.
  • The 5:2 diet has become popular and is widely used to achieve weight-loss.
  • In this RCT, both the LCHF and 5:2 diets were highly effective in treating NAFLD.
  • The 5:2 diet reduced LDL and liver stiffness and was tolerated to a higher degree

First-line treatment for non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD) is weight reduction. Several diets have been proposed, with various effects specifically on liver steatosis. This trial compared the effects of intermittent calorie restriction (the 5:2 diet) and a low-carb high-fat diet (LCHF) on reduction of hepatic steatosis.

We conducted an open-label randomized controlled trial that included 74 patients with NAFLD randomized in a 1:1:1 ratio to a 12 weeks treatment with either LCHF or 5:2 diet, or general lifestyle advice from a hepatologist (SoC). The primary outcome was reduction of hepatic steatosis as measured by Magnetic Resonance Spectroscopy. Secondary outcomes included transient elastography, insulin resistance, blood lipids and anthropometrics.

The LCHF and 5:2 diets were both superior to SoC treatment in reducing steatosis (absolute reduction: LCHF: -7.2% [95%CI= -9.3 to -5.1], 5:2: -6.1% [95%CI= -8.1 to -4.2], SoC: -3.6% [95%CI= -5.8 to -1.5]) and body weight (LCHF: -7.3kg [95%CI= -9.6 to -5.0]; 5:2: -7.4kg [95%CI= -8.7 to -6.0]; SoC: -2.5kg [95%CI=-3.5 to -1.5]. There was no difference between 5:2 and LCHF (p=0.41 for steatosis and 0.78 for weight). Liver stiffness improved in the 5:2 and SoC but not in the LCHF group. The 5:2 diet was associated with reduced low-density lipoproteins (LDL) levels and was tolerated to a higher degree than LCHF.

The LCHF and 5:2 diets were more effective in reducing steatosis and body weight in patients with NAFLD than SoC, suggesting dietary advice can be tailored to meet individual preferences. 

https://www.jhep-reports.eu/article/S2589-5559(21)00032-X/fulltext

https://www.kostfonden.se/korttidsfasta-och-lchf-effektivt-mot-fettlever
https://www.kostfonden.se/fettleverstudie/

Fettlever kopplat till din tarmflora – bakterien Klebsiella gör om maten du äter till alkohol

av 5 Comments

Bakterien Klebsiella pneumoniae omvandlar kolhydrater i maten till alkohol, som i sin tur ger fettproduktion i levern.

Kinesiska forskare visar att varianter av tarmbakterien Klebsiella pneumoniae verkar kunna bidra till fettlever.

Detta är en bidragande förklaring till varför en lågkolhydratkost leder till en minskad mängd fett i levern och förebyggande av fettlever. Såklart vid sidan av undvikandet av fruktos, fruktsocker – inklusive vitt socker som består av både glukos och fruktos. Fruktos bryts ju ner i levern på ett liknande sätt som alkohol och bidrar till fettlever.

Upptäckten började med en patient som hade allvarlig fettlever och autobrewery syndrome – en sjukdom där kroppen producerar alkohol. Efter att ha ätit rikligt med kolhydrater i kosten hade personen höga nivåer av alkohol i blodet, trots att mat och dryck var helt alkoholfri.

Läkarna gav patienten läkemedel mot svamp i tarmen, men det hjälpte inte. Snart lyckades de isolera alkoholproducerande varianter av bakterien Klebsiella pneumoniae från patientens tarmar. När de förde in dessa bakterier i möss, utvecklade även mössen fettlever.

När forskarna därefter jämförde personer med och utan fettlever, upptäckte de att 60 procent av alla med fettlever hade alkoholproducerande Klebsiella pneumoniae i sina tarmar. Bland personerna utan fettlever hade bara sex procent de här bakterierna i sina tarmar.

En produktion av alkohol i tarmarna, orsakad av en stor mängd kolhydrater i kosten verkar alltså kunna bidra till epidemin av fettlever.

Ur studien:
“Through a number of in vivo and in vitro technologies, Yuan et al. report that high- alcohol-producing Klebsiella pneumoniae (HiAlc Kpn) occurs in a large percentage of individuals with nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD) in a Chinese cohort. Transfer of HiAlc Kpn into mice resulted in NAFLD, suggesting increased levels of this bacterial strain might be one cause of NAFLD in humans.”

“Highlights

  • High-alcohol-producing strains of Klebsiella pneumoniae exist in humans
  • HiAlc Kpn is associated with NAFLD in a human cohort
  • Transplant of HiAlc Kpn into mice causes NAFLD
  • Feeding mice glucose led to detectable blood alcohol, suggesting a biomarker for NAFLD”

Mer via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome och sök på fettlever https://4health.se/?s=fettlever

https://www.cell.com/cell-metabolism/pdfExtended/S1550-4131(19)30447-4

Spenat mot fettlever?

av 3 Comments

Fettlever drabbar ungefär var fjärde person i västvärlden. En studie från Karolinska tyder på att gröna bladgrönsaker i kosten kan minska risken för att utveckla fettlever. Tidigare har jag skrivit om hur lågkolhydratkost och särskilt en kost med mindre fruktos kan minska fettlever https://4health.se/?s=fettlever)

De grönbladiga grönsakernas skyddande verkan har att göra med nitrat, ett ämne som kroppen kan ombilda till kväveoxid och som bl.a. påverkar blodkärlen positivt.

Den här studien genomfördes dock på möss som fått äta en västerländsk diet med mycket dåliga fetter och socker. En kost som ju är helt artfrämmande för möss. Så det är svårt att dra några riktiga slutsatser. När mössen fick nitrat i födan såg forskarna en lägre andel fettinlagring i levern. Resultaten bekräftades dock sedan i studier på mänskliga leverceller. Forskarna upptäckte dessutom att möss med typ 2-diabetes fick lägre blodtryck och förbättrad insulinkänslighet.

Nu vill forskarna genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos.

https://www.pnas.org/content/early/2018/12/14/1809406115

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/studie-spenat-kan-motverka-fettlever-hos-moss/

Studie: Kolhydratsnål kost – radikal effekt mot fettlever

av Leave a Comment

Minskat kolhydratintag verkar göra susen mot fettlever, visar en ny svensk studie. Resultaten kan påverka klinisk praxis, tror en oberoende expert. Kul!

