fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: släng inte

Släng inte kycklingskrovet! Och nej, du behöver inte koka buljong 😊 Att använda animalier som smaksättare av grönsaker🥦

av Leave a Comment

🥬En del tycker att det är svårt att äta riktigt mycket grönsaker – man tycker inte att det är gott eller vet inte hur man ska tillaga eller bereda dem (varför rikligt med grönsaker är viktigt både för tarmfloran och för att förebygga sjukdomar som tex cancer kan du lyssna på både i tidigare poddar om tarmfloran, tex 128 https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du; och i kommande avsnitt 320; samt i senaste avsnitt 318: https://4health.se/318-rosa-bandet-som-det-borde-vara-17-rad-mot-cancer Dessutom finns det massor att läsa via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome)
🥬Precis som med vilken annan mat som helst, så kan man lära sig att laga den och krydda den – smaksätta den

🤷‍♀️Är du van vid att laga köttfärsrätter så skulle du antagligen aldrig tänka tanken att laga det utan salt, vitlök eller lök och en hel del andra örter och kryddor. Eller?

✅Mitt absolut bästa tips här är faktiskt att smaksätta grönsaker med små mängder animalier.
✅Gör grönsaker med köttfärs etc, istället för tvärtom – att ha grönsakerna som ett litet tillbehör.
1️⃣Animaliska produkter är utmärkta umami-smaksättare.
2️⃣Om du kryddar animalierna som du brukar, så får du denna kryddning av dina grönsaker på köpet

Och glöm inte att använda rikligt med bra fett när du tillagar grönsaker 💚

✅Ett exempel: Laga som om du skulle laga köttfärs/ köttfärssås, men byt ut det mesta av köttfärsen mot massor med grönsaker; men krydda/ tillaga som om du skulle göra en stor sats köttfärs. Supergott🥰
💡Det här är dessutom ett utmärkt sätt att laga lite grövre delar av växter, såsom stam och blast🌱

✅Om du lagat hel kyckling eller någon annan benig djurdel/kycklingdel, så släng inte resterna!
🦴Även utan(!) att ställa sig och koka buljong på benen så ger lite kycklingrester jättemycket smak till annan mat.
🦴Släng ner dem i pannan om du lagar grönsaker. Fungerar både i stekpannan och ugnen.
🦴Själv passar jag dessutom på att tugga i mig de delar som är tillräckligt mjuka. Dvs brosk etc. Detta ger ju massvis med kollagen och mineraler ✨

Summerat: smak, kollagen, mineraler, klimatsmart

❓Vilket är ditt enklaste/godaste/snabbaste grönsakstips❓💚

Fler svinnsmarta tips

Tips på hur du kan använda blast och annat många slänger hittar du bland inläggen här: https://4health.se/?s=släng+inte och https://4health.se/?s=Blast såsom hur du gör pesto på morotsblast eller varför du bör äta äppelskrutten
Och spana gärna även in detta: https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester

Släng inte bananskalen!

av 6 Comments

Visste du att bananskal både är gott och nyttigt? Förutsatt att du köper ekologiska, obesprutade bananer.

Bananskalen är en väldigt bra fiberkälla och blir goda att steka. Man kan också ha dem som fibertillskott i en smoothie.

Själv hackar jag ner dem och slänger i stekpannan med maten för ett sött inslag.

Dessutom använder en del veganer långa remsor av bananskal för att göra ”banana peel bacon”, ja bananskalsbacon 😅. Då behöver man dock krydda upp det rejält med bla sojasås. Se video nedan (jag håller inte riktigt med dem, eftersom bananskal smakar sötare än bacon, även om man kryddar etc enligt recepten på bananbacon)

Bananskalet är alltså inte giftigt, utan ätbart och hälsosamt. Det innehåller bra mängder bl.a. av flera B-vitaminer, kalium och magnesium.

❓Har du testat äta bananskal?

Ps. Tänk på att en stor, söt banan kan innehålla nästan lika mycket socker som en burk cocacola (dock med mer närig). Så använd själva fruktköttet med måtta, eller välj riktigt gröna bananer som har en stor andel resistent stärkelse och inte är så blodsockerhöjande. Mer om resistent stärkelse bla i podcastavsnitt 3, 51 och 156.

