- Populärast i juni var Anders Lönedal som ger oss sanningen om kroppens pH, dvs syra-basbalanshttps://4health.se/145-anders-lonedal-syra-basbalans-sanningen-hur-du-paverkar-kroppens-ph-och-vad-det-gor-for-din-halsa och
- Inte långt därefter hade vi läkaren Cecilia Fürst på temat stress, utmattning, depression och SSRI
https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel - Förhöjt blodsocker och insulin vid träning
- Våra ursprungsrörelser, basrörelser som gör ditt liv hälsosammare och mer paleo
https://4health.se/148-vara-7-ursprungsrorelser-varfor-du-bor-och-hur-du-gor-for-att-fa-in-dem-i-vardag-och-traning - Två inlägg om vanliga läkemedel som kan ge dödliga utfall
https://4health.se/vanlig-medicin-ger-dodliga-magsar och https://4health.se/lakare-varnar-for-alvedon - Tips mot fästingar
https://4health.se/fastingdags-och-fastingtips
Archives for juni 2017
Kost vid autism, ADHD mm
Sitter här och funderar på varför inte kostförändring är standardbehandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autismspektrum).
I stort sett alla som har testat att förändra kosten ser fantastiska resultat genom att minska socker och snabba kolhydrater, öka naturligt fett, och ta bort spannmål och mejeriprodukter
Det här är inte någon ny studie, men vill bara poängtera att både forskning och beprövad erfarenhet styrker nyttan av en gluten- och mjölkfri kost till barn med autismspektrumstörningar, som tex ADHD.
Det finns bl.a. en mycket välgjord kontrollerad blindstudie, ScanBrit Dietary Intervention in Autism (ScanBrit), som visar tydliga resultat.
“a two-stage, 24-month, randomised, controlled trial”… ” Stage 1 of the trial saw 72 Danish children (aged 4 years to 10 years 11 months) assigned to diet (A) or non-diet (B) groups by stratified randomisation.”… “Participants were tested at baseline, 8, and 12 months. Based on per protocol repeated measures analysis, data for 26 diet children and 29 controls were available at 12 months. At this point, there was a significant improvement to mean diet group scores (time*treatment interaction) on sub-domains of ADOS, GARS and ADHD-IV measures.” …
Studien hittar du via nedan länkar:
Godaste nyttigaste leverpastejen
Jag som tjatar så mycket om vikten av inälvsmat – hur är det då med leverpastej, undrar många. Nja, den köpta leverpastejen innehåller alldeles för många ingredienser, inte minst socker, mjöl och tillsatser. Dessutom mejeriprodukter, vilket många behöver vara utan.
Det är dock skillnad även på de köpta. Det finns sorter som innehåller så mycket som 50% lever och där man använder potatismjöl istället för vanligt mjöl tex. Men oavsett når man inte fram till en helt hälsosam produkt.
När jag var gravid gjorde jag istället en egen leverpastej som jag gjorde helt fri från både mjöl, socker och mejeriprodukter. Jag skrev om den här: https://4health.se/egen-leverpastej-nyttig-gluten-och-mjolkfri
Eftersom jag gillar fin ekologisk kycklinglever som den är, så får jag sällan loss tummarna och ställer mig och gör leverpastej, men nu tog jag äntligen tag i det, och åååhhh, så himla gott!! Särskilt när den fortfarande är ljummen.
Den här gången struntade jag faktiskt i köttfärsen och gjorde den nästan enbart på lever, men då en mild lever i form av kycklinglever. Så här gjorde jag:
Ingredienser
- ca 500 g ekologisk kycklinglever eller annan mild lever
- Mycket färsk timjan, tex en kruka (jag plockade ihop runt en halv liter citrontimjan i trädgården)
- 1/2 – 1 lök
- 3 ägg
- rejält med salt och peppar och eventuellt lite buljong
- eventuellt 100-150 g färs, fett eller svål, tex kycklingfärs (personligen använde jag denna gång lite överbliven fläsksvål från mitt ekologiska fläsklägg, och lite av den feta undersidan på den hela kyckling jag just lagat i ugnen tillsammans med lite av skyn)
Lägg lever (och eventuell färs), timjan, lök, och kryddor i mixer eller matberedare.
Separera äggulorna och -vitorna.
Häll gulorna i mixern och äggvitorna i en separat bunke.
Kör mixern tills allt är välmixat till en smet.
Vispa vitorna hårt.