Forskarna blev själva förvånade över den dramatiska förändringen (vilket ju är intressant eftersom det finns ganska mycket belägg för det här redan, och särskilt kopplingen mellan socker och fruktos, och fettlever. Läs mer: https://4health.se/?s=fettlever ). Efter två veckor på kolhydratfattig diet hade fettet i levern minskat med 44 procent. Dessutom förbättrades deras blodfettprofil och de fick minskade inflammationsmarkörer.

I takt med att övervikt och fetma ökar i befolkningen har även antalet patienter med icke alkohol­orsakad fettleversjukdom blivit vanligare. Det har gjort att komplikationer till fettlever är på väg att bli den viktigaste orsaken till levertransplantation. Den enda behandlingen som fungerar är viktnedgång. Men enligt forskarna är det inte känt exakt vad som gör denna metod effektiv (återigen, konstigt uttalande med tanke på hur väl andra beskrivit detta samband tidigare).

Forskarna följde med avancerade metoder vad som hände med tio överviktiga patienter vilka sattes på en diet med sänkt kolhydrathalt men med bibehållet totalt kaloriinnehåll. För att vara säkra på att försökspersonerna inte gick ner i vikt lät forskarna väga dem och ge dem extra mat vid behov. All mat lagades på laboratoriet och frystes sedan in.

Minskningen av fettinlagring i levern verkade bero på två saker, dels minskad nyproduktion av fett i levern, dels ökad förbränning av fett i samma organ. Man såg också en snabb förändring av tarmfloran. Bland annat ökade bakterier som producerar folat. Detta är ett intressant fynd då folsyran är viktig för förbränningen av fett, säger forskaren Jan Borén.

Här visas på en möjlighet att påverka inte bara fettlever utan också det metabola syndromet och låggradig inflammation som är intimt förknippat med bland annat hjärt-kärlsjukdom.

“Highlights
•A low-carbohydrate diet (LCD) improves liver fat metabolism in NAFLD patients
•The LCD promotes rapid shifts in the gut microbiota composition of NAFLD patients
•The LCD-induced microbial changes are associated with increased circulating folate
•The LCD increases folate-dependent one-carbon metabolism gene expression in liver
Summary
A carbohydrate-restricted diet is a widely recommended intervention for non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD), but a systematic perspective on the multiple benefits of this diet is lacking. Here, we performed a short-term intervention with an isocaloric low-carbohydrate diet with increased protein content in obese subjects with NAFLD and characterized the resulting alterations in metabolism and the gut microbiota using a multi-omics approach. We observed rapid and dramatic reductions of liver fat and other cardiometabolic risk factors paralleled by (1) marked decreases in hepatic de novo lipogenesis; (2) large increases in serum β-hydroxybutyrate concentrations, reflecting increased mitochondrial β-oxidation; and (3) rapid increases in folate-producing Streptococcus and serum folate concentrations. Liver transcriptomic analysis on biopsy samples from a second cohort revealed downregulation of the fatty acid synthesis pathway and upregulation of folate-mediated one-carbon metabolism and fatty acid oxidation pathways. Our results highlight the potential of exploring diet-microbiota interactions for treating NAFLD.”

https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(18)30054-8

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/05/16/kolhydratsnal-kost-gav-radikal-effekt-mot-fettlever/

Lågkolhydratkost bäst mot fettlever

av Leave a Comment

Eftersom man på en kost med lite kolhydrater blir mer beroende av fettförbränning, så bränns även mer leverfett. Det bekräftar nu en liten intressant amerikansk studie, gjord vid UT Southwestern Medical Center.

Fettinagring i levern kan ge icke-alkoholrelaterad fettlever, men den här studien visar att en lågkalorikost kan motverka detta.

14 överviktiga delades in i två grupper, lågkalori vs. lågkolhydrat. Dessutom fanns det en kontrollgrupp med 7 personer på en "vanlig" kost.

På grupperna kontrollerades med avancerade metoder hur tillverkningen av blodsocker (glukos) gick till i levern.

Det var stora skillnader mellan grupperna. De på lågkolhydratkost producerade mer glukos från mjölksyra eller aminosyror, de fick mycket av sin energi från fett i levern, och endast 20% av glukosen kom från glykogenlager. Medan de på lågkalorikost fick 40% av sin glukos från glykogenlager (dvs lagrade kolhydrater) och inte använde så mycket fett som energi.

Tidigare studier har visat på samband mellan kolhydratintag och fettlever. Läs mer om fettlever genom att söka uppe till höger här på sidan.

Studien publicerades i tidningen Hepatology, men går att läsa om här: http://www.utsouthwestern.edu/newsroom/news-releases/year-2009/low-carbohydrate-diet-burns-more-excess-liver-fat-than-low-calorie-diet-study-finds.html

Fettlever av läsk

av Leave a Comment

47 personer i studien. De som drack läsk blev inte fetare, men fick fettlever.

Se tidigare inlägg om fettlever: https://4health.se/?s=fettlever

Läs mer:

http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/article1597549/Lask-gor-levern-sjukligt-fet.html?mid=56

Fettlever kan man få av helt vanlig kost, inte bara av alkohol

av 1 Comment

Om man intar ett överskott av kalorier kan fett lagras i levern. Det kallas icke alkoholbetingad fettlever och kan i värsta fall leda till att man utvecklar levercancer. 1 av 5 svenskar lider av fettlever som inte har beror på alkoholintag.

2005 påvisade forskningen att det finns ett starkt samband mellan insul innivåerna i blod och fettlever. Detta har bekräftats av nobelpristagarna Brown och Goldstein. 

Ett högt intag av kolhydrater stimulerar nybildningen av fettsyror genom insulinutsöndring. Nybildningen av fettsyror är troligtvis cirka 30 procent av leverförfettningen, medan resten kommer från cirkulerande fettsyror från fettväven.

I nedan artikel debatterar läkarna och professorerna Tore Scherstén, Karl E. Arfors och Ralf Sundberg kring varför forskningen och statistiken på detta område inte givit upphov till någon reaktion i Sverige. De beskriver också hur insulinresistens skyndar på detta förlopp. När insulinnivåerna ligger högt under en tid blir cellernas receptorer för insulin sämre och ännu mer insulin måste utsöndras (förstadium till diabetes typ 2). Insulinresistens kan alltså ge fettlever.

http://hd.se/ledare/2011/09/26/nya-sjukdomar-i-fetmans-spar/

Fettlever av kost snart hos varannan person

av Leave a Comment

Hälften av USA:s befolkning är på väg mot fettlever som inte skapats av alkohol, utan av felaktig kost. Stark koppling till den ökande trenden av diabetes och övervikt.