Tidigare tips på hur du kan använda blast och annat många slänger hittar du bland inläggen här: https://4health.se/?s=Blast såsom hur du gör pesto på morotsblast eller varför du bör äta äppelskrutten 🤩🤗
Särskilt detta: https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester

Purjolökschips ✨ Släng inte blasten! 🌱Recept

av 2 Comments

Många slänger blasten på sina grönsaker, men själv tycker jag att just blasten på allt från blomkål och broccoli till purjolök är det allra godaste🌱
Dessutom sitter mycket nyttigheter där.

På purjolöken använder många bara stammen, men de mörkgröna bladen är fantastiskt nyttiga och goda.
💫De blir väldigt goda att smörsteka tillsammans med annan mat. Sätter fin smak på maten.
💫Min favorit är krispiga purjolökschips, som du gör enligt nedan:
✅Hacka purjölöksblast i lagom stora chipsbitar
👉Tänk på att om du tvättar den, så låt den rinna av och torka helt innan du använder den
✅strö på salt och blanda ihop
✅häll upp purjolöksbitarna luftigt på en stor plåt
✅kör i varmluftsugn vid 250 grader ca 10 minuter tills de blivit krispiga, men inte brända
👉man kan med fördel ha ugnsluckan på glänt
✅Ät medan de fortfarande är ljumna och krispiga 🤗🌱💕
👉Det går också bra att göra dem på samma sätt som grönkålschips, dvs med olja. Jag använder dock helst inte olja vid så hög värme. Men testa gärna halva plåten med och halva utan – för att se vad du föredrar

Mer “blasttips” och om allt från hur du gör pesto på morotsblast🥕 till varför du bör äta äppelskrutten 🤩 i tidigare inlägg med tips på hur du kan använda blast och annat många slänger:
https://4health.se/?s=Blast
Särskilt detta är populärt:
https://4health.se/nya-gronsaker-av-dina-matrester

321: Ätbart, klimatsmart, plånboksvänligt & hälsosamt. Maten du inte visste om

av Leave a Comment

  • Maten du inte visste om(!) Slänger du det allra nyttigaste?
  • Du behöver i stort sett inte slänga någonting på maten du köper. Trots det slänger vi 74 kilo mat i hemmet per person och år
  • Dessutom slänger vi ofta det som är viktigast för vår hälsa
  • Tips på:
    • allt från blast och skinn och ben; till bananskal och äppelskruttar
    • bacon på bananskal?
    • vilka blommor och blad du kan göra sallad av från gräsmattan
    • hur du godast tillagar blasten på grönsakerna
    • hur du kan odla nya grönsaker i köksfönstret av det du normalt sett slänger
    • och mycket mycket annat…
  • Extra aktuellt tema nu när maten är dyrare och elpriserna höga, men visste du att matsvinn beräknas stå för nästan tio procent av världens utsläpp av växthusgaser?!
  • Så lyssna idag både för din hälsa, plånbok och för vår jord

Här får du en halvtimme att lyssna på tex. när du städar, promenerar, tränar eller åker bil

Som jag nämnde i avsnittet så får du 5000 kr rabatt på yrkesutbildningen i HKT/kinesiologi med koden SPARRE Här hittar du den

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Lyssna i appen Podcast (lila och vit symbol). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcast. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i Podcastappen och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Se till att du har en app för att lyssna på podcasts. Gå till Google Play i din telefon för att ladda ner en podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android: https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Sök fram podcasten, eller öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna en recension när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Mekanismer i kroppen vid fasta som förbättrar livslängd och hälsa

av Leave a Comment

Kostrestriktion (dvs att underäta / kalorirestriktion) är enligt forskning “Golden standard” för att förlänga livet. Fasta har liknande effekter, liksom begränsning av aminosyran metionin samt grenade aminosyror (vi pratar en del bl.a. om metioninrestriktion och fasta vid cancer i podcastavsnitt 272: https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer )

Det som händer i kroppen är att detta påverkar metabola processer och epigenetik. Bl.a. påverkas mTor, FOXO (lyssna mer ang detta i podcastavsnitten med Dr Marcus Gitterle), AMPK, AKT, NAD+, FGF21 och SIRT – alla dessa är involverade i livslängd och hälsa.

