sömn

Att sova mellan två inlärningspass kan göra underverk. Inlärningen går snabbare och effekten varar i månader.

Tidigare forskning har visat att sömn är viktigt för inlärningen. En ny studie, som presenteras i Psychological Science, undersöker effekten av att sova mellan två inlärningspass.

40 vuxna fransmän fick lära sig 16 ord på swahili. Orden presenterades slumpvis i olika omgångar samt under bestämda tidsintervall till dess att deltagarna hade lärt sig alla ord och deras motsvarigheter på franska.
Häften av deltagarna gjorde en första övning på morgonen och en andra tolv timmar senare, medan andra hälften gjorde sin första session på kvällen, varpå de sov och sedan gjorde samma övning på morgonen igen.

Efter det första träningspasset fanns ingen skillnad mellan grupperna. Men tolv timmar senare hade ”sömngruppen” lärt sig i snitt 10 ord, medan den andra gruppen bara hade lärt sig 7,5 ord.
Men framför allt behövde sömngruppen bara tre försök för att lära sig alla 16 ord vid det andra träningstillfället, medan den andra gruppen behövde sex försök.
Även sex månader senare fanns en tydlig skillnad mellan grupperna, när samma ord presenterades på nytt.

Resultaten visar att sömn mellan två inlärningspass ger två fördelar. Tiden vid repetitionen minskar och den långvariga effekten förbättras. Och inte minst pekar studien ytterligare på vikten av sömn. Läs mer via taggen sömn

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/somn-okar-inlarningen/

Det är välkänt att en rubbad dygnsrytm eller att sova på fel tider (som vid skiftarbete) är skadligt för hälsan på många sätt. Att utsättas för ljus dygnet om kan även bland annat ge muskelförsvagning, visar en ny studie. Men studien visar också att vi troligen ganska lätt kan reparera skadorna från tex skiftarbete genom att återgå till en naturlig dygnsrytm där vi sover när det är mörkt och är vakna när det är ljust.

Om vi utsätts för mycket ljus, utan möjlighet att vistas i mörker, störs sömnhormonet melatonin och många andra hormoner – och hela vår inre  biologiska klocka. Signalsubstanserna i hjärnan, som “väcker” många av våra cellerna på morgonen och ser till att alla celler i kroppen börjar arbeta tillsammans, rubbas. Vår hälsa påverkas negativt av att inte få vistas i mörker ett antal timmar om dygnet och detta beror på att rytmen i kroppen störs.

I en ny artikel har en grupp forskare undersökt vad som händer när möss utsätts för konstant ljus. Detta har gjorts i en betydligt större skala och under betydligt längre tid än i tidigare försök.

Forskarna utsatte möss för konstgjort ljus 24 timmar om dygnet i 24 veckor. De såg då att dygnsrytmen i det som kallas för suprachiasmatic nucleus (SCN), försämrades med hela 70% (reduced rhythmicity in the central circadian pacemaker of the suprachiasmatic nucleus (SCN) by 70%) och att mössen bland annat började lida av muskelförsvagning. (SCN har jag skrivit om bland annat här: https://4health.se/hosthalsa-ljus-farger-och-hormoner) Men när mössen efter dessa veckor fick återgå till tolv timmars ljus och tolv timmars mörker återhämtade sig rytmen i SCN och mössen repade sig från de flesta åkommorna ganska fort.

Studien stärker alltså det faktum att det är riktigt dåligt att rubba den normala dygnsrytmen, men den visar också att det aldrig är för sent att göra något åt det!

http://www.cell.com/current-biology/pdf/S0960-9822(16)30497-3.pdf

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6473640

Som ni säkert läst i otaliga inlägg från mig så är blått ljus en av våra stora bovar när det gäller sömnstörningar. Vår dygnsrytm styrs mycket av ljuset (men även av temperaturen) och nu visar en studie på möss att färgen på ljuset har större betydelse än man kanske insett. Forskningsresultatet visar att blått ljus håller mössen vakna, MEN grönt ljus får dem att somna snabbare.