Vänd ner smeten från mixern i bunken med äggvitorna. Vänd ner för att smeten ska bli fluffig.
Häll upp i en smord form, panna eller muffinsformar. Grädda vid ca 175-200 grader i ca 45 min – 1h. Klart!
Håll lite koll på färgen på pastejen. Själv brukar jag börja på 200 grader och sen sänka temperaturen rejält ungefär halva tiden. Det finns dock en risk med att sänka för snabbt, eftersom den sjunker ihop lite.
Den är god att äta som den är, varm, serverad ungefär som en köttfärslimpa. Och jag tycker att den är godast ljummen, så även dagen efter brukar jag ljumma på den lite. Ibland serverar jag den på ett salladsblad med en hyvlad skiva smör och så lite persilja och/eller hackat äpple på toppen – mums!
Köpt leverpastej innehåller ju nästan alltid socker. Så önskar man den sötare så kan man alltid använda sig av naturlig sötning som tex plommon eller äpple i smeten. Men personligen så tycker jag att lever i sig har lite sötma, och så toppar jag gärna med lite hackat äpple istället.
Mer om inälvsmat: https://4health.se/?s=inälvsmat
Matsmältningen Del 4: Tunntarmen
Tunntarmen är mellan tre och fem meter lång. Inuti tunntarmen, på tarmens yta, finns tarmludd – små veck och utskott som tar upp näring ur maten. Skulle man platta ut alla tunntarmens veck och ludd skulle ytan vara ca 250 kvadratmeter. Tunntarmens stora yta är för att du ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt från maten. Om tarmluddet skadas får man svårt att ta upp näringen från maten. Det händer tex vid celiaki, glutenintolerans.
För att inte tarmluddet i tunntarmen ska skadas, kommer inte maten förbi ringmuskeln som skiljer magsäcken och tolvfingertarmen åt, förrän tunntarmen vet att matblandningen inte är för sur. Med hjälp av nervsystemet i mag-tarmkanalen, och speciella celler i tarmväggen som bildar hormoner och andra ämnen, kan kroppen kan känna av hur mycket och vilken mat vi har ätit. Det gör att rätt ämnen tillverkas för att bryta ner maten i mindre beståndsdelar.
När maten har kommit in i tunntarmen tas näringen i maten upp och förs vidare ut i kroppen med hjälp av blodet. Du tar upp energi, byggmaterial, vitaminer och mineraler. Här sugs också vätska från maten upp.
Kapillärer, små blodkärl, och lymfkärl, löper runt tarmen. Har har vi mycket av vårt immunsystem. I tarmsystemet finns runt 80 procent av vårt immunförsvar, och det finns framför allt i tunntarmen. Lymfsystemet lär du dig mer om i podcastavsnitt 119 och 120 med Anders Lönedal https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
Tarmbakterierna och immuncellerna skickar signaler mellan varandra som Dr Michael Ash berättade om i podcastavsnitt 135. Det är ett sätt att utbilda immunförsvaret kring vad som är skadligt och vad som är ofarligt. Bakterier i tarmkanalen kan också stimulera vårt immunförsvar så att vi bättre kan stå emot virus och andra infektioner.
Kuriosa: I våra tarmar finns ca 1,5 kilo bakterier som bland annat hjälper oss att bryta ner maten. Mycket av dessa bakterier finns dock i tjocktarmen, som vi kommer till i nästa del
Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome
Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.
Intensiv löpträning – högre blodsocker och dubbla mängder insulin
Intensiv löpträning stressar kroppen mer än väntat. En pilotstudie vid Linköpings universitet har studerat hur kroppen reagerar på intensiv träning.
I forskningen studerades personer i 20-årsåldern som alla var vana löpare. Deltagarna fick ena dagen ge sig ut på en springrunda före frukost, och de sprang så fort de kunde i fem kilometer. Den andra dagen fick de i stället vila under lika lång tid före frukost.
Studien visade bland annat att stresshormonet kortisol steg snabbt efter löprundan vilket i sin tur ökade blodsockernivån i kroppen. För att hantera den höga blodsockernivån behövde kroppen producera dubbla nivåer av insulin.
“Insulin and cortisol levels were higher, and insulin sensitivity was lower, on the race-day compared with the day of rest”
Professor Fredrik Nyström, som står bakom studien, tycker att personer som tränar för att motverka diabetes antagligen inte borde ta i allt de kan vid intensiv träning.
