fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Ge småbarn jordnötter! Mer forskning stödjer metoden

av 3 Comments

För ett år sen skrev jag om hur ny forskning visar att man kan ge de minsta barnen jordnötter för att minska risken för allergi https://4health.se/jordnotter-hjalper-mot-jordnotsallergi

Att äta jordnötter före ett års ålder minskar risken att utveckla jordnötsallergi väldigt mycket, enligt den studie som då publicerades. Det är en välgjord studie med en bra uppföljning.

Nu har samma forskarteam gjort en uppföljningsstudie som visar att jordnötter även skyddar efter ett längre uppehåll av jordnötsätande.

Barnen i studien fick äta jordnötskex redan vid 4–11 månaders ålder och fortsatte äta jordnötter tills de fyllde fem år. De som åt jordnötter hade 80 procent lägre risk att utveckla jordnötsallergi än de som inte åt det. Alla barn i studien hade en medfödd ökad risk att utveckla jordnötsallergi.

I den nya studien undersökte forskarna om barnen fortsatte att vara skyddade mot jordnötsallergi även när de slutat äta jordnötter eller om den skyddade effekten avtog. Enligt studien var den skyddande effekten kvar trots uppehållet.

Jag tipsar även om att lyssna på podcasten, närmare bestämt avsnittet med Ann Fernholm, där vi kommer in på detta med att vänja kroppen vid mat, och mat till småbarn.

Jordnötsallergi är en av de vanligaste födoämnesallergierna i världen. Cirka fem procent av alla barn mellan 4 och 18 år är allergiska mot nötter eller jordnötter. Symtomen kommer oftast inom några minuter. Vanligast är klåda i munnen, utslag och magbesvär, samt reaktioner i luftvägarna. Vissa personer riskerar att få en allvarlig allergichock som kan vara livshotande. Man var därför rädd för att många barn riskerade att bli allvarligt sjuka av jordnötter, men det har de inte blivit. Dessutom har man rekommenderat att man ska undvika jordnötter till små barn pga kvävningsrisk.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/jordnotter-kan-skydda-spadbarn-fran-allergi/

Sockerfilmen

av 4 Comments

Sockerfilmen “That sugar film” finns att se gratis på svtplay ända till 20 augusti. Själv befinner jag mig utomlands, så jag kan inte se den just nu, men har hört att den ska vara mycket sevärd, så innan augusti ska jag nog hinna se den 🙂

Här kan du se den: http://www.svtplay.se/video/6614800/sockerfilmen/sockerfilmen-avsnitt-1

Filmaren Damon Gameau undersöker det dolda sockret i vår vardagskost genom att äta helt vanlig mat i två månader. Resultatet blir en chock – för både hjärta, hjärna och mage.

Därför mår din mage (tarmflora) bra av bladgrönsaker

av Leave a Comment

Forskare redogör i en ny studie hur goda bakterier, som till exempel vissa stammar av E. Coli (ja, E. Coli gör gott på rätt ställe i tarmen, även om det inte är så bra att ha i dricksvattnet 🙂 ), använder sig av ett speciellt enzym för att utvinna ett ovanligt socker som finns i gröna bladgrönsaker.

Vi vill försöka göda de goda bakterierna, så att de tar upp en stor del av tarmfloran och på så sätt hindrar dåliga, patogena, bakterier från att ta över. Därför är det alltså bra, kanske rent av nödvändigt, för vår hälsa att vi äter gröna bladgrönsaker

Varje år producerar gröna bladgrönsaker, som till exempel spenat, en stor mängd av sockret SQ (Sulfoquinovose). När vi äter grönsakerna får vi i oss av det här sockret – som vi inte tar upp i tunntarmen – och som de goda tarmbakterierna förbrukar som energi. För att bryta ner sockret använder de goda bakterierna enzymet YihQ. Enzymet YihQ finns i vanliga E.coli-bakterier.