Via länken nedan finns en riktigt bra artikel som beskriver dessa kopplingar. Hoppas att ni kan läsa hela, det är en länk som ska dela en betalartikel, men vet inte om det finns begränsningar på hur många som kan använda länken… Men se även illustrationerna från artikeln här i inlägget.

https://www.nature.com/articles/s41580-021-00411-4.epdf?sharing_token=ZrS7tN5ycyomcRrjWp-KuNRgN0jAjWel9jnR3ZoTv0N0spf1aYnzkI1bRYihMJ0gEVfBt5m0BysXwp-Fgq6GM6sVjH6LKyXR82LlrKC0guKdFiND50a2ukLYwwbvhzaWKACmP8NBtCOi0534KsPa9SsmKSIFvEq7N3zazEbc_TE%3D

Slänger du det nyttigaste?

av 2 Comments

17 procent av all mat som produceras för människor slängs. Och 74 kilo mat slängs i hemmet per person och år enligt en färsk rapport från FN:s miljöprogram.

Så mycket slängs definitivt inte här hemma! Dels för att jag älskar rester, men främst för att mycket av nyttigheterna i vår mat sitter i just de delar som människor vanligen slänger. Jag kommer till det snart.

Och det är ju ett vansinnigt slöseri av resurser. Matsvinn beräknas stå för 8-10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. De 17 procent av all mat som produceras för människor och som kastas antingen i hemmen, i affärerna eller av restaurangerna blir sammanlagt 931 miljoner ton mat. Hushållen står för den största andelen av den vikten.

Om matsvinn vore ett land hade det varit den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, säger en av personerna bakom den nya rapporten.

Matsvinnet är ett globalt problem som berör både fattiga och rika länder. FN:s hållbarhetsmål nummer tolv är att minska matavfallet med hälften till 2030. Hjälper vi till med detta mål lär vi även gynna vår egen hälsa. Win win.

När det gäller djuren vi äter så sitter det nyttigaste i det vi ofta slänger eller väljer bort i affären. Inte minst gäller detta inälvorna, såsom lever, njure och hjärta. Men också brosk och skinn är nyttiga delar på djuret (mer om detta i tidigare inlägg som nås via nedan länkar)

Och precis som när det gäller djuren vi äter, så rekommenderar jag att vi äter alla delar på växterna vi köper eller skördar. Många nyttigheter kan du hitta i allt från morotsblast till blad på broccoli-, brysselkål- eller blomkålsplantan. I skal och kärnhus på frukter finns rikligt med nyttigheter som antioxidanter och de bästa fibrerna för tarmfloran. De flesta plantors blast, blad och stam är minst lika ätliga som det lilla av plantan vi vanligen lägger på tallriken.

Och middagsrester går utmärkt att lägga i frysen. Perfekt att plocka fram som en ny måltid – eller varför inte till frukost. Det mest otippade går faktiskt bra att frysa in. Testa!

Läs mer om hälsoeffekterna av det vi slänger i nedan inlägg:

158: Lär dig äta inälvsmat
158: Lär dig äta inälvsmat
158: Lär dig äta inälvsmat

Läs även mer här: https://4health.se/?s=inälvsmat

https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2021

https://sverigesradio.se/artikel/i-snitt-slanger-du-74-kilo-mat-per-ar

Optimism ökar livsläng

av 1 Comment

Att vara optimist verkar kunna bidra till att du lever lite längre.

Det är en grupp amerikanska forskare som studerat effekterna av en positiv syn på tillvaron. Resultatet baseras på enkätsvar från drygt 70 000 personer, huvudsakligen kvinnor, som följts under en längre period. I studien har man även tagit hänsyn till utbildningsnivå, kroniska sjukdomar, depression och faktorer som träning, diet och alkoholvanor.

Resultatet visar att de som var mest optimistiska i genomsnitt levde mellan nio och tio procent längre än de som uppgav sig vara minst optimistiska. Forskarna spekulerar kring att optimistiska människor kan ha en bättre förmåga att reglera sina känslor och hantera olika stressituationer.