Jag som just nu är i USA är inte förvånad. Fri påfyllning på litersstora glas med läsk är standard, HFCS eller "high fructose corn syrup" är tillsatt i de flesta livsmedel och det är svårt att hitta naturliga fullfeta produkter.

Läs mer i artikeln:

http://www.diabetesincontrol.com/articles/diabetes-news/10774-half-of-us-adults-could-have-non-alcoholic-fatty-liver-disease-by-2030

Foto: Africa, FreeDigitalPhotos.net

Antioxidanternas drottning – Allt om aronia 💚

av 2 Comments

Ett av världens mest polyfenolrika och antioxidantrika bär, med lång historia som medicinalväxt. Här får du läsa om bl.a. polyfenoler, “vitamin P”; så kallat ORAC-värde; och hur ett bär kan hjälpa mot allt från IBS, toxiner, och inflammation – till återhämtning efter cancerbehandling.

Det här är ett gästinlägg av Jens Hildeståhl, i samarbete med mig, Anna Sparre.

Aronia, eller Aronia Melanocarpa som det heter på Latin, har uppmärksammats i Sverige på sistone för sina positiva effekter på hälsan. Aronia har egentligen en lång tradition inom naturmedicin, framförallt i Tyskland och Östeuropa. Den kan växa även i Sverige och det är inte helt ovanligt att den används som prydnadsväxt i trädgårdar (men många missar att ta vara på bären). Det är en vacker buske som ger fina vita blommor på våren och varma, djupa höstfärger efter sommaren.

Aroniabuskens bär innehåller rikligt med nyttiga ämnen. Därför rankas den som en av de mest värdefulla medicinalväxterna. Den kallas ibland ”Europas eget superbär” Det finns ingen annan frukt eller bär med så högt innehåll av polyfenoler (även kallat vitamin P).

Aroniabuskar om hösten.

Polyfenoler

Har du undrat varför jordgubbar är röda och blåbär är blå? Polyfenoler är svaret. Det är en kategori av ämnen som finns naturligt i vegetabiliska livsmedel. Man hittar det i exempelvis frukt, grönsaker, örter, kryddor, te, olivolja, mörk choklad och vin. Svarta vinbär, granatäpple, blåbär, acai, mörka druvor och aronia är mycket polyfenolrika.

Polyfenoler har många olika positiva effekter på hälsan. Det finns mycket forskning på polyfenoler och man har påvisat positiva effekter på bl a immunförsvar, blodsocker, toxisk belastning, hjärt- och kärlhälsa med mera. Vissa livsmedel, som blåbär och aronia, har också en lång tradition inom naturmedicin. Mer om det strax. Men först, vad är polyfenoler?

Man har identifierat mer än 8 000 olika typer av polyfenoler. För enkelhets skull kan man klassificera dem som flavonoider (flavonoler, flavanoler, flavoner, flavanoner, isoflavoner och antocyaniner) och icke-flavonoider (fenolsyror, hydroxikinnaminsyror, lignaner, stilbener och tanniner), även om man kan dela upp dem i många underklasser beroende på molekylstruktur och bindningstyp.

Exempel på flavonoider är quercetin, kaempferol, katekiner och antocyaniner. De finns i livsmedel som äpplen, lök, mörk choklad, körsbär och aronia.

Andra polyfenoler är t ex det välkända resveratrol i rödvin, ellaginsyra i bär, curcumin i gurkmeja och lignaner i linfrön, sesamfrön och fullkornsprodukter. Aronia är rikt även på icke-flavonoider.

Fler inlägg om polyfenoler: https://4health.se/?s=polyfenol
(även om du söker på flavonoider https://4health.se/?s=flavonoid)

Polyfenolrik aronia

Polyfenoler och antioxidativ kapacitet, ORAC

Aronians mörka färg kommer av den höga halten av polyfenoler. Aronia innehåller 1480 mgr antocyanin och 664 mg proantocyanidin per 100 gr färska bär. Labbanalyser har isolerat bl a cyanidin-3-galaktosid, quercetin, peonidin, delphinidin, petunidin, epicatechin, caffeic acid, pelargonidin och malvidin. Det finns hundratals olika ämnen i aronia och alla har inte ens namngivits än. Men aronian är en riktig ”polyfenolbomb”. Det går inte att artificiellt framställa polyfenolföreningarna och stoppa dem i ett piller – de måste komma från naturen.

Polyfenolernas mest kända effekt är antagligen som antioxidanter. Ett sätt att mäta ett livsmedels antioxidativa effekt är ORAC. Det betyder Oxygen Radical Absorbance Capacity – enkelt uttryckt förmågan att ta hand om fria syreradikaler. Man jämför livsmedlet med standardiserad vitamin E av typen Trolox (“micro-mol of Trolox”-ekivalenter per 100 gram). Aronia har ett mycket högt ORAC värde, 16062 (micro-mol of Trolox Evivalenter per 100 gram).

Vitaminer och mineraler

Aronia innehåller också vitamin C, karotener, folsyra, naturligt vitamin E, B1, B2, B3, B5, B6, B9 och K. Den är rik på mineraler – kalium, kalcium, fosfor, magnesium och järn, samt stora mängder av mangan och molybden. Den höga jodhalten i bären (särskilt i skalet) är viktig vid jodbrist och kan vara en förklaring till att den visat god effekt vid sköldkörtelproblem (mer om jod https://4health.se/vi-behover-mer-jod).

Hälsoeffekter hos aronia

Aronian har alltså mycket hög halt av ämnen med antioxidativ effekt. Oxidativ stress anses bidra till hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, demens, Alzheimers, Parkinson, reumatoid artrit, makulär degeneration, grå starr och autoimmuna sjukdomar.

Men Aronians hälsosamma effekter går bortom antioxidanter. Det finns mer än 250 vetenskapliga studier om Aronia från hela världen, och som täcker flera områden:

– Identifiering av biologiskt aktiva ämnen i Aronia.
– Undersökning av effekten av Aronia på olika sjukdomar hos försöksdjur, oftast laboratoriemöss.
– Undersökning av Aronians effekt på olika typer av cancerceller.
– Undersökning av Aronians effekt på cellmetabolism.
– Studier på specifika ämnen i Aronia och deras effekt på olika markörer (oxidativ stress t ex).
– Studier på patienter med olika sjukdomstillstånd.

De mest uppmärksammade hälsoeffekterna är antagligen:

  • antimutagen (anticancer)
  • kardioprotektiv (skyddar hjärtat)
  • hepatoprotektiv (skyddar levern)
  • gastroprotektiv (skyddar magen från magsår och gastrit)
  • antiinflammatorisk
  • antimikrobiell (dvs mot infektioner)
  • skydd mot negativa effekter av strålning
  • förbättrad glukosanvändning vid typ 2-diabetes mellitus och andra problem med blodsockerreglering.