Den viktiga beståndsdelen i det här sockret i bladgrönsaker, är svavel. Svavel är normalt en beståndsdel i proteiner. Sockret SQ är den enda sockermolekylen som innehåller svavel. När bakterierna bryter ner svavel kommer det tillbaka ut i naturen innan det sedan återanvänds av en annan organism. Den här upptäckten avslutar ett 50 år gammalt mysterium som kretsat kring hur det livsviktiga ämnet svavel används och återanvänds av levande organismer.

Forskarna säger också att det är möjligt att använda kunskapen om enzymet till att utveckla antibiotika mot skadliga stammar av patogena bakterier som till exempel salmonella, samtidigt som resten av tarmfloran lämnas oberörd.

Läs mer på tema tarmflora via taggen microbiome

http://www.nature.com/nchembio/journal/vaop/ncurrent/full/nchembio.2023.html

http://phys.org/news/2016-02-sweet-discovery-leafy-greens-key.html

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-mar-din-mage-bra-av-bladgronsaker

Min sons matvanor

av 7 Comments

Jag får ofta frågor om vad jag ger min son för mat. Ganska enkelt svar – han får nämligen den mat som jag äter 🙂 men jag ska försöka ge lite mer detaljer.

Han är nu drygt 2 år och går på förskola/dagis hela dagarna. Där är det svårt att styra, och han äter vad de andra äter. Däremot har vi kunnat påverka en del vad som serveras till mellanmål på dagis, så åtminstone någon dag i veckan kan det bli grönsaksstavar med dipp eller frökex. Dessutom så är födelsedagsfirande med glass och liknande nu ersatt med val mellan frukttorn, varmkorv och liknande alternativ utan vitt socker. Jag har skrivit en del om detta, bl.a. här https://4health.se/framsteg-i-forskolans-mat-och-har-ar-hela-listan-med-mina-mellanmalsforslag Men det blir också mackor, flingor och gröt som på de flesta andra förskolor.

För att kompensera lite så får han äta strikt nyttig kost på kvällen till middag med mycket grönsaker (tex broccoli), en proteinkälla som tex fisk eller viltfärsbiffar och så smör, avokado eller annan fettkälla.

Vi brukar också försöka ge en liten frukost innan vi kör till dagis trots att han får frukost på dagis. Chrille, hans pappa, lagar ofta en matig banankaka (https://4health.se/nyttigare-och-matigare-bananpannkakor) och jag brukar ge ett kokt ägg och/eller lite avokado. Ska tilläggas att för att vara 2 år så har han blivit en riktig mästare på att skala ägg – fixar det helt själv varje morgon (ibland passar han på att skala bort hela vitan eftersom äggulan såklart är godast – och nyttigast)

Det Ann Fernholm pratade om kring hur man lär barn äta riktig mat i avsnitt 74 har vi nog lyckats implementera. Den här killen gillar nämligen allt från oliver till sill, olivolja och spenat. Ganska vuxna smaker kan tyckas. Han har inte heller några problem med att tugga i sig omega3-tabletter. 😀

Självklart kan han också tacka nej till grönsaker om det finns “godare” mat i sikte, men ger man maten i rätt ordning så brukar det gå fint. Lite morotsstavar till förrätt är perfekt.

Ett bra tips på hur man kan lära barn att äta spenat är att tina och ljumma på fryst hackad spenat med smör och örtsalt. Det brukar jag ge som ett litet mellanmål efter dagis om middagen blir sen. Men tänk på att de minsta barnen ska ta det lite lugnare med nitratrika livsmedel som spenat.

Läs mer under taggen barn

Kostråden starkt påverkade av företag

av Leave a Comment

Senaste veckan har det på flertalet ställen skrivits om hur sockerindustrin, dvs företagen, har påverkat råden vi får från EU.

