fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: flavonoider

Kakaons flavonoider verkar skydda mot allt från förmaksflimmer till stroke

av Leave a Comment

100 gram choklad i månaden är associerat med minskad risk för förmaksflimmer i hjärtat med 10 till 20 procent. Sambandet är hittat i  en stor dansk cancer-, diet-, och hälsostudie, med över 55.000 män och kvinnor i åldrarna 50-64, som bland annat svarat på frågor om sin matkonsumtion. Det är alltså inte någon kontrollerad studie som ni hör.

Personer som åt ca 100 gram choklad i månaden såg ut att minska sin risk för förmaksflimmer med 10-20 procent. Tidigare har man i liknande studier kunnat se att choklad också skulle kunna minska risken för stroke.

De senaste åren har det dykt upp flera studier som pekar på chokladens hälsofördelar. Men de flesta är observationsstudier, där deltagarna alltså själva har rapporterat om sin livsstil. Det kan ju vara så att personer som äter mycket choklad, mörk choklad tex, är mer måna om sin hälsa i övrigt och äter mindre socker, mjöl etc.

Det som gör att choklad är intressant är att kakao innehåller fytonäringsämnen i form av flavonoider. Flavonoiderna i kakao ser ut att skydda förmaken i hjärtat mot inflammation.

Jag har dock tidigare skrivit och pratat en hel del också om kakaons och chokladens baksida. Lyssna tex på avsnitt 13 av podcasten https://4health.se/avsnitt-13-choklad-och-kakao-nyttigt-eller-inte

eller https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

http://heart.bmj.com/content/early/2017/05/01/heartjnl-2016-310357

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-choklad-kan-minska-risken-for-formaksflimmer

Antioxidanternas drottning – Allt om aronia 💚

av 2 Comments

Ett av världens mest polyfenolrika och antioxidantrika bär, med lång historia som medicinalväxt. Här får du läsa om bl.a. polyfenoler, “vitamin P”; så kallat ORAC-värde; och hur ett bär kan hjälpa mot allt från IBS, toxiner, och inflammation – till återhämtning efter cancerbehandling.

Det här är ett gästinlägg av Jens Hildeståhl, i samarbete med mig, Anna Sparre.

Aronia, eller Aronia Melanocarpa som det heter på Latin, har uppmärksammats i Sverige på sistone för sina positiva effekter på hälsan. Aronia har egentligen en lång tradition inom naturmedicin, framförallt i Tyskland och Östeuropa. Den kan växa även i Sverige och det är inte helt ovanligt att den används som prydnadsväxt i trädgårdar (men många missar att ta vara på bären). Det är en vacker buske som ger fina vita blommor på våren och varma, djupa höstfärger efter sommaren.

Aroniabuskens bär innehåller rikligt med nyttiga ämnen. Därför rankas den som en av de mest värdefulla medicinalväxterna. Den kallas ibland ”Europas eget superbär” Det finns ingen annan frukt eller bär med så högt innehåll av polyfenoler (även kallat vitamin P).

Aroniabuskar om hösten.

Polyfenoler

Har du undrat varför jordgubbar är röda och blåbär är blå? Polyfenoler är svaret. Det är en kategori av ämnen som finns naturligt i vegetabiliska livsmedel. Man hittar det i exempelvis frukt, grönsaker, örter, kryddor, te, olivolja, mörk choklad och vin. Svarta vinbär, granatäpple, blåbär, acai, mörka druvor och aronia är mycket polyfenolrika.

Polyfenoler har många olika positiva effekter på hälsan. Det finns mycket forskning på polyfenoler och man har påvisat positiva effekter på bl a immunförsvar, blodsocker, toxisk belastning, hjärt- och kärlhälsa med mera. Vissa livsmedel, som blåbär och aronia, har också en lång tradition inom naturmedicin. Mer om det strax. Men först, vad är polyfenoler?

Man har identifierat mer än 8 000 olika typer av polyfenoler. För enkelhets skull kan man klassificera dem som flavonoider (flavonoler, flavanoler, flavoner, flavanoner, isoflavoner och antocyaniner) och icke-flavonoider (fenolsyror, hydroxikinnaminsyror, lignaner, stilbener och tanniner), även om man kan dela upp dem i många underklasser beroende på molekylstruktur och bindningstyp.

Exempel på flavonoider är quercetin, kaempferol, katekiner och antocyaniner. De finns i livsmedel som äpplen, lök, mörk choklad, körsbär och aronia.

Andra polyfenoler är t ex det välkända resveratrol i rödvin, ellaginsyra i bär, curcumin i gurkmeja och lignaner i linfrön, sesamfrön och fullkornsprodukter. Aronia är rikt även på icke-flavonoider.

Fler inlägg om polyfenoler: https://4health.se/?s=polyfenol
(även om du söker på flavonoider https://4health.se/?s=flavonoid)

Polyfenolrik aronia

Polyfenoler och antioxidativ kapacitet, ORAC

Aronians mörka färg kommer av den höga halten av polyfenoler. Aronia innehåller 1480 mgr antocyanin och 664 mg proantocyanidin per 100 gr färska bär. Labbanalyser har isolerat bl a cyanidin-3-galaktosid, quercetin, peonidin, delphinidin, petunidin, epicatechin, caffeic acid, pelargonidin och malvidin. Det finns hundratals olika ämnen i aronia och alla har inte ens namngivits än. Men aronian är en riktig ”polyfenolbomb”. Det går inte att artificiellt framställa polyfenolföreningarna och stoppa dem i ett piller – de måste komma från naturen.

Polyfenolernas mest kända effekt är antagligen som antioxidanter. Ett sätt att mäta ett livsmedels antioxidativa effekt är ORAC. Det betyder Oxygen Radical Absorbance Capacity – enkelt uttryckt förmågan att ta hand om fria syreradikaler. Man jämför livsmedlet med standardiserad vitamin E av typen Trolox (“micro-mol of Trolox”-ekivalenter per 100 gram). Aronia har ett mycket högt ORAC värde, 16062 (micro-mol of Trolox Evivalenter per 100 gram).

Vitaminer och mineraler

Aronia innehåller också vitamin C, karotener, folsyra, naturligt vitamin E, B1, B2, B3, B5, B6, B9 och K. Den är rik på mineraler – kalium, kalcium, fosfor, magnesium och järn, samt stora mängder av mangan och molybden. Den höga jodhalten i bären (särskilt i skalet) är viktig vid jodbrist och kan vara en förklaring till att den visat god effekt vid sköldkörtelproblem (mer om jod https://4health.se/vi-behover-mer-jod).

Hälsoeffekter hos aronia

Aronian har alltså mycket hög halt av ämnen med antioxidativ effekt. Oxidativ stress anses bidra till hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, demens, Alzheimers, Parkinson, reumatoid artrit, makulär degeneration, grå starr och autoimmuna sjukdomar.

Men Aronians hälsosamma effekter går bortom antioxidanter. Det finns mer än 250 vetenskapliga studier om Aronia från hela världen, och som täcker flera områden:

– Identifiering av biologiskt aktiva ämnen i Aronia.
– Undersökning av effekten av Aronia på olika sjukdomar hos försöksdjur, oftast laboratoriemöss.
– Undersökning av Aronians effekt på olika typer av cancerceller.
– Undersökning av Aronians effekt på cellmetabolism.
– Studier på specifika ämnen i Aronia och deras effekt på olika markörer (oxidativ stress t ex).
– Studier på patienter med olika sjukdomstillstånd.

De mest uppmärksammade hälsoeffekterna är antagligen:

  • antimutagen (anticancer)
  • kardioprotektiv (skyddar hjärtat)
  • hepatoprotektiv (skyddar levern)
  • gastroprotektiv (skyddar magen från magsår och gastrit)
  • antiinflammatorisk
  • antimikrobiell (dvs mot infektioner)
  • skydd mot negativa effekter av strålning
  • förbättrad glukosanvändning vid typ 2-diabetes mellitus och andra problem med blodsockerreglering.

I Bulgarien och Östeuropa rekommenderas den som ett funktionellt livsmedel vid nästan alla kroniska tillstånd och under konvalescensperioden efter svåra trauman som kirurgi eller kemoterapi (cancerbehandling). Eller helt enkelt som allmänt stärkande och förebyggande för hälsan på lång sikt. Man använder oftast juice, eftersom det är lättast att använda. Men Aronia kan även användas som pulver, torkade bär eller t o m ätas färska.

Aronia kan hjälpa till att (mer om dessa olika effekter i nästa stycke):

– Motverka oxidativ stress
– Förbättra cirkulation och stärka kapillärer
– Skydda mage/tarmslemhinnor (intressant vid IBS)
– Förbättra cirkulation, reglera blodtryck
– Reglera kolesterol
– Motverka inflammationskaskador i kärlen
– Skydda mot skadeverkningar av elektromagnetisk och radioaktiv strålning
– Skydda cellmembran och cell-DNA
– Stärka lever och njure
– Minska risk för hjärtattack
– Reglera blodsocker och förbättra insulinkänslighet
– Reducera inflammation
– Främja viktminskning och fettförbränning
– Verka anti-cancerogent
– Skydda mot tungmetaller och toxiner
– Verka balanserande för sköldkörtel och andra hormonsystem (ex vid utbrändhet)
– Minska åderbråck och ytliga blodkärl
– Skydda huden mot uv-strålning och miljöpåverkan
– Motverka åldersförändringar i ögat
– Boosta immunförsvaret
– Skydda hjärnan mot för tidigt åldrande

Vad säger forskningen om aronia och polyfenolernas effekt inom dessa hälsoområden?

Hjärta- kärlsystemet

I Bulgarien och Östeuropa är Aronia som sagt en traditionell naturmedicin. Där är kanske är hjärt- och kärlhälsa det som Aronian är mest känd för. I Bulgarien rekommenderar läkare den när en patient drabbats av en stroke eller kärlförträngningar.

Antagligen är Aronians kärlskyddande effekt ett resultat av både dess antioxidativa verkan och förmågan att bromsa inflammationskaskador i kärlväggarna.

Att hålla kapillärväggarna elastiska och genomträngliga är mycket viktigt, och är en förklaring till Aronians positiva effekt på ögonen. Den sägs kunna fördröja åldersynthet, förbättra mörkerseende och skydda vid sjukdomar som makulär degeneration.

En typ av polyfenol som finns rikligt i Aronia är antocyaniner. En typ av antocyanin i Aronia är cyanidin-3-glucosid (C-3-G), men det finns många andra också. Just C-3-G är relativt välundersökt och har visat sig begränsa oxidativ skada på blodfetter (som LDL-kolesterol). Man fann att C-3-G är mer effektiv än resveratrol (den beryktade och välforskade antioxidanten i rödvin).

Aronia kan bidra till att hålla blodtrycket normalt och är till stor nytta för den som har problem med cirkulation och blodtryck. Se ref 1.

Tumörhämmande

Ett mycket intressant område, och kanske det Aronian varit mest känd för i Sverige – lite som ett ”underground” naturmedel. Men t o m Svenska myndigheter har konstaterat att den är “cancerhämmande”. I andra länder används ofta antioxidantrika, polyfenolrika, naturliga födoämnen som komplement vid konventionell behandling.

“Dessa sekundära plantämnen besitter högaktiva cancerhämmande egenskaper, som griper in i de processer som leder till utveckling av tumörer” – Béliveau/Gingras, Krebszellen mögen keine Himbeeren, Kösel-Verlag 2008.