I Bulgarien och Östeuropa rekommenderas den som ett funktionellt livsmedel vid nästan alla kroniska tillstånd och under konvalescensperioden efter svåra trauman som kirurgi eller kemoterapi (cancerbehandling). Eller helt enkelt som allmänt stärkande och förebyggande för hälsan på lång sikt. Man använder oftast juice, eftersom det är lättast att använda. Men Aronia kan även användas som pulver, torkade bär eller t o m ätas färska.

Aronia kan hjälpa till att (mer om dessa olika effekter i nästa stycke):

– Motverka oxidativ stress
– Förbättra cirkulation och stärka kapillärer
– Skydda mage/tarmslemhinnor (intressant vid IBS)
– Förbättra cirkulation, reglera blodtryck
– Reglera kolesterol
– Motverka inflammationskaskador i kärlen
– Skydda mot skadeverkningar av elektromagnetisk och radioaktiv strålning
– Skydda cellmembran och cell-DNA
– Stärka lever och njure
– Minska risk för hjärtattack
– Reglera blodsocker och förbättra insulinkänslighet
– Reducera inflammation
– Främja viktminskning och fettförbränning
– Verka anti-cancerogent
– Skydda mot tungmetaller och toxiner
– Verka balanserande för sköldkörtel och andra hormonsystem (ex vid utbrändhet)
– Minska åderbråck och ytliga blodkärl
– Skydda huden mot uv-strålning och miljöpåverkan
– Motverka åldersförändringar i ögat
– Boosta immunförsvaret
– Skydda hjärnan mot för tidigt åldrande

Vad säger forskningen om aronia och polyfenolernas effekt inom dessa hälsoområden?

Hjärta- kärlsystemet

I Bulgarien och Östeuropa är Aronia som sagt en traditionell naturmedicin. Där är kanske är hjärt- och kärlhälsa det som Aronian är mest känd för. I Bulgarien rekommenderar läkare den när en patient drabbats av en stroke eller kärlförträngningar.

Antagligen är Aronians kärlskyddande effekt ett resultat av både dess antioxidativa verkan och förmågan att bromsa inflammationskaskador i kärlväggarna.

Att hålla kapillärväggarna elastiska och genomträngliga är mycket viktigt, och är en förklaring till Aronians positiva effekt på ögonen. Den sägs kunna fördröja åldersynthet, förbättra mörkerseende och skydda vid sjukdomar som makulär degeneration.

En typ av polyfenol som finns rikligt i Aronia är antocyaniner. En typ av antocyanin i Aronia är cyanidin-3-glucosid (C-3-G), men det finns många andra också. Just C-3-G är relativt välundersökt och har visat sig begränsa oxidativ skada på blodfetter (som LDL-kolesterol). Man fann att C-3-G är mer effektiv än resveratrol (den beryktade och välforskade antioxidanten i rödvin).

Aronia kan bidra till att hålla blodtrycket normalt och är till stor nytta för den som har problem med cirkulation och blodtryck. Se ref 1.

Tumörhämmande

Ett mycket intressant område, och kanske det Aronian varit mest känd för i Sverige – lite som ett ”underground” naturmedel. Men t o m Svenska myndigheter har konstaterat att den är “cancerhämmande”. I andra länder används ofta antioxidantrika, polyfenolrika, naturliga födoämnen som komplement vid konventionell behandling.

“Dessa sekundära plantämnen besitter högaktiva cancerhämmande egenskaper, som griper in i de processer som leder till utveckling av tumörer” – Béliveau/Gingras, Krebszellen mögen keine Himbeeren, Kösel-Verlag 2008.

Mycket forskning har gjorts på antocyaniners terapeutiska effekter i samband med cancer och skydd mot cancer. Många undersökningar har visat att antocyaniner siktar in sig på och påverkar cancerogena celler och lämnar andra i fred. Man vet idag inte helt hur processen fungerar, men man har lyft fram tre faktorer: DNA-skydd, apoptos (celldöd) och förhindrande av angiogenes (nybildande av blodkärl till cancerceller) – mer om dessa effekter strax.

Genom att skydda cell-DNA från oxidativ skada förhindras en av de första stegen i en process av cellulär dysfunktion som leder till cancer. Sådana effekter av flera olika antocyaniner, på experimentellt orsakade skador på cell-DNA, har visats i vetenskapliga undersökningar på råttor. Antocyaninerna skyddade mot cellulär toxicitet, skador på DNA-kedjor och andra oxidativa skador.

Apoptos är ”cellsjälvmord”, en naturlig mekanism där dysfunktionella celler förstörs innan de hinner bli cancerogena. Det har visat sig att polyfenoler triggar den processen. Se ref 4.

Angiogenes är en process där nya blodkärl bildas. Det är en naturlig del av läkning och tillväxt, men det är också ett steg där tumörer övergår till elakartat tillstånd och snabb tillväxt. Att hindra abnormal angiogenes har blivit en av de viktigaste terapeutiska verktygen för att skydda mot cancer som utvärderas av den konventionella läkemedelsforskningen. Antocyaniner har visat sig bromsa abnormal angiogenes och på så sätt hindra tumörens tillväxt, i praktiken svälta ut den. Det kan vara en av de viktigaste anledningarna till att antocyaniner kan skydda mot cancer.

Förutom mekanismerna ovan är det sannolikt att även Aronias antioxidativa, immunförsvarsstimulerande och avgiftningsstimulerande effekter är viktiga.

Se ref 2, 3, 4 och 5.

Lyssna gärna även på podcastavsnitt om cancer, i synnerhet podcastavsnitt 318 och 272.
https://4health.se/318-rosa-bandet-som-det-borde-vara-17-rad-mot-cancer
https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer

Avgiftning och skydd mot toxiner

Aronia innehåller ämnen som binder till sig tungmetaller, t ex kadmium, och hjälper till att eliminera dem. Den ökar elimineringshastigheten hos njurar och verkar lätt pådrivande. Under en fasta eller detox kan man ta lite mer Aronia än normalt.
För den som arbetar i en toxisk miljö (t ex med kemikalier, färger, tyger etc) är det en bra idé att använda Aronia. Även för den som tillbringar mycket tid framför en dator, använder mobiltelefon ofta eller vistas i miljö med mycket elektromagnetisk strålning, eftersom Aronia kan hjälpa till att skydda mot både joniserande och elektromagnetisk strålning (egentligen minska dess skadeverkningar).