Min kommentar till detta: diabetiker mår jättebra av att träna, men det är stor skillnad på riktigt anabol, tung styrketräning och löpträning. En diabetiker bör lägga fokus på styrketräning. Muskler är mycket effektiva på att ta hand om blodsocker, och efter ett sådant träningspass har du också ett “öppet fönster” då musklerna tar in blodsocker UTAN insulinpåslag. Så fokusera på muskelträning (anabolt), inte löpträning och liknande (katabolt och blodsockerhöjande)!
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0179401
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6721257
148: Våra 7 ursprungsrörelser – Varför du bör, och hur du gör för att få in dem i vardag och träning
Träna, stretcha och rör dig funktionellt på riktigt genom att inkludera våra basrörelser, vårt ursprungliga rörelsemönster!
Visste du att vi har sju grundrörelser som vi är gjorda för att använda dagligen? Men en del av dem försvinner med vår moderna livsstil. Idag får du reda på varför, och hur, du ska få in dem i din vardag eller träning.
Bli balanserad och stark, få snygg hållning, koordination och rörlighet!
Du får dryga halvtimmen att lyssna på i bilen, på promenaden eller medan du tränar eller städar!
Så här gör du:
Lyssna på din dator
- Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
- Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2
Lyssna på din iPhone
- Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
- Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2
Lyssna på din android:
- Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
- Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed
Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: RSS
Vi är inte anpassade efter ljus större delen av dygnet
Äntligen uppmärksammas detta! Jag vet inte för hur många av mina klienter jag den senaste månaden har påpekat att vi inte är anpassade efter att leva på våra breddgrader. Vi är inte gjorda för att leva så mörkt på vinterhalvåret, och vi är inte heller gjorda för att leva så ljust under sommarmånaderna. (För att inte tala om att vi inte är gjorda för att leva i det ingenmansland mellan ljus och mörker som elektrisk belysning innebär, men det är en annan diskussion som jag bl.a. skrivit om här https://4health.se/ljus-och-morkercykelns-koppling-till-somn-och-hormonell-balans)
Det jag uppmanat om den senaste månaden är vikten av mörker. Vi måste ta hänsyn till att vi bor på en för oss människor onaturligt ljus plats, alltså för långa dagar just nu, och se till att vi därför bl.a. mörklägger sovrum så effektivt vi bara kan. Och att vi fortsätter vara noga med att komma i säng i tid för att bibehålla en vettig dygnsrytm trots de långa ljusa kvällarna.
Kom ihåg att sömnen och dygnsrytmen och skiftningarna mellan att vara ute i dagsljus och att vara inne i mörker, påverkar våra hormoner minst lika mycket som maten gör. Det påverkar vår hälsa minst lika mycket som mörker gör. Så enormt många av de klienter som kommer till mig för första gången har varit jätteflitiga och arbetat med sin kost, och ändå får de inte de resultat de önskar. Nej, det är ju inte så konstigt om man dricker kaffe framför tv:n under kvällen och sen avslutar med instagram på telefonen i sängen innan man släcker ljuset framåt midnatt…
Jag tycker att detta har uppmärksammats för lite. Men nu inleds en studie för att se hur vår sömn påverkas av de ljusa sommarnätterna. Är det så att vi rent biologiskt inte är anpassade till så mycket ljus?
På sömnlaboratoriet på Stockholms universitet ska 15 försökspersoner undersökas för att se hur deras sömn påverkas av de ljusa sommarnätterna. Man ska bland annat studera hur melatoninet utsöndras.
Dygnsrytmen, den biologiska klockan, ska undersökas hos försökspersonerna. I vår hjärna har vi nämligen en slags biologisk klocka som styr kroppens rytm över dygnet. Den styrs av dagsljus och mörker, och bestämmer när vi känner oss som piggast och när vi är trötta, samt en rad andra hormoner och funktioner i kroppen. Forskarna gör detta genom att mäta när under dygnet kroppen utsöndrar sömnhormonet melatonin.
Testerna i sömnlaboratoriet görs en första gång när försökspersonerna levt som vanligt, och sedan en andra gång efter att dom campat i en vecka och bara levt i naturligt ljus. På så sätt kan forskarna undersöka om vår biologiska klocka kan anpassa sig till så lite mörker som vi har på sommaren. Man vill ta reda på om vi är biologiskt anpassade för att bo så här långt norrut. Ur ett evolutionärt perspektiv har vi bott här uppe i norr väldigt kort tid, och kanske finns det negativa konsekvenser med så ojämna ljusnivåer. Eftersom vi under evolutionen utvecklats mycket närmre ekvatorn, där ljusets variationer är mindre mellan säsongerna är det möjligt att vi inte riktigt klarar av att anpassa oss till de ljusa sommarnätterna.
