Search Results for: laxfest

Vill dela med mig av den här texten om odlad lax. Jag har skrivit en hel del om ”laxfestens baksida” och annat tidigare (Läs mer:  https://4health.se/?s=laxfest  , eller som jag skriver om i mina e-böcker – svenskarnas nya falukorv…)

Det här var en insändare i Helsingborgs Dagblad, HD, som summerar det på ett effektivt sätt:

”Alla matvarubutiker tiger om det. Livsmedelsverket tiger också. Om industrilaxen som odlas utmed den norska kusten. Om att 53 miljoner laxar 2017 dog i sina trånga laxkassar. Just denna sommar 2017 tog sig fiskeexperten och journalisten Mikael Frödin förbi avspärrningarna i Alta i Nordnorge till en laxodling med hundratusentals instängda fiskar. Det skulle förändra hans liv. Det han fann var vidrigare än han någonsin kunnat föreställa sig. Laxarna hade stora köttsår. Var täckta av svampangrepp. Saknade gälar och ryggfenor. Hade skolios och krökta ryggrader. Det blev böter för Frödin för olaga intrång men också en uppmärksammad dokumentärfilm.

Under laxkassarna hittar man ett femton meter djupt skikt med avfall som myllrar av bakterier, medicinska preparat och giftiga pesticider. Sjölöss, pancreassjuklighet och infektiöst laxanemi-virus har spridit sig i de norska odlingarna, vilket är i stort sett okänt för konsumenterna och den infekterade fisken säljs i oförminskad takt.

Eftersom kassarna ligger på öppet vatten sprids föroreningarna i det kustnära havet och påverkar det vilda fiskbeståndet och bottenfaunan.

I en global studie publicerad redan 2004 i tidningen Science hittade man inte mindre än 13 stabila föroreningar. Den höga fetthalten bidrar till att ackumulera långt mer fettlösliga toxiner. Toxikologen Jerome Ruzzin har testat ett antal livsmedel i Norge mot lax och den innehöll med bred marginal mest toxiner. Möss som åt odlad lax uppvisade fetma och tjocka fettlager kring inälvorna. Mössen utvecklade även diabetes.

Antioxidanten i fiskfodret – för att hindra fettet från att härskna – kallas etoxikin. Detta gift är upp till 20 gånger högre än tillåtna nivåer i frukt, grönsaker och kött. För fisk finns inget gränsvärde, vilket är mycket märkligt. I november 2018 sänkte EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PCB, från tidigare 11 pikogram per kilo kroppsvikt ner till 2 pikogram, vilka är de farligaste och långsiktigt mest svårnedbrytbara gifterna som förekommer i lax.

Trots varningar från oberoende forskare – som professorn i biokemi Björn Bolann vid Bergens universitet (se Tidsskrift for Den norske legeforening nr. 4, 2017: ”Are environmental pollutants in the Norwegian diet harmful to children?”) – fortsätter norska myndigheter och Livsmedelsverket att hävda att miljögifterna i lax är utan betydelse.

Vad kan konsumenterna göra? Ställa producenterna mot väggen? Kräva att detaljhandeln tar sitt ansvar? Eller helt enkelt sluta köpa odlad lax?

Det är en kamp mot mäktiga ägarintressen som till exempel det världsledande fiskodlingsföretaget Grieg Seafood. Enorma vinster står på spel. Norge har 53 procent av all odlad Atlantlax, Chile är tvåa med 25. Men det finns kravmärkta laxodlingar också i Norge. Där har fiskarna mer plats, fodret är ekologiskt, odlingskassarna rengörs för hand och där använder man sig inte heller av gifter och kemiska bekämpningsmedel.

Varför ska vi inte alltid kräva enbart kravmärkta laxar? Så alla ni inköpschefer som fortsätter att sälja denna industrilax – där fertila kvinnor och män, barn och ungdomar är de mest utsatta: Tänker ni ta ert ansvar och kräva att alla odlare lägger om produktionen till kravmärkta laxar, ekologiskt uppfödda och kontrollerade av tillsynsmyndigheterna? Själv äter jag inte lax längre.

Christer Nilsson”

Kom ihåg – du röstar med dina pengar! Det du köper är det du vill gynna.

https://www.hd.se/2019-10-01/varfor-fortsatter-svenska-butiker-att-salja-norsk-industrilax

 

Var i fredags på vår underbara mysiga bykrog i Kåseberga. Där serverades byborna julbord i hemtrevlig miljö i dansk/grönländsk stil. Reflekterade över att det är väldigt enkelt att välja nyttig mat på ett julbord.

Vi fick tre serveringar – en med fisk, en med varmt/kött och en med efterrätter: ost, risalamalta, bär och godis.

Jag var inte helt superstrikt, men det blev ändå till 95% väldigt nyttigt. Förrätten blev lite sill, lite lax (trots att jag själv slutat köpa lax pga miljö- och hälsoskäl) och mycket röra av torsk, majonnäs, räkor mm (kanske en dansk specialitet vet ej, men väldigt god) Tog dessutom lite av dekorgrönsakerna 🙂
Varmrätten blev dansk fläskestek, lite anka, köttbullar och helt underbar stuvad spenat (och grönkål). Dessutom hemgjord rödkål som inte alls var söt som den vanliga köpta.
Efterrätten blev mest bär och lite ost, men också lite risalamalta (ju mer grädde och mandel och desto mindre ris desto bättre 🙂 )

Hade jag velat vara 100% nyttig hade jag valt bort risalamaltan och den lilla klicken hovmästarsås. Skulle man vara ännu nyttigare så skulle man såklart undvika sill-lagen, odlad lax osv också. Men hur som helst så är det enkelt att välja rätt på julbordet. Njut med rätta!!