Lyssna gärna även på podcastavsnitten om detox i verkligheten i avsnitt 112, 144 och 116: https://4health.se/112-detox-i-verkligheten

Diabetes och blodsocker

Många studier har gjorts på hur Aronia påverkar diabetes. Den kan bidra till att stabilisera blodsockernivåer och är till hjälp för att hantera diabetesrelaterade problem (t ex neuropati). För den som har typ II diabetes med störd glukosmetabolism, insulinresistens m m, är Aronia extra intressant. Men även i allmänt förebyggande och anti-åldrande syfte, eftersom de här mekanismerna är så viktiga för långsiktig hälsa.

Se ref 6.

Mer om diabetes via taggen: https://4health.se/tag/diabetes samt i podcastavsnitt 156
https://4health.se/156-patrik-olsson-reversera-diabetes-och-ga-ner-i-vikt-med-tre-konkreta-metoder-hur-bonor-och-resistent-starkelse-kan-forandra-ditt-liv

Immunförsvar och inflammation

Aroniabutiken.se (rabattkod Sparre där pga podden), som säljer Aronia i olika former, säger att den kanske vanligaste effekten man hör om från kunderna är bättre immunförsvar och färre förkylningar. Flera vetenskapliga undersökningar visar också på den effekten. Aronia motverkar tillväxt av bakterier och virus och boostar immunförsvaret. Bären har också väl dokumenterade antiinflammatoriska effekter.

Se ref 7, 12 och 13.

Mer om inflammation via taggen: https://4health.se/tag/inflammation och bl.a. i podcastavsnitt 143 och 320:
https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt
https://4health.se/320-tarmfloran-inflammation-roten-till-halsa-och-ohalsa

Hjärnan

Hjärnan är särskilt känslig för oxidativ stress och toxiner. Polyfenoler från t ex frukt har visat sig ha många positiva effekter på hjärnan. Det finns mängder av undersökningar kring ämnet. Den kanske mest kända är Kame-studien, som visade på minskad risk för Alzheimer vid intag av polyfenolrika livsmedel.

Se referens 8 (Kame studien) och 9.

Mer om hjärnan bl.a. i podcastavsnitt 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro

Lever, galla & hormetisk effekt

Många undersökningar har visat Aronians förmåga att stödja levern och t o m underlätta läkning av en dysfunktionell lever vid fettlever, inflammatoriska tillstånd i lever och galla, gallstenar m m. Observera att den som har nedsatt leverfunktion bör börja använda Aronia försiktigt och långsamt trappa upp mängden, eftersom den är leverstimulerande.

En mekanism som polyfenoler verkar genom är hormesis. Det är ett adaptivt svar från celler på stress. Som när man tränar en muskel: initialt orsakar man en skada, den bygger sedan upp sig för att bättre motstå stress, och blir starkare. På sistone har man uppmärksammat att bioaktiva ämnen i växter inte bara verkar antioxidativt, utan även orsakar en hormetisk effekt genom att aktivera celler genom signalvägar, för att bättre motstå stress. Man tror att detta är en av mekanismerna till varför fytoföreningar (fytonäringsämnen/ olika växtämnen) har hälsofrämjande effekter. Precis som med träning är lagom bäst, polyfenolerna intas bäst i lagom dos.

Vad är hormetisk effekt, se referens 10.

Läs mer bl.a. via taggen fettlever: https://4health.se/tag/fettlever

Mage och tarm

Aronia har visat sig kunna hjälpa till att hantera problem i mage och tarm, såsom magsår, diarré och IBS. Den verkar inflammationshämmande i tarmsystemet. Mer via taggen mage: https://4health.se/tag/mage och microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Se referens 11 och 13.

Muskelåterhämtning

För den som tränar mycket är det av intresse att Aronia visat sig snabba på muskelåterhämtning efter ansträngning.

Se referens 15.

Skönhet, hud

Aronia kan förbättra hudens elasticitet, motverka synliga kapillärer, åldersfläckar och stretchmarks. Den höga antioxidanthalten och de antiinflammatoriska egenskaperna är troligen de huvudsakliga mekanismerna, men den innehåller även enzymer som minskar nedbrytning av kollagen. En intressant aspekt av cellskyddande verkan är också polyfenolernas förmåga att bidra till minskade cellskador i huden av uv-strålning. Därför kan Aronia användas som en ‘inre solfaktor’.

Se referens 18.

Urinvägar

Aronia kan bidra till god urinvägsfunktion. Studier har visat att Aronia minskar tillväxt av mikroorganismer och bakterier, inkl Escherichia coli som ofta är involverad i urinvägsinfektioner. Den kan användas på samma sätt som tranbärsjuice.

Mer om UVI i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=urinvägsinfektion

Se referens 12 och 13.

Utbrändhet och hormonsystem

Aronia har visat sig fungera väl vid utbrändhet och kronisk trötthetssyndrom. Det beror förmodligen till stor del på dess förmåga att stötta sköldkörtel och fungera som en adaptogen för det endokrina systemet, inkl binjurarna. Aronia innehåller också en hel del biotillgänglig jod.

Polyfenoler har visat sig potentiellt kunna skydda mot endokrinstörande ämnen, som ftalater och bisfenol. Se ref 19.

Lyssna bl.a. på avsnitt 326 om utmattning: https://4health.se/326-dr-marie-petersson-utmattning-hur-far-jag-min-energi-tillbaka-kan-jag-bli-frisk

Viktkontroll och fettförbränning

Aronia kan hjälpa till vid viktkontroll och viktminskning. Den kan bidra till mindre inlagring av fett runt midjan och underlätta för kroppen att använda fettdepåer som bränsle, vilket alltså innebär bättre fettförbränning. Bärets förmåga att förbättra insulinkänslighet är antagligen en bidragande faktor. Aronia kan användas under en “deffkur” för fettförbränning, då man tar 3-4 gånger den vanliga underhållsdosen.

Se referens 16 och 17.

Mer om insulinkänslighet via taggen: https://4health.se/tag/insulin och i podcastavsnitt 56 och 57:
https://4health.se/56-insulinkanslighet-–-vad-spelar-den-for-roll-om-jag-inte-har-diabetes
https://4health.se/57-25-tips-for-att-bli-insulinkanslig-smal-och-frisk

Ögonhälsa

Att hålla kapillärväggarna elastiska och genomträngliga är mycket viktigt och är en förklaring till Aronians positiva effekt på ögonen. Ögats små blodkärl får ett bättre flöde, samt bättre syre- och näringstillförsel. Aronia sägs kunna fördröja åldersynthet, förbättra mörkerseende och skydda vid sjukdomar som makulär degeneration.

