Ny studie på diabetiker typ 2 som (åter) visar att de som äter lågkolhydratkost med mycket fett får
bättre blodsocker. Även kolesterolvärdena var bra i denna grupp. Läs mer i artikeln: http://mvt.se/nyheter/motala/1.1174797-lyckad-koststudie-for-diabetiker
Sugar: The Bitter Truth
En film med en mycket bra presentation av Robert H. Lustig, professor i endokrinologi.
En presentation om socker, kalorier, kolesterolvärden, och, mest av allt, om fruktos. Det är en lång presentation, men den har redan setts av över 900 000 personer, en indikation om hur bra den faktiskt är. Sista halvan av filmen är ganska detaljerad information om fruktos och varför man ska betrakta det som ett gift (när det tas ur sitt naturliga sammanhang vill säga, dvs. när man sötar mat med det). Han förklarar även varför det är (ungefär) samma sak att ge ditt barn en läsk som att ge alkohol.
Mat i USA
Nog för att det är svårt att hitta mat utan hemska tillsatser som HFCS (high fructose corn syrup),
majsstärkelse och annat i USA, men idag hittade jag något bra – färs på bisonoxe 🙂
Det blir biffar med sås på champinjoner och creme fraiche och en fräsch sallad med bl.a. baby spenat ("organic" dessutom)
Läs även det längre inlägget jag skrev i höstas om matkultur och miljö i USA!
Hemsk nyhet som betonar varför strikt vegankost inte är tillräcklig
En hemsk nyhet om att föräldrarnas veganism ledde till en bebis död. Föräldrarna gav enbart barnet bröstmjölk. Båda föräldrarna var strikta veganer, som inte åt några
animaliska produkter. Bröstmjölken var näringsfattig och gav inte barnet de vitaminer hon behövde. Bebisen saknade nästan helt vitamin A och vitamin B12 konstaterades efter att hon avlidit.
Enligt åklagaren har barnet på grund av den näringsfattiga dieten fått ett avsevärt försämrat immunförsvar så att hennes kropp därför till slut inte orkade längre.
Föräldrarna riskerar upp till 30 års fängelse.
Läs mer här: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article12807647.ab
Kolesterolvärden
Fortsätter på inlägg tidigare i veckan – då om statiner, nu om själva värdena.
Får ofta frågor om kolesterol och kolesterolvärden och ger då en relativt lång förklaring om hur allt hänger
samman – från kost till kolesterol och vidare till uppmätta kolesterolvärden.
Men för att gå rakt in på kolesterolvärdena så – Kort sagt, de traditionella kolesterolvärdena totalkolesterol, LDL, HDL respektive triglycerider (VLDL), säger ganska lite. Om något, så är det viktiga nämligen att urskilja antalet små oxiderade LDL. Inte, som i det traditionella måttet, totalvolymen LDL. De stora LDL-partiklarna är helt normala och nödvändiga.
Innan man överväger att ta kolesterolsänkande medicin (statiner),vilket jag egentligen inte rekommenderar någon, bör man be om ett mer rättvisande mått, ett så kallat apo-test. Apokvoten är nämligen relaterad till antalet partiklar.
Läs mer om detta i en äldre artikel i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ny-metod-mata-risk-for-hjartattack_1473457.svd
Foto: FreeDigitalPhotos.net
Tillsatt A-vitamin även i Bregott
Upptäckte häromdagen att Bregott inte alls innehåller bara smör och rapsolja. Det är även 
tillsatta vitaminer. Vilket för min del betyder att jag håller mig till vanligt smör i guldpaket i fortsättningen.
Det är nämligen så att A-vitamin (särskilt tillsatt i syntetisk form) i överskott ökar risken för benskörhet. A-vitamin finns naturligt i feta mejeriprodukter och tillsätts till lightprodukter och mer industriellt bearbetade produkter såsom lättmjölk, margariner etc.
Jag får ofta frågan om det är farligt att äta för mycket mejeriprodukter (ofta med betoning på det mättade fettet). Nej, brukar jag svara, även om vi inte är gjorda för kornas barns mat så är min ståndpunkt att man kan komplettera någon form av paleolitisk kost (stenålderskost) med feta mejeriprodukter. Helt enkelt för att det är gott och höjer livskvalitén med smör, grädde och ost. Dessutom är det betydligt nyttigare än “nya kolhydrater” som mjöl och socker.
Man har visat att mjölkfett är nyttigt, men man ska akta sig för lättprodukter både pga mjölksockret och mjölkproteinerna som kan ställa till det lite.
Det finns dock en liten bov i dramat och det är A-vitamin. Äter man väldigt mycket mejeriprodukter får man i sig mycket A-vitamin och ska vara ännu striktare med att undvika all form av tillsatt A-vitamin. A-vitamin är fettlöslig och kan därför lagras i kroppen. Förutom att öka riskerna för benskörhet så kan överskott ge håravfall och leverskador.
Därför undviker jag nu även Bregott och håller mig till rent smör. Någon som har kollat innehållsförteckningen på de övriga smör-rapsolja-blandningarna (Både Valio och Skånemejerier säljer dem under egna märken)? Kommentera gärna!
Fakta om statiner – The Lipitor paradox
Den här filmen är mycket bra. Förklarar hur det går till och varför kolesterolmedicin skrivs ut till höger och vänster. Hittade den via Annika Dahlqvists blogg. Äter du, eller har blivit rekommenderad kolesterolsänkande medicin, titta på detta (Läs även tidigare inlägg jag skrivit om statiner). Återkommer med inlägg senare i veckan med mer om kolesterolvärden etc.
Om läsk och tillsatser
Till och med tillverkarna själva börjar varna på läskflaskorna: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende
och koncentration”
Azofärgämnen, som tros kunna orsaka cancer och har visat sig kunna ge upphov till hyperaktivitet, förvärra ADHD mm är vanliga tillsatser i läsk och saft.
Natriumbensonat E211, ett konserveringsmedel som verkar kunna bidra till en rad sjukdomar, används även det i läsk.
Läs en artikel om läsken R10 och dess tillsatser här:
3 gånger så mycket fetma med ökat kolhydratintag
I artikeln via nedan länk har man studerat trenderna i intag av fett, protein och kolhydrater i USA och kopplingen till fetma. (År 1971-2006). Det man ser är en tredubbling av fetma (obesity), en ökning från 11% till 33%, samtidigt som kolhydratintaget ökat och fett- och proteinintaget minskat.
Diabetes och lågkolhydratkost vid högskoleprovet
Som jag tidigare nämnt på www.facebook.com/4health.se så var det glädjande text i läsförståelsedelen vid högskoleprovet. Skrivet av Uffe Ravnskov kunde man bl.a. läsa
”Förr i tiden var den logiska behandlingen av åldersdiabetes därför diet. Patienten fick besked om att minska på kolhydraterna. Att behandla en åldersdiabetiker med insulin ansågs som kontraindicerat, då insulinet stimulerar aptiten och lätt leder till övervikt, den allvarligaste riskfaktorn hos diabetikern.”
Läs hela texten (innan fråga 5-8) här:
Senaste kommentarer