fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Nackdelarna med tuggummi

av 4 Comments

Problemen med tuggummin är många. En helt ny studie visar att tuggummituggande kan ge problem som ömhet, huvudvärk och svårigheter att gapa. Det är en studie som gjorts vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, och som visar på ett tydligt samband mellan frekvent användning av tuggummi och huvudvärk, men också med svårigheter att gapa, ömhet i käkleder och tuggmuskler.

Dessutom innehåller tuggummin antingen socker eller sötningsmedel. Socker vet nog alla vid det här laget att det är dåligt (Vill du veta mer så lyssna på avsnitt 74 av podden med Ann Fernholm) Sötningsmedlet aspartam är vanligt, vilket har enormt många inrapporterade biverkningar och tros bidra till både cancer och Alzheimers

Sötningsmedel och söt smak generellt gör att kroppen tror att det ska komma socker. Det här kan leda till att kroppen utsöndrar insulin och sänker blodsockret, vilket gör dig mer hungrig och sugen på annat. Och det kan minska din fettförbränning. Det finns inte så mycket forskning på just dessa effekter, men många n=1 experiment där personer ser hur det påverkar deras ketonproduktion negativt (dvs troligen negativt på fettförbränningen). Sötningsmedel påverkar också din tarmflora negativt och kan därigenom bidra till diabetes och fetma. Läs mer om sötningsmedel: https://4health.se/?s=aspartam och https://4health.se/?s=sötningsmedel

Även tuggandet påverkar matsmältningsapparaten och tillhörande hormoner och enzymer. Kroppen tror helt enkelt att nu kommer det mat, och gör sig beredd på detta. Den är inte anpassad för att det då inte ska komma något. Just av denna sista anledning så är det bättre att tugga tuggummi direkt efter måltid, dvs i samband med måltid, än mellan måltider.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tuggummituggande-kopplas-till-omma-kakar-och-huvudvark

Köttguide

av 2 Comments

Många är osäkra på vilket kött som är bra både för hälsan, djuren och miljön. Och eftersom inlägget med fiskguiden blev så populärt, så kommer här nu köttguiden. Baserat på WWF:s nya guide som inkluderar saker som antibiotikaanvändning och naturbete etc.

Bilderna här nedan är guider för respektive köttsort, klicka på dem om du vill se dem i större format. Längst ner i inlägget, nedanför bilderna, får du förklaringar till de olika märkningarna, dvs KRAV etc som jag också ofta får frågor kring.

Och apropå miljö; vet du att godis har lika hög klimatpåverkan per kilo som kycklingkött?! Ganska hypokritiskt alltså om man trycker i sig godis och sen basunerar ut att alla animaliska produkter är miljöbovar. Bara en parentes. Undvik skräpmat alltså – inte bara för hälsan, utan för miljön. Och så välj kött från glada djur enligt nedan (vilt, naturbeteskött, ekologiskt osv)

KRAV-märket är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Mindre mängder gödsel och inga bekämpningsmedel används på gården. KRAV-märkt kött kommer från djur som har fått beta, picka eller böka i jorden och de äter KRAV-märkt foder. Läs mer på krav.se

Naturbeteskött Certifierat naturbeteskött kommer från nötkreatur som under betessäsongen till stor del betar i ängs- och hagmarker. Under vintern är djuren inne i stall och utfodras med främst gräs och klöver. Djur som betar naturbetesmarker bidrar starkt till den biologiska mångfalden i Sverige genom att ängar och hagar hålls öppna, vilket många arter är beroende av. Läs mer på wwf.se/naturbete och sigill.se

EU-ekologiskt EU-ekologisk produktion är basnivån för ekologisk odling
och djurhållning inom EU. Den ekologiska djurhållningen strävar efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Växt- och djurhållning ska vara i balans, så att djuren i första hand äter ekologiskt foder från den egna gården och stallgödseln används för att ge näring till åkermarken. Importerat EU-ekologiskt kött klarar inte Köttguidens kriterier för djurvälfärd vilket gör att den totala bedömningen i flera fall inte når upp till grönt ljus. Läs mer på jordbruksverket.se

