Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: 229

218b: Morley Robbins – Magnesium. Minerals 1 (English)

av 2 Comments

Why is magnesium so important for your body and energy production? Do you need supplementation and why? If so – what supplement forms should you use?

And what about calcium?

An interview with Morley Robbins about magnesium and how your body actually works.

Don’t miss this journey that we will go on with the extremely popular but also controversial Morley Robbins, aka magnesium man. We have recorded four entire episodes together –this one about magnesium, the next one about vitamin D; one on the topics of copper and iron and the last one about zinc, stress, the thyroid and much more.

This is the English version of the interview. If you prefer the Swedish version, go to episode 218.

Over an hour to listen to during a walk, in your car or on the bus!

You can listen to it on your phone, using a podcast app, or on your computer.

Search for the podcast “4Health med Anna Sparre” in your podcast app (iPhone), or open the link to 4health’s podcast feed in you app (android). This is the podcast feed to copy: https://4health.se/category/podcast/feed

On your computer you can either listen by pressing the small grey “play” button below, or in iTunes. Direct link to iTunes:  https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Måttligt med alkohol ökar risken för stroke

av Leave a Comment

Även måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för stroke och förhöjt blodtryck, enligt ny forskning.

Jag har tagit upp denna fråga många gånger, inte minst i podden. Det ären myt att måttligt drickande är nyttigt! https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt Läs också via https://4health.se/?s=alkohol

I den nya studien har forskarna undersökt effekterna av måttlig alkoholkonsumtion hos 160 000 personer.

“Moderate alcohol intake has been associated with reduced cardiovascular risk”..” Studies in east Asia can help determine whether these associations are causal, since two common genetic variants greatly affect alcohol drinking patterns. We used these two variants to assess the relationships between cardiovascular risk and genotype-predicted mean alcohol intake in men, contrasting the findings in men with those in women (few of whom drink).”

“The prospective China Kadoorie Biobank enrolled 512 715 adults between June 25, 2004, and July 15, 2008, from ten areas of China, recording alcohol use and other characteristics. It followed them for about 10 years (until Jan 1, 2017), monitoring cardiovascular disease (including ischaemic stroke, intracerebral haemorrhage, and myocardial infarction) by linkage with morbidity and mortality registries and electronic hospital records. 161 498 participants were genotyped for two variants that alter alcohol metabolism, ALDH2-rs671 and ADH1B-rs1229984. Adjusted Cox regression was used to obtain the relative risks associating disease incidence with self-reported drinking patterns (conventional epidemiology) or with genotype-predicted mean male alcohol intake (genetic epidemiology—ie, Mendelian randomisation), with stratification by study area to control for variation between areas in disease rates and in genotype-predicted intake.”

“33% (69 897/210 205) of men reported drinking alcohol in most weeks, mainly as spirits, compared with only 2% (6245/302 510) of women. Among men, conventional epidemiology showed that self-reported alcohol intake had U-shaped associations with the incidence of ischaemic stroke (n=14 930), intracerebral haemorrhage (n=3496), and acute myocardial infarction (n=2958); men who reported drinking about 100 g of alcohol per week (one to two drinks per day) had lower risks of all three diseases than non-drinkers or heavier drinkers. In contrast, although genotype-predicted mean male alcohol intake varied widely (from 4 to 256 g per week—ie, near zero to about four drinks per day), it did not have any U-shaped associations with risk. For stroke, genotype-predicted mean alcohol intake had a continuously positive log-linear association with risk, which was stronger for intracerebral haemorrhage (relative risk [RR] per 280 g per week 1·58, 95% CI 1·36–1·84, p<0·0001) than for ischaemic stroke (1·27, 1·13–1·43, p=0·0001). For myocardial infarction, however, genotype-predicted mean alcohol intake was not significantly associated with risk (RR per 280 g per week 0·96, 95% CI 0·78–1·18, p=0·69). Usual alcohol intake in current drinkers and genotype-predicted alcohol intake in all men had similarly strong positive associations with systolic blood pressure (each p<0·0001). Among women, few drank and the studied genotypes did not predict high mean alcohol intake and were not positively associated with blood pressure, stroke, or myocardial infarction.”