Forskare vid universitet i Oxford har nu undersökt ljusets påverkan på oss närmare genom att studera hur sömn framkallas hos möss som exponeras för färgat ljus.

Det visade sig att grönt ljus får mössen att somna snabbt medan blått ljus stimulerar mössen, även om de till slut somnade.

Melanopsin är ett ljuskänsligt protein i några av ögats och i hjärnans nervceller. Det kommunicerar till suprachiasmatic nucleus (SCN), som styr vår dygnsrytm. De ljuskänsliga nervcellerna i ögats näthinna säger på så vis till kroppen att antingen öka eller minska tillverkningen av hormonet melatonin (gör oss sömniga) och kortisol (väcker oss, men utsöndras även vid stress).

Genetiskt förändrade möss som saknar melanopsin svarade inte alls på ljusets färg, vilket visar att det är proteinet melanopsin som styr mössens olika reaktioner.

Tidigare forskningsresultat visar att det blå ljuset från våra datorer och smarta telefoner håller oss vakna och den nya forskningen tyder på att ljuset spelar en liknande roll hos möss och människor, trots att möss är vakna på natten och människor på dagen.  Återstår alltså att testa grönt ljus på människor.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-paverkar-skarmljuset-somnen

När på dagen du får en virusinfektion kan ha stor betydelse för hur sjuk du blir, visar ny forskning. Och om du rubbar din dygnsrytm, så kan du bli känslig hela dagen.

Vid en virusinfektion använder sig viruset av kroppens egna celler för att föröka sig. Cellernas aktivitet styrs dock av dygnsrytmen.

I en ny studie visar forskare vid University of Cambridge i England att virus som infekterar möss på morgonen förökar sig och sprids tio gånger mer än virus som infekterar senare på dagen. Detta borde innebära motsatsen i människor, dvs att vi infekteras lättare på kvällen, eftersom möss är nattdjur.

Tidpunkten för infektion kan ha stor betydelse för hur mottagliga vi är för sjukdom, eller åtminstone för virusreplikationen, vilket betyder att en infektion på fel tid under dagen kan orsaka en svårare akut infektion.

I studien studerade forskarna möss som de infekterade med herpesvirus vid olika tidpunkter på dagen. Genetiskt så styrs dygnsrytmen framförallt av två gener, Clock och Bmal1 (Clock testas förresten i ett av DNA-testerna du kan göra, DNA Sport) Vanliga möss jämfördes med möss som saknade genen Bmal1, som styr dygnsrytmen.

Bmal1 är som mest aktiv under eftermiddagen. I de vanliga mössen såg forskarna att virusreplikationen var tio gånger högre om mössen infekterades på morgonen jämfört med om de infekterades på kvällen. I mössen som saknade Bmal1 sågs ingen sådan skillnad, utan viruset förökade sig i hög grad oberoende av när infektionen skedde. Det man såg var alltså att virus lättare sprider sig när denna dygsnreglerande gen är mindre aktiv. Hos oss människor inträffar detta mot kvällen.

Att virus förökar sig i hög grad hela dagen när man saknar denna gen, indikerar också att en störd dygnsrytm kan öka risken för att smittas av virus. Detta innebär i så fall att skiftarbetare som arbetar natt ibland och dag ibland och har en störd dygnsrytm kommer att vara mer mottagliga för virussjukdomar. Samma sak gäller gemeneman efter sommarsemester eller vid jetlag.

Den studerade “klockgenen” är också säsongsbunden och mindre aktiv under just vinterhalvåret. Enligt forskarna bakom studien kan också detta vara en av flera förklaringar till varför influensavirus sprids mer under vintern.

Forskarna studerade även replikationen av herpesvirus och influensa typ A i isolerade cellkulturer (mänskliga cellodlingar) och såg ett liknande mönster. Och studieresultaten stämmer väl överens med tidigare studier som visat att tidpunkten på dagen för influensavaccin påverkar hur effektivt skydd vaccinet ger.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27528682

http://www.lakemedelsvarlden.se/nyheter/virus-farligast-pa-morgonen-15294

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6497582

När du sover på en ny plats blir du ofta mindre utsövd. Det beror på att en del av din hjärna håller sig mer aktiv. Det kallas ”första natten-effekten”, och innebär att din sömnkvalitet försämras. Ny forskning visar vad som händer i hjärnan.