Det finns ingen bevisad koppling mellan övervikt och socker – den slutsatsen har den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa dragit. Men resultatet kan ha påverkats av sockerindustrin, rapporterar Ekot

Annika Dahlqvist som jag intervjuade i avsnitt 31 av podden skriver bl.a.
“en genomgång visar att 4 av 5 studier, som är underlag för bedömningen, är bekostade av sockerindustrin. Den Europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa bedömer att det inte spelar någon roll vem som har bekostat studierna.
Det visar sig att de flesta av medlemmarna i Efsa har kopplingar till sockerindustrin… Man biter inte den hand som föder en.”
(länk)

Ann Fernholm som jag intervjuade i avsnitt 74 av podden var först ut och skrev bl.a.
…”de band som finns mellan sockerindustrin och forskare här i Sverige. Ett av de värre tycker jag är att Inger Björck, professor och ledare av Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet. Centrumets mål är att ta fram livsmedel som förebygger diabetes, men forskningen är sponsrad av exempelvis Fazer. Dessutom sitter hon med i styrelsen för Swedish Nutrition Foundation, tillsammans med marknadsföringsansvarig för Nordic Sugar. Hon har också varit med i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsofrågor, där hon har granskat rapporten kring socker och fibrer. Ta gärna en titt på hennes jävsdeklaration” …..”Hon har inte ens kryssat i rutan för att ha tagit del av Livsmedelsverkets regler kring jäv, ändå har hon godkänts.

I forskning är oberoende viktigt. Då får det inte se ut här.”
(länk)

Och Kostdoktorn skriver att
“Men den slutsatsen baseras främst på studier betalda av sockerindustrin, och nästan hälften av Efsa:s egna experter har finansiella kopplingar till sockerindustrin.

Så hur mycket kan man lita på slutsatsen? Knappast alls tyvärr. Skamligt.”
(länk)

Artikel i DN: http://www.dn.se/nyheter/sverige/industrin-kan-ha-paverkat-sockerrad/

Ekolycka! Och tips på var du handlar närodlat

av Leave a Comment

Har precis hämtat hem en hel stor kasse med purpurkål, lite grönkål och lite brysselkål. Närodlat, obesprutat och massor med fytokemikalier.

Jag har turen att nästan bo granne med en grönsaksodling som odlar helt obesprutat. Och schyssta som dom är så lät dom mig komma och handla trots att dom egentligen stängt för säsongen.

Nu har Kåsebergaodlingen stängt fram till 23 mars. När dom öppnar igen tror dom att det kommer att finnas lite sallad, groddar och annat som man kan få fart på så tidigt på säsongen.

Tipsar er verkligen att ta en tur dit om ni bor i Skåne eller om ni åker på semester till Österlen i sommar. Det är både mindre gifter, mer näring och mer smak i grönsaker och bär som odlats på detta sätt.

Har du tips om liknande ställen där du bor? Tipsa gärna i kommentarerna. Och glöm inte Ekoguiden som jag försökte starta igång för en tid sedan, med var du handlar billigast ekologisk mat: https://4health.se/ekoguiden-billigaste-ekologiska-varorna

Gilla gärna Kåsebergaodlingen på Facebook! https://www.facebook.com/kasebergaodlingen/

Blodgruppsdieter – hur är det med dem egentligen?

av 7 Comments

Jag får ibland frågan om det där med att äta efter sin blodgrupp.  Jag har egentligen ingen stark åsikt kring det, men ska ge lite fakta här så att ni själva kan ta ställning istället 🙂 .

Blodgruppsdieter handlar om att man äter olika beroende på om man tillhör blodgrupp A, B, AB eller 0. Det finns inga vetenskapliga belägg för blodgruppsdieter, men det finns ju stora individuella skillnader i vilken kost som passar en person bäst, hur mycket kolhydrater man tål, hur mycket protein man mår bra av och så vidare. En del hänvisar dessa skillnader till blodgrupper. Personligen skulle jag kanske snarare hänvisa åtminstone en del av de individuella skillnaderna till hur man levt sitt liv så långt (vilket bland annat påverkar hur hormonkänslig man är och därmed hur effektivt tex insulin och leptin är i kroppen), och genetiska och epigenetiska faktorer (hur våra gener uttrycker sig beroende på din, dina föräldrars och din mormors livsstil). Men kanske ligger också en del av skillnaderna i vilken blodgrupp du tillhör.