Ur studien:
“Most research on exceptional longevity has investigated biomedical factors associated with survival, but recent work suggests nonbiological factors are also important. Thus, we tested whether higher optimism was associated with longer life span and greater likelihood of exceptional longevity. Data are from 2 cohorts, women from the Nurses’ Health Study (NHS) and men from the Veterans Affairs Normative Aging Study (NAS), with follow-up of 10 y (2004 to 2014) and 30 y (1986 to 2016), respectively. Optimism was assessed using the Life Orientation Test–Revised in NHS and the Revised Optimism–Pessimism Scale from the Minnesota Multiphasic Personality Inventory-2 in NAS. Exceptional longevity was defined as survival to age 85 or older. Primary analyses used accelerated failure time models to assess differences in life span associated with optimism; models adjusted for demographic confounders and health conditions, and subsequently considered the role of health behaviors. Further analyses used logistic regression to evaluate the likelihood of exceptional longevity. In both sexes, we found a dose-dependent association of higher optimism levels at baseline with increased longevity (P trend < 0.01). For example, adjusting for demographics and health conditions, women in the highest versus lowest optimism quartile had 14.9% (95% confidence interval, 11.9 to 18.0) longer life span. Findings were similar in men. Participants with highest versus lowest optimism levels had 1.5 (women) and 1.7 (men) greater odds of surviving to age 85; these relationships were maintained after adjusting for health behaviors. Given work indicating optimism is modifiable, these findings suggest optimism may provide a valuable target to test for strategies to promote longevity.”

https://www.pnas.org/content/early/2019/08/20/1900712116

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7287329

SIRT – Inte bara kolhydrater, blodsocker och insulin påverkar din vikt

av 3 Comments

Som du som följer pod och blogg vet, så är tarmfloran troligen det mest betydelsefulla för din hälsa och vikt, även om såklart processade kolhydrater inte bara påverkar tarmfloran negativt, utan även insulinet. Men, känner du till SIRT?

Sirtuiner finns i oss alla och brukar benämnas “smalgener”. Sirtuiner påverkar nämligen vår förmåga att bränna fett och bygga muskler. Men de påverkar hela vår hälsa och livslängd.

Det handlar om epigenetik. Sirtunier fungerar som intracellulära reglerproteiner.
Ett av de viktigaste proteinerna kallas SirT1. Det är alltså en gen som kodar för ett protein med samma namn. Ett protein som förändrar vår epigenetik bl.a. genom att ta bort acetylgrupper från proteiner, däribland histoner (om du vill förstå mer om histoner och acetylering/deacetylering och epigenetik rekommenderar jag dig att lyssna på podcastavsnitt 102 och 149), men det är också verksamt på andra proteiner och försenar åldrande via många olika mekanismer. När SirT1 aktiveras blockeras inlagring av fett, fettförbränningen i våra celler ökar och fettcellerna beter sig annorlunda.

Sirtuinerna är en anledning till att kaloribegränsning (i djurstudier) ökar livslängden. Och många av er känner till hälsofördelarna med periodisk fasta och intensiv träning. Fördelarna uppstår i friska kroppar genom att detta är en sorts kortvarig stress.

Sirtuinerna reagerar på korta påfrestningar/­belastning/stress. Stress som uppstår till exempel när vi fastar eller tränar intensivt. Sirtuinerna aktiveras då och sänder ut signaler som ändrar cellernas beteende. De påskyndar ämnesomsättningen, gör musklerna mer effektiva, aktiverar fettförbränningen, minskar inflammation och reparerar cell­skador. Fantastiskt, eller hur?!

Men, det är inte bara påfrestningar som fasta, kaloribegränsning och träning som aktiverar SIRT, det finns även mat som gör det. Varför? Jo, många växter innehåller svaga gifter, skydd mot att bli uppätna, vilka alltså fungerar som små stressorer på våra kroppar. Det handlar alltså om olika naturliga växtkemikalier, och när vi människor äter dessa ämnen aktiverar de vår egen stressrespons.

Några livsmedel som är effektiva i att hjälpa dig att aktivera SIRT och därmed boosta din hälsa och ämnesomsättning är:

  • Kallpressad olivolja
  • Grönt te, särskilt matcha
  • Grönkål
  • Libbsticka
  • Kapris
  • Selleri
  • Kakao
  • Kaffe
  • Persilja
  • Rödlök
  • Rödvin
  • Ruccola
  • Gurkmeja
  • Valnötter
  • Vissa sorters chili

Som du förstår av listan är det växter med karaktär, dvs med bitterämnen och starka färger.