Mycket forskning har gjorts på antocyaniners terapeutiska effekter i samband med cancer och skydd mot cancer. Många undersökningar har visat att antocyaniner siktar in sig på och påverkar cancerogena celler och lämnar andra i fred. Man vet idag inte helt hur processen fungerar, men man har lyft fram tre faktorer: DNA-skydd, apoptos (celldöd) och förhindrande av angiogenes (nybildande av blodkärl till cancerceller) – mer om dessa effekter strax.

Genom att skydda cell-DNA från oxidativ skada förhindras en av de första stegen i en process av cellulär dysfunktion som leder till cancer. Sådana effekter av flera olika antocyaniner, på experimentellt orsakade skador på cell-DNA, har visats i vetenskapliga undersökningar på råttor. Antocyaninerna skyddade mot cellulär toxicitet, skador på DNA-kedjor och andra oxidativa skador.

Apoptos är ”cellsjälvmord”, en naturlig mekanism där dysfunktionella celler förstörs innan de hinner bli cancerogena. Det har visat sig att polyfenoler triggar den processen. Se ref 4.

Angiogenes är en process där nya blodkärl bildas. Det är en naturlig del av läkning och tillväxt, men det är också ett steg där tumörer övergår till elakartat tillstånd och snabb tillväxt. Att hindra abnormal angiogenes har blivit en av de viktigaste terapeutiska verktygen för att skydda mot cancer som utvärderas av den konventionella läkemedelsforskningen. Antocyaniner har visat sig bromsa abnormal angiogenes och på så sätt hindra tumörens tillväxt, i praktiken svälta ut den. Det kan vara en av de viktigaste anledningarna till att antocyaniner kan skydda mot cancer.

Förutom mekanismerna ovan är det sannolikt att även Aronias antioxidativa, immunförsvarsstimulerande och avgiftningsstimulerande effekter är viktiga.

Se ref 2, 3, 4 och 5.

Lyssna gärna även på podcastavsnitt om cancer, i synnerhet podcastavsnitt 318 och 272.
https://4health.se/318-rosa-bandet-som-det-borde-vara-17-rad-mot-cancer
https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer

Avgiftning och skydd mot toxiner

Aronia innehåller ämnen som binder till sig tungmetaller, t ex kadmium, och hjälper till att eliminera dem. Den ökar elimineringshastigheten hos njurar och verkar lätt pådrivande. Under en fasta eller detox kan man ta lite mer Aronia än normalt.
För den som arbetar i en toxisk miljö (t ex med kemikalier, färger, tyger etc) är det en bra idé att använda Aronia. Även för den som tillbringar mycket tid framför en dator, använder mobiltelefon ofta eller vistas i miljö med mycket elektromagnetisk strålning, eftersom Aronia kan hjälpa till att skydda mot både joniserande och elektromagnetisk strålning (egentligen minska dess skadeverkningar).

Lyssna gärna även på podcastavsnitten om detox i verkligheten i avsnitt 112, 144 och 116: https://4health.se/112-detox-i-verkligheten

Diabetes och blodsocker

Många studier har gjorts på hur Aronia påverkar diabetes. Den kan bidra till att stabilisera blodsockernivåer och är till hjälp för att hantera diabetesrelaterade problem (t ex neuropati). För den som har typ II diabetes med störd glukosmetabolism, insulinresistens m m, är Aronia extra intressant. Men även i allmänt förebyggande och anti-åldrande syfte, eftersom de här mekanismerna är så viktiga för långsiktig hälsa.

Se ref 6.

Mer om diabetes via taggen: https://4health.se/tag/diabetes samt i podcastavsnitt 156
https://4health.se/156-patrik-olsson-reversera-diabetes-och-ga-ner-i-vikt-med-tre-konkreta-metoder-hur-bonor-och-resistent-starkelse-kan-forandra-ditt-liv

Immunförsvar och inflammation

Aroniabutiken.se (rabattkod Sparre där pga podden), som säljer Aronia i olika former, säger att den kanske vanligaste effekten man hör om från kunderna är bättre immunförsvar och färre förkylningar. Flera vetenskapliga undersökningar visar också på den effekten. Aronia motverkar tillväxt av bakterier och virus och boostar immunförsvaret. Bären har också väl dokumenterade antiinflammatoriska effekter.

Se ref 7, 12 och 13.

Mer om inflammation via taggen: https://4health.se/tag/inflammation och bl.a. i podcastavsnitt 143 och 320:
https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt
https://4health.se/320-tarmfloran-inflammation-roten-till-halsa-och-ohalsa

Hjärnan

Hjärnan är särskilt känslig för oxidativ stress och toxiner. Polyfenoler från t ex frukt har visat sig ha många positiva effekter på hjärnan. Det finns mängder av undersökningar kring ämnet. Den kanske mest kända är Kame-studien, som visade på minskad risk för Alzheimer vid intag av polyfenolrika livsmedel.

Se referens 8 (Kame studien) och 9.

Mer om hjärnan bl.a. i podcastavsnitt 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro

Lever, galla & hormetisk effekt

Många undersökningar har visat Aronians förmåga att stödja levern och t o m underlätta läkning av en dysfunktionell lever vid fettlever, inflammatoriska tillstånd i lever och galla, gallstenar m m. Observera att den som har nedsatt leverfunktion bör börja använda Aronia försiktigt och långsamt trappa upp mängden, eftersom den är leverstimulerande.

En mekanism som polyfenoler verkar genom är hormesis. Det är ett adaptivt svar från celler på stress. Som när man tränar en muskel: initialt orsakar man en skada, den bygger sedan upp sig för att bättre motstå stress, och blir starkare. På sistone har man uppmärksammat att bioaktiva ämnen i växter inte bara verkar antioxidativt, utan även orsakar en hormetisk effekt genom att aktivera celler genom signalvägar, för att bättre motstå stress. Man tror att detta är en av mekanismerna till varför fytoföreningar (fytonäringsämnen/ olika växtämnen) har hälsofrämjande effekter. Precis som med träning är lagom bäst, polyfenolerna intas bäst i lagom dos.

Vad är hormetisk effekt, se referens 10.

Läs mer bl.a. via taggen fettlever: https://4health.se/tag/fettlever

Mage och tarm

Aronia har visat sig kunna hjälpa till att hantera problem i mage och tarm, såsom magsår, diarré och IBS. Den verkar inflammationshämmande i tarmsystemet. Mer via taggen mage: https://4health.se/tag/mage och microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Se referens 11 och 13.

Muskelåterhämtning

För den som tränar mycket är det av intresse att Aronia visat sig snabba på muskelåterhämtning efter ansträngning.

Se referens 15.

Skönhet, hud

Aronia kan förbättra hudens elasticitet, motverka synliga kapillärer, åldersfläckar och stretchmarks. Den höga antioxidanthalten och de antiinflammatoriska egenskaperna är troligen de huvudsakliga mekanismerna, men den innehåller även enzymer som minskar nedbrytning av kollagen. En intressant aspekt av cellskyddande verkan är också polyfenolernas förmåga att bidra till minskade cellskador i huden av uv-strålning. Därför kan Aronia användas som en ‘inre solfaktor’.

Se referens 18.

Urinvägar

Aronia kan bidra till god urinvägsfunktion. Studier har visat att Aronia minskar tillväxt av mikroorganismer och bakterier, inkl Escherichia coli som ofta är involverad i urinvägsinfektioner. Den kan användas på samma sätt som tranbärsjuice.

Mer om UVI i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=urinvägsinfektion

Se referens 12 och 13.

Utbrändhet och hormonsystem

Aronia har visat sig fungera väl vid utbrändhet och kronisk trötthetssyndrom. Det beror förmodligen till stor del på dess förmåga att stötta sköldkörtel och fungera som en adaptogen för det endokrina systemet, inkl binjurarna. Aronia innehåller också en hel del biotillgänglig jod.

Polyfenoler har visat sig potentiellt kunna skydda mot endokrinstörande ämnen, som ftalater och bisfenol. Se ref 19.

Lyssna bl.a. på avsnitt 326 om utmattning: https://4health.se/326-dr-marie-petersson-utmattning-hur-far-jag-min-energi-tillbaka-kan-jag-bli-frisk

Viktkontroll och fettförbränning

Aronia kan hjälpa till vid viktkontroll och viktminskning. Den kan bidra till mindre inlagring av fett runt midjan och underlätta för kroppen att använda fettdepåer som bränsle, vilket alltså innebär bättre fettförbränning. Bärets förmåga att förbättra insulinkänslighet är antagligen en bidragande faktor. Aronia kan användas under en “deffkur” för fettförbränning, då man tar 3-4 gånger den vanliga underhållsdosen.

Se referens 16 och 17.

Mer om insulinkänslighet via taggen: https://4health.se/tag/insulin och i podcastavsnitt 56 och 57:
https://4health.se/56-insulinkanslighet-–-vad-spelar-den-for-roll-om-jag-inte-har-diabetes
https://4health.se/57-25-tips-for-att-bli-insulinkanslig-smal-och-frisk

Ögonhälsa

Att hålla kapillärväggarna elastiska och genomträngliga är mycket viktigt och är en förklaring till Aronians positiva effekt på ögonen. Ögats små blodkärl får ett bättre flöde, samt bättre syre- och näringstillförsel. Aronia sägs kunna fördröja åldersynthet, förbättra mörkerseende och skydda vid sjukdomar som makulär degeneration.

Se referens 14.

De flesta som använder aronia för hälsan intar det som osötad kallpressad juice

Hur använder man Aronia?

Om du har en Aroniabuske – ta vara på bären! Men det enklaste är att dricka Aroniajuice. Det finns även torkat pulver och torkade bär.

Aroniabutiken.se (rabattkod Sparre) är Sveriges främsta experter på Aronia. De rekommenderar 0,5 dl juice/dag i de flesta fall. Polyfenoler fungerar bäst i lagom mängd, det är ingen mening med att överdosera. Terapeutiskt kan dosen ökas tillfälligt, men i normala, förebyggande fall räcker 0,5dl/dag av den Bulgariska Aronian som Aroniabutiken säljer. Den är mycket kraftfull och polyfenolrik. En Aroniashot på morgonen är det vanligaste sättet att använda den på. Juicen kan drickas ren eller spädas ut om man vill.

Var köper man Aronia?

Aroniabutiken började importera Aronia från Aroniada i Bulgarien 2014. Då var Aronia inte så välkänt i Sverige. Aronian från Aroniada är antagligen världens finaste. De flesta vetenskapliga undersökningar med Aronia har använt just Aroniadas, eftersom den anses ha en hög och stabil halt av polyfenoler. Producenten Aroniada har arbetat med Aronia länge och utvecklat en egen pressteknik för kallpressning. Juicen är ofiltrerad, okonserverad och osötad. Eftersom Aroniada har sin egen press behöver bären aldrig frysas och transporteras, de går från buske direkt till flaska. Aroniadas odlingar ligger i medelhavsklimat vilket gör att de får många soltimmar och hög mognad, vilket stimulerar en hög halt av polyfenoler. Marken har aldrig besprutats eller konstgödslats.

Aroniabutiken säljer även en ny Svenskodlad Aroniajuice. Det nordliga klimatet ger en annan, lite lättare juice. Polyfenolhalten är något lägre och den Svenska juicen kan även användas som måltidsdryck. Utspädd med vatten blir den ett bra alkoholfritt vin. Den görs av Tranängens Gård, ett familjeföretag i Skåne som ägt samma gård i 250 år och nu börjat odla Aronia i liten skala.