Se referens 14.

De flesta som använder aronia för hälsan intar det som osötad kallpressad juice

Hur använder man Aronia?

Om du har en Aroniabuske – ta vara på bären! Men det enklaste är att dricka Aroniajuice. Det finns även torkat pulver och torkade bär.

Aroniabutiken.se (rabattkod Sparre) är Sveriges främsta experter på Aronia. De rekommenderar 0,5 dl juice/dag i de flesta fall. Polyfenoler fungerar bäst i lagom mängd, det är ingen mening med att överdosera. Terapeutiskt kan dosen ökas tillfälligt, men i normala, förebyggande fall räcker 0,5dl/dag av den Bulgariska Aronian som Aroniabutiken säljer. Den är mycket kraftfull och polyfenolrik. En Aroniashot på morgonen är det vanligaste sättet att använda den på. Juicen kan drickas ren eller spädas ut om man vill.

Var köper man Aronia?

Aroniabutiken började importera Aronia från Aroniada i Bulgarien 2014. Då var Aronia inte så välkänt i Sverige. Aronian från Aroniada är antagligen världens finaste. De flesta vetenskapliga undersökningar med Aronia har använt just Aroniadas, eftersom den anses ha en hög och stabil halt av polyfenoler. Producenten Aroniada har arbetat med Aronia länge och utvecklat en egen pressteknik för kallpressning. Juicen är ofiltrerad, okonserverad och osötad. Eftersom Aroniada har sin egen press behöver bären aldrig frysas och transporteras, de går från buske direkt till flaska. Aroniadas odlingar ligger i medelhavsklimat vilket gör att de får många soltimmar och hög mognad, vilket stimulerar en hög halt av polyfenoler. Marken har aldrig besprutats eller konstgödslats.

Aroniabutiken säljer även en ny Svenskodlad Aroniajuice. Det nordliga klimatet ger en annan, lite lättare juice. Polyfenolhalten är något lägre och den Svenska juicen kan även användas som måltidsdryck. Utspädd med vatten blir den ett bra alkoholfritt vin. Den görs av Tranängens Gård, ett familjeföretag i Skåne som ägt samma gård i 250 år och nu börjat odla Aronia i liten skala.

Missa inte att vi har rabattkod SPARRE hos Aroniabutiken.se eftersom de stöttar podden och har gått in som sponsorer i några avsnitt.

Referenser

1) Undersökning som visar på Aronians positiva effekter vid hjärt- kärlproblem:
(Aronia melanocarpa extract reduces blood pressure, serum endothelin, lipid, and oxidative stress marker levels in patients with metabolic syndrome)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20037491/

2) Undersökning om antioxidativ verkan av Aronia på bröstcancerpatienter som pekar på antioxidativ effekt:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19444773/
(An extract from berries of Aronia melanocarpa modulates the generation of superoxide anion radicals in blood platelets from breast cancer patients)

3) Antimutagenic activity of anthocyanins isolated from Aronia melanocarpa fruits.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18372520/
Citat från undersökningen: ”Anthocyanins markedly inhibited the generation and release of superoxide radicals by human granulocytes. The results suggest that the antimutagenic influence of anthocyanins is exerted mainly by their free-radicals scavenging action as well as by the inhibition of enzymes activating promutagens and converting mutagens to the DNA-reacting derivatives.”

4) En undersökning om polyfenoler och apoptosis:
(Modulatory Effects of Polyphenols on Apoptosis Induction: Relevance for Cancer Prevention)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2635670/

5) Intressant undersökning som publicerades i Oncology Reports, där gurkmeja tillsammans med Aronia visade sig kraftigt hämma cancerceller i hjärnan:
Groundbreaking study: Aronia, curcumin extracts effectively kill brain cancer cell line.
https://www.naturalnews.com/037476_aronia_curcumin_brain_cancer.html

6) Effects of Aronia melanocarpa juice as part of the dietary regimen in patients with diabetes mellitus. Folia Med (Plovdiv). 2002;44(3):20-3.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12580526
Citat från undersökningen:
”The daily intake of 200 ml Aronia juice over a period of 3 months was effective in lowering fasting blood glucose levels from 13.28 +/- 4.55 mmol/l to 9.10 +/- 3.05 mmol/l (p<0.001) in 21 patients with non-insulin dependent diabetes”

7) Undersökning som visar på bl a Aronians effekter på immunförsvaret i samband med covid:
(Antiviral activity of plant juices and green tea against SARS-CoV-2 and influenza virus in vitro)
https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.10.30.360545v1.full

8) En känd undersökning (Kame studien) visade på kraftigt minskad risk för Alzheimer vid konsumtion av polyfenolrika livsmedel.
Fruit and Vegetable Juices and Alzheimer’s Disease: The Kame Project
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2266591/
Undersökningens slutsats:
”Fruit and vegetable juices may play an important role in delaying the onset of Alzheimer’s disease, particularly among those who are at high risk for the disease. These results may lead to a new avenue of inquiry in the prevention of Alzheimer’s disease.”9) Isolation of Neuroprotective Anthocyanins from Black Chokeberry (Aronia melanocarpa) against Amyloid-β-Induced Cognitive Impairment.
https://www.mdpi.com/2304-8158/10/1/63
Citat från undersökningen, översatt:
”Resultaten visar att antocyaniner kan verka som antioxidanter och nervskyddande ämnen med tillämpning vid behandling av Alzheimer”.

10) Vad är hormesis?
Hormesis är ett adaptivt kompensatoriskt svar från celler på stress genom dosinducerad stimulering. Växter innehåller näringsämnen, fytokemikalier och sekundära metaboliter som kan förebygga och lindra sjukdomar eller syndrom som orsakas av fria radikaler. De flesta hälsofördelar med växtbioaktiva ämnen i allmänhet förklaras av deras antioxidativa egenskaper. Men det har nyligen observerats att många växtbioaktiva molekyler uppvisar en hormetisk effekt genom att aktivera celler för att effektivare motstå stress genom signalvägar (som även kan leda till celltoxicitet beroende på koncentrationer / doser), detta kan vara en av de mekanismer genom vilka fytoföreningar framkallar hälsofrämjande effekter.
Text fritt översatt från:
Hormetic effects of plant bioactives on healthy aging and longevity.
Publ i: Plant Bioactives as Natural Panacea Against Age-Induced Diseases.
Nutraceuticals and Functional Lead Compounds for Drug Development
Drug Discovery Update. 2023.

