fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: andning

Antibiotika ökar risken för cancer

av Leave a Comment

Forskare har sett ett samband mellan antibiotikaanvändning och en ökad risk för tjocktarmscancer. Att antibiotika påverkar tarmens bakterieflora kan vara orsaken. En svensk studie visar ett tydligt samband mellan antibiotikabehandling (främst långvarig) och att drabbas av tjocktarmscancer inom de närmsta fem till tio åren. Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika.

Det är forskare vid Umeå universitet som har sett ett tydligt samband mellan antibiotikaanvändning och tjocktarmscancer. Män och kvinnor som använt antibiotika mer än sex månader löpte 17 procents ökad risk att utveckla tjocktarmscancer jämfört med personer som inte fått någon antibiotika. Den ökade risken att utveckla tjocktarmscancer sågs fem till tio år efter oral användning av antibiotika. Riskökningen var störst för dem som ätit antibiotika under längst tid, men även enstaka kurer ökade risken.

Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är ibland nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig. Framför allt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens (läs mer om detta i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=antibiotika+resisten) men också, som denna studie visar, för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer.

Studien är en registerstudie där forskarna studerat 40 000 personer med kolorektalcancer, cancer i tjocktarm och ändtarm, från det svenska kolorektalcancerregistret mellan 2010 till 2016. Uppgifterna har sedan jämförts mot 200 000 kontrollindivider som inte diagnosticerats med cancer. Personernas antibiotikaanvändning kommer från det svenska läkemedelsregistret från 2005 till 2016.

Resultatet visade att riskökningen gäller cancer i den högra delen av tjocktarmen, dit maten kommer direkt efter tunntarmen. Ingen ökad risk kunde ses för vänstersidig tjocktarmscancer.

Bakteriefloran i tjocktarmen påverkas av antibiotika, vilket tros vara anledningen till den ökade cancerrisken. Vid en jämförelse där man tittade på användningen av bakteriedödande läkemedel som inte påverkar tarmfloran kunde forskarna inte se en ökad cancerrisk. Studien gäller antibiotika som intas oralt, men antibiotika som intas intravenöst tros kunna påverka tarmfloran på samma sätt.

Notera dock att detta inte är en randomiserad, kontrollerad blindstudie, och att den inte visar på orsakssamband, enbart på association. Men det finns tidigare studier som visat liknande samband.

2017 visade en studie på tarmbakteriernas betydelse för polyputveckling i tarmen som kan generera cancer. Majoriteten av all kolorektalcancer, cancer i tjock- eller ändtarmen, föregås av utveckling av adenom, godartade tumörer i körtelvävnaden, också kallat polyper. Och ännu tidigare forskning har visat på samband med antibiotika, som hämmar tarmbakterierna, och en ökad risk för kolorektalcancer.

I studien från 2017 använde forskarna sig av data från ett stort registerprojekt, Nurses’ Health Study, en prospektiv kohortstudie som följer över 120 000 kvinnliga sjuksköterskor i USA sedan 1976. Resultatet visade att långvarig antibiotikaanvändning tidigare i livet, i åldern 20 till 59 år, hade samband med diagnostiserade adenom.

Jämfört med dem som inte hade tagit antibiotika under någon längre period mellan 20 och 39 års ålder, var sannolikheten att ha ett diagnostiserat adenom 36 procent större för dem som hade ätit antibiotika under en period på två månader eller mer. Sambandet gällde både adenom med låg och hög risk att utvecklas till cancer.

För dem som hade tagit antibiotika i två månader eller mer under åldern 40 till 59, var sannolikheten att ha ett adenom ännu högre, 69 procent större jämfört med dem som inte hade ätit antibiotika under någon längre tid i samma ålder. Med antibiotikabehandling som skett nyligen fanns inget samband.

Antibiotika rubbar bakteriefloran och kan ha effekter på bland annat motståndet mot patogener. Patogena bakterier kan ha betydelse för tumörcellers utveckling. Det är också värt att notera, skriver forskarna till denna studie, att de patogener som man behandlar med antibiotika kan orsaka inflammation, en känd risk för kolorektalcancer. Sambandet mellan antibiotika och tarmcancer skulle alltså kunna vara inflammation.