Missa inte att vi har rabattkod SPARRE hos Aroniabutiken.se eftersom de stöttar podden och har gått in som sponsorer i några avsnitt.

Referenser

1) Undersökning som visar på Aronians positiva effekter vid hjärt- kärlproblem:
(Aronia melanocarpa extract reduces blood pressure, serum endothelin, lipid, and oxidative stress marker levels in patients with metabolic syndrome)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20037491/

2) Undersökning om antioxidativ verkan av Aronia på bröstcancerpatienter som pekar på antioxidativ effekt:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19444773/
(An extract from berries of Aronia melanocarpa modulates the generation of superoxide anion radicals in blood platelets from breast cancer patients)

3) Antimutagenic activity of anthocyanins isolated from Aronia melanocarpa fruits.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18372520/
Citat från undersökningen: ”Anthocyanins markedly inhibited the generation and release of superoxide radicals by human granulocytes. The results suggest that the antimutagenic influence of anthocyanins is exerted mainly by their free-radicals scavenging action as well as by the inhibition of enzymes activating promutagens and converting mutagens to the DNA-reacting derivatives.”

4) En undersökning om polyfenoler och apoptosis:
(Modulatory Effects of Polyphenols on Apoptosis Induction: Relevance for Cancer Prevention)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2635670/

5) Intressant undersökning som publicerades i Oncology Reports, där gurkmeja tillsammans med Aronia visade sig kraftigt hämma cancerceller i hjärnan:
Groundbreaking study: Aronia, curcumin extracts effectively kill brain cancer cell line.
https://www.naturalnews.com/037476_aronia_curcumin_brain_cancer.html

6) Effects of Aronia melanocarpa juice as part of the dietary regimen in patients with diabetes mellitus. Folia Med (Plovdiv). 2002;44(3):20-3.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12580526
Citat från undersökningen:
”The daily intake of 200 ml Aronia juice over a period of 3 months was effective in lowering fasting blood glucose levels from 13.28 +/- 4.55 mmol/l to 9.10 +/- 3.05 mmol/l (p<0.001) in 21 patients with non-insulin dependent diabetes”

7) Undersökning som visar på bl a Aronians effekter på immunförsvaret i samband med covid:
(Antiviral activity of plant juices and green tea against SARS-CoV-2 and influenza virus in vitro)
https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.10.30.360545v1.full

8) En känd undersökning (Kame studien) visade på kraftigt minskad risk för Alzheimer vid konsumtion av polyfenolrika livsmedel.
Fruit and Vegetable Juices and Alzheimer’s Disease: The Kame Project
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2266591/
Undersökningens slutsats:
”Fruit and vegetable juices may play an important role in delaying the onset of Alzheimer’s disease, particularly among those who are at high risk for the disease. These results may lead to a new avenue of inquiry in the prevention of Alzheimer’s disease.”9) Isolation of Neuroprotective Anthocyanins from Black Chokeberry (Aronia melanocarpa) against Amyloid-β-Induced Cognitive Impairment.
https://www.mdpi.com/2304-8158/10/1/63
Citat från undersökningen, översatt:
”Resultaten visar att antocyaniner kan verka som antioxidanter och nervskyddande ämnen med tillämpning vid behandling av Alzheimer”.

10) Vad är hormesis?
Hormesis är ett adaptivt kompensatoriskt svar från celler på stress genom dosinducerad stimulering. Växter innehåller näringsämnen, fytokemikalier och sekundära metaboliter som kan förebygga och lindra sjukdomar eller syndrom som orsakas av fria radikaler. De flesta hälsofördelar med växtbioaktiva ämnen i allmänhet förklaras av deras antioxidativa egenskaper. Men det har nyligen observerats att många växtbioaktiva molekyler uppvisar en hormetisk effekt genom att aktivera celler för att effektivare motstå stress genom signalvägar (som även kan leda till celltoxicitet beroende på koncentrationer / doser), detta kan vara en av de mekanismer genom vilka fytoföreningar framkallar hälsofrämjande effekter.
Text fritt översatt från:
Hormetic effects of plant bioactives on healthy aging and longevity.
Publ i: Plant Bioactives as Natural Panacea Against Age-Induced Diseases.
Nutraceuticals and Functional Lead Compounds for Drug Development
Drug Discovery Update. 2023.

11) Gastroprotective effect of red pigments in black chokeberry fruit (Aronia melanocarpa Elliot) on acute gastric hemorrhagic lesions in rats.  J Agric Food Chem. 2004 Apr 21;52(8):2226-9.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15080625
Citat från undersökningen:
”The black chokeberry red pigment fraction had a similarly significant protective effect on gastric mucosa in a dose-dependent manner when administered at 30-300 mg/kg of body weight, and the administration of 30 mg/kg of body weight could suppress ethanol-induced gastric mucosal damage by approximately 50% ”

12) Valcheva-Kuzmanova S, Russev V, Bojkova K, Belcheva A. Study of natural Aronia melanocarpa fruit juice for antibacterial and antiviral аctivity. Scr Sci Med. 2003;35:21-3.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17408071
Citat från undersökningen:
Anthocyanins are particularly abundant in different fruits, especially in berries. The beneficial effects of these compounds for human health have been known from at least the 16th century. Despite the great number of papers devoted to the different biological effects exerted by anthocyanins only a limited number of studies is focused on the antimicrobial activity of these compounds.. After consumption, anthocyanins are intensively metabolized, mainly in the intestines and liver. Glucorination, methylation and sulfation are the most typical metabolic reactions.. Mechanisms underlying anthocyanin activity include both membrane and intracellular interactions of these compounds. Antimicrobial activity of berries and other anthocyanin-containing fruits is likely to be caused by multiple mechanisms and synergies because they contain various compounds including anthocyanins, weak organic acids, phenolic acids, and their mixtures of different chemical forms.

13) Anthocyanins as antimicrobial agents of natural plant origin.
Cisowska A1, Wojnicz D, Hendrich AB.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21366068
Citat från undersökningen:
Berry fruits are rich sources of bioactive compounds, such as phenolics and organic acids, which have antimicrobial activities against human pathogens. Among different berries and berry phenolics, cranberry, cloudberry, raspberry, strawberry and bilberry especially possess clear antimicrobial effects against, e.g. Salmonella and Staphylococcus. Complex phenolic polymers, like ellagitannins, are strong antibacterial agents present in cloudberry and raspberry. Several mechanisms of action in the growth inhibition of bacteria are involved, such as destabilisation of cytoplasmic membrane, permeabilisation of plasma membrane, inhibition of extracellular microbial enzymes, direct actions on microbial metabolism and deprivation of the substrates required for microbial growth. Antimicrobial activity of berries may also be related to antiadherence of bacteria to epithelial cells, which is a prerequisite for colonisation and infection of many pathogens. Antimicrobial berry compounds may have important applications in the future as natural antimicrobial agents for food industry as well as for medicine.

14) Anti-inflammatory effects of aronia extract on rat endotoxin-induced uveitis. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2005 Jan;46(1):275-81.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15623784
Citat från undersökningen:
“ ..the anti-inflammatory effect of 100 mg Aronia extract was as strong as that of 10 mg prednisolone”, ”The anti-inflammatory action of Aronia extract was stronger than that of either quercetin or anthocyanin administered alone.”

15) International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism The Influence of Chokeberry Juice Supplementation on the Reduction of Oxidative Stress Resulting from an Incremental Rowing Ergometer Exercise Lucja Pilaczynska-Szczesniak, A. Skarpanska-Steinborn, E. Deskur, P. Basta, and M. Horoszkiewicz-Hassan, 15(1), 2005
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15902989/
Citat från undersökningen, slutsats:
”After the supplementation period, TBARS concentrations in the samples collected 1 min after the exercise test and following a 24-h recovery period were significantly lower in the subjects receiving chokeberry juice than in the control group. In the supplemented group, glutathione peroxidase activity was lower in the samples collected 1 min after the exercise test, and superoxide dismutase activity was lower in the samples taken following a 24-h recovery, as compared to the subjects receiving placebo. These findings indicate that an increased intake of anthocyanins limits the exercise-induced oxidative damage to red blood cells, most probably by enhancing the endogenous antioxidant defense system.”

16) Chokeberry extract consumption inhibits weight gain by modulating adipogenesis, insulin signaling, and inflammatory related gene expression in adipose tissue in rats fed a fructose rich diet. FASEB J.April 201024 (Meeting Abstract Supplement) 555.7
https://faseb.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1096/fasebj.24.1_supplement.555.7
Citat från undersökningen:
”Chokeberries are a rich source of anthocyanins which may contribute to the prevention of weight gain and obesity. The aim of present study was to determine if an extract from chokeberries inhibits weight gain in rats fed a fructose-rich diet (FRD, 60%) .. In summary, these results suggest that the chokeberry extract (CellBerry®) inhibited weight gain in FRD-induced insulin resistant animals, and decreased risk factors related to insulin resistance by modulating multiple genes associated with adipogenesis, insulin signaling, and inflammation.”

17) Ingestion of black chokeberry fruit extract leads to intestinal and systemic changes in a rat model of prediabetes and hyperlipidemia.
Jurgoński A1, Juśkiewicz J, Zduńczyk Z.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18726160
Citat från undersökningen:
“In conclusion, chokeberry fruit derivatives may act as a promising supplementary therapeutic option in the prevention and treatment of disorders occurring in metabolic syndrome, as well as their complications.”

18) Effect of Aronia Extract on Collagen Synthesis in Human Skin Cell and Dermal Equivalent.
Hwa-Rim Lee, Hye Guk Ryu, Yunji Lee, Ju An Park, Seongju Kim, Chang Eon Lee, Sungjune Jung, Kyung-Ha Lee.
Oxid Med Cell Longev. 2022; 2022: 4392256.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9377964/
Citat från undersökningen:
”In the 3D dermis model, the compressive modulus directly affected by collagen synthesis increased in direct proportion to the Aronia extract concentration, and expression levels of MMP1 and MMP3 decreased in exactly inverse proportion to its concentration. The findings that the Aronia extract increases synthesis of type I collagen and decreases MMP1 and MMP3 expression suggest that this extract may be useful for the treatment of damaged or aged skin.”

19) Protective effects of polyphenols against endocrine disrupting chemicals.
Matthew P. Madore, Junichi R. Sakaki, Ock K. Chun.
Food Science and Biotechnology volume 31, pages 905–934 (2022).
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35873371/

För dig som vill läsa mer, se även aroniainfo.se, eller sök på PubMed, det finns massor av vetenskapliga undersökningar om aronia och hälsa eller polyfenoler i allmänhet.

Forskning: 10 växter mot cancer

av 2 Comments

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar. Men behandling är inte alltid effektiv och dessutom förknippad med allvarliga biverkningar. Det finns sätt att minimera biverkningar, bl.a. mha fasta i samband med själva behandlingarna, vilket vi bl.a. pratar om i podcast 272 https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer och som du även kan läsa om i tidigare inlägg här: https://4health.se/?s=fasta+biverkningar+cancer

En ny vetenskaplig artikel poängterar att växtbaserade naturliga produkter kan vara både effektivare och ge mindre biverkningar, och att man bör titta vidare på hur man utformar effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med naturliga produkter. Man betonar i artikeln hur man bör rikta sig mot de särskilda egenskaper som just cancerceller utvecklar, och man tittar närmare på tio växter som jag skriver mer om i det här inlägget.