11) Gastroprotective effect of red pigments in black chokeberry fruit (Aronia melanocarpa Elliot) on acute gastric hemorrhagic lesions in rats.  J Agric Food Chem. 2004 Apr 21;52(8):2226-9.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15080625
Citat från undersökningen:
”The black chokeberry red pigment fraction had a similarly significant protective effect on gastric mucosa in a dose-dependent manner when administered at 30-300 mg/kg of body weight, and the administration of 30 mg/kg of body weight could suppress ethanol-induced gastric mucosal damage by approximately 50% ”

12) Valcheva-Kuzmanova S, Russev V, Bojkova K, Belcheva A. Study of natural Aronia melanocarpa fruit juice for antibacterial and antiviral аctivity. Scr Sci Med. 2003;35:21-3.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17408071
Citat från undersökningen:
Anthocyanins are particularly abundant in different fruits, especially in berries. The beneficial effects of these compounds for human health have been known from at least the 16th century. Despite the great number of papers devoted to the different biological effects exerted by anthocyanins only a limited number of studies is focused on the antimicrobial activity of these compounds.. After consumption, anthocyanins are intensively metabolized, mainly in the intestines and liver. Glucorination, methylation and sulfation are the most typical metabolic reactions.. Mechanisms underlying anthocyanin activity include both membrane and intracellular interactions of these compounds. Antimicrobial activity of berries and other anthocyanin-containing fruits is likely to be caused by multiple mechanisms and synergies because they contain various compounds including anthocyanins, weak organic acids, phenolic acids, and their mixtures of different chemical forms.

13) Anthocyanins as antimicrobial agents of natural plant origin.
Cisowska A1, Wojnicz D, Hendrich AB.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21366068
Citat från undersökningen:
Berry fruits are rich sources of bioactive compounds, such as phenolics and organic acids, which have antimicrobial activities against human pathogens. Among different berries and berry phenolics, cranberry, cloudberry, raspberry, strawberry and bilberry especially possess clear antimicrobial effects against, e.g. Salmonella and Staphylococcus. Complex phenolic polymers, like ellagitannins, are strong antibacterial agents present in cloudberry and raspberry. Several mechanisms of action in the growth inhibition of bacteria are involved, such as destabilisation of cytoplasmic membrane, permeabilisation of plasma membrane, inhibition of extracellular microbial enzymes, direct actions on microbial metabolism and deprivation of the substrates required for microbial growth. Antimicrobial activity of berries may also be related to antiadherence of bacteria to epithelial cells, which is a prerequisite for colonisation and infection of many pathogens. Antimicrobial berry compounds may have important applications in the future as natural antimicrobial agents for food industry as well as for medicine.

14) Anti-inflammatory effects of aronia extract on rat endotoxin-induced uveitis. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2005 Jan;46(1):275-81.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15623784
Citat från undersökningen:
“ ..the anti-inflammatory effect of 100 mg Aronia extract was as strong as that of 10 mg prednisolone”, ”The anti-inflammatory action of Aronia extract was stronger than that of either quercetin or anthocyanin administered alone.”

15) International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism The Influence of Chokeberry Juice Supplementation on the Reduction of Oxidative Stress Resulting from an Incremental Rowing Ergometer Exercise Lucja Pilaczynska-Szczesniak, A. Skarpanska-Steinborn, E. Deskur, P. Basta, and M. Horoszkiewicz-Hassan, 15(1), 2005
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15902989/
Citat från undersökningen, slutsats:
”After the supplementation period, TBARS concentrations in the samples collected 1 min after the exercise test and following a 24-h recovery period were significantly lower in the subjects receiving chokeberry juice than in the control group. In the supplemented group, glutathione peroxidase activity was lower in the samples collected 1 min after the exercise test, and superoxide dismutase activity was lower in the samples taken following a 24-h recovery, as compared to the subjects receiving placebo. These findings indicate that an increased intake of anthocyanins limits the exercise-induced oxidative damage to red blood cells, most probably by enhancing the endogenous antioxidant defense system.”

16) Chokeberry extract consumption inhibits weight gain by modulating adipogenesis, insulin signaling, and inflammatory related gene expression in adipose tissue in rats fed a fructose rich diet. FASEB J.April 201024 (Meeting Abstract Supplement) 555.7
https://faseb.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1096/fasebj.24.1_supplement.555.7
Citat från undersökningen:
”Chokeberries are a rich source of anthocyanins which may contribute to the prevention of weight gain and obesity. The aim of present study was to determine if an extract from chokeberries inhibits weight gain in rats fed a fructose-rich diet (FRD, 60%) .. In summary, these results suggest that the chokeberry extract (CellBerry®) inhibited weight gain in FRD-induced insulin resistant animals, and decreased risk factors related to insulin resistance by modulating multiple genes associated with adipogenesis, insulin signaling, and inflammation.”

17) Ingestion of black chokeberry fruit extract leads to intestinal and systemic changes in a rat model of prediabetes and hyperlipidemia.
Jurgoński A1, Juśkiewicz J, Zduńczyk Z.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18726160
Citat från undersökningen:
“In conclusion, chokeberry fruit derivatives may act as a promising supplementary therapeutic option in the prevention and treatment of disorders occurring in metabolic syndrome, as well as their complications.”

18) Effect of Aronia Extract on Collagen Synthesis in Human Skin Cell and Dermal Equivalent.
Hwa-Rim Lee, Hye Guk Ryu, Yunji Lee, Ju An Park, Seongju Kim, Chang Eon Lee, Sungjune Jung, Kyung-Ha Lee.
Oxid Med Cell Longev. 2022; 2022: 4392256.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9377964/
Citat från undersökningen:
”In the 3D dermis model, the compressive modulus directly affected by collagen synthesis increased in direct proportion to the Aronia extract concentration, and expression levels of MMP1 and MMP3 decreased in exactly inverse proportion to its concentration. The findings that the Aronia extract increases synthesis of type I collagen and decreases MMP1 and MMP3 expression suggest that this extract may be useful for the treatment of damaged or aged skin.”

19) Protective effects of polyphenols against endocrine disrupting chemicals.
Matthew P. Madore, Junichi R. Sakaki, Ock K. Chun.
Food Science and Biotechnology volume 31, pages 905–934 (2022).
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35873371/

För dig som vill läsa mer, se även aroniainfo.se, eller sök på PubMed, det finns massor av vetenskapliga undersökningar om aronia och hälsa eller polyfenoler i allmänhet.