Vill du förstå mer så läs gärna på wikipedia eller sök artiklar/forskning på pubmed: https://en.wikipedia.org/wiki/Sirtuin_1

Naturligt är inte det samma som hälsosamt eller nyttigt

av 3 Comments

Jag måste ta upp en sak som min kära mamma ofta påpekar att jag borde belysa. Nämligen det faktum att naturligt inte kan likställas med hälsosamt, nyttigt eller ens ofarligt.

En vanlig missuppfattning är att naturliga kemikalier är bättre än syntetiska. Men den kemiska strukturen på naturliga och syntetiska kemikalier kan vara densamma. Naturen är full av kraftfulla kemikalier – på gott och ont. Ofta är det växter som skyddar sig, men en del substanser kan man inte ens förklara varför de produceras i naturen. En del av dessa kan vi dra nytta av för vår hälsa, eftersom de kan fungera positivt i lagom dos, eller vara värre för tex cancerceller än för friska celler. Men en del är bara farliga.

Vi slänger oss med begrepp som naturligt och bioidentiskt etc på ett ibland lite slarvigt sätt. Och när vi pratar bioidentiska hormoner tex, så handlar det om att se till att vi får hormoner som ser ut exakt likadana som våra kroppsegna hormoner. Detta mår vi bättre av än att få “naturliga” hormoner från en häst tex.

Naturligt betyder dessutom inte att det är ofarligt. Vita flugsvampar är naturliga, men inte ofarliga. Botulinumtoxin produceras av en naturlig bakterie och är ett av de starkaste gifterna som finns. Det är dödligt för människor i en mycket liten dos. Det syntetiskt framställda giftet dioxin är inte alls lika farligt i samma dos.

De flesta läkemedel har sitt ursprung i helt naturliga, men kraftfulla, kemikalier från växter. Läkemedel som kanske ger oerhörda biverkningar i vissa fall, medan de i andra fall kan rädda liv. (och i vissa fall tyvärr bara blir en miljardindustri, men det är en annan diskussion…)

WHO:s expertråd IARC har konstaterat att bland de ämnen i mat som klassas som cancerframkallande för människor förekommer 62 procent naturligt.

Ett annat exempel är naturlig hår- och hudvård som jag pratat och skrivit en del om. Jag använder gärna kokosolja på huden, men vissa naturliga oljor får man vara försiktig med eftersom de kan orsaka allergiska reaktioner eller irritera huden. Olivolja är ett exempel på en olja som många kan få irriterad hud av.

Ytterligare ett exempel är fruktsocker. En hype som många gick på för några år sen – att det skulle vara så naturligt att söta med fruktsocker. Men fruktsocker, fruktos, taget ur sitt sammanhang är ett mycket reaktivt ämne som lätt oxiderar, kan skada kroppen och dessutom leder till fettlever vid långvarigt intag.

Med detta vill jag bara belysa att det finns många nyanser av ordet naturligt. Om vi pratar om naturligt som “evolutionärt”, dvs vad våra kroppar är gjorda för, så är det bra. Men allt som finns i naturen är inte bra. Och i synnerhet inte om vi extraherar kraftfulla kemikalier ur naturen och tar dem “ur sitt sammanhang”.

Mikroplast hotar vår hälsa, inte bara miljön

av 5 Comments

På en genomsnittlig mjuk havsbotten ligger omkring 40 kilo papper och plast per kvadratkilometer, enligt uppskattningar från Göteborgs universitet. Fem biljoner plastbitar med en sammanlagd vikt på 269 000 ton flyter runt i världshaven, det har amerikanska forskare räknat ut. Skräpet är skadligt för djurlivet och plasten förgiftar fisken när den bryts ned i vattnet. Detta gör att fisken vi äter innehåller gifter, och är också en bidragande faktor till att vi har så lite fisk i vissa vatten.

En ny svensk studie visar att abborryngel hellre äter mikroplast än sin vanliga föda. Konsekvenserna är förödande och hotar på sikt de marina ekosystemen.