Cancer Hallmarks, särskilda egenskaper hos cancerceller

I artikeln skriver man om så kallade “cancer hallmarks” som är särskilda kännetecken för cancerceller och förenklat kan sägas vara särskilda egenskaper som cancerceller utvecklar (som inte friska celler gör), såsom genetisk instabilitet, bibehållen tillväxtsignalering, receptorer för IGF-1 mfl tillväxtfaktorer, dämpad aopoptos (undvikande av programmerad celldöd), oreglerad metabolism och ökad blodkärlsbildning – se bild här och även punktlistor med mer detaljer längst ner i inlägget.

Växtämnen mot cancer

På nästa bild kan vi se hur specifika växtämnen – många av dem har jag skrivit om tidigare här på bloggen, och pratat om i podcasten – är effektiva mot vart och ett av dessa cancer hallmarks. Ämnena inkluderar tex allicin från vitlök, resveratrol som är det mörka färgämnet i bär och druvor, kurkumin i gurkmeja, quercetin som bl.a. finns i lök och äpple mm.

Följande tio växtämnen har tydliga egenskaper som kan användas mot dessa canceregenskaper

1. Kurkumin (gurkmeja)

Kurkumin eller curcumin i gurkmeja har traditionellt använts i asiatiska länder som en medicinsk ört på grund av dess många hälsofördelar. Kurkumin är antiinflammatorisk, antioxidant, antibakteriell, antiviral, antidiabetisk, ökar sårläkningsförmåga samt har anticancer- och kemopreventiv aktivitet.

När det gäller dess aktivitet mot just cancer så kan man se följande i forskningen:

  • Curcumin har visat sig hämma cancer i prekliniska studier utförda på bl.a. prostata-, bukspottkörtel-, ovarie-, oral epitelial leukemi, lever-, bröst-, livmoderhalscancer, mag- och koloncancer. Flera mekanismer har föreslagits för att förklara de lovande resultaten av curcumin vid cancerbehandling.
  • En av de viktigaste mekanismerna för curcumins anticancereffekter är dess antioxidantegenskaper, eftersom det kan öka serumkoncentrationen av antioxidanter som superoxiddismutas (SOD), glutationperoxidas (GPx) och lipidperoxider.
  • Dessutom fungerar curcumin också som ett bra rensningsmedel för olika former av fria radikaler, såsom reaktivt syre (ROS) och reaktiva kvävearter (RNS), och hämmar ROS-genererande enzymer såsom lipoxygenas/cyklooxygenas och xantinhydrogenas/oxidas.
  • Curcumin kan modulera flera signalvägar associerade med cancertillväxt, såsom undertryckande av angiogenes (blodkärlsbildning) och induktion av apoptos (celldöd).
  • Curcumins anticancereffekt kan också utövas via nedreglering av pyruvatkinas M2 (PKM2), vilket minskar laktatproduktionen och upptaget av glukos i cancerceller [93].
  • Curcumin kan också inducera cellcykelstopp vid G2/M-fasen, förmodligen genom att minska uttrycket av CDC2 och CDC25, och öka P21-uttrycket .
  • Dessutom har curcumin påverkat den cellulära utvecklingen i icke-småcellig lungcancer och stimulerat G0/G1-fasstopp via MTA1 (metastasassocierat protein 1)-medierad deaktivering av Wnt/β-catenin-vägen [96].
  • Flera studier tyder också på att curcumin utövar sina anticanceregenskaper genom att rikta in sig på olika mikroRNA (miRNA) uttryck. miRNA spelar en avgörande roll i olika fysiologiska tillstånd, inklusive differentiering, tillväxt, angiogenes och apoptos.
  • Den synergistiska rollen av curcumin i kombination med andra kemoterapeutiska medel har också rapporterats, en effekt som leder till ökad effektivitet och minskade toxiska effekter av dessa läkemedel .
  • Curcumin har visats vända cancercellers resistens mot cancerläkemedel.
  • Curcumin visar ingen toxicitetseffekt på normala celler. En fas I-studie på människor med 25 patienter som tog upp till 8000 mg curcumin per dag i tre månader upptäckte ingen skada av curcumin. Fem ytterligare humana studier med användning av 1125–2500 mg curcumin per dag visade att det var säkert.

2. Resveratrol (mörka bär och druvor)

Resveratrol är en polyfenolförening i växter och hittas i bl.a. mullbär, jordnötter, tranbär, blåbär och vindruvor. Studier har visat att resveratrol uppvisar många olika hälsofrämjande egenskaper, inklusive antioxidanta, antiinflammatoriska, kardiovaskulärt skyddande, anti-aging och anticanceregenskaper.

  • Resveratrol kan agera som en renare av ett antal fria radikaler. Dessutom ökar resveratrol uttrycket av olika antioxidantenzymer, såsom SOD, katalas (CAT), glutationreduktas (GS-R), (GPx) och glutation S-transferas (GST). Således skyddar resveratrol, genom dessa två antioxidanteffekter, celler från oxidativ skada.
  • Omvänt, som kemoterapeutika, kan resveratrol i kombination med As2O3 förbättra apoptosinducerande oxidativ stress via induktion av ROS [119].
  • En annan möjlig anticancermekanism för resveratrol är relaterad till kinaser, som spelar en avgörande roll i celltillväxt och proliferation och vanligtvis överuttrycks i många tumörer. Resveratrol riktar sig specifikt mot många kinaser, inklusive EGF, extracellulära signalreglerade kinaser (ERK) och VEGF, vilket minskar deras uttryck och resulterar i anti-tillväxtsignalaktivitet.
  • Resveratrols anticanceraktivitet är också relaterad till dess antiinflammatoriska aktivitet, eftersom flera typer av cancer i viss utsträckning främjas av en viss grad av systemisk, låggradig kronisk inflammation. Resveratrol undertrycker den inflammatoriska biomarkören tumörnekrosfaktor α (TNF-α-)-inducerad signalering, bl.a. via nukleär faktor kappa-B (NFκB) aktivering
  • I tjocktarmscancer, uppmuntrade resveratrol cellcykelstopp.
  • Resveratrolbehandling ökade p27- och p21-genexpressionsnivåer, samt sänkte cyklin B-genexpression.
  • Dessutom finns betydande bevis på att resveratrol kan inducera apoptos (celldöd) i en mängd olika cancerceller, även om den underliggande mekanismen skiljer sig mycket mellan olika cancercelltyper
  • resveratrol kan hämma metastaser via flera olika processer.
  • Nyligen genomförda studier antydde att resveratrols antitumöreffekter också kan medieras genom att stärka antitumörimmuniteten och vända den immunsuppressiva tumörmikromiljön, som etableras genom stimulering av cytokiner/kemokinutsöndring och uttryck av flera andra immunrelaterade gener.
  • liksom många andra fytokemikalier visar resveratrol en synergistisk hämmande effekt på proliferationen av olika cancerceller och ökar deras kemokänslighet mot många kemoterapeutiska medel
  • trots den höga cytotoxiciteten hos resveratrol mot tumörceller, verkar det vara väl tolererat utan någon signifikant skada registrerad mot normala celler

3. Quercetin (lök och äpple)

Quercetin är en flavonoid. Flavonoider finns huvudsakligen i växters frön, bark, löv och blommor. Flavonoider är kategoriserade i sex klasser och quercetin faller under underklassen flavonoler.
Quercetin finns i många livsmedel som kapris, äpplen, bär, brassica grönsaker (kål mm), vindruvor, paprika, sparris, lök, broccoli, schalottenlök, körsbär, te och tomater. Quercetin finns också i medicinalväxter, såsom Ginkgo biloba.

Quercetin uppvisar antivirala, antibakteriella, antiinflammatoriska såväl som anticarcinogena effekter. De anticarcinogena effekterna förmedlas genom flera mekanismer, såsom att rikta in sig på fria radikaler, inducera apoptos, reglera cellcykeln och rikta in sig på viktiga nyckelmolekyler i cancerutveckling.

  • Quercetins antioxidanteffekter skyddar celler från effekterna av ROS och RNS (fria radikaler), som bidrar till cancerutveckling. Dessutom bidrar quercetin till minskningen av ROS-inducerad skada genom att öka uttrycket av antioxidantenzymer.
  • Quercetin inducerar apoptos (celldöd) i cancerceller via både mitokondriella effekter och epigenetik.
  • Quercetin hämmar PI3K/AKT/mTOR- och STAT3-“vägar”
  • Quercetin minskar också inflammation genom minskad frisättning av IL-6- och IL-10-cytokiner och ökad ferritinnedbrytning
  • Quercetin inducerar cellcykelstopp
  • Dessutom har quercetin visat sig hämma en viktig nyckelmolekyl, VEGF, som spelar en betydande roll för endotelcellers överlevnad och kan orsaka tumörangiogenes (blodkärlsbildning).
  • Quercetintillskott har i studier visat sig kunna normalisera följande faktorer som är involverade i cancerutveckling: insulinliknande tillväxtfaktorreceptor 1 (IGFIR), AKT, androgenreceptor (AR) och cellproliferationsproteiner
  • Quercetin kan även hjälpa till att minska invasionen, vidhäftningen, proliferationen och migrationshastigheten hos metastaserande celler
  • Kliniska studier har också visat att quercetin inte har någon toxicitet eller negativa effekter
  • Quercetin har i kliniska visat sig (förutom bl.a. antiinflammations- och antitumöregenskaper) kunna lindra anemi och sänka blodtrycket

4. EGCG (grönt te)

EGCG, epigallocatechin gallate, är en naturlig flavonoid under underklassen falvan-3-oler (katekiner). EGCG kan hittas i kakaobaserade produkter, nötter och vissa frukter, men grönt te anses vara huvudkällan

EGCG anses vara det vanligaste och mest terapeutiska aktiva katekinet i grönt te (de andra tre katekinerna är epicatechin (EC), epigallocatechin (EGC) och epicatechin gallate (ECG)).

EGCG är mycket effektiv mot fria radikaler och den uppvisar sin antioxidanteffekt genom flera mekanismer; och det har effekt mot cancer, diabetes, fetma, kardiovaskulära, neurodegenerativa och metabola sjukdomar. EGCG har även antivirala, antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper.

Som en anticancerprodukt uppvisar EGCG sin verkan genom flera mekanismer, såsom att påverka redoxreaktioner och inducera apoptos och cellcykelarrest, försämra vissa proteiner och faktorer som har en roll i cancerutveckling, hämma angiogenes (blodkärlsbildning), fungera som ett metallkelatmedel, stabilisera p53 i dess antitumöraktivitet och påverkar cellproliferation.

5. Allicin (vitlök)

Allicin är en svavelinnehållande flyktig olja som produceras av växten genom vävnadsskada av alliin – framförallt i vitlök, men även annan lök. Allicin finns inte medan vitlöken är intakt; den aktiveras genom att hacka, pressa eller skära vitlöksklyftorna. Mer: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt

Allicin har egenskaper som anticancer, svampdödande och antibakteriell , och även mot kardiovaskulära sjukdomar (CVD), bl.a. eftersom det vidgar blodkärl (men också pga flera andra effekter)

När det gäller cancer har allicin effekter på grund av många mekanismer, såsom inducering av apoptos (celldöd) och undertryckande av migration och invasion av cancerceller, vilket har synergistiska effekter med cancerbehandlingar. Allicin bidrar bl.a. till autofagiberoende celldöd via flera mekanismer.