35 personer deltog i studien, och genom att undersöka hur deras hjärnaktivitet förändrades under olika sömnstadier, upptäckte forskarna att det fanns en tydlig skillnad mellan den högra och vänstra delen av hjärnan.

Trots att deltagarna sov fortsatte den vänstra hjärnhalvan att vara aktiv, den befann sig alltså i ytligare sömn. Det verkar som om den vänstra delen av hjärnan håller vakt i en ny miljö. Något som innebär att den inte får samma möjligheter till vila som den högra hjärnhalvan.

Den andra natten försvann den här skillnaden i hjärnaktivitet, vilket forskarna tror kan bero på att hjärnan då anpassat sig.

Det är ett bevis för att hjärnan kan prioritera vissa delar för sömn, medan andra delar har en ytligare sömn.

Vi människor är inte ensamma om den här förmågan. I naturen är det vanligt att djur har en liknande asymmetrisk hjärnaktivitet under sömnen.

Hur gör man då bäst om man tex reser mycket i jobbet? Så länge du upprätthåller dina sömnrutiner, så ökar du chansen att båda höger och vänster delen av hjärnan slappnar av och i samma utsträckning når den så viktiga återhämtande djupsömnen. Något så enkelt som en kudde hemifrån kan eventuellt också göra det enklare att finna sig tillrätta på en ny plats.

http://www.cell.com/current-biology/abstract/S0960-9822(16)30174-9

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-sover-du-samre-borta

Ny forskning visar att personer som lider av sömnlöshet har förändringar i hjärnan.

Kronisk sömnlöshet, som läkarna kallar insomni, är när en person inte lyckas få tillräckligt med sömn i över en månad. Vissa kan helt enkelt inte somna, andra vaknar flera gånger under natten, medan andra vaknar alldeles för tidigt. Gemensamt är att de inte får tillräckligt med sömn för att kroppen ska kunna bearbeta dagen, vila och reparera sig själv.

I en ny studie ingick 23 patienter med kronisk sömnlöshet samt 30 friska frivilliga personer. Det visade sig att personer med sömnlöshet hade mycket lägre förmåga till kommunikation i de delar av hjärnan som bland annat sköter människans fokus, problemlösning, resonerande och vakenhet. En studie där man alltså har tittat på de delar av hjärnan som har med kognitionen att göra.

Tidigare har man visat på hur aktiviteten i stora delar av hjärnan förändras vid insomni. Men nu har man mer specifikt börjat se att det finns fysiologiska förändringar som påverkar kognitionen.

Kroppens olika delar kommunicerar med varandra via nerver. Myelin är ett material som bildas av ett tunt utskott från glidceller (det finns ungefär 1 000 miljarder gliaceller i människans nervsystem). Myelin virar sig runt nervcellernas axoner och har en isolerande förmåga som gör att en nervimpuls kan fortplanta sig fortare.
Utan ett skydd, myelin, runt nervtrådarna blir kommunikationen vag och bristfällig. Den kan till och med få kortslutning. Det är detta myelin som har minskat i vissa områden hos personer med sömnlöshet.

Det går inte att utläsa ett orsakssammanband i den här studien. Är det bristen på sömn som ger en brist på myelin, är det bristen på myelin som ger sömnbrist eller är det något annat som stress som gör att det blir mindre myelin?

Myelin består i alla fall mest av fett, så som jag brukar säga när jag föreläser om mat för barn – en växande hjärna behöver mycket fett. Kanske fett till och med kan göra oss mindre känsliga för sömnstörningar?

De delar av hjärnan som hade mindre myelin vid sömnbrist reglerar bland annat medvetenheten, sömnen och vakenheten . Om dessa signaler inte fungerar kan det vara en anledning till att personer med sömnlöshet till exempel har svårt för att fokusera och ta in information.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/expert-lar-dig-att-sova-pa-nytt