Klimatcertifiering
Klimatcertifiering innebär att lantbrukaren minskar klimatpåverkan från sin produktion tillexempel genom att spara på energi, minska uppfödningstiderna för nöt och lamm eller använda foder med lägre klimatbelastning. Klimatpåverkan
minskar med mellan 5 och 25 procent för olika köttslag om man tillämpar klimatcertifieringens kriterier. Läs mer på sigill.se

Här hittar du hela WWF:s guide http://www.wwf.se/source.php/1595845/16-2475%20K%F6ttguiden_160527_LR.pdf

Tugga din mat!

av 2 Comments

Nästan alla resultat av avföringstester jag går igenom innehåller rester av fibrer – ett tecken på att man tuggat för lite, kastat i sig maten och/eller ätit “på stående fot”. Dvs de flesta äter för snabbt och tuggar sin mat alldeles för dåligt.

Det kan tyckas vara det lilla i resultatet; som i övrigt kanske visar på dysbios, parasiter och annat; men munnen och tuggandet är en del av din matsmältningsapparat. En viktig del.

Här kommer två (av flera) anledningar:

1. I munnen sker mycket av nedbrytningen av dina kolhydrater. Enzymet amylas är högst aktivt i munhålan. Så ju längre du bearbetar maten där, desto bättre nedbrytning.
Bland annat den enormt vanliga åkomman IBS är ju kopplat till problem med att ta hand om just kolhydrater, så har du minsta lilla problem med svullnad eller ont efter måltid, så är det dags att börja tugga mer och att äta i lugn och ro.

2. Om du tuggar och finfördelar maten så ökar du ytan där enzymer och saltsyran i magsäcken kan verka på maten.  Det här är viktigt bland annat för proteinnedbrytning.
Så har du svårt att smälta kött och protein, eller dåligt upptag av tex järn och vitamin B12, så har du ytterligare anledning att börja tugga maten och att äta i lugn och ro.

Någon klok person sa en gång att “you should drink your food and chew your water”. Vilket betyder att du ska tugga din mat tills den är flytande innan du sväljer den (och absolut inte skölja ner mat med dryck i all hast). Och att du ska ta in drycken i munhålan och låta den blandas med saliv så att kroppen hinner känna vad som kommer, istället för att hälla ner den i strupen.

Spannmålsgräs (vetegräs, korngräs, havregräs)

av 12 Comments

Min son som alltid tidigare varit frisk, men nu äter många måltider av vanlig förskolemat, har nu snorat i flera veckor. Inte direkt varit sjuk, men inte helt 100 heller. Så nu boostar jag hans kropp efter vinterhalvåret med den här greens-blandningen av olika spannmålsgräs och lite annat. Jag bara rör ner en sked i lite vatten.

Många undrar om vetegräs och andra spannmålsgräs innehåller gluten. Men vetegräs är naturligt fritt från gluten. Det innehåller däremot en massa fina näringsämnen som klorofyll, selen, fosfor, magnesium, zink, koppar och mangan. Och naturliga former av vitaminer, som tex. folat och vitamin K.

Förväxla inte spannmålsgroddar med spannmålsgräs. Vetegräset växer upp ur vetekärnan när den fått grodda sig, och själva gräset innehåller inte gluten. Men vetegroddar gör däremot. Grodden växer direkt ur vetekärnan och innehåller gluten.

Just den här produkten, Beyond Greens, kommer från Soma Nordic. Samma företag som gör de fina Cocosa-produkterna (kokosolja etc) som sponsrar podden.

Dessutom innehålet den här gräsblandningen andra ingredienser, bl.a. alger (spirulina) och fermenterade ingredienser. Och så  S. Boulardii, vilket är en sorts “god” svamp. På samma sätt som tillskott av probiotiska bakterier kan fungera bra för magen så kan tillskott av “goda” svampar göra det.

Mindre salt – HÖGRE risk

av 1 Comment

Tvärtom de flesta rekommendationer, så finns det inga hälsomässiga fördelar med att äta lite salt. Inte ens för människor med högt blodtryck. Tvärtom, visar forskning.