6. Thymoquinone, TQ (svartkummin)

Tymokinon (TQ) är en icke-toxisk bioaktiv ingrediens i den eteriska oljan av svartfrö (Nigella sativa L.) Det har använts i stor utsträckning i traditionell medicin i Mellanöstern och Sydostasien på grund av dess många biologiska effekter. Tillämpningar inkluderar behandling av många sjukdomar, inklusive diabetes och cancer.

TQ:s effekter inkluderar antioxidant, antiinflammatorisk, immunmodulerande, leverskyddande, antihistamin, antimikrobiell, antidiabetisk, antiepileptisk och kemosensibiliserande verkan, såväl som mycket lovande antitumöraktivitet.

TQ-anticancerstudier har visat på flera verkningsmekanismer, såsom reglering av reaktiva ämnen som stör DNA-strukturen, modulering av olika signalvägar samt inducering av immunsvar.

Anticanceregenskaperna hos TQ beror främst på induktionen av apoptotiska mekanismer (celldöd), nedreglering av precancerösa gener, antitumör cellproliferation, hypoxi, antimetastaser och minskning av biverkningar vid användning av traditionella kemoterapeutiska läkemedel.

TQ förhindrar DNA-skador orsakade av fria radikaler genom att rensa fria radikalers aktivitet. TQ verkar förebyggande mot tumörer genom aktivering av antioxidantenzymer och dess antioxidantaktivitet.

7. Emodin (Kinesiska örter, aloe vera och medicinalsvamp)

Emodin finns i kinesiska örter såsom i rötter och rhizomer från växter som Rheum palmatum, Polygonum cuspidatum, Polygonum multiflorum, Aloe vera och Cassia obtusifolia, samt olika svamparter, inklusive Aspergillus ochraceus och Aspergillus wentii.

Emodin uppvisar en mängd olika farmakologiska aktiviteter, såsom antivirala, antibakteriella, anti-allergiska, anti-osteoporotiska, antidiabetiska, immunsuppressiva, neuroprotektiva, leverskyddande, anti-kardiovaskulära sjukdomar, antitumörer och antiinflammatoriska.

De molekylära mekanismerna för emodin inkluderar cellcykelarrest och apoptos; det hämmar angiogenes, invasion, migration, kemiskt inducerad carcinogen-DNA-adduktbildning mm

8. Genistein (sojabönor)

Genistein klassificeras som ett fytoöstrogen. Det finns särskilt i baljväxter. Det liknar strukturellt 17β-östradiol, vilket är orsaken till dess förmåga att binda till och modulera aktiviteten hos östrogenreceptorer. Den isolerades för första gången år 1899 från Genista tinctoria; därför fick den sitt namn efter släktet av denna växt. Det är dock den huvudsakliga sekundära metaboliten av Trifolium-arterna och i Glycine max (sojaböna). Sojabönor är bästa källan till genistein. Lupin (Lupinus perennis) är också en baljväxt som har liknande näringsvärde som sojabönor vad gäller genisteinhalt. Andra viktiga baljväxter är bondbönor och kikärter, som är kända för att innehålla betydande mängder genistein, men mindre än sojabönor och lupin. Genistein fungerar farmakologiskt som ett anticancer-, östrogen- och anti-osteoporotiskt medel.

Genistein utövar sina anticancereffekter genom att inducera apoptos (celldöd), minska proliferation (spridning) och hämma angiogenes (blodkärlsbildning), såväl som metastaser.

Genistein är involverat i reglering av viktiga biologiska processer inklusive de i olika typer av cancer via epigenetisk modulering på ett direkt eller indirekt sätt genom östrogenreceptorberoende vägar, där det rapporteras rikta in sig bl.a. på östrogenreceptor (ER) och andra receptorer av betydelse i cancerutveckling, men har också många andra effekter mot cancer som du kan läsa mer om i artikeln som du hittar via länken längre ner.

Dessutom vänder detta fytonäringsämne synergistiskt resistensmekanismen för vanliga kemoterapeutiska läkemedel, vilket ökar deras effektivitet mot bröstcancer.

9. Parthenolide, PTL (prästkrage, magnolia och feberblomma)

Parthenolide (PTL) är ett naturlig ämne i form av en sekundär metabolit av växter från familjen Asteraceae/Compositae (prästkragar) och Magnoliaceae (magnolior) . Den utvinns ur bladen från medicinalväxten feberblomma (Tanacetum parthenium).

PTL har redoxmodulerande, epigenetiska, antiinflammatoriska och antibakteriella biologiska aktiviteter. Dess användning vid behandling av migrän och artrit har bekräftats i forskning. Dessutom har PTL visat potent anticanceraktivitet mot olika typer av cancer, inklusive kolorektal cancer, bukspottkörtelcancer, lungcancer, hudcancer, melanom, cancer i urinblåsa och bröstcancer. Parthenolide är inte bara ett kraftfullt anticancerläkemedel; det har inte heller någon märkbar toxicitet för normala celler vid den cytotoxiska effektiva koncentrationen.

En av flera mekanismerna som ligger bakom PTL:s antitumöraktivitet är dess förmåga att stimulera apoptos (celldöd) genom hämning av NF-κB “pathways”. Detta är något som spelar en viktig roll i uttrycket av pro-inflammatoriska gener, inklusive gener för cytokiner mm. Men det finns flera andra sätt på vilka PTL kan inducera apoptos.

10. Luteolin (örter och grönsaker – bl.a. persilja, pepparmynta, oregano, timjan och selleri)

Luteolin är en flavonförening som tillhör flavonoidgruppen. Det finns i blommor som Reseda luteola och krysantemum; i örter som persilja, pepparmynta, oregano och timjan; i grönsaker såsom i sellerifrö, lökblad, kål, paprika, morötter och broccoli; och i kryddor som kardemumma och anis.

Luteolin har flera skyddande effekter mot hjärt- och kärlsjukdom, såväl som antimikrobiella, antiinflammatoriska, antioxidanta och anticancereffekter. Dessutom uppvisar luteolin anticanceraktivitet mot tjocktarms-, lever-, lung-, hud- och bröstcancer.

Luteolin har visat sig vara säkert för normala, friska celler.

Luteolin uppvisar sina anticanceregenskaper genom olika mekanismer, inklusive påverkan via epigenetik. Det inducerar också autofagi (“cellstädning”) och cellapoptos (celldöd) och hämmar invasion, nätverksbildning och migration.

Luteolin och quercetin kan synergistiskt förstärka anticancereffekten av cancerläkemedel.

Den nya vetenskapliga artikeln

I den nypublicerade artikeln skriver man, förutom mer om ovan, bl.a. om att:

  • Konventionella cancerbehandlingar är förknippade med bristande selektivitet och allvarliga biverkningar.
  • Så kallade “cancer hallmarks” är biologiska egenskaper som cancerceller får (genom sk neoplastisk transformation). Att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” (cancerkännetecken) är en lovande strategi för att behandla cancer.
  • Mångfalden i kemisk struktur och den relativt låga toxiciteten gör växtbaserade naturliga produkter till en lovande källa för utveckling av nya och mer effektiva anticancerterapier som har kapacitet att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” i cancer.
  • I den här artikeln diskuteras anticanceraktiviteterna hos tio naturliga ämnen utvunna från växter. Majoriteten av dessa produkter hämmar cancer genom att rikta in sig på flera hallmarks/cancerkännetecken, och många av dessa kemikalier har nått kliniska tillämpningar.
  • Studier som diskuteras i denna vetenskapliga översikt ger en solid grund för forskare och läkare att utforma effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med växtbaserade naturliga produkter.

Tidigare om cancer via taggen: https://4health.se/tag/cancer och specifikt om växtämnen mot cancer bl.a. här: https://4health.se/orter-och-kryddor-mot-cancer

https://www.mdpi.com/1420-3049/27/15/4818/htm

Cancer hallmarks / cancerkännetecken (lista)

  • VEGF, vascular endothelial growth factor;
  • VEGFR, vascular endothelial growth factor receptor;
  • EGF, epidermal growth factor;
  • hepatocyte growth factor;
  • ATM, ataxia-telangiectasia mutated;
  • PTEN, phosphatase and tensin homolog;
  • APC, adenomatous polyposis coli;
  • BRCA1 and BRCA2, breast cancer gene 1 and 2;
  • RB, retinoblastoma;
  • WT1, Wilms tumor;
  • CDKs, cyclin-dependent kinase;
  • IGF-1R, insulin-like growth factor receptor;
  • HIF-1, hypoxia-inducible factor-1;
  • HK2, hexokinase 2;
  • PKM2, pyruvate kinase isoform M2;
  • PFKFB3, 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3;
  • PD-L1, programmed death ligand 1;
  • MHC, major histocompatibility complex;
  • CD8, cluster of differentiation 8

Mer om “cancer hallmarks” – särskilda egenskaper hos cancerceller

Cancer hallmarks are biological capabilities that are acquired during neoplastic transformation and help in organizing the complexity of cancer development. Many natural products exert their anticancer effect through targeting one or multiple cancer hallmarks.

2.1. Genomic Instability

Genomic instability is a property of many tumor cells that can be triggered by different mechanisms such as telomerase destruction, centrosome amplification, epigenetic modifications, and DNA impairment [14]. In a normal cell cycle, the integrity of the genome is controlled by specific checkpoints and any abnormality in function of these checkpoints can lead to development of tumorigenesis [15,16]. These checkpoints are regulated by different oncogenes and tumor suppressor genes; nevertheless, cancer cells can modify the functions of these genes resulting in stimulation of uncontrolled cell growth [16].

2.2. Sustained Proliferative Signaling

Modulating the expression of growth-promoting signals is a prominent feature of cancer cells in order to maintain their uncontrolled cell division and proliferation [17]. The essential targets to inhibit sustained proliferation in cancer include the following signaling pathways: hypoxia-inducible factor-1 (HIF-1), NF-κBs, PI3K/AKT, insulin-like growth factor receptor (IGF-1R), cyclin-dependent kinase (CDKs), and estrogen receptor signaling [18].

2.3. Evasion of Anti-Growth Signaling

The evasion of antigrowth signals is another strategy implemented by cancer cells to preserve proliferation. Blocking tumor suppressor genes that regulat the antigrowth signals, as well as mutations in these genes, have been detected in cancer cells [16]. In addition, the most identified mutated tumor suppressor genes is p53 followed by ataxia-telangiectasia mutated (ATM), cyclin-dependent kinase inhibitor 2A (CDKN2A), phosphatase and tensin homolog (PTEN), adenomatous polyposis coli (APC), breast cancer gene 1 and 2 (BRCA1 and BRCA2), retinoblastoma (RB), and Wilms tumor (WT1) [18].

2.4. Resistance to Apoptosis

Cancer cells can promote the overexpression of anti-apoptotic proteins eventually suppressing the normal programmed cell death [17]. Moreover, cancer cells can limit or bypass apoptosis via many pathways such as altering the function of p53 tumor suppressor gene, increasing the expression of antiapoptotic regulators (Bcl-2 and Bcl-xL), promoting survival signals (Igf1/2), reducing the levels of proapoptotic factors (Bax, Bim, Puma), and suppressing the signals of the extrinsic ligand-induced death pathway [17].