Den biologiska klockan inom oss styr när en rad funktioner i kroppen ska starta och sluta. Om rytmen påverkas för starkt skulle det kunna leda till att vi känner oss lite “jetlaggade” hela tiden. Det är också möjligt att de ljusa nätterna gör att vi sover sämre.
En dag som idag är det dock härligt – midsommarfirandet passar perfekt tillsammans med en av årets längsta och ljusaste dagar! Så idag ska vi se till att njuta av ljuset 🙂
GLAD MIDSOMMAR!!!
Och upp och hoppa imorgon och lär dig om hur du får in människans ursprungsrörelser i din vardag eller träning. Också enormt viktigt för din hälsa! Podcastavsnitt 148
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6722538
Tränande kvinnor åldras långsammare
Om ett par veckor kommer jag och läkaren Cecilia Fürst bland annat att prata om hur du håller dina telomerer längre och därmed åldras långsammare (i podcasten) . En sak som generellt INTE får dig att åldras långsammare är faktiskt hård träning. MEN fysisk aktivitet och rörelse är positivt. Och detta bekräftas av en ny studie som visar att äldre kvinnor som tränar på olika sätt har längre telomerer än de som inte tränar lika mycket.
Telomererna sitter längst ut på kromosomerna och kan liknas vid plasthöljena ytterst på skosnörena. Ju längre de är desto bättre skyddas cellerna från åldrande. För varje celldelning förkortas de. Så de blir alltså kortare och kortare ju äldre vi blir. Kortare telomerer kopplas till fler åldersrelaterade sjukdomar och tidigare död.
I den nya studien undersöktes nästan 1 500 kvinnor som i genomsnitt var 79 år. Ju mer och kraftfullare de äldre kvinnorna gjorde sina övningar, desto längre telomerer hade de i regel.
“LTL was on average 110 (95% confidence interval, 20–190) base pairs longer among women in the highest (≥ 17.00 MET-hours/week) compared with the lowest (< 1.25 MET-hours/week) level of total leisure-time physical activity (P for trend = 0.02). Higher levels of moderate-to-vigorous physical activity (P for trend = 0.04) and faster walking speed (P for trend = 0.03) were also associated with longer LTL” (LTL = leukocyte telomere length)
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0531556516304685
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6715048
Kvinnor klarar ironman bättre än män enligt studie
En Ironmantävling innebär en stor påfrestning för kroppen: 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling, och så ett maratonlopp på 42 kilometer i följd.
En ny studie visar att den kvinnliga kroppen tar mindre stryk än den manliga. Är det östrogenet som skyddar, eller har kvinnorna bara en bättre strategi när de tar sig an extrema uthållighetsgrenar?
Forskarna har undersökt 15 män och 15 kvinnor som genomförde en Ironman i Kalmar. Man ser ganska tydligt att tjejerna, framför allt när det gäller skelettmuskelnedbrytning, inte tar lika mycket stryk som killarna.
Träning innebär nedbrytning av muskler . Vid påfrestningar av Ironmanklass blir nedbrytningen omfattande och ett tecken på det är det som brukar kallas ”coca cola-urin”, det vill säga att de som deltagit i ultrauthållighetstävlingar efteråt får brunfärgad urin. Man brukar säga att det kissas ut muskler. När musklerna gått sönder är det stora proteiner som måste ut via njurarna, enligt en av forskarna bakom studien.
Olika tecken på nedbrytningen går också att spåra i blodet. Biomarkörer som visar på skelettmuskelnedbrytning, njurpåverkan, leverpåfrestning och nedbrytning av hjärtmuskeln ökade hos alla deltagarna i studien, men ökningen av två av markörerna var markant större hos männen än hos kvinnorna.
Blodprover togs på deltagarna före tävlingen, precis efteråt och efter en veckas vila. Bland annat mättes biomarkörer som brukar indikera hjärtmuskelnedbrytning, skelettmuskelnedbrytning, njurpåverkan och leverpåfrestning. Värdena steg kraftigt efter genomfört lopp, men de flesta hade återgått till ursprungsläget efter en veckas vila.Hos män ökade halterna av de biomarkörer som indikerar skelettmuskelnedbrytning avsevärt mer än hos kvinnor.