En ny studie visar att personer som äter lite salt (utsöndrar mindre än tre gram per dag) löper högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och död, jämfört med dem som äter normala mängder (utsöndrar fem till sex gram per dag). Inte ens personer med högt blodtryck har nytta av att äta lite salt – Tvärtom. Om saltintaget blir lägre än så, ökar risken för sjukdom och död, oavsett blodtryck.

I den aktuella studien ingick drygt 130.000 deltagare från 49 länder, där hälften led av högt blodtryck och hälften inte gjorde det.

Man tittade dock på deras utsöndring av salt i urin som ett mått på hur mycket de konsumerar. Jag tror att det kan vara ett osäkert mått eftersom det är hormonellt beroende. Bl.a. njurarnas och binjurarnas status påverkar saltutsöndringen.

Men jag tror definitivt att slutsatsen är korrekt, dvs att för lite salt är farligt. Och blodtryck är mer beroende av andra faktorer än salt, såsom akut stress och kolhydratintag.

Man såg en koppling mellan saltintag och något högre blodtryck i studien när saltnivåerna var på högre nivåer, men poängen här är att det alltså är farligare med för lite än för mycket salt. När man tittade på “death and major cardiovascular disease” som mått, så var det för lite salt som var den stora riskfaktorn både för personer med högt och normalt (eller lågt) blodtryck. Och hos personer med normalt blodtryck så såg man inga risker alls med ett högt saltintag.

“In this pooled analysis, we studied 133 118 individuals (63 559 with hypertension and 69 559 without hypertension), median age of 55 years (IQR 45–63), from 49 countries in four large prospective studies and estimated 24-h urinary sodium excretion (as group-level measure of intake)”

” higher sodium excretion was not associated with risk of the primary composite outcome (≥7 g/day in 6271 [9%] of the population without hypertension; HR 0·90 [95% CI 0·76–1·08]; p=0·2547), whereas an excretion of less than 3 g/day was associated with a significantly increased risk (7547 [11%] of the population without hypertension; HR 1·26 [95% CI 1·10–1·45]; p=0·0009).”

Jag är övertygad om att så längre du använder ett mineralrikt salt, och inte äter översaltad färdigmat, så talar din kropp om hur mycket salt du behöver via dina smaklökar. Är du sugen på salt så behöver du det troligen.

Lyssna även på läkaren Ralf Sundberg som berättar om saker som faran med lite salt, blodtryck och kolesterol i avsnitt 79 av podden

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(16)30467-6/abstract

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ingen-fordel-med-lite-salt-i-maten

Fiskguide

av 1 Comment

Jag får ibland frågan om vilken fisk som är ok att äta och vilken som inte är det. Jag har i många tidigare inlägg skrivit om hälsoperspektivet, dvs om saker som tex odlad lax och östersjöfångad fisk. Men många undrar över vilken fisk som är miljömässigt ok att äta, så här kommer den nya fiskguiden från WWF (klicka på bilden för att se den i större format)

Fruktos ger genförändringar. Men omega-3 motverkar skadorna

av 1 Comment

Sammanfattar en bra artikel från Helsingborgs Dagblad som baseras på den nya forskning du hittar via länkar nedan.

Sockerarten fruktos påverkar gener i hjärnan. Dessa genförändringar kan ge upphov till Parkinsons sjukdom, depression, bipolaritet och en rad andra sjukdomar. Det konstaterar en forskargrupp vid det amerikanska universitetet UCLA (University of California in Los Angeles).

Fruktos hade dåligt rykte redan innan nättidningen EBioMedicine (ägd av tidskrifterna Cell och Lancet) publicerade de alarmerande resultaten i förra veckan. Striden om denna sockerart har varit intensiv sedan 2009, då professor Robert Lustig, barnläkare och specialist på matsmältningsorganens sjukdomar, höll en föreläsning där han förklarade varför fruktos är mycket farligare än andra sockerarter.

Det som skiljer fruktos från annat socker är att vi inte blir mätta av det. Fruktos metaboliseras till fett i levern utan att några signaler går till hjärnan. I levern bildas det fett men hjärnan tror att vi svälter. Det är därför barnen kan dricka en jättestor läsk och ändå orka äta hamburgare direkt efteråt. Det är därför amerikaner bara blir fetare och fetare. Mer än sex miljoner människor har sett föreläsningen på YouTube, och jag la även upp den på här på 4health.se 2011.