2.5. Replicative Immortality

Cancer cells are recognized for their limitless replicative potential, which mediates tumor progression and invasion. Telomerase is a specialized reverse transcriptase that extends the ends of shortening chromosomes in dividing cells [16,19]; hence, activation of this enzyme is the key to maintain continuous cell division in many types of cancer [17]. In addition, replicative immortality can be modulated by suppressing many targets including telomerase, mTOR, CDK4/6, CDK 1,2,5,9, Akt, and PI3K [18].

2.6. Dysregulated Metabolism

Altering energy metabolism has been confirmed to be a cancer-associated trait, which involves the stimulation of many oncogenes and mutated suppressor genes [17]. In order to increase glucose uptake and lactate production, several glycolytic enzymes are activated, including hexokinase 2 (HK2), 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3 (PFKFB3), and pyruvate kinase isoform M2 (PKM2) [16]. In addition, overexpression of other metabolic regulators such as hypoxia-inducible factor 1 (HIF-1) and Myc oncogene was observed in cancer cells [20,21].

2.7. Tumor-Promoting Inflammation

A specific association between chronic inflammation and cancer development has been observed [22,23]. Furthermore, several factors have been identified for their crucial role in stimulating cancer-related inflammation, including cytokines (interleukins, TNF-α, TGF-β, and granulocyte macrophage colony-stimulating factor), chemokines, and transcription factors (NF-kB, STAT3, HIF-1-α) [22].

2.8. Angiogenesis

During the malignancy stage, an “angiogenic switch” is triggered in tumor cells, which involves stimulation of angiogenic factors that mediate vascularization (blood vessels formation) [24]. These new growing blood vessels would supply the dividing cancer cells with oxygen and nutrients, which are essential to sustain cell proliferation [24]. This angiogenesis process is regulated by many transmembrane proteins and pathways, including vascular endothelial growth factor (VEGF), VEGF receptor 2 (VEGFR2), Tie-angiopoietin pathways, platelet-derived growth factor (PDGF), epidermal growth factor (EGF), and hepatocyte growth factor (HGF) [24,25].

2.9. Tissue Invasion and Metastasis

Cancer metastasis is a multi-step process that starts with local invasion of cancer cells into the surrounding tissues. The next step is intravasation into the nearby vessels, extravasation to distant tissues and organs, and finally adaptation to a new microenvironment during which micro-metastases will progress into a secondary tumor [17]. Tumor cell metastasis is known to be initiated by the disruption of cell–cell adhesion, which is comprised of tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomes, and hemidesmosomes [26].

2.10. Immune Evasion

Cancer cells apply different strategies to evade immune surveillance. These include modulating immune checkpoint pathways and recruiting immunosuppressive cells (e.g. regulatory T cells and myeloid-derived suppressor cells). Additional mechanisms involve impairing some elements of the immune system (e.g. suppressing infiltrating CTLs and NK cells by overexpression of TGF-β or other immunosuppressive factors) [17]. Figure 1 summarizes the cancer hallmarks with the main regulating markers.

Nypon, “äkta” C-vitamin mm

av 6 Comments

Nyponsäsongen är äntligen här igen 💕
Så här kommer ett favoritinlägg från början av oktober 2020. Vi har alltså över en månad av denna fantastiska säsong framför oss. Så mycket näring och smak! Så här skrev jag då:

Alltså jag älskar nypon 😍💕 Och då menar jag att äta dem rakt upp och ner – som de är. Väldigt gott och extremt näringsrikt. Jag tycker att bästa säsong är just nu, innan nyponen skrumpnar ihop och trillar av – nu är de mjuka och söta och lättplockade. Att fåglar, sniglar och larver är framme nu i slutet av säsongen är för att de är som sötast och mest näringsrika då.

Näringen i nypon är oustanding. Nyponet räknas som ett av nordens superbär. Det innehåller tolv (!) gånger så mycket C-vitamin som apelsin (Källa: finska livsmedelsdatabasen). Förutom att vara väldigt rikt på C-vitamin, så innehåller det andra antioxidanter i form av olika fytonäringsämnen som lykopen och fenoler.

Många använder nypon för sina leder, inte minst vid artros. Nypon innehåller bl.a. galaktolipider som har en inflammationshämmande och smärtlindrande effekt.

Varför du ska välja matbaserat C-vitamin (wholefoods vitamin C) och INTE ta tillskott av askorbinsyra och liknande kan du läsa om i detta inlägg: https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin och lyssna på i mina podcastavsnitt med Morley Robbins (se podcastregister) Kort sagt så är naturlig C-vitamin mer än askorbinsyra, med sina bioflavonoider och hur det finns i livsmedlet naturligt tillsammans med andra viktiga ämnen, såsom koppar och zink. Askorbinsyra är faktiskt bara en liten del av den C-vitamin du hittar i grönsaker, bär mm.

Visste du förresten att alla sorters nypon är ätbara? Dvs inte bara strandnypon, utan också nyponen från dina vanliga trädgårdsrosor.

Och ja, jag vet att många tycker att det är pilligt med mycket frön och lite fruktkött, men med tanke på hur nypon växer i överflöd kan man ju bara snabbt gnaga av ytterskiktet och sen slänga resten – det är därför nypon äts som bäst direkt från busken enligt mig 😍

Och vill du inte pilla kan du välja ett tillskott av bärpulver eller nyponpulver. Det på bilden är från nyttoteket.se som sponsrade senaste podcastavsnittet (missa inte att använda rabattkod sparre15 )

Mer om nypon https://4health.se/?s=nypon

Studie: Grönsaksrik och mer paleolik kost => mindre inflammation

av Leave a Comment

En ny studie om skillnaderna mellan en västerländsk kost jämfört med en traditionell fiberrik tanzanisk kost visar att den senare leder till mindre produktion av inflammatoriska ämnen i immunsystemet.

Tidigare studier har visat en ny våg av urbanisering i Afrika söder om Sahara, som får allvarliga konsekvenser för hälsa och sjukdomsmönster i området. De viktigaste förändringarna inkluderar högre frekvens av icke-smittsamma sjukdomar (dvs välfärdssjukdomar), vilket med den nya studien nu, åtminstone delvis, kan förklaras med kost.

Denna nya studie tittade på drygt 300 människor i Tanzania, varav en grupp bodde i staden Moshi och hade mer västerländska matvanor och livsstil. Den andra gruppen bor på landsbygden och äter en traditionell kost med hög andel fibrer, frukt och grönsaker.

Resultaten visar att metaboliter i de två gruppernas blod är signifikant olika. Deltagare från landsbygden hade högre nivåer av flavonoider och andra antiinflammatoriska ämnen i blodet. Blodet från personerna i städerna innehöll mer metaboliter från fetter och bearbetade livsmedel.

Att vara stadsbo och äta en mer västerländsk kost var associerat med inflammation (en proinflammatorisk immunfenotyp). Serum från stadsbor framkallade omprogrammering av immunceller med högre tumörnekrosfaktorproduktion (TNF, tumor necrosis factor, en proinflammatorisk signal/cytokin).

Ur studien:

Sub-Saharan Africa currently experiences an unprecedented wave of urbanization, which has important consequences for health and disease patterns. This study aimed to investigate and integrate the immune and metabolic consequences of rural or urban lifestyles and the role of nutritional changes associated with urban living. In a cohort of 323 healthy Tanzanians, urban as compared to rural living was associated with a pro-inflammatory immune phenotype, both at the transcript and protein levels. We identified different food-derived and endogenous circulating metabolites accounting for these differences. Serum from urban dwellers induced reprogramming of innate immune cells with higher tumor necrosis factor production upon microbial re-stimulation in an in vitro model of trained immunity. These data demonstrate important shifts toward an inflammatory phenotype associated with an urban lifestyle and provide new insights into the underlying dietary and metabolic factors, which may affect disease epidemiology in sub-Sahara African countries.

https://www.nature.com/articles/s41590-021-00867-8

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0305750X13002258

https://jhpn.biomedcentral.com/articles/10.1186/s41043-018-0152-2

Vi behöver mer jod!

av 56 Comments

Jodtillskott eller inte?

Det diskuteras mycket huruvida man bör ta jod eller inte. Och särskilt gäller detta vid sköldkörtelsjukdomar. Jod har fått oförtjänt dåligt rykte i samband med sköldkörtelsjukdom. Det handlar dock inte om att det inte finns ett behov av jod i dessa personer – bara att det gäller att göra saker i rätt ordning och på rätt sätt.

Jod kommer nämligen dels med stor sannolikhet att sätta igång en detoxreaktion, och dels behöver din kropp ett antal andra ämnen som samverkar med jod för att klara av större doser jodtillskott.

Faktiskt så botade man struma i Kina redan för 3000 år sedan genom att ge jodrika alger.

Det finns många världen runt som vittnar om fantastiska hälsofördelar med stora doser jod hela tiden. De följer något som ofta kallas för jodprotokollet (kommer till detta strax). Personligen är jag lite mer försiktig, men tror att det är bra att ta lite större doser periodvis för att låta kroppen fylla på med jod och göra sig av med halogener som brom och fluor. Och däremellan använda relativt stora mängder av matbaserade produkter i form av kelp och andra alger. Och för den som drabbas av sjukdom, som t.ex. bröstcancer, kan det vara värt att testa större doser både invärtes och utvärtes.

De tillskott jag skriver om i inlägget går bl.a. att hitta här: https://www.naturshopen.se/halsa-kosttillskott/anvandningsomrade/jodprotokollet (uppdatering: rabattkod sparre ger rabatt hos Naturshopen)

Varför behöver du jod?

Kort sagt – jod är viktigt för många av kroppens funktioner, vilket jag kommer till. Och problemet är dels att vi har för lite jod i vår mat och dels att det finns toxiner som konkurrerar med jod i kroppen. Jag kommer även till detta.

Av det jod som finns i kroppen finns största delen i sköldkörteln och i musklerna. Dessutom finns det i hud och skelett samt i organ som äggstockar, bröstkörtlar, prostata och nervsystem. Kroppen har inget direkt sätt att återuppta eller lagra jod på. Därför är tillräcklig tillförsel viktig.

Jod ingår i våra sköldkörtelhormoner, kroppens “gaspedal”, men är nödvändigt för en korrekt funktion av många av kroppens organ och vävnader, inklusive bröst, bukspottkörtel, hjärna mm. Musklerna och hjärnan behöver jod. Normal funktion av hormoner i kroppen kräver jod.

Jodbrist kan leda till diverse symtom, inklusive hjärndimma, fibromyalgi, fibrocystiska bröst, hypotyreos och mycket annat. Några studier har visat att jodbrist leder till en högre risk att utveckla olika cancerformer, särskilt bröst-, prostata- och äggstockscancer. Och cancerpatienter har ofta allvarlig jodbrist. En del av mina klienter får också besvär med insomning (sömnen alltså) vid jodbrist.

Jod kan även användas mot infektioner, inklusive virusinfektioner. Den som har djur känner ofta till att man använder antiseptiska salvor med jod på sår etc.

Jodbrist anses vara den främsta anledningen till att man får sköldkörtelbesvär som hypotyreos, och möjligen även hypertyreos. Men det verkar vara involverat i många andra sjukdomstillstånd, vilka jag kommer till nedan.