Ytterligare andra studier, bland annat en finsk kohortstudie, har visat att patienter som fått mer än 6 preskriptioner av antibiotika löpte en 15 procents ökad risk att utveckla kolorektalcancer under en nio års uppföljningstid, jämfört med en grupp som haft en eller ingen preskription av antibiotika.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter bröstcancer och prostatacancer. I Sverige diagnostiseras cirka 6000 personer med kolorektalcancer varje år. Femårsöverlevnaden beror mycket på tumörstadiet vid upptäckt. I hela diagnosgruppen är den kring 65 procent.

ur den nya studien:

”Antibiotics use may increase colorectal cancer (CRC) risk by altering the gut microbiota, with suggestive evidence reported. Our study aims to investigate antibiotics use in relation to subsequent CRC risk.Methods

This is a nationwide, population-based study with a matched case-control design (first primary CRC cases and 5 matched, cancer-free controls). Complete-population data, extracted from Swedish national registers for the period 2005-2016, were used to calculate odds ratios and 95% confidence intervals.Results

We included 40 545 CRC cases and 202 720 controls. Using the full dataset, we found a positive association between more frequent antibiotics use and CRC, excluding antibiotics prescribed within 2 years of diagnosis attenuated results toward the null. In site-specific analyses, excluding the 2-year washout, the positive association was confined to the proximal colon (adjusted odds ratio for very high use vs no use = 1.17, 95% confidence interval = 1.05 to 1.31). For rectal cancer, an inverse association, which appears to be driven by women, was observed. Quinolones and sulfonamides and/or trimethoprims were positively associated with proximal colon cancer, whereas a more general inverse association, across antibiotics classes, was observed for rectal cancer. We found no association between methenamine hippurate, a urinary tract antiseptic not affecting the gut microbiota, and CRC risk.Conclusions

This register-based study covering the entire population of Sweden found a robust association between antibiotics use and higher risk of proximal colon cancer and an inverse association with rectal cancer in women. This study strengthens the evidence from previous investigations and adds important insight into site-specific colorectal carcinogenesis.

https://academic.oup.com/jnci/advance-article/doi/10.1093/jnci/djab125/6360113

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/09/antibiotika-gav-okad-risk-for-tjocktarmscancer/

https://gut.bmj.com/content/67/4/672

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18704945/

https://www.lakemedelsvarlden.se/lang-tids-antibiotika-associerat-med-hogre-risk-for-tarmcancer/

Därför ska du få ditt zink från ostron och inte från tillskott

av 12 Comments

Många äter zinktillskott, men det kan vara problematiskt. Tillskott i allmänhet är klurigare än många tror. Det handlar om att få tag i rätt former av ämnet man vill få i sig, att det inte är en massa dåliga tillsatser i tillskottet och, inte minst, att det måste komma i balans med andra näringsämnen.

När det gäller just zink så är det ett superviktigt ämne. Många känner till dess roll för immunförsvaret och för huden. Men zink är en kofaktor i många av kroppens enzymreaktioner. Det är inblandat i matsmältningen, i syntes av DNA och RNA (som är nödvändig för celldelning, celltillväxt och cellreparation), i läkning av sår. Även mineraliseringen av skelettet kräver zink. För att nämna några saker.

Men zink måste komma i balans med andra ämnen. Det är inte riktigt så enkelt som att ta ett tillskott och så blir allt bra. Kroppen är väldigt avancerad, och allt hänger ihop och skapar kedjereaktioner. När vi tittar på exemplet zink så är det bl.a. så att zink (liksom tungmetaller som kvicksilver) stimulerar proteinet metallotionein. Metallotionein binder upp metaller i kroppen, inklusive överskott av zink och koppar. Problemet är att det binder upp koppar betydligt mer (ca 1000 ggr mer) än det binder zink. Tar du då ett zinktillskott i hög dos under lång tid så binder du upp kroppens koppar och gör det otillgängligt. Koppar är mycket viktigt i många olika processer i kroppen. Det behövs för att bilda hemoglobin (syretransport), för syreanvändning i cellerna (energi), för omsättning av järn i kroppen, för antioxidantenzymer mm. Så det är ingen höjdare om kopparn i din kropp ligger uppbundet till metallotionein och inte kan användas. (Det finns en rad andra anledningar till varför ditt koppar inte kan användas, inklusive brist på äkta A-vitamin). De här sakerna pratar vi mer om i podcastavsnitten med Morley Robbins, börja med avsnitt 219-221.

Kan man däremot få i sig zink från kosten så kommer det både i rätt former och i en naturlig balans med andra näringsämnen. Och här är ostron helt fantastiskt. Ostron är den absolut bästa zinkkällan (som jag känner till i alla fall 🙂 ) . 100 gram ostron ger dig 500% av rekommenderat dagligt intag, alltså fem gånger så mycket som Livsmedelsverket anser dig behöva få i dig per dag. Och inte bara innehåller ostron väldigt mycket zink, det är en oerhört bra källa för vitamin B12, det viktiga vitamin som du inte får i dig från vegetabilier. Det innehåller också A-vitamin i rätt form, den animaliska formen retinol, samt D-vitamin. Så vill du äta mestadels vegetariskt – lägg till några ostron ibland, samt lite inälvsmat, så är du hemma. Ostronet innehåller dessutom de viktiga mineraler som behöver vara i balans med zink, bl.a. är det en mycket bra selenkälla, en bra källa för jod, koppar och mangan. Och det lilla fett som finns i ostron är fina långkedjiga omega-3-fettsyror.