Sedan dess har livsmedelsföretagen försökt på många sätt att hävda att socker och fruktos är ofarligt. Men den nu publicerade rapporten, som visar på genförändringar av fruktos,  har finansierats av privata och offentliga stiftelser i USA, Kina och Norge. Inga livsmedelsföretag.

High fructose corn syrup (HFCS) innehåller mer fruktos än vanligt socker och är nästan dubbelt så söt. Eftersom det dessutom är billigt använder industrin det gärna, bl.a. i läsk. Vanligt socker (sackaros) består till lika delar av fruktos och glukos. High fructose corn syrup har en större andel fruktos, och är både sötare och billigare.

I Europa är det inte så vanligt som i USA med HFCS. Det beror på EU:s produktionskvot som begränsar tillverkningen till 690 000 ton om året, att jämföra med det vanliga sockrets tretton miljoner ton. Men den 1 oktober 2017 slopas EU:s sockerkvoter. Marknadsanalytiker spår en lysande framtid för  HFCS. Kanske trettio procent. De genskador som forskarna i Los Angeles noterade blir därmed ett större orosmoment även för svenska konsumenter.

Forskarna vid UCLA upptäckte dock en annan intressant sak: De möss som förutom fruktos utfodrades med DHA, en typ av omega-3, uppvisade inga av de genförändringar som fruktisen annars gav upphov till. Den som äter DHA kan alltså motverka fruktosens skadeverkningar. Ps. forskarna säger att: Odlad lax duger inte.

Tidigare om fruktos

http://newsroom.ucla.edu/releases/fructose-alters-hundreds-of-brain-genes-which-can-lead-to-a-wide-range-of-diseases

http://www.hd.se/nyheter/sverige/2016/04/26/darfor-ska-du-ata-vildfangad-lax-till-lasken-i-framtiden/

De viktiga sockerarterna i bröstmjölk

av 1 Comment

Människans bröstmjölk har fler sockerarter än till exempel komjölk, och sockret i bröstmjölken påverkar våra barns kroppars utveckling. Mycket av sockret i bröstmjölken är inte till för att bli energi i barnets kropp, utan bl.a. för att bygga upp den första tarmfloran hos bebisen. När barn föds har de inte några bakterier alls i magen, men inom några få dagar har de miljoner och efter några veckor är de uppe i miljarder. Sockret från bröstmjölken är därför oftast den första mat som de här bakterierna har att äta, och det är en måltid som är tänkt att gynna specifika bakteriekulturer.

Vi människor kan ha den mest komplexa bröstmjölk av alla däggdjur. Människans bröstmjölk innehåller mer än 200 olika typer av sockerarter medan genomsnittet för andra djur som kor och möss är 30 till 50. Exakt vad alla olika sockermolekyler behövs för vet man inte riktigt men forskare antar att de bygger upp immunförsvaret och utvecklar kroppens bakterieflora.

Direkt efter födseln är mjölken rik på antikroppar och molekyler som saktar ner tillväxten av bakterier som kan skada oss. Människans bröstmjölk hjälper alltså till med att bygga grunden för barnets immunförsvar.

Man vet att bakterier som orsakar sjukdomar har en tendens att binda sig till kolhydrater. Så i svensk forskning från Lunds Universitet har man sett att de skadliga bakterierna i tarmen har bundit sig till mjölkens kolhydrater istället för att binda sig på kroppen.

De flesta barn får upp mjölk genom näsan. Även det kan vara en skyddsmekanism för barnen. För bakom svalget och upp mot näsan sätter sig nämligen många bakterier. Där sitter bland annat bakterier som orsakar öroninflammation. Att få den kolhydratrika mjölken upp genom näsgången kan motverka att dessa sjukdomar bryter ut genom att bakterierna fäster sig vid mjölkens kolhydrater istället. Barn som ammar får mindre av dessa sjukdomar och dessa kolhydrater i mjölken kan ha en del med det att göra.