De flesta har jodbrist (bortsett från människor som bor i Japan, och möjligen även på Island). Dr Guy Abrahams, en ledande forskare på jod, anser att ett dagligt intag för att försörja hela kroppen bör vara 13 mg per dag för kvinnor. Enligt honom behöver sköldkörteln 6 mg, brösten 5 mg och övriga kroppen 2 mg. Detta är alltså långt över rekommenderat dagligt intag, RDI, vilket ligger på 150 mikrogram per dag. (1000 mcg = 1 mg)

Hur var det med toxiner då?

Jo, giftiga halider / halogener, inklusive fluor, men inte minst brom, har en liknande struktur som jod. Dessa ämnen kan därför hindra jod i kroppen. Det tar helt enkelt jodets plats.

Tillskott av jod kan fylla på med jod samtidigt som det hjälper kroppen att göra sig av med gifter.

Jod, fluor, brom och klor tillhör samma grupp i periodiska systemet – de är alla halogener. De är alltså väldigt lika varandra, vilket gör att fluor, brom och klor fäster på de receptorer på cellerna som är avsedda för jod. Om man då samtidigt får i sig för lite jod, så får de funktioner i kroppen som kräver jod sämre funktion, inte minst gäller detta sköldkörteln, vars hormoner byggs av jod.

Jag har skrivit en del tidigare om problem med fluor (https://4health.se/?s=fluor). Hur det kan påverka sköldkörtelns funktion, att det kan vara kopplat till cancer och ha effekter på hjärnans utveckling. Fluor verkar även kunna orsaka inflammationer i leder, med symptom som vid många reumatiska sjukdomar.

Men brom / bromid verkar vara den allra största boven i dramat.

Brom används som flamskyddsmedel i och på många föremål du stöter på i din vardag. Dessa inkluderar bl.a. möbler, madrasser, kläder, mattor, datorer, mobiltelefoner och bilar. Brom kan till och med finnas i mat, i vissa bakverk som innehåller bromerat mjöl eller en del vegetabilisk olja samt citrusbaserad läsk. I många år användes det i form av metylbromid som bekämpningsmedel på jordgubbar.

Jod är nödvändigt för något som kallas P53, en så kallad tumour supressing gene. Utan jod (och selen) har vi därför inte optimal funktion när det gäller att eliminera cancerceller och andra abnormala celler från kroppen.

Att tillföra jod i tillräcklig mängd gör att vi kan avgifta kroppen/cellerna från fluor, brom och klor. Det kan även vara till hjälp när kroppen gör sig av med andra gifter, tex kvicksilver.

Brom i kroppen -och även vid avgiftning av brom – kan ge en rad symtom; allt från ryckningar i ögonlock, domningar, stickningar till nedstämdhet och oro. Det kan ge hudutslag och reaktioner, håravfall, ledvärk, metallisk smak eller torr mun, rinnande näsa, konstig känsla när man sväljer, konstig kroppslukt (i svett, urin mm, grekiskans bromos betyder stank), drömmar mm.

Jod som skydd mot sjukdom

Jod verkar särskilt intressant vid cancer, inte minst bröstcancer. I en studie från 2017 tittade forskare på urinhalter av jod hos patienter med olika former av cancer. De flesta av cancerpatienterna led av allvarlig jodbrist. 88% led av grav jodbrist, jodkoncentrationer i urin som är mindre än 20 μg/L. Och av resterande patienter hade de flesta måttlig eller mild jodbrist (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28441792/).

Jodbrist associeras särskilt med ökad risk för cancertyper som har receptorer för sköldkörtelhormoner. Detta inkluderar t.ex. bröstcancer, sköldkörtelcancer och magcancer. Ökat jodintag i områden med jodbrist minskar fall av magcancer.

Tillförsel av jod kan öka programmerad celldöd (apoptos) i bröstcancerceller (50 mg jod per dag) och även i prostatacancerceller.

En studie från 2003 visade att jod även fick lungcancerceller att genomgå programmerad celldöd (apoptos) (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12941836/)

I länder med högt intag av jod i maten, som i Japan och på Island, är det färre som drabbas av struma (förstorad sköldkörtel) och bröstcancer. I Japan är jodkonsumtionen 13,8 milligram per dag (jämfört med RDI på 150 mikrogram, som verkar vara långt ifrån optimalt).

Jodbrist orsakar fibrös vävnad, vilket är vanligast i brösten. Jodbrist har kopplats till fibrocystisk bröstsjukdom, och fibrocystisk vävnad kan omvandlas till normal vävnad av behandling med jod. Jodbrist kan också orsaka cystor på äggstockar.

Brist på jod i magsäckens celler kan leda till brist på saltsyra, vilket gör att man inte aktiverar matsmältningsenzymer, inte bryter ner maten och därmed får sämre näringsupptag. Detta kan dessutom göra att mat ligger för länge i tarmen, vilket kan ge tillväxt av oönskade mikrober eller SIBO/ IBS. Saltsyran behövs dessutom som skydd mot patogener. (https://4health.se/188-magsyra-och-sanningen-om-sura-uppstotningar ) Jod ger skydd mot bakterietillväxt i mage/tarm, såsom mot bakterien Helicobacter pylori.

Jod kan dessutom minska behovet av insulin hos diabetespatienter.

Jag återkommer till just bröstcancer eftersom jod verkar vara extra viktigt för att förebygga detta. Jod har visat sig vara effektivt vid både förebyggande och behandling av bröstcancer.

Studier visar att jodbrist ökar risk för bröstcancer. Jod har en antiproliferativ effekt på bröstcancerceller (vilket betyder att cancerceller inte förökar sig). Det verkar även antiinflammatoriskt och hjälper med apoptos (programmerad celldöd hos skadade celler).…”its probable role in prevention of cancers through its antioxidant, antiinflammatory, prodifferentiating, and proapoptotic effects. This is particularly evident with stomach and breast cancers but may be relevant for many other cancers that have yet to be substantially studied”

Dr David Brownstein, känd jodexpert som också är läkare och forskare, beskriver i sin bok ett antal fallstudier där kvinnor med bröstcancer blev cancerfria genom att ta tillskott av jod. Kvinnorna tog 50 mg jod dagligen (väldigt hög dos), och alla blev senare friskförklarade. Jag har också hört om fallstudier där man framgångsrikt applicerar jod även utvärtes på brösten, samtidigt som man tar det oralt, som tillskott.

Det rekommenderade dagliga intaget för jod är alltså bara 150 mikrogram (mcg). Små mängder jod tillsätts ofta till vanligt bordsalt för att säkerställa att vi får i oss denna mängd. Men det finns läkare och forskare som menar att denna mängd jod är för låg. Inte minst för att skydda mot sjukdomar som cancer. Och dessutom verkar inte den form du får i dig via jodiserat salt vara den bästa.

Dr. Guy Abraham skriver i sin bok att jod kan konsumeras säkert i nivåer upp till 100 000 gånger högre än RDI…

Att ta jod i terapeutisk dos på minst 12,5 mg dagligen kan förhindra och till och med vända olika sjukdomstillstånd, enligt Dr Abraham , Dr Brownstein mfl. Dessa inkluderar hypotyreoidism (underfunktion i sköldkörteln), fibrocystisk sjukdom, diabetes, migrän, bröstnoduler, cystor, fibromyalgi mm.

Jod i maten

Jod finns rikligt i tång, fisk och skaldjur, dvs livsmedel från havet. Bortsett från i länder som Japan, där man får i sig 10-15 mg jod dagligen (milligram är alltså 1000 ggr så mycket som mikrogram, mcg) så konsumerar vi väldigt lite av dessa livsmedel och får också i oss väldigt små mängder jod. Lägg till detta att vi också utsätts för gifter som hindrar det lilla jod vi faktiskt får i oss.

Tillskott av jod och att ta jod på rätt sätt (jodprotokollet)

Om du bestämmer dig för att ta tillskott av jod, så var noga med att välja rätt sorts jod. Använd inte lösningar som är avsedda för utvärtes bruk, och välj jod som innehåller både jodid och jod. Förklarar mer snart.

Det viktigaste när du tar tillskott av jod är att du samtidigt tar selen och använder rikligt av oraffinerat salt.

En anledning till att man avråder från jod vid autoimmun sköldkörtelsjukdom är att det finns studier som tittat på effekten av jodiseringen av salt i delar av världen där man har jodbrist. Efter att man jodiserat saltet, så har man kunnat se en ökning av fall med Hashimotos. I dessa länder har man dock även selenbrist. Selen är mycket viktigt för sköldkörteln, för produktionen av sköldkörtelhormon och omvandlingen mellan sköldkörtelhormonerna T4 och T3.

En bra form av selen är den på bilden, Se-Methyl L-Selenocysteine (Finns t.ex. här https://www.naturshopen.se/life-extension-se-methyl-l-selenocysteine) . Du bör också använda ett oraffinerat havssalt. Förutom alla andra viktiga effekter av salt, så hjälper saltet kroppen att föra ut de gifter som jod frigör. Gifterna utgörs av framförallt av halogener som brom och fluor. Det vita havssalt du köper i matvaruaffären är raffinerat. Oraffinerat grått salt är tex Celtic som på bilden (Finns t.ex. här: https://www.naturshopen.se/celtic-havssalt-grovmalet-454-gram ) . Börja gärna att använda selen och salt ett par veckor innan du inför jodtillskott.

Du bör också ta magnesium som tillskott (detta är ett av få tillskott “alla” bör ta, lyssna på mina podcastavsnitt med Morley Robbins för mer information. Börja med 218: https://4health.se/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1 ).
(Här finns bra former: https://www.naturshopen.se/catalogsearch/result/?q=magnesium )

C-vitamin är ett annat ämne som är viktigt vid användning av jod. Personligen rekommenderar jag inte askorbinsyra i någon form för långvarigt bruk (dvs inte heller syraneutral askorbat eller liposomalt C-vitamin, vilka alla är former av askorbinsyra). Det bästa är att ta matbaserat tillskott av C-vitamin (som det på bilden): https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin
(Finns t.ex. här: https://www.naturshopen.se/dr-wolz-acerola-vitamin-c-citrusflavonoider)

B-vitaminer är också viktiga. Ät mycket inälvsmat som lever och mörkgröna grönsaker.

Jod bör man sedan använda som en kombination av jod och jodid i så kallad Lugols lösning. (Finns t.ex. här: https://www.naturshopen.se/lugols-solution-30ml)

En del rekommenderar att börja direkt med 2 droppar, vilket motsvarar 12,5 mg totalt jod (jod+jodid). Man menar att för lite jod kan ge en negativ reaktion. Cellerna i sköldkörteln klarar att producera hormoner med mycket mindre mängd jod, men att cellerna i andra organ måste ha ytterligare jod för att även kunna producera jodlipider, som används för allt från celldelning till skydd mot inflammation och cancer. Notera att RDI endast ligger på 150 mcg. Detta är dock som sagt troligtvis långt från optimalt intag och långt under de doser man får i sig hela livet i länder som tex Japan. Kontentan är i alla fall att jodupptag/intag upp till en viss dos går främst till sköldkörteln. Vid högre doser går jodet till övriga depåer, som t.ex. bröst.

När jag tar jod tar jag det med dagens första mål mat. 1-2 droppar blandat med lite vatten. Med mat för att det är lite skarpt för magen. På förmiddagen för att det kan ha en uppiggande effekt. En del rekommenderar också att man inte tar sitt C-vitamin och andra antioxidanter vid samma tidpunkt som jod. Man menar att det reagerar med elementärt jod så att allt jod omvandlas till jodid. Kroppen behöver båda formerna. Jodid för sköldkörteln, jod för bröst och organ.