Skillnaderna mellan olika blodgrupper ska enligt denna teori ligga i antigenerna på de röda blodkropparnas yta. Det är dessa antigener som gör att man inte kan lämna blod hur som helst mellan olika blodgrupper. Det funkar lite som att kroppen är allergisk mot vissa antigener. En del livsmedel innehåller ämnen som liknar någon blodgrupps antigener, vilket då skulle göra att kroppen reagerar på just dessa livsmedel. Dvs beroende på vilken blodgrupp man tillhör så tål man olika livsmedel olika bra.

Peter J D’Adamo ses som grundaren av det här tänket och har skrivit böcker om blodgruppsdieten.  I sina böcker menar han att vi tål olika sorters lektiner, dvs proteiner som finns i olika livsmedel (rikligt bl.a. i bönor och spannmål, men finns även i djur), beroende på vår blodgrupp. Att vissa lektiner är oförenliga med en viss blodgrupp eftersom lektiner som intas via födan kan binda till blodgruppsantigener i blodet och orsaka problem.

Blodgrupp 0,  jägaren, anses vara den äldsta blodgruppen. Personer med denna blodgrupp ska äta en köttrik diet, men undvika bl.a. fläskkött, mejeriprodukter, vegetabiliska oljor som tex solrosolja, citrusfrukter och vissa sorters nötter. Mår bra av ägg, fisk, grönsaker
Blodgrupp A, jordbrukaren, anses vara en blodgrupp som uppstått då människan blev bofast och startade jordbrukssamhällen. Dessa människor ges bl.a rådet att avstå från kött, mejeriprodukter mm, och äta mycket grönsaker.
Blodgrupp B, nomaden, anses ha ett flexibelt matsmältningssystem. Tål det mesta och tål  mejeriprodukter bäst av blodgrupperna, men bör undvika skaldjur och kyckling.
Blodgrupp AB, gåtan, anses vara den senaste blodgruppen. Skall vara ett mellanting mellan jordbrukaren och nomaden. Mår bra av mycket grönsaker och fisk.

Det är lätt att hitta frälsta personer som skriver lyriskt om blodgruppsdieten, men tex här kan du hitta en kritisk artikel som publicerats i Läkartidningen http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda29236.pdf

Grönsaksguide och SR granskar: Förädlade grönsaker näringsfattiga

av Leave a Comment

Sveriges radio har granskat forskningen som visar att växtförädling, alltså den som görs av vanliga grönsaker och frukter som vi hittar i affären, gör våra grönsaker fattiga på nyttiga fytokemikalier. Fytokemikalier eller fytonäringsämnen, som jag bl.a. skrev om i förra inlägget, är ämnen i växterna som ofta fungerar som antioxidanter och växternas skydd. Och de är bra för oss människor. Men grönsakerna i våra affärer innehålls mindre sådana nyttigheter. Dessutom så plockas de ju ofta omogna för att vara lagom mogna efter transport och lagring. Det bidrar också till att de inte hinner bilda så mycket näring

När man undersöker skillnader i innehåll av nyttiga fytonäringsämnen i tex broccoli och blåbär så kan det skilja ett par hundra procent(!) mellan olika sorter.
Affärskedjorna har hittills inte prioriterat att efterfråga de nyttigaste och näringsrikaste sorterna.

Vid växtförädling har man inte tittat så mycket på näringsinnehåll, ofta handlar det om avkastning och hållbarhet, kunna transportera, istället för näringsinnehåll. Man har inte tittat alls på näringsinnehållet utan hoppats att det ska vara oförändrat.

Ekologiska grönsaker innehåller enligt vissa studier mer fytokemikalier än konventionellt odlade eftersom de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomare och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalierna för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.

Några exempel på resultat från studier:

Hallon: Det genomsnittliga innehållet av fenoler, en sorts fytokemikalier, var i vilda hallon mycket högre än i de odlade varianterna.

Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonoider.

Tomater: Vilda tomater innehöll högre koncentrationer lykopen än odlade tomater.

Aubergine/ Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna

Lyssna på klippet längst ner.