Häromdagen när jag var ute och åt i Ystad blev det tre rätter – ostron, anklever samt jordärtkockspure, kantareller, tryffel och vaktel. En parentes här är att jag äter väldigt grönsaksbaserat till många måltider. Äter jag så här ute, så har jag antagligen ätit nästan enbart grönsaker med bra fettkällor tidigare på dagen. Jag vet att ni läsare äter allt från carnivore till vegansk kost. Det viktiga för oss alla är att använda riktiga råvaror och mat som motsvarar den mat vi är utvecklade för att äta, mat som funnits sedan stenåldern. Jag anser både vegetabilier och animalier vara viktiga. Fördelningen beror delvis på individen, men de flesta behöver äta stora mängder grönsaker och klarar sig på mindre mängder animalier så länge dessa är väldigt näringstäta (tänk typ äggula och inre organ – och gärna ostron 🙂 ). Men som sagt, rena bra råvaror, “riktig mat”, är troligen det viktigaste av allt.

Det jag skulle komma till är att jag blir så lycklig när även svenska restauranger erbjuder såna här rätter till oss. Vi svenskar behöver lära oss att äta av allt naturen har att erbjuda – det gäller både växter (du hittar tips på Ätbart i naturen både på 4health.se https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen och under höjdpunkter på Instagram) och när det gäller animalier (mer om detta i inlägg och poddar, tex i podcastavsnitt 158 och 88 och här https://4health.se/?s=äta+hela+djuret) .

Studie: Vanlig blodsockersänkande diabetesmedicin mot Covid-19

av 1 Comment

Den vanliga diabetesmedicinen metformin fungerar som behandling av COVID-19 lunginflammation enligt en ny studie. Det blodsockersänkande läkemedlet förhindrade lunginflammation, vilket ofta är den viktigaste faktorn för hur allvarlig och dödlig COVID-19 är.

Metformin är ett allmänt förskrivet blodsockersänkande läkemedel. Det används ofta som en tidig behandling i kombination med kost- och livsstilsförändringar för typ 2 -diabetes.
Metformin verkar genom att sänka glukosproduktionen i levern, minska blodsockernivån, vilket i sin tur förbättrar kroppens svar på insulin. Men forskare har också noterat att metformin har antiinflammatoriska egenskaper, även om funktionen bakom för denna aktivitet inte tidigare varit känd.

I en ny studie identifierade forskare vid University of California San Diego School of Medicine den molekylära mekanismen för metformins antiinflammatoriska aktivitet. Och i musstudier fann man att metformin förhindrar lunginflammation hos djur infekterade med SARS-CoV-2, viruset som orsakar COVID-19.

Under det senaste året har flera kliniska studier rapporterat att metforminanvändning av diabetiker och överviktiga patienter före sjukhusintag för COVID-19 korrelerade med minskad allvarlighetsgrad och dödlighet. Både diabetes och fetma är erkända riskfaktorer för COVID-19 och är kopplade till allvarligare sjukdom. Andra läkemedel som används för att kontrollera blodsockernivåerna verkar inte ha en liknande effekt. Men även om dessa studier visade på att metformins antiinflammatoriska aktivitet, snarare än den blodsockersänkande effekten, kan vara ansvarig för minskad dödlighet av COVID-19, gav ingen av studierna en förklaring till hur detta fungerar.
Eftersom metformin är ett billigt läkemedel finns det lite drivkraft att genomföra storskaliga studier, som är ganska dyra.

Forskarna i den nya studien använde en musmodell av akut andningssviktsyndrom (ARDS, acute respiratory distress syndrome), ett livshotande tillstånd där vätskor läcker ut i lungorna, vilket gör andningen svår och begränsar syretillförseln till viktiga organ.
ARDS utlöses av trauma och av bakteriella- eller virusinfektioner. Det är en vanlig dödsorsak hos patienter som är inlagda på sjukhus med COVID-19.

Forskarna fann att metformin som gavs till möss före eller efter exponering för bakteriellt endotoxin (ett sätt att simulera bakteriell lunginflammation), resulterade i att man motverkade ARDS, och även minskade symptom. Metformin producerade också en markant minskning av dödligheten hos mössen.

Man såg att metformin hämmade flera viktiga inflammationsframkallande signalämnen, cytokiner, inklusive IL-1β (dvs ämnen som kan vara involverade i cytokinstormar https://4health.se/cytokinstormar-anledningen-till-att-aven-friska-kan-bli-allvarligt-sjuka-i-covid-19 Även inflammasomen minskade. Inflammasomen är ett stort proteinkomplex, vars närvaro i lungvävnad visar sig vara mycket ökad hos avlidna COVID-19-patienter.
Metformin hämmade inflammasomaktivering och förhindrade SARS-CoV-2-inducerad lunginflammation hos möss.

Cellodlingsstudier med makrofager avslöjade den bakomliggande mekanismen genom vilken metformin utövar sin antiinflammatoriska aktivitet: minskad produktion av ATP av mitokondrier. Dvs cellenergi. “Trubbig” ATP -produktion i leverceller är ansvarigt för metformins glukossänkande effekt. Lägre mängder ATP i makrofager (en viktig sorts immunceller) ledde till hämning av mitokondriell DNA-syntes – ett kritiskt steg i NLRP3 inflammasomaktivering. Efterföljande forskning visade att rensning av skadade mitokondrier minskade NLRP3 inflammasomaktivitet och minskade inflammation.
Forskarna visade också specifik interferens med mitokondriell DNA-syntes i makrofager orsakad av avlägsnande av enzymet CMPK2 (cytidinmonofosfatkinas 2) hämmade IL-1β produktion och förhindrade ARDS.

Denna forskning tyder starkt på att tillförsel av metformin- eller CMPK2-hämmare till lungmakrofager kan ge nya behandlingar för svår COVID-19 och andra former av ARDS.
Forskarna menar att resultaten tyder på att metformin kan ha terapeutisk potential för behandling av en mängd olika neurodegenerativa och kardiovaskulära sjukdomar där NLRP3 inflammasomaktivering är en faktor. Hämmande av inflammasomaktivering kan också kopplas till anti-aging-effekten av metformin.

Ur studien:

  • Metformin inhibits macrophage IL-1β and IL-6 production and blunts ARDS severity
  • Metformin inhibits cytosolic Ox-mtDNA production and NLRP3 inflammasome activation
  • By targeting ETCCI, metformin blocks macrophage ATP-dependent mtDNA synthesis
  • Myeloid targeted inhibition of mtDNA synthesis blunts IL-1β production and ARDS

“Acute respiratory distress syndrome (ARDS), an inflammatory condition with high mortality rates, is common in severe COVID-19, whose risk is reduced by metformin rather than other anti-diabetic medications. Detecting of inflammasome assembly in post-mortem COVID-19 lungs, we asked whether and how metformin inhibits inflammasome activation while exerting its anti-inflammatory effect. We show that metformin inhibited NLRP3 inflammasome activation and interleukin (IL)-1β production in cultured and alveolar macrophages along with inflammasome-independent IL-6 secretion, thus attenuating lipopolysaccharide (LPS)- and SARS-CoV-2-induced ARDS. By targeting electron transport chain complex 1 and independently of AMP-activated protein kinase (AMPK) or NF-κB, metformin blocked LPS-induced and ATP-dependent mitochondrial (mt) DNA synthesis and generation of oxidized mtDNA, an NLRP3 ligand. Myeloid-specific ablation of LPS-induced cytidine monophosphate kinase 2 (CMPK2), which is rate limiting for mtDNA synthesis, reduced ARDS severity without a direct effect on IL-6. Thus, inhibition of ATP and mtDNA synthesis is sufficient for ARDS amelioration.“

https://www.cell.com/immunity/fulltext/S1074-7613(21)00210-7

Tips på giftfri solkräm, och problemet med “vanlig” solkräm

av 2 Comments

Jag har skrivit en hel del om problemet med solkräm (https://4health.se/?s=solkräm ) , och du som följt med ett tag vet också att jag tidigare år tipsat om naturligare alternativ och bra produkter – och till och med hur du kan göra solkräm själv.

Vissa ingredienser i vanliga solkrämer är bevisat farliga för både människor och miljö. Det finns bl.a. ett samband mellan användningen av solkrämer under graviditet och sällsynta sjukdomar hos barnet. Solkrämer stör fertilitet (https://4health.se/solkramer-och-uv-filter-stor-fertilitet-och-spermier), de innehåller hormonstörande ämnen, nanopartiklar och allergiframkallande ämnen (https://4health.se/solkramer-testade-mht-hormonstorande-amnen-mm). Kanske är det till och med så att solkräm ger mer cancer än det skyddar (https://4health.se/solkram-skyddar-inte-mot-cancer-kanske-okar-det-risken)

Forskningen blir allt tydligare när det gäller solkrämer. De ingredienser som används i solkrämer och kosmetika testas och utvärderas inte alltid ordentligt innan de godkänns för användning . Kosmetikaindustrin är en av de mest oreglerade industrierna i världen.

Solkrämer innehåller ofta plastpartiklar, hormonstörande ämnen, PFAS och allergiframkallande ämnen (https://4health.se/4-varstingar-i-din-hudkram)

Många ingredienser som används i kosmetika och solkrämer utvärderas inte ordentligt. Detta innebär att vi inte vet om de är säkra för användning. Två exempel på ingredienskategorier som nu har visat sig vara skadliga är ftalater och parabener.

I år hittade jag svenska Suntribe som gör solkrämer med naturliga ingredienser. Jag har testat och är väldigt nöjd. Dels för att det verkligen inte är några som helst konstigheter i solkrämen, och dels för att man inte blir så himla vit. Lite vitare blir man än med de mest kemikaliespäckade krämerna, men detta är helt ok och känns bättre än farliga ämnen och nanopartiklar som tränger in i kroppens minsta skrymslen och kan skapa oreda. Och solkrämen verkar ge bra skydd.

Ingredienserna är ekologiska och helt naturliga. Och som lite bonus har man även tydligt miljötänk och solkrämen kommer i en tub tillverkad av sockerrör 🙂 Solskyddet kommer främst från zinkoxid (icke-nano). Den innehåller dessutom kokosolja, kakao och sheasmör. Helt fri från skadliga kemiska UV-filter, parabener, alkohol, konserveringsmedel, parfym och syntetiska kemikalier.

Du kan köpa produkterna här: https://suntribesunscreen.com/sv/shop/ och mer info om företaget här: https://suntribesunscreen.com/sv/
(och nej, jag får inte betalt, men älskar företag och eldsjälar som gör bra grejer)

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0890623818305835?via%3Dihub Resterande studier hittar du i inläggen jag länkat till i texten

Fläder: Så tar du hand om fläder utan (!!) socker (flera tips och recept)

av Leave a Comment

Har du slutat plocka fläderblommor för att du inte vill äta eller dricka sockrig flädersaft? Du behöver inte använda socker för att ta hand om fläderblommorna. Dessutom är det perfekt att ha fläder hemma året om eftersom det är antiviralt (bra mot virus alltså), även om det egentligen är fläderbären som har mest av den effekten. Men fläderblommorna ger en härligt somrig smak på mycket!

Och just det – vet du att fläderblommor plockas bäst vid sommarsolståndet 21 juni? Då får de lite extra magi 😉 Mensäsongen är fortfarande här, så ut och plocka!

Några olika sätt att använda fläderblommor på (Har du fler tips? Kommentera gärna):

  1. Torka blommorna och använd dem tex till te. Du torkar enkelt fläder antingen genom att hänga upp blommorna i små buketter eller sprida ut dem på ett stort lakan.
  2. Frys in blommorna för senare användning (skölj dem gärna först)
  3. Gör osockrad saft och frys in i iskuber som kan användas till smaksättning, saft eller vad du önskar vid senare tillfälle (se recept nedan)
  4. Gör isglass på osockrad saft (se recept nedan)

Här kommer ett recept på fläderkoncentrat som du sedan kan frysa in och/eller söta på valfritt sätt. Du kan ta fram det och använda det till smaksättning, saft eller annat. Du kan välja om du vill söta det – antingen innan eller efter:

Du behöver:

  • ca 30 st Fläderblomsklasar
  • 1,5 liter Vatten
  • eventuellt 3 st Citroner
  • eventuell sötning, tex stevia

Skölj fläderblomsklasarna och låt rinna av
Det är gott att blanda fläder med citron. Men du kan välj att frysa in fläderkoncentrat utan citron, och pressa i saft av citron vid användning istället. Om du använder citron nu, så skär citronerna i skivor och varva med fläderblommorna i en stor bunke av glas eller metall
Koka upp vattnet
Häll det kokta vattnet över fläderblommorna och citronskivorna i bunken (som om du gjorde te)
Låt stå i rumstemperatur tills det svalnat (eller max 1 dygn)
Låt stå i kylskåp i ytterligare 2- 3 dagar
Sila av blommor och citron
Nu kan du välja vad du vill göra med denna osötade flädersaft. Vill du söta med valfri sötning, tex stevia, och göra saft eller hälla i isglassformar? Vill du frysa in som iskuber för senare användning?

Obs! Du vet väl att det även finns giftig druvfläder?
Så här skiljer du riktig fläder från giftig druvfläder:

  • De blommar inte samtidigt – ätbar fläder blommar i juni-juli, druvfläder blommar i april-maj
  • Riktig fläder har svarta bär när de mognat, druvfläder har röda bär
  • Riktig fläder har vita blommor, druvfläder har gulvita blommor
  • Blommorna på riktig fläder har en platt form med blommorna riktade åt samma håll, druvfläder har blommor i rund klase
  • Riktig fläder har en märg i stjälken som är vitaktig, märgen på druvfläder är mörk
  • Riktig fläder är ett träd, sommarfläder är en låg buske och druvfläder klassas som stor buske eller litet träd

Forskning: Covid-19 och lunghälsans koppling till tarmfloran

av Leave a Comment

En ny vetenskaplig artikel visar på sambandet mellan lungfunktion och tarmhälsa.

I artikeln belyser man bl.a.:

  • accumulating evidence supports the hypothesis that an altered gut microbiota and an associated leaky gut may contribute to the onset of coronavirus disease 2019 (COVID-19)-related gastrointestinal symptoms, such as diarrhea and, in severe cases, multiorgan complications.
  • Testing for a leaky gut and fecal and plasma viral loads may be useful for diagnosing the seriously ill or for preventing transmission by fecal shedding of the virus.
  • Fecal microbiota transplantation (FMT), next-generation probiotics focusing on butyrate-producing gut microbes, or simply increasing the daily intake of dietary fiber may be considered in improving the gut health of COVID-19 patients.

Andningssjukdomar har blivit ett världsomspännande problem, särskilt på grund av specifika virus (tex CoV-SARS-2) som inte bara orsakar hög feber och andningsbesvär för människor över hela världen; utan också diarré, illamående och kräkningar. Vilket tyder på att mag-tarmkanalen också kan påverkas.

Tidigare studier har visat att personer med underliggande kroniska tillstånd och hög ålder har högre risk för infektion av dessa virus, men de kan också ha förändrad tarmflora. Denna obalans kan försämra tarmbarriärens, så att patogener når celler i och runt tarmslemhinnan.

Många nya studier har funnit lägre bakteriediversitet (sämre bredd i tarmbakterier) i avföringsprover hos patienter som är mottagliga för infektion. Dessutom finns det en utarmning av fördelaktiga bakteriearter. En sådan obalans ser man även hos influensa-patienter.

Utarmningen av bakteriearter inkluderar några familjer som är ansvariga för att producera butyrat, en kortkedjig fettsyra som spelar en viktig roll för att stärka tarmbarriärfunktionen (Läs det populära inlägg som jag skrev för ett par veckor sedan här om butyrat och andra kortkedjade fettsyror: https://4health.se/kortkedjade-fettsyror-scfa-short-chain-fatty-acids-huvudspelare-i-samspelet-mellan-kost-tarmflora-och-halsa .) Nyckelfamiljerna var Ruminococcaceae eller Lachnospiracaea, som inkluderar arten F. prausnitzii, och tillhör klassen Clostridia.

Artikeln belyser också studier som visar en stark korrelation mellan lunghälsa och fiber (grönsaker mm) i kosten. Och att ledande forskare föreslår att ökat fiberintag kan vara fördelaktigt eftersom det hjälper till att öka butyratnivåerna i mag-tarmkanalen.

Ur artikeln:

…”there is also high individual-level variation attributable to elderliness and certain underlying medical conditions, including high blood pressure, diabetes, and obesity. As both elderliness and the aforementioned chronic conditions are often associated with an altered gut microbiota, resulting in disrupted gut barrier integrity, and gut symptoms have consistently been associated with more severe illness in COVID-19 patients, it is possible that dysfunction of the gut as a whole influences COVID-19 severity. This article summarizes the accumulating evidence that supports the hypothesis that an altered gut microbiota and its associated leaky gut may contribute to the onset of gastrointestinal symptoms and occasionally to additional multiorgan complications that may lead to severe illness by allowing leakage of the causative coronavirus into the circulatory system.”

Lite ur de andra studier /artiklar jag hänvisar till:

“Notably, some patients have nausea/vomiting as the first clinical manifestation of COVID-19, which is often overlooked by people. It is now clear that not only the lungs, the gastrointestinal tract could also be attacked by SARS-CoV-2. Its host receptor angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2), which acts as a gateway to infection, has been found to be highly expressed in the gastrointestinal epithelium and may lead to the development of nausea/vomiting.”

“COVID-19 patients had significantly reduced bacterial diversity; a significantly higher relative abundance of opportunistic pathogens, such as Streptococcus, Rothia, Veillonella, and Actinomyces; and a lower relative abundance of beneficial symbionts. Five biomarkers showed high accuracy for distinguishing COVID-19 patients from HCs with an area under the curve (AUC) up to 0.89. Patients with H1N1 displayed lower diversity and different overall microbial composition compared with COVID-19 patients. “

https://journals.asm.org/doi/10.1128/mbio.03022-20?permanently=true&

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32671115/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7568482/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33328263/

https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/need-extra-precautions/people-with-medical-conditions.html

https://academic.oup.com/cid/article/71/10/2669/5851452

https://aspenjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jpen.1715

Hundratals antibiotikaresistenta gener redan i spädbarns tarmflora

av Leave a Comment

Danska småbarn har flera hundra antibiotikaresistenta gener i sin tarmflora enligt en ny studie från Köpenhamns universitet. Förekomsten av dessa gener beror delvis på antibiotikaanvändning bland mödrar under graviditeten.

Uppskattningsvis 700 000 människor dör varje år av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner och sjukdomar. WHO förväntar sig att denna siffra kommer att öka kraftigt under kommande decennier. Skräckscenariot är att vi kommer att sakna de antibiotika som behövs för att behandla livshotande bakterieinfektioner som lunginflammation eller livsmedelsburna sjukdomar.

För att studera hur antibiotikaresistens uppträder i människors naturliga bakterieflora analyserade forskare från Köpenhamns avdelning för biologi avföringsprover från 662 danska småbarn.

Inom proverna upptäckte forskarna 409 olika gener som gav bakterier resistens mot 34 typer av antibiotika. Dessutom är 167 av de 409 gener som hittats resistenta mot flera typer av antibiotika, inklusive de som WHO klassificerar som ”kritiskt viktiga” för att kunna behandla allvarliga sjukdomar i framtiden.

Det är en väckarklocka att ettåriga barn redan bär tarmbakterier som är resistenta mot mycket viktiga typer av antibiotika. Nya resistenta bakterier blir mer utbredda på grund av ökad antibiotikakonsumtion. Antibiotikaanvändning under graviditet är en viktig faktor

Den viktiga faktorn för om ett spädbarn hade fler antibiotikaresistenta gener i bakterier i tarmen var om barnets mor hade fått antibiotika under sen graviditet eller om barnet hade fått antibiotika före uppsamlingen av avföringsproverna.

Man hittade en mycket stark korrelation mellan en mammas antibiotikabehandling under sen graviditet och spädbarn med tarmbakterier med många resistenta gener, även om det verkar som att andra saker också spelar in.

Samtidigt fann forskarna en koppling mellan hur väl utvecklad tarmfloran hos barn var och koncentrationen av resistenta bakterier. Välutvecklad tarmflora likställs med en mindre förekomst av resistenta bakterier. Tidigare studier från samma grupp av barn visade att utvecklingen av tarmfloran är kopplad till risk för astma senare i livet.

Escherichia coli (E. coli) är vanlig i tarmen och en del sorters E. coli kan leda till tarminfektioner. Men i denna studie lärde forskarna också att E. coli verkar fungera som en samlare och potentiell spridare av antibiotikaresistenta gener till andra tarmbakterier. Forskarna fann E. coli hos spädbarn med höga koncentrationer av resistensgener i tarmkanalen.

De nya resultaten har ökat vår förståelse för antibiotikaresistens genom att visa oss vilka bakterier som fungerar som samlare och potentiella spridare av resistensgener. Även om vi vet att resistens överförs bland bakterier, vet vi också nu att E. coli är en av de vi måste hålla ett särskilt öga på.

mer via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Ur studien:

  • Distribution of infant gut resistome is bimodal, mainly driven by E. coli
  • The infant gut resistome is significantly affected by environmental factors
  • Low maturity of microbiome associates with high ARG load
  • A similar asthma-associated gut bacterial composition associates with high ARG load

Antimicrobial resistance (AMR) is an accelerating global threat, yet the nature of AMR in the gut microbiome and how AMR is acquired during early life remain largely unknown. In a cohort of 662 Danish children, we characterized the antibiotic resistance genes (ARGs) acquired during the first year of life and assessed the impacts of diverse environmental exposures on ARG load. Our study reveals a clear bimodal distribution of ARG richness that is driven by the composition of the gut microbiome, especially E. coli. ARG profiles were significantly affected by various environmental factors. Among these factors, the importance of antibiotics diminished with time since treatment. Finally, ARG load and ARG clusters were also associated with the maturity of the gut microbiome and a bacterial composition associated with increased risk of asthma. These findings broaden our understanding of AMR in early life and have critical implications for efforts to mitigate its spread.