En del trappar upp jod gradvis ända upp till 50 mg per dag. Jag är själv försiktig med kontinuerlig användning av sådana megadoser, men anekdoter visar att det hjälpt bl.a. bröstcancerpatienter, MS-patienter och sköldkörtelpatienter. Vid bröstcancer kan det även vara värt att använda jod i form av Lugol’s lösning utvärtes på brösten.

Vill man använda jod mot allvarlig tarminfektion som salmonella har jag hört att man kan använda Lugols så här: sex droppar Lugols jod i ett halvt glas vatten fyra gånger om dagen, efter måltid och vid läggdags i 3 dagar, sedan efter behov.

Om du upplever reaktioner när du tar jod så beror det med stor sannolikt på den kraftiga detox-effekt jod har – inte minst när det gäller brom. Dessutom är det antimikrobiellt och kan ge “die-off” symtom om du har elakingar i din tarm (dysbios med överväxt av sämre bakterier eller jästsvamp som candida). Du kan då minska intaget av jod eller pulsdosera, dvs pausa jodet ett par dagar ibland men dessa dagar fortsätta med salt, selen mm; så att kroppen och levern hinner med. Du kan då också använda dig av något som kallas för Salt Loading Protocol / saltbelastningsprotokollet:

  • Utför saltprotokollet om du upplever avgiftningssymptom med jodtillskott. Använd i upp till 3 dagar. Fortsätter symtomen så minska mängden jod.
  • Ta 1/2 tsk oraffinerat salt, tex Celtic, i 1/2 glas varmt/ ljummet vatten. Drick detta följt av ett stort glas vatten.
    Upprepa vid behov. Upp till var 30-45 minuter tills du kissar.
  • Saltet binder till bromiden och hjälper kroppen att transportera ut den via njurarna.

Bästa livsmedelskällorna för jod är mat från havet i form av alger, skaldjur och fisk. Kombu, arame, dulse och kelp. Fisk som kolja, vittling och sill.

Är du mer intresserad av jod så kan du titta på det arbete som Dr David Brownstein gör. Även boken “Iodine Crisis” av Lynne Farrow är läsvärd.

Mer om Lugols lösning

Saxat ur en artikel om just Lugols jodlösning i Läkartidningen av Jan Calissendorff, överläkare, kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset:

En fransk läkare och hans användbara lösning

Arbetet med en vetenskaplig artikel om »Lugols lösning« gav endokrinologen Jan Calissendorff anledning att intressera sig för läkaren bakom en 1800-talsuppfinning som visar sig ha flera användningsområden än i dag.

Jean Guillaume August Lugol (1786–1851) …. Han tog läkarexamen i Paris 1812, och verkade där som läkare på Hôpital Saint-Louis från 1819 till sin död.

Hans stora intresse var skrofler, en samlingsterm för tuberkulös lymfkörtelförstoring, ….. Skrofler var i många år känt som »den kungliga sjukdomen«, eftersom de som led av den sades kunna bli botade av en kunglig beröring.

Lugol har mest låtit tala om sig för den jodlösning han sammanställde mot skro­fler, vid en tid långt före bakteriologins framväxt …

Den jodlösning som Lugol sammanställde består av 5 procent jod, 10 procent kaliumjodid och destillerat vatten. Effekten mot tuberkulos blev en besvikelse. Lösningen har därefter använts – och används – i en rad olika sammanhang. Den fungerar inom antiseptiken, dels i tvättdukar, dels inom dentalvården.

Inför vävnadsprov av misstänkt malignitet har lösningen också använts. Om preparat från esofagus blir ofärgat av Lugols lösning talar det för ett område med skivepitelcancer; dysplasi färgar till liten del. Vid båda tillstånden ses skarp gräns mot omgivande frisk vävnad. Demarkationsgränsen beror på abrupt eller gradvis skillnad i glykogeninnehållande friska celler jämfört med celler som inte innehåller glykogen.

Ett liknande användningsområde är gynekologin. Även här används färgning av abnormt epitel i vagina och cervix diagnostiskt, Schillers test. Normalt epitel i denna region innehåller glykogen och färgas mörkbrunt av jodlösning. Abnormt epitel innehåller inte glykogen och något färg­omslag ses inte, och områden utan färgomslag kan väljas för vävnadsprov. Testet är inte specifikt eftersom även inflammation, ulcerationer och keratotiska lesioner kan sakna färgomslag.

Inom endokrinologin och endokrinkirurgin används fortfarande Lugols lösning. Det stora jodinnehållet medför att jod tas upp i tyreoidea. Hos patienter med hypertyreos på bas av Graves sjukdom medför det paradoxalt en övergående hämning av hormonsyntes, Wolff–Chaikoff-effekten. Hos patienter med nodulär struma kan tvärtom hypertyreos utvecklas då körteln laddas med jod. Redan på 1920-talet introducerades behandling med Lugols lösning inför tyreoidektomi vid Graves sjukdom. Komplikationer minskade påtagligt. Detta blev standard fram till introduktionen av tyreostatika vilket nu ofta är första behandling vid Graves sjukdom, både som möjlig bot och som förbehandling inför operation. Även radiojodterapins introduktion har minskat användningen av Lugols lösning. Internationellt används jod mer; i amerikanska riktlinjer rekommenderas förbehandling med Lugols lösning inför operation av Graves sjukdom, men vetenskapliga evidens för detta är ifrågasatta. 

Anekdotiskt har kirurger talat sig varma för att det är lättare att operera pati­enter som är förbehandlade med Lugols lösning. Det finns nu också stöd för att blödningar blir mindre. Mekanismen på kärlsidan har föreslagits vara via minskad angiogenes och minskat blodflöde via minskade nivåer av IL-16 och VEGF, som båda reduceras signifikant av Lugols lösning. Exakt hur detta hänger ihop är ännu oklart, snart 200 år efter det att monsieur Lugol blandade ihop sin lösning.

https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2017/11/en-fransk-lakare-och-hans-anvandbara-losning/

Med textbidrag från bl.a. Leif Kring

Kost med flavanoler (växtämne) kan hålla ditt blodtryck lågt

av Leave a Comment

Flavan-3-ols, även kallat flavanoler, är en sorts flavaonoid som bl.a. finns i äpplen, bär, te och nötter. Ämnena är associerade med ett lägre och hälsosammare blodtryck, enligt en ny stor brittisk studie. 

Studien analyserade sambandet mellan blodtryck och flavan-3-ols, en delgrupp av flavonoider. Flavonoider är en sorts fytonäringsämnen, bioaktiva ämnen med antioxiderande egenskaper. De finns framförallt i färgglada växter, såsom i bär, te, frukt och grönsaker. Särskilt mycket hittar du i lök, grönkål, druvor, te (tex grönt te), bär och tomater.

Effekten var tydligare hos deltagare med högt blodtryck, och också starkare hos kvinnor.

Tänk dock på att störst effekt på blodtrycket brukar man få av att dra ner på kolhydrater och stress, se tidigare inlägg via taggen https://4health.se/tag/blodtryck

Trots att detta är en observationsstudie, så är det en som är gjord på ett vettigt sätt. Istället för att deltagarna själva rapporterat in vad de äter, så har forskarna mätt nivåer av flavon-3-ols i deltagarnas blod. Och det handlar om 25 000 personer… Dvs en mycket stor studie.

Intressant nog jämförde även forskarna det uppmätta blodvärdet med sju dagars matdagböcker sammanställda av deltagarna. Och som forskarna själv uttrycker det “the idea that we have sort of standardised food, which we can then use from a food diary or food questionnaire to estimate how much flavan-3-ol most people consume, turned out to be more wishful thinking.”
I studien fann forskarna praktiskt taget ingen enhetlighet mellan det uppskattade flavan-3-olintaget baserat på blodprover och de sju dagars matdagböckerna. Möjligen även ett tecken på hur värdelösa studier baserade på uppskattat intag kan vara…

Tilläggas ska också att en av studiens finansiärer är godisföretaget Mars… (sånt är ju viktigt att hålla koll på)

Ur studien:
“Flavan-3-ols are a group of bioactive compounds that have been shown to improve vascular function in intervention studies. They are therefore of great interest for the development of dietary recommendation for the prevention of cardio-vascular diseases. However, there are currently no reliable data from observational studies, as the high variability in the flavan-3-ol content of food makes it difficult to estimate actual intake without nutritional biomarkers. In this study, we investigated cross-sectional associations between biomarker-estimated flavan-3-ol intake and blood pressure and other CVD risk markers, as well as longitudinal associations with CVD risk in 25,618 participants of the European Prospective Investigation into Cancer (EPIC) Norfolk cohort. High flavan-3-ol intake, achievable as part of an habitual diet, was associated with a significantly lower systolic blood pressure (− 1.9 (− 2.7; − 1.1) mmHg in men and − 2.5 (− 3.3; − 1.8) mmHg in women; lowest vs highest decile of biomarker), comparable to adherence to a Mediterranean Diet or moderate salt reduction. Subgroup analyses showed that hypertensive participants had stronger inverse association between flavan-3-ol biomarker and systolic blood pressure when compared to normotensive participants. Flavanol intake could therefore have a role in the maintenance of cardiovascular health on a population scale.”

Mer om blodtryck via taggen https://4health.se/tag/blodtryck

https://www.nature.com/articles/s41598-020-74863-7

https://www.theguardian.com/science/2020/oct/21/diets-rich-in-tea-berries-and-apples-could-lower-blood-pressure-study

Näring och träning för lyckat operationsresultat (1/2)

av Leave a Comment

En operation ställer krav på kroppens läkningsförmåga. Med hjälp av en formtoppning innan operationen och rätt näring under återuppbyggnaden efteråt är vi bättre rustade för att få bästa möjliga utfall av ett ingrepp. 

Det här är ett gästinlägg, skrivet av Katarina Fornander, som jag också kommer att intervjua i podcasten på temat Läka från Graves, stress och utmattning. Vill du skriva? Läs mer här: https://4health.se/vill-du-skriva-gastinlagg

Miljontals operationer utförs i Sverige varje år. Vid en operation spelar näring och fysisk aktivitet en stor roll för hur resultatet blir.

Uppbyggande period innan operation

Egentligen börjar en lyckad operation flera månader innan dagen för själva ingreppet. Den här perioden är den viktigaste för ett bra operationsresultat. Det handlar om att med hjälp av träning och rätt näring bygga upp vävnaden som ska opereras. Det kan handla om muskler, senor, ligament, brosk eller skelett. Det är även viktigt att förbättra kondition och blodcirkulation för att främja läkningen. 

För att bygga upp vävnad krävs ett överskott på näring och energi. Fråga främst fysioterapeuten efter och råd kring hur du kan förbereda dig fysiskt för operationen. För några av våra vanligaste ingrepp, artrosoperationer gäller exempelvis konditionsträning där pulsen går upp 3 ggr/vecka plus styrketräning. Detta kan dessutom ställa krav på att du äter mer än du brukar. Se till att du äter tillräckliga mängder protein för att vara i så kallad anabol fas där vävnader kan bli starkare och växa. 

Stärkta vävnader ger försprång

Vilka näringsämnen det finns extra behov av beror på vilken typ av vävnad ingreppet görs i. Till exempel vid operationer där ingrepp görs i benet, är det viktigt att tillföra de näringsämnen som vanligtvis rekommenderas för benuppbyggnad (1). 

Fