Search Results for: vatten

Kanske har du hunnit läsa om skandalen i Danmark med kött förorenat med hälsofarliga och hormonstörande PFAS-kemikalier? Detta var en av orsakerna till att Danmark kraftigt sänkte gränsvärdet för PFAS-ämnen i dricksvatten från 100 ng/L till 2 ng/L.

PFAS är industriellt framställda ämnen som är extremt svårnedbrytbara i naturen – och i kroppen! De finns i allt möjligt – allt från rengöringsmedel till impregnerade textilier. Vi blir aldrig av med dem, de ansamlas. Så om exponeringen fortsätter får man till slut toxikologiska effekter.

Jag har tidigare skrivit hur över två miljoner av oss svenskar har höga nivåer av PFAS i vårt kranvatten (https://4health.se/over-tva-miljoner-svenskar-har-pfas-i-dricksvattnet-ansamlas-i-kroppen)

För två år sen sänkte experterna i Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA rekommendationen för hur mycket PFAS som är säkert att få i oss – det tolerabla veckointaget. Det som var avgörande var ny forskning som visar att immunförsvaret hos barn kan försämras med PFAS i blodet.

Livsmedelsverket ska nu ska sätta ett nytt gränsvärde, som idag är väldigt högt – 90 ng/L. Detta bör sänkas till Danmarks nivå, anser Philippe Grandjean, professor i miljömedicin vid syddanska universitetet och Harvard.Dvs till 2 ng/L. I 15 av våra svenska vattenverk, som tillsammans försörjer 2,2 miljoner människor, ligger PFAS-halterna över 10 ng/L.

Livsmedelsverket har nu svarat och föreslår nya gränsvärden för fyra PFAS-ämnen, arsenik, bly och kadmium i dricksvatten. Man föreslår ett gränsvärde på 4 nanogram per liter dricksvatten för dessa fyra PFAS-ämnen. Det innebär att dricksvattnet inte får innehålla mer av dessa PFAS än så.Och notera att man endast pratar om fyra av många olika PFAS-ämnen.

Tidigare om vårt kranvatten: https://4health.se/?s=kranvatten
Tidigare om PFAS: https://4health.se/?s=pfas

Vad kan man göra? Ja, kanske hjälper det med eget vattenfilter. Men i huvudsak måste vi visa vad vi tycker så att dessa frågor prioriteras politiskt.

https://sverigesradio.se/artikel/harvardprofessor-sank-gransvardet-for-pfas-i-dricksvatten-kraftigt

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/livsmedelsverket-foreslar-nya-gransvarden-i-dricksvatten-for-pfas-arsenik-bly-och-kadmium

Miljögifter, läkemedelsrester och klimatförändringar påverkar vattenkvaliteten. I en ny rapport identifieras flera växande hot mot Sveriges vattenförsörjning. Stora investeringar krävs för att säkra tillgången till rent vatten.

Jag har tidigare skrivit om vårt kranvatten (https://4health.se/?s=kranvatten) och hur vårt dricksvatten innehåller allt fler kemikalier och rester av läkemedel. 
Bekämpningsmedel, mediciner och andra kemikalier har under de senaste decennierna nått en nivå som enligt ny forskning och expertis gör vattnet direkt skadligt för de som dricker det.

I åratal har forskare, vattentjänstföretag och läkemedelsindustrin hävdat att giftmängderna är för små för att utgöra någon fara för oss. Men med växande befolkning och en ökande mängd kemikalier i olika mediciner upptäcker forskare allt större skador.

Av de 33 000 kemiska substanser som förekommer i vardagsprodukter, testas dricksvattnet bara för ett trettiotal av dem. Experter som studerar de skador som drabbat miljön hävdar att det bara är en tidsfråga innan vi börjar se följder hos människor.

70% av antiobiotika vi stoppar i oss passerar rakt igenom och blir en del av vårt vatten. 100% av diabetetsmedicinen metformin passerar igenom. Mediciner, gifter från plaster och från kosmetika innehåller hormonstörande ämnen som kan göra dig sjuk, infertil osv. Dessa ämnen finns i våra vatten… Men bara ett fåtal av alla tusentals giftiga ämnen mäts och kontrolleras.

Trots detta anser IVA att kvaliteten på svenskt dricksvatten idag är bra. Det är IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som satt samman den nya rapporten om hur hoten mot det svenska dricksvattnet utvecklas. De är oroade över att olika hot kan komma att påverka dricksvattnets kvalitet i framtiden. Hur illa det då blir vågar jag inte tänka på…

Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet. Det är de fyra av Sveriges miljömål som är mest relevanta för att säkra tillgången till ett hälsosamt dricksvatten. Redan 2019 konstaterade Naturvårdsverket att inget av målen kommer att uppnås (målåret var 2020).

Övergödning av vattendrag och sjöar har länge påverkat vattenkvaliteten negativt. När kväve och fosfor tillförs vattnet från bland annat motortrafik, jordbruksläckage, industriutsläpp eller enskilda avlopp rubbas balansen i de ekosystem varifrån dricksvattnet hämtas.

I dag ökar också föroreningar i form av miljögifter, läkemedelsrester, bakterier, virus och parasiter. 50–100 avloppsreningsverk i Sverige ska byggas ut för läkemedelsrening de närmaste 20 åren. Men IVA konstaterar att det handlar om 1 000 olika substanser i 7 600 olika läkemedel, med olika kemisk struktur, och nya som tillkommer varje år.

Problemen förvärras av klimatförändringarna. Bakterier trivs i varmare vatten. Och när regnoväder och skyfall blir kraftigare ökar risken för bräddning, vilket innebär att avloppsvatten från överbelastade ledningsnät rinner rakt ner i vattendrag, utan rening.

Klimatförändringarna är en utmaning för en hållbar vattenförsörjning, både i form av mer torrperioder och mer häftiga regn. Det svenska systemet av vatten- och avloppsledningar är föråldrat och i stort behov av upprustning. När ledningarna inte håller standarden kan föroreningar i marken läcka in vid häftiga skyfall.

Till de allvarligaste miljögifterna i dricksvattnet hör högfluorerade ämnen (PFAS läs mer: https://4health.se/?s=pfas). Här beskriver IVA situationen som ”akut”. PFAS används till exempel i impregnerade kläder och en mängd andra konsumentprodukter för sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper, men finns i större koncentration i framför allt brandskum. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, enligt Kemikalieinspektionen, som menar att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.

En av de viktigaste åtgärderna som IVA föreslår är att samla ansvaret för vattenförvaltningen, som i dag är utspridd på sammanlagt nio departement och 30 expertmyndigheter. IVA ser risk för att problem med vattnet hamnar mellan stolarna.

https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vattenprojektet/202106-iva-hallbar-vattenforsorjning-syntesrapport-n.pdf

https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen—pfas#h-Effekterpahalsa

https://www.dn.se/vetenskap/vaxande-hot-mot-kvaliteten-pa-sveriges-dricksvatten/

Mikroplaster från cigarettfimpar har hittats i både fisk och vatten på flaska, visar forskning från Kanada.
Vi äter och dricker vårt skräp.

Fimpar, som är ett av det vanligaste skräpet i vår omgivning, är inte biologiskt nedbrytbara. De små bomullsliknande filtren i cigarettfimpar består av konstfibrer, ett slags plast, som forskare menar hamnar i våra kroppar.

I den kanadensiska studien fann man mikrofiber eller plaster i mag-tarmkanalen hos samtliga fiskar som undersöktes. Vi vet inte vilka effekter det har på oss människor, men vi äter och dricker vårt skräp.

De cancerogena ämnen i cigaretter som är farliga för oss människor fastnar också i filtren. Fimpar kan hamna på stränder och ätas upp av fåglar som tror att det är mat. Eller så bryts de ned till betydligt mindre partiklar, och äts av bakterier. I princip kan man bygga en kedja från bakterier, till plankton, till fisk, till människan. Får vi ut något i miljön så kommer det tillbaka.

Det svårt att säga hur mycket mikrofibrer det finns i svenska vatten jämfört med andra delar av världen. Vi släpper antagligen ut mindre eftersom vi har bättre miljöpolicy och källsorterar mer jämfört med länder längre söderut. Men det bryts ner i lägre hastighet här jämfört med platser där det är soligare och varmare, därför är det svårt att säga säkert.

https://www.cbc.ca/news/canada/toronto/cigarettes-filters-butts-microfiber-microplastic-litter-1.5083847

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-fibrer-fran-fimpar-i-fiskar