“Genetic epidemiology shows that the apparently protective effects of moderate alcohol intake against stroke are largely non-causal. Alcohol consumption uniformly increases blood pressure and stroke risk, and appears in this one study to have little net effect on the risk of myocardial infarction.”

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(18)31772-0/fulltext

Så här funkar klåda (att det kliar)

av Leave a Comment

Våra kroppar har utvecklat klåda som en viktig signal om att kroppen är utsatt för ett hot på huden. Men det finns också dem som lider av mer kroniskt kli – exempelvis vid eksem, psoriasis eller en nervskada. Det kliar, fast ingenting finns att klia bort. Det finns idag ingen riktig bot för sådan klåda. Och det finns stora kunskapsluckor om hur kroppen reglerar klåda och kliande.

Nu har kinesiska forskare upptäckt vad för nervceller i hjärnan som gör att vi upplever klåda, och som sen sätter igång kliandet. De har lyckats identifiera en grupp nervceller i hjärnan som styr över klådan. Nervcellerna ligger i ett område mitt i hjärnan som kallas för den periakveduktala grå substansen, och är samma område som styr kroppens egen smärtlindring.

De kinesiska forskarna använde sig av möss som de gav en injektion med histamin som orsakar klåda. Aktiviteten ökade då i det här området och mössen började därefter att klia sig. För att sen kunna identifiera exakt vilka nervceller som styr klådan använde sig forskarna av optogenetik – en teknik som forskare använder för att sätta på och stänga av olika cellers funktion.

När de stängde av generna i de här nervcellerna så slutade mössen att klia sig. De kunde nu ta kontrollen över mössens kliande. Forskarna kunde också aktivera nervcellerna så att mössen frenetiskt började klia sig, trots att det inte fanns någon irritation på huden som gav klåda.

Många som lider av psoriasis och andra sjukdomar tycker att klåda är ett av de värsta symptomen av sjukdomen. Man kan inte vänja sig vid smärta och klåda., och särskilt jobbigt kan det bli på natten då ingenting finns som kan avleda upplevelsen.

Optogenetik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus för att ta reda på vad de har för funktion. Mössen i studien har blivit genmodifierade. Specifika nervceller i hjärnan har fått en extra gen som producerar ett ljuskänsligt protein som aktiverar nervcellerna när de utsätts för ljus av en viss våglängd. I det här experimentet började mössen att klia sig när man lyste på de genmodifierade nervcellerna.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kladan-sitter-mitt-i-hjarnan

196b: Liz Lipski – Autoimmunity and the gut immune system (English version)

av Leave a Comment

The English version of the interview with Liz Lipski!

Today you’ll learn about autoimmunity and the gut. We dive into leaky gut, including causes and treatment of leaky gut and autoimmunity.

Liz Lipski has an enormous amount of experience, having worked with digestive wellness since the ’90s.

If you prefer the Swedish version, go to episode 196

Here is 1 hour to listen to during a walk, in your car or on the bus!

You can listen to it on your phone, using a podcast app, or on your computer.

Search for the podcast “4Health med Anna Sparre” in your podcast app (iPhone), or open the link to 4health’s podcast feed in you app (android). This is the podcast feed to copy: https://4health.se/category/podcast/feed

On your computer you can either listen by pressing the small grey “play” button below, or in iTunes. Direct link to iTunes:  https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

The course in Stockholm, Sweden with Liz Lipski you find here

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

D-vitamin och prostatacancer samt bröstcancer

av Leave a Comment

Det finns ett samband mellan D-vitamin och prostatacancer. Och så även med bröstcancer. Men kanske är det inte bara D-vitamin, utan den tydligaste kopplingen ser man mellan solexponering och minskad dödlighet i prostatacancer. Missa inte det populära avsnittet https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin.

Statistiken visar också att antalet prostatacancerfall är högre i länder som ligger långt från ekvatorn, där solen inte visar sig lika ofta.

Men studier visar på en stark koppling mellan just lågt D-vitamin i blodet (under 75 nmol/L) och risken för elakartad prostatacancer. D-vitaminbrist kan fungera som en biomarkör för aggressiv prostatacancer, enligt vissa forskare.