Studien visar skillnaden mellan kvinnor och män, men den förklarar inte orsaken. En av forskarnas hypoteser är att kvinnorna är bättre förberedda och kanske har en annan strategi, när de genomför tävlingen. Man skulle kunna tänka sig att männen kör på med en högre intensitet, att de överskattar sin förmåga, medan kvinnor tvärtom underskattar sin förmåga. En annan hypotes är att det är det kvinnliga könshormonet östrogen som skyddar. Du kan läsa ett utdrag ur diskussionen kring detta längst ner.
Men den viktigaste och mest omdebatterade frågan är vilka hälsoeffekter ultrauthållighetslopp får i längden för den som genomför många lopp under många års tid. Det enda säkra svaret är att den andra extremen, att inte röra sig alls, är mycket farligare för de flesta.
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0179324
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ironman-tar-hardare-pa-man-an-kvinnor-1
Ur diskussionen kring vad detta kan bero på:
“It could be hypothesised that the body composition among women with relatively lower muscle mass compared to men will cause the women to suffer less from muscle breakdown. However, we adjusted for both body weight and body fat percentage in the models which suggest that differences in body composition could not explain the difference. Estrogen protects against skeletal muscle breakdown [27] and could be one potential explanation to why women show less skeletal muscle breakdown. But If oestrogen would play a pivotal role in the protection against skeletal muscle damage after ultra-endurance races our observation would be more similar to those previously reported”
“Overall, with the exception of creatinine, our models explained very little variance, ranging from a few percent up to 20%, indicating that factors other than those included in this study may contribute to the biomarker response following an Ironman triathlon. There are some signs that the intensity of the effort and mechanical stress are two such unmeasured factors. The relative intensity is correlated with cTnT release such that higher intensity but shorter duration leads to a greater release [28, 29]. In this study we used finishing time as a measure of the performance of the athletes but it may be a too crude a measure of the intensity. Two subjects can have the same finishing time but may have used different pacing strategies and thus been working on very different intensities during the race.”
Läkare varnar för Alvedon
Ingen som lyssnat på avsnitt 64 av podcasten har missat att helt vanliga huvudvärkstabletter som Panodil och Alvedon kan göra betydligt mer skada än de flesta tror. (https://4health.se/64-huvudvarkstabletter-en-giftig-berattelse )
På sistone har jag även skrivit om Ipren och Ibuprofen som bl.a. kan ge hjärtproblem (https://4health.se/?s=ibuprofen)
Nu går läkare på Sahlgrenska ut och varnar för risker med en viss typ av Alvedon. På kort tid har två patienter som av misstag fått i sig för många tabletter tvingats till levertransplantation. Det har inte varit avsiktliga överdoseringar utan de har ätit för mycket tabletter under ett par veckors tid på grund av värk. Tabletterna ser precis ut som vanliga Alvedon. Men heter Alvedon 665 milligram och skiljer sig genom att den ger en långsam frisättning av paracetamol i kroppen.
Det är svårt för sjukvården att behandla överdosering av preparatet på rätt sätt.
På Sahlgrenska har under våren två patienter tvingats till levertransplantation efter att ha fått i sig för stora mängder av läkemedlet. Sjukvårdens nuvarande behandlingsmetod då en patient har fått i sig för mycket paracetamol, har visat sig vara otillräcklig vid stora överdoser av Alvedon 665 mg. Och nu höjs varningar om riskerna med läkemedlet från flera håll. Även Giftinformationscentralen har uppmärksammat riskerna med att Alvedon 665 mg kan orsaka svårbehandlade förgiftningsfall och har ändrat riktlinjerna för behandling.
En av fördelarna med Alvedon 665 milligram ska vara att den ger smärtlindring under längre tid och att patienten därmed inte behöver ta lika många tabletter. I Västra Götaland står läkemedlet för 40 procent av den totala förskrivningen av paracetamol.
Riskerna med läkemedlet är nu under utredning av Europeiska läkemedelsmyndigheten. I sommar väntas de komma med sin rapport. Men som jag nämnde i podcastavsnittet om värktabletter så skulle troligen inte alvedon och Panodil bli godkända läkemedel om de hade tagits fram idag. De är inte tillräckligt säkra.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/lakare-varnar-for-viss-typ-av-alvedon
Senaste kommentarer