Forskning: Kvalitet och riktiga råvaror viktigare för viktnedgång än både kalorier och fördelning av kolhydrater och fett

av 1 Comment

Kostfonden redovisar preliminära resultat av en jämförande studie av tre olika dieter / kostupplägg. Det gäller kost vid fetma. Alla tre grupper gick ner ordentligt i vikt och minskade midjemåttet (mest minskning av bukomfång i lågkolhydratgruppen) – trots att de inte hade kaloribegränsning. Resultaten tyder på att det viktigaste är att äta naturlig mat med riktiga råvaror, och inte processad mat.

De tre grupperna/ kostuppläggen var två olika lågfettskoster och en lågkolhydratkost:
1. Traditionell lågfettkost men med fokus på lite tillsatt socker och mycket grovt mjöl.

2. “Cellulär lågfettkost” med minimalt processade råvaror/ hel mat. Frukt skulle exempelvis ätas hel – inte som ett mos eller en smoothie. Spannmål skulle i största möjliga mån konsumeras som hela korn.

3. Lågkolhydratkost, med 70 energiprocent fett, varav hälften mättat.

Gemensamt för alla kostuppläggen var att deltagarna åt mycket grönsaker och naturliga råvaror. Mängden tillsatt socker var minimal. Normalt energiinnehåll (eller enligt önskemål, Ad libitum).

Alla tre grupper gick ner 6-8 kg under ett år. Bukomfånget minskade mest i lågkolhydratgruppen.
Leverfettet minskade i alla tre grupperna.

Studiedeltagarna var 193 norrmän (kvinnor och män) i åldern 20–55 år. Bortfallet var stort i alla tre grupperna (mest i lågfettsgruppen). Ett problem i nästan alla koststudier.  Människor har svårt att ändra vanor (men du kan, lyssna gärna https://4health.se/142-sa-blir-halsa-enklare-an-ohalsa-din-halsoresa) och studien hade stränga krav på att deltagarna skulle följa exakta recept varje måltid, vilket blev för stressigt för många i längden.

Forskarna bedömer att det är anledning till att skifta fokus från kalorirestriktion till kvaliteten på maten: naturlig oprocessad mat.
Forskarna tror att så länge du drar ner på tillsatt socker och ultraprocessad mat, och primärt äter mat som är baserad på bra råvaror, så spelar det mindre roll vad du äter.  En sådan slutsats ligger i linje med flera andra studier som har publicerats de senaste åren. En av dem är den så kallade DIETFITS-studien från Stanforduniversitetet i USA. I den fick deltagarna äta antingen en lågkolhydatkost eller en lågfettkost, som båda var baserade på naturliga råvaror. Båda kostuppläggen innehöll mycket grönsaker och deltagarna skulle minimera mängden tillsatt socker, vetemjöl och annan ultraprocessad mat. Trots att ingen behövde räkna kalorier gick deltagarna ner i genomsnitt 5–6 kilo i vikt under det år som studien pågick och det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna.

Några intressanta iakttagelser ur den nya studien:

  • Deltagarna tappade i genomsnitt 6–8 kilo utan några hårda kalorirestriktioner
  • Studien utmanar synen att man behöver skära ner på fettet och äta mer fibrer för att kunna gå ner i vikt. I lågkolhydratgruppen fick deltagarna cirka två tredjedelar av sina kalorier från fett, vilket var nästan dubbelt så mycket som i lågfettgrupperna. Mängden fibrer var ungefär hälften så stor. Ändå gick deltagarna ner lika mycket i vikt som i de andra grupperna. Under studiens första månader minskade bukomfånget till och med mer i lågkolhydratgruppen.  
  • Mängden leverfett minskade ordentligt i alla grupper, även i lågkolhydratgruppen som åt mycket smör och grädde – liknande resultat som en annan studie finansierad av Kostfonden, där både en strikt lågkolhydratkost och en korttidsfasta motverkade fettlever mycket effektivare än den konventionella behandlingen.

Ps. Jag och 4Health stöttar Kostfonden, gör du?

Ur studien:

Background & aims
Visceral adipose tissue (VAT) volume is associated with common lifestyle diseases. Dietary quality, including food matrix and degree of carbohydrate cellularity, as well as the carbohydrate/fat ratio, may influence VAT volume. We aimed to determine the effects of isocaloric diets differing in either “cellularity”, a novel marker of dietary carbohydrate quality, or carbohydrate amount on visceral fat volume and anthropometric measures in adults with obesity.

Methods
In a randomized controlled trial of 193 people with obesity/central adiposity, we compared changes in VAT volume after 6 and 12 months, measured by abdominal computed tomography, on three isocaloric eating patterns based on “acellular” carbohydrate sources (e.g., flour-based whole-grain products; comparator arm), “cellular” carbohydrate sources (minimally processed foods with intact cellular structures such as fruits, potatoes/tubers, and rice), or low-carbohydrate high-fat (LCHF) principles. Outcomes were compared by an intention-to-treat (ITT) analysis using constrained linear mixed-effects modelling (cLMM) providing baseline-adjusted change scores and proper missing data handling without imputation.

Results
78 and 57 participants completed 6 and 12 months, respectively, with similar intakes of energy (females: 1820−2060 kcal, males: 2480−2550 kcal) and protein (16–17 energy percent, E%) throughout the intervention, and only modest reductions in energy from baseline. Reported dietary intakes were 42–44, 41–42, and 11–15 E% carbohydrate and 36–38, 37–38, and 66–70 E% fat in the acellular, cellular and LCHF groups, respectively. There were no significant between-group differences in VAT volume after 6 months (cellular vs. acellular [95% CI]: −55 cm³ [−545, 436]; LCHF vs. acellular [95% CI]: −225 cm³ [−703, 253]) or after 12 months (cellular vs. acellular [95% CI]: −122 cm³ [−757, 514]; LCHF vs. acellular [95% CI]: −317 cm³ [−943, 309]). VAT volume decreased significantly within all groups by 14–18% and 12–17% after 6 and 12 months, respectively. Waist circumference was reduced to a significantly greater degree in the LCHF vs. acellular group at 6 months (LCHF vs. acellular [95% CI]: −2.78 cm [−5.54, −0.017]).

Conclusions
Despite modest energy restriction, the three isocaloric eating patterns, differing in carbohydrate cellularity and amount, decreased visceral fat volume significantly and to a similar clinically relevant degree.

https://www.clinicalnutritionjournal.com/article/S0261-5614(22)00322-3/fulltext

https://www.kostfonden.se/carbfunc/