Med mikroplast menas pyttesmå plastpartiklar, oftast mellan en och fem millimeter långa. Många är betydligt mindre än så, partiklar mellan 10 och 50 mikrometer har hittats utanför hela Sveriges kust av forskare.
Mikroplastkulor används dels i industrin, men den största källan är troligtvis större plastföremål som långsamt bryts ner i naturen. Eftersom nedbrytningen går så långsamt ökar halterna oavbrutet så länge tillflödet fortsätter.
Ju mindre partiklarna blir, desto större är risken att de hamnar i marina djur som fiskar. Musslor och plankton som filtrerar vattnet för att få i sig föda får också i sig partiklarna.
Dessutom drar plasten till sig organiska miljögifter som kan transporteras vidare i näringskedjan och på sikt hotar både djurlivet i havet och människors hälsa. Det betyder alltså att mikroplaster innebär att vi sprider andra farliga ämnen, genom att ämnena fäster vid plastpartiklarna.

Samtidigt förs mikroskopiskt små plastpartiklar ut i havet via dagvatten som innehåller mikroplast från bland annat konstgräsmattor och bildäck. Ytterligare andra kommer via reningsverken som släpper igenom runt tio procent av mikroskräpet som når dem via avloppet – bland annat från tandkräm och tvålar.

Idag flödar mängder av små mikroskopiska plastartiklar omkring i våra hav. De är restprodukterna av all den plast som årligen hamnar i haven och som inte helt kan brytas ned. Dessutom bidrar slitage av bildäck och skönhetsprodukter som innehåller mikroplaster till att ansamligen av små plastpartiklar ökar.

Forskare har länge anat att mikroplasten äts upp av fiskar och andra havslevandeorganismer med de direkta effekterna på det marina djurlivet har varit svåra att visa. Nu visar den nya studien, som publiceras i Science, att abborryngel hellre väljer att äta mikroplast framför sin vanliga föda. Abborrynglen slutade då växa, tappade sina naturliga beteenden och fick svårt att överleva.

Forskarna varnar för storskaliga problem om mikroplasterna får fortsätta att samlas i haven i samma takt som idag. Det innebär dessutom att vi får i oss samma skadliga ämnen när vi äter fisken, och därmed kan räkna med liknande skador på våra egna kroppar.

I den aktuella studien placerade forskarna abborryngel i vatten innehållande olika koncentrationer av mikroplast som motsvarar de halter som uppmätts vid de svenska kusterna och på andra kustnära havsområden i världen. Forskarna kunde redan på ett tidigt stadium, till och med innan fisklarverna hade kläckts, se direkta effekter av mikroplasten.

Studier från samma forskargrupp men vars resultat ännu inte har publiceras visar att även andra fiskarter reagerar på samma sätt som abborren.

Bara i avloppsvatten spolas det ut mängder med mikroplaster. Reningsverken fasar inte ut dessa. Tills de börjar göra det behöver vi själva använda alternativa nedbrytbara artiklar istället för plaster. Tänk på att användning av mikroplastartiklar i hygienartiklar är vanlig. Vissa länder har förbud mot det, bl.a. USA, men inte Sverige.

Mikroplast är vanligt i tandkräm och smink. Tandkräm och hudkrämer med en skrubbande funktion innehåller ofta mikroplast. Och när tandkrämen spottas ut i handfatet och krämen sköljs av hamnar plastkulorna till slut i reningsverken, som bara klarar av att fånga upp en bråkdel. Men tänk på att de små plastbitarna också skapas när större plastföremål bryts ner i naturen. Den största kvantiteten kommer troligtvis från plastföremål i haven och plast som slängs i naturen

Tänk på vad du slänger i vattnet och vad du köper för produkter – välj plastfritt! Både för hälsa och miljö

Mer på samma tema via taggen miljö, och bl.a. https://4health.se/nyttig-fisk och https://4health.se/?s=plast

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fiskyngel-ratar-foda-for-plast

http://www.nyteknik.se/miljo/mikroplast-i-tandkram-forbjuds-6342852

http://www.nyteknik.se/nyheter/mikroplast-i-kosmetika-fasas-ut-6342754

http://www.nyteknik.se/energi/sa-mycket-plast-finns-det-i-varldshaven-6396320