När en kalv föds har den nästan ett helt färdigutvecklat immunförsvar och är näst intill redo att gå. Ett människobarn som föds har en mycket längre väg att utvecklas på. Barnets immunsystem är till exempel inte klart förrän det är ungefär fem år gammalt. Kon är alltså mer färdigutvecklad vid födseln och därför behöver det inte finnas lika stor variation av kolhydrater i komjölken. Därför är alltså komjölk långt ifrån likvärdigt den mänskliga bröstmjölken.

Det är som vi konstaterat tidigare alltså enormt viktigt att amma. Det finns inte en chans i världen att ersättning kan ersätta bröstmjölk (även om det såklart är helt otroligt bra att vi kan rädda tex för tidigt födda barn med hjälp av bl.a. ersättning). Lyssna på podcastavsnitten om tarmflora, bl.a. avsnitt 44, 46 och 51, så får du har mer om ämnet.

En som skrivit mycket om de viktiga sockerarterna i bröstmjölk är Dr. Art Ayers http://coolinginflammation.blogspot.com

Mer på temat tarmflora via taggen microbiome

Mat att undvika vid pollenallergi

av 2 Comments

Nu är det björkpollenallergi-tid. Om du lider av det kan det vara vara värt att se över ditt intag av mat som tex nötter och kiwi. 70 % av de som är allergiska mot björkpollen korsreagerar med viss mat under den allergiframkallande perioden, men besvären kan även finnas under resten av året.

En allergiker reagerar på ett särskilt protein i pollen. Liknande proteiner finns i andra produkter från växtriket.

Proteinet som är allergiframkallande i björkpollen finns också i al och hassel, äpple, kiwi, morot, potatisskal, mandel, hasselnöt, valnöt, jordnöt och soja. Har man riktigt svåra besvär kan man även reagera på de födoämnen som har mindre mängder av det här proteinet, som banan och jordgubbar.

Korsreaktioner ger ingen allergichock utan symtomen stannar oftast vid mun och svalg. Proteinstrukturen förändras och förstörs ofta när maten värms eller kommer i kontakt med magsyra, vilket betyder att man inte längre reagerar på det.

Björkpollenallergiker är de allergiker som brukar få starkast korsreaktioner. Men även de som är gräspollenallergiker och gråbopollenallergiker kan känna av dem. Gräspollenallergiker kan bland annat få symtom av vete och andra sädesslag. Vete är ju också ett grässlag och har därför liknande protein i sig. Om man är gråboallergiker så kan man bland annat reagera på selleri, morot och vitlök.

Andra korsreaktioner är allergi mot djur och mejeriprodukter. På laboratorienivå kan man se att mjölk och pälsdjursallergi kan korsreagera.

OCH! Glöm inte citronsyra E330! https://4health.se/konstgjord-citronsyra-skapar-allergibesvar (och https://4health.se/?s=citronsyra)

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/det-kliar-kors-och-tvars

Ramslök (örtkunskap)

av Leave a Comment

Ramslök

Lovade på instagram att jag skulle lägga upp tips på hur du känner igen och vågar plocka ramslök – ett nyttigt gratis ogräs i naturen 🙂

Du äter bladen som smakar som en blandning av mild vitlök och gräslök – mycket gott! Och det är toppen att de är milda i smaken – eftersom det tillåter att man äter lite större mängd. Du kan hacka ner ramslök i salladen, göra en pesto på det , strö det på grytan, eller röra ner det i köttfärssåsen (ha ner det i slutet). Du kan till och med vända ner dem i smör och äta som det är, som ett tillbehör till maten.

Ramslök ser du på bilderna här. Det enda du vill se upp med är att inte förväxla det med giftig liljekonvalj, vars blad liknar ramslökens.

Några kännetecken för ramslök:

  1. Luktar lök, typ purjolök, mild vitlök, gräslök – gnugga bladet lite och lukta
  2. Stjälken till blomman är trekantig – känn på den
  3. Blommorna på liljekonvalj och ramslök ser olika ut, även om båda har vita små blommor – här ser du hur knoppen till ramslök ser ut. Googla på liljekonvalj och ramslök och jämför blommorna innan du plockar

Mer ogräs- och örtkunskap via taggen örter

Annan ätbar lökväxt som har lite smalare blad än ramslök, men samma kännetecken när det gäller blommor, stam mm