Dessutom så har Sveriges radio satt samman en trevlig guide för hur man kan tänka när man handlar grönsaker (länk nedan och sammanfattad här):

Välj den rödaste tomaten. Lykopen är ett färgämne i familjen karotenoider som framför allt finns i tomater.
Åtskilliga studier indikerar att lykopen skyddar mot flera olika cancerformer. Små tomater och tomater med djupt röd färg innehåller i regel mer Lykopen. Lykopenhalten blir högre när tomaterna värms upp, så krossade eller passerade tomater och tomatjuice är en extra bra källa till Lykopen. Studier visar att vilda tomater innehöll mer lykopen än dagens kommersiella.

Grönbladiga grönsaker som grönkål, rucola, blomkål, rädisor, broccoli och spenat innehåller svavelföreningar och så kallade glukosinolater och karotenoider som man tror har en positiv effekt på hälsan och som kan skydda mot många sjukdomar. Grönbladiga grönsaker innehåller kalcium (grönkål, rucola och spenat innehåller mer än mjölk).
Grönbladiga grönsaker förlorar ofta sitt näringsinnehåll ganska snabbt efter skörden. Ju färskare desto bättre alltså. Studier har visat att äldre grönkålssorter innehåller betydligt mer fytokemikalier än de som oftast säljs kommersiellt idag

Välj den mindre löken. Risken för flera cancerformer minskar om man regelbundet äter lök och vitlök. Det är oftast bättre att välja små gula lökar än stora vattniga och sötare.

Leta efter gammal potatis. De moderna potatisarna är långt ifrån lika nyttiga som sina vilda släktingar. En lila ”urpotatis” från Peru hade 172 gånger så höga halter av fytokemikalier som de vanligaste kommersiella sorterna. Välj ekologiska potatisar, gärna med rött eller lila skal och gulare kött. De är mycket nyttigare än andra. Tester visar att även äldre svenska sorter som mandelpotatis är nyttigare än den vanliga potatisen i livsmedelsaffären.

Ät skalet på äggplantan. Skalet innehåller ämnen som tros skydda mot cancer och åldrande. Tyvärr har växtförädlingen gjort att moderna sorter inte innehåller lika mycket som de gjorde förr.

Välj de lila morötterna. Morötter innehåller flera fytokemikalier, som kan ha en skyddande effekt mot olika livshotande sjukdomar. Morötter har odlats länge men fram till för 400 år sedan var de i regel lila. De orangea morötterna skapades av växtförädlare i Holland för 400 år sedan av nationalistiska skäl. Studier visar att alla lila sorter är mycket nyttigare än de orangea och de finns att få tag på i en del affärer och grönsakslådor. Precis som med ämnet lykopen i tomater tar kroppen lättare upp ämnena om morötterna värms och sedan äts med olja.

Betor, särskilt rödbetor, innehåller ett ämne som heter boron. Ämnet anses vara ett afrodisiaka, som ökar såväl den sexuella prestationsförmågan som sexlusten. När man värmer betor och blandar dem med olja så frigörs det mer av det här ämnet.

Välj svenska blåbär. Våra svenska blåbär hör till de allra nyttigaste bären. Studier har också visat att vilda svenska blåbär är flera gånger nyttigare än de större odlade blåbären som är vanliga i USA.

Låt äppelskalet vara kvar. Det är oftast där många av de nyttiga fytkokemikalierna återfinns. Några av de nyttigaste frukterna är våra svenska äpplen. Varianter som inte är supersöta och aningens beska innehåller ofta mer nyttigheter än sina sötaste kusiner.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347643
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544&artikel=6344253
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221

Broccoli och blåbär istället för Viagra (Och så lite antioxidantkunskap :) )

av Leave a Comment

Blåbär, grönsaker, kakao och rödvin motverkar erektionsproblem enligt en ny stor internationell studie. Särskilt hos yngre män.

Den nya studien är bara en epidemiologiska studie, alltså en observationsstudie där deltagarna fyller i enkäter. Det betyder att man inte kan dra riktiga slutsatser av den, utan bara skapa hypoteser.  Men studien är stor och man har gjort ett gott försök att räkna bort effekten av andra faktorer, tex hur fysiskt aktiva männen var, om de var överviktiga, och om de rökte eller inte.