Se till att testa dina D-vitaminnivåer om du löper risk för, eller har diagnosticerats med bröstcancer eller prostatacancer. Men D-vitamin är ju en biomarkör även för skeletthälsa (lyssna även på https://4health.se/106-benskorhet-myter-om-mejerierkalcium-och-massor-om-mineraler-och-vitaminer) och en rad andra sjukdomar, så egentligen borde alla få testa sitt D-vitamin. Det är smart förebyggande hälsovård.

Glöm inte läsa fler viktiga inlägg via taggen cancer: https://4health.se/tag/cancer

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26903577

https://www.nordicnutritioncouncil.com/d-vitaminbrist-forutsager-aggressiv-prostatacancer/

Varför kvinnor får mer autoimmuna sjukdomar

av 1 Comment

En anledning till att kvinnor får mer autoimmuna sjukdomar har att göra med hormoner.

Nu visar dessutom forskning från Sahlgrenska nya fynd när det gäller varför kvinnor drabbas mer av reumatism, Hashimotos och andra autoimmuna sjukdomar. Hormonet testosteron spelar en central roll.

Sedan tidigare är det känt att autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatism drabbar många fler kvinnor än män. Autoimmuna sjukdomar betyder att kroppens immunsystem skapar antikroppar som angriper kroppens egna vävnad. Kvinnor får mer autoimmuna sjukdomar än män. Vid vissa sjukdomar, som den svåra sjukdomen SLE, är kvinnor kraftigt överrepresenterade. 90% är kvinnor.

Det manliga könshormonet Testosteron har en stor betydelse, vilket är känt sedan tidigare. Man vet tex att testosteronbrist hos män ökar risken för autoimmunitet. Testosteron minskar antalet så kallade B-celler – som är de celler som antikropparna.

Frågan forskarna ställer i den nya studien är hur sambandet mellan testosteron och produktionen av B-celler i mjälten ser ut. De mekanismerna har hittills varit okända. Men efter ett stort antal försök på möss och genom studier av blodprover från 128 män kunde forskarna konstatera att en avgörande länk består av ett protein som kallas BAFF. Det proteinet gör B-celler mer livskraftiga. Och forskarna har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler.

Ur studien:

“Testosterone deficiency in men is associated with increased risk for autoimmunity and increased B cell numbers through unknown mechanisms. Here we show that testosterone regulates the cytokine BAFF, an essential survival factor for B cells. Male mice lacking the androgen receptor have increased splenic B cell numbers, serum BAFF levels and splenic Baff mRNA. Testosterone deficiency by castration causes expansion of BAFF-producing fibroblastic reticular cells (FRCs) in spleen, which may be coupled to lower splenic noradrenaline levels in castrated males, as an α-adrenergic agonist decreases splenic FRC number in vitro. Antibody-mediated blockade of the BAFF receptor or treatment with the neurotoxin 6-hydroxydopamine revert the increased splenic B cell numbers induced by castration. Among healthy men, serum BAFF levels are higher in men with low testosterone. Our study uncovers a previously unrecognized regulation of BAFF by testosterone and raises important questions about BAFF in testosterone-mediated protection against autoimmunity.”

https://www.nature.com/articles/s41467-018-04408-0

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ny-teori-om-varfor-fler-kvinnor-far-autoimmuna-sjukdomar

Kurkumin och inflammation

av 1 Comment

Kurkumin, gurkmeja och inflammation har jag pratat och skrivit om utförligt tidigare, både på blogg och i podcast. Men jag vill ändå ta upp det här efter avsnittet med Marcus Gitterle eftersom det var ett av tillskotten vi diskuterade. podcastavsnittet med Dr Marcus Gitterle

Läs mer om det genom att söka på det här på bloggen: https://4health.se/?s=kurkumin

Lyssna om det i podden, bl.a. i avsnittet om inflammation, 143, och även i avsnitten om Alzheimers (33), Cancer (40 och 92), och detox (116)

Kurkumin (curcumin) kan du köpa som tillskott, tex här: https://www.femalebalanceshop.com/meriva500?filter_name=curcumin

Ekologisk gurkmeja köper du billigast i storpack, tex här https://www.borgebykryddgard.se/searchresults?pagesize=20&searchstring=ekologisk%20gurkmeja

NAC, epigenetik, oxidativ stress och glutation

av Leave a Comment

Fortsätter att följa upp podcastavsnittet med Dr Marcus Gitterle med lite extra tips.