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1931312821001451?via%3Dihub

https://news.ku.dk/all_news/2021/05/hundreds-of-antibiotic-resistant-genes-found-in-the-gastrointestinal-tracts-of-danish-infants/

284b: Dr David Brownstein – IODINE, the thyroid, cancer and covid-19 (English)

av 3 Comments

Is there a solution to the breast cancer epidemic? What’s the common factor between thyroid disease and cancer of the prostate, ovaries, breasts and uterine? And why do so many suffer from cysts and fibrocystic breasts?
An interview with Dr David Brownstein about iodine, where we discuss many very interesting aspects of iodine, how to take it, and how to improve thyroid health, cancer and covid as well as other aspects of your health.  

The English version of the interview with Dr David Brownstein!
If you prefer the Swedish version, go to episode 284

Here are 1,5 hours to listen to during a walk, in your car or on the bus!

You can listen to it on your phone, using a podcast app, or on your computer.

Search for the podcast “4Health med Anna Sparre” in your podcast app (iPhone), or open the link to 4health’s podcast feed in you app (android). This is the podcast feed to copy: https://4health.se/category/podcast/feed

On your computer you can either listen by pressing the “play” button below, or in iTunes. Direct link to iTunes:  https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Find Naturshopen / Lugol’s iodine here

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

284: Dr David Brownstein – JOD, sköldkörteln, cancer och covid-19

av 17 Comments

Finns det en lösning på bröstcancerepidemin? Vad har sköldkörtelproblem och cancer i prostata, äggstockar, bröst och livmoder gemensamt? Och varför får så många cystor och fibrocystiska bröst?
Den amerikanske läkaren Dr David Brownstein är en av världens ledande experter inom hälsa.  Mest känd är han nog för sin expertis kring mineralet jod.
Idag pratar vi om jod, sköldkörteln, och om jodets koppling till vanliga hälsobesvär och sjukdomar, inte minst cancer. Dessutom pratar vi om varför man får cystor i bröst och äggstockar  och mycket annat. 
Och hur är det med jod och covid? Dr Brownstein har ett mycket framgångsrikt protokoll som han använt på hundratals patienter. 
Vi pratar om hur jod hjälper till att göra oss av med toxiner, och konkret om tillskott av jod – doser, former och hur du tar det. 

Du får 2h att lyssna på i bilen, på promenaden eller när du viker tvätt

Naturshopens produkter för jodprotokollet hittar du här

Mitt inlägg om jod hittar du här: https://4health.se/vi-behover-mer-jod

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast och en beskrivning av alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/podcastregister)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Enkel och nyttig paj – med hjälp av kikärtor! Glutenfri och mejerifri

av 2 Comments

Paj på det naturen har att erbjuda …eller affären 🙂

Ett enkelt och väldigt gott sätt att göra paj på är med hjälp av kikärtor. Hela pajen blir glutenfri / spannmålsfri och om man vill även helt fri från mejeriprodukter. Vill man göra en äggfri paj så kan man fylla pajskalet med stekt och välkryddad köttfärs istället för med grönsaker och äggstanning enligt nedan.

Du behöver till pajskal:

  • Ett paket kikärtor
  • 1/2 dl av något naturligt glutenfritt mjöl, tex mandelmjöl, bovetemjöl, cassavamjöl eller vad du har hemma
  • 3 msk husk / psyllium eller 3/4 dl pofiber
  • 3 msk mjuk kokosolja
  • 1 tsk salt

Du behöver till fyllning:

  • Grönsaker: tex 1-2 lök, 2 klyftor vitlök, ca 2-300 g gröna grönsaker (välj gärna sådant du kan plocka själv just nu, såsom kirskål och nässlor, och grönkål blir annars alltid fantastiskt gott i paj)
  • 1 tsk äppelcidervinäger
  • 2 dl kokosgrädde
  • 3 ägg
  • salt och peppar
  • Gärna riven ost, men går bra utan om du äter mejerifritt

Häll av och skölj kikärtorna
Lägg samtliga ingredienser till pajdegen i matberedare/ mixer och mixa ihop till en deg
Tryck ut degen i en pajform och grädda 10-15 min vid 175 grader varmluft 
Fräs grönsakerna i smör eller kokosolja och salta
Tillsätt en skvätt äppelcidervinäger, vilket tar bort kokossmaken när du använder kokosmjölk i äggsmeten
Vispa ihop ägg, kokosgrädde samt salt/peppar. 
Lägg grönsaksblandningen i pajskalet
Häll över äggsmeten
Toppa gärna med riven ost
Grädda ca 30 minuter vid 175 grader varmluft, tills pajen fått lagom färg och fyllningen stelnat