Studien indikerar att rätt kost kan minska risken att drabbas av erektionsproblem. Enligt forskarna är det en viss typ av antioxidanter som kallas flavonoider, som ligger bakom effekten. (Tidigare om flavonoider https://4health.se/?s=flavonoider )

Blåbär, rött vin, broccoli, grönkål och kakao innehåller dessa flavonoider som tros ha en positiv effekt för män med erektionsproblem. I studien var det särskilt flavoner, flavanoner och antocyaniner som verkade göra skillnad. Dessa är alla undergrupper till flavonoiderna. Antocyaniner är röda, blå eller lila färgämnen som finns i växters cellsaft. Antocyanin finns bland annat i blåbär, rödbeta, blodapelsin, vinbär och vindruvor, dvs växter med röd-blå färg; men det kan också finnas i mörkgröna blad (det gröna klorofyllet maskerar den röda och blå färgen). Flavoner är gula färgämnen som finns rikligt i många växter och särskilt i örter. Det ska också finnas i äggula. Exempel på flavanoner är naringenin och hesperidin som finns i citrusfrukter (och tomat); och sakuranin som finns i plommon, körsbär, nektariner och mandel.

Studien bygger på en stor datainsamling bland män i åldrarna 40 till 75 år. Under tio års tid har männen fått svara på frågor om sin erektionsförmåga och eventuella svårigheter att genomföra samlag. Därutöver har männen även fått uppge hur deras matvanor sett ut.

För att ta bort effekten av andra faktorer som man vet kan påverka mäns erektionsförmåga tog man hänsyn till hur fysiskt aktiva männen var, om de var överviktiga, hur många koppar kaffe de drack per dag samt om de rökte eller inte. Man delade även in männen i åldersgrupper för att kunna ta hänsyn till att potensen avtar naturligt med åren.

Resultaten visade att bland män som uppgav att de hade en kost rik på flavonoider var risken tio procent lägre att drabbas av erektionsproblem.

Forskning har tidigare visat att fysisk aktivitet kan motverka erektionsproblem men enligt den nya studien kan en diet rik på flavonoider vara lika effektivt som rask promenad fem timmar i veckan. Studien indikerar att om man kombinerar regelbunden motion med en kost med hög halt av flavonoider (dvs grönsaker, bär och frukt) , kan man minska risken för erektionsproblem med 21 procent.

Förklaringen kan ligga i att flavonoider är antioxidanter och de påverkar kärlfunktioner, vilket i sig är en nyckelfunktion för att erektionsförmågan ska fungera.

http://ajcn.nutrition.org/content/early/2016/01/06/ajcn.115.122010.abstract

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/rodvin-och-blabar-hjalper-mot-erektionsproblem

Äntligen dags att minska sockret

av Leave a Comment

Efter en ny rapport i The Lancet Diabetes & Endocrinology rekommenderas minskning av sockerhalten i sötade drycker som läsk. Enligt brittiska forskare skulle till exempel så många som 300 000 fall av diabetes undvikas.

Storbritannien har genomfört en satsning för att minska mängden salt i flera livsmedelsprodukter med 40 procent under en femårsperiod. Nu kan det vara dags för en liknande satsning när det gäller socker. Tilläggas ska att det inte finns något vettigt vetenskapligt stöd för att minska saltintag, men däremot för att minska på sockret. Det här borde alltså ha skett i en annan ordning. Men likväl får man hoppas att det nu äntligen blir av.

Om sockerhalten i sockersötade drycker, inklusive fruktjuice, minskades med 40 procent tror man att det går att förebygga 500.000 fall av övervikt och 1.000 000 fall av fetma hos den brittiska befolkningen. Och det skulle  kunna förebygga omkring 300 000 fall av diabetes typ två under de kommande två årtiondena, enligt en studie av professor Graham MacGregor och hans kollegor vid Queen Mary University of London. Sockret som försvinner från dryckerna ska inte ersättas med konstgjorda sötningsmedel.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/forskare-vill-minska-sockerhalten-i-drycker