Epigenetik

Epigenetik är vår förmåga att slå på och av gener. Trots att vi föds med en uppsättning gener påverkas vi mer av om generna är aktiverade eller tystade. Och detta kan vi i sin tur påverka med vår livsstil.

mTOR har jag skrivit och pratat om tidigare. (sök https://4health.se/?s=mtor)

Vi vill hålla den avslagen/nedreglerad en stor del av tiden. mTOR-uppreglering leder till en kaskad av effekter som också har en åldrandeeffekt. Celler agerar som gamla när mTOR är överaktiverad.

mTOR har samband med cancer och det nedreglerar autofagi. Autofagi kan du läsa mer om i tidigare inlägg här på 4health.se, men det är återvinning av gamla dåliga komponenter i cellen.

mTOR har en stark koppling till insulin. Och sätt att hålla mTOR nedreglerad är bl.a. saker som håller insulinet i schack. Träning i form av styrketräning och intervallträning, och en ketogen kost tex. Både kolhydrater och proteiner i överflöd kan ha en negativ effekt och uppreglera mTOR.

I avsnitt 23 av podcasten pratar vi om carb cycling och cyklisk ketos, vilket kan ge en hälsosam mTOR cycling.

När FOXO är uppreglerad så uppregleras helande funktioner i cellen, allt börjar repareras. Autofagi uppreglas, och det uppreglerar också immunsystemet.

Det finns många sätt att aktivera FOXO, bland annat genom att äta en bra lågkolhydratkost, och gärna även periodisk fasta. Träning är ett annat sätt att uppreglera FOXO. Dessutom kan man använda sig av tillskott av NAC, vilket både tystar ner mTOR och aktiverar FOXO.

NAC, N-acetyl-cystein, är en aminosyra som man kan ta som tillskott.

Oxidativ stress och glutation

När vi pratar oxidation, oxidering eller oxidativ stress, så pratar vi fria radikaler. En fri radikal är en atom eller molekyl som har oparade elektroner. Detta gör fria radikaler mycket reaktiva, så att de gärna bildar nya kemiska föreningar. Fria radikaler bildas i helt vanliga reaktioner i vår kropp, inte minst vid energiproduktion i cellerna.

De fria radikalerna kan skada proteiner och lipider i cellerna, vilket bildar skadade molekyler som cellen måste ta hand om, vilket i sin tar tar energi som skulle använts till andra saker. Det finns dessutom en direkt korrelation med sjukdom. Ju mer oxidativ skada, ju mer kronisk sjukdom.

Vi har ett kroppseget inbyggt sätt att hantera fria radikaler, bl.a. vårt mycket viktiga glutation. Vi kan få i oss antioxidanter från maten, allt från C-vitamin till färgämnen i grönsaker. Men vårt kroppsegna försvar är så mycket mer effektivt. Så trots att C-vitamin mm är viktigt, så är det mer effektivt att arbeta med att höja glutation. Att ta en av glutations byggstenar NAC är ett mycket bra sätt att öka glution på. En annan viktig byggsten är glycin. Båda kan man ta som tillskott.

På bilden ser du ett exempel på en NAC-produkt.

Resveratrol och epigenetik

av 3 Comments

Epigenetik är vår förmåga att slå på och av gener. Trots att vi föds med en uppsättning gener påverkas vi mer av om generna är aktiverade eller tystade. Och detta kan vi i sin tur påverka med vår livsstil.

Fortsätter att följa upp podcastavsnittet med Dr Marcus Gitterle med lite extra tips.

Sirtuiner och mer specifikt SIRT1 (https://4health.se/?s=sirt) , när den är påslagen så förbättras funktioner i cellen. Vi får liknande effekter som vid kalorirestriktion.

Om man äter väldigt lite energi så minskar man risken för sjukdomar och man lever längre. Nu är det lite svårare och inte särskilt kul att som människa leva under konstant kalorirestriktion, men det finns andra vägar att nå liknande hälsofördelar med både typen av kost man äter, med hjälp av fasta, och med tillskott.

Resveratrol är ett sådant tillskott som slår på de här generna och som därmed kan ge fina hälsofördelar. Resveratrol är alltså färgämnet i druvor, men man behöver högre doser än det man får i lite druvor eller vin.

Här är ett exempel på en produkt som innehåller resveratrol tillsammans med quercetin och lite andra spännande saker som påverkar på cellnivå https://www.femalebalanceshop.com/resveracel?filter_name=resveratrol

Karnitin, fettförbränning och “cellskräp”

av 2 Comments

Tänkte skriva några inlägg som uppföljning till avsnittet med Marcus Gitterle, särskilt med tanke på att han rekommenderade en hel del tillskott.

Cellexir, som sponsrade avsnittet, innehåller några av de viktigaste av dessa ämnen, men inte riktigt alla.

Det första Marcus pratade om, med hänsyn till det “skräp” som ansamlas i cellerna, var karnitin – närmare bestämt acetyl-l-karnitin.

Om man tittar med mikroskop så kan man se att cellerna med tiden fylls med mörka prickar. Det här är “cellulärt skräp” och handlar om gamla skadade delar, ofta proteiner, från cellerna.

Marcus nämnde lipofuscin i podden. Lipofuscin är sådant här cellulärt skräp i form av ett brunt pigment. Det ackumuleras i kroppens celler med tiden som cellen åldras och bildas som en konsekvens av den normala omsättningen av komponenter i plasmamembranet. Lipofuscin är i sig ofarligt för cellen, men kan dels ses som en markör för skador orsakade av fria radikaler, och kan dels ge energiproblem och annat om det ansamlas i för stor mängd. Det ackumeleras med åldern och återfinns främst i hjärta, lever och nervvävnad – dvs de mest metabolt aktiva vävnaderna i kroppen.

En anledning till att vi åldras är just ackumulering av dessa cellulära sopor. Det här skräpet får cellerna att fungera långsammare och sämre. Problemet med det här skräpet är dels utrymmesbristen i cellerna, men också själva hanteringen av skräpet som kräver mycket energi från cellen. Det stjäl alltså energi som skulle kunna användas till bättre saker. Sättet att reversera detta på är att sakta ner hastigheten på vilken proteiner och andra strukturer i cellerna förstörs, och också att förbättra återvinningen och hanteringen av skräpet.

Det här cellulära skräpet, som vi kallar det, är en viktig mekanism i flera sjukdomar som vi förknippar med åldrande, såsom hjärtsjukdom, parkinsons och Alzhemeirs. Och mängden av det här skräpet korrelerar med åldrandetecken och sjukdom.

Ett sätt att göra cellerna bättre på att hantera detta är med ett tillskott som kallas acetyl-l-karnitin, en aminosyra som bland annat förbättrar energiproduktionen, eftersom karnitin hjälper till att transportera in fettsyror in i cellens mitokondrier där de sen kan göras om till cellenergi. Tillskott av karnitin har i studier visat sig minska det här cellulära skräpet.

Förklaringen till att karnitin kan minska “cellulärt skräp” är troligen att eftersom det förbättrar mitokondriernas förmåga att ta in fett; så minskar det troligen också mitokondrier som stänger ner och blir dåliga. Mycket av det cellulära skräpet består just av gamla förbrukade dåliga mitokondrier.

Jag ser också ofta personer som har problem med transporten av fettsyror in i mitokondrierna när jag gör organic acids-tester. Oftast är det just personer som har problem med låg energi och trötthet. Även i detta avseende kan karnitin hjälpa som tillskott, eftersom det alltså ökar och effektiviserar fettförbränningen på cellnivå.

Acetyl-l-karnitin (acetyl-l-carnitine på engelska) finns i Cellexir och du kan hitta det även som andra märken och på andra ställen, bl.a. här: https://www.femalebalanceshop.com/carnityl?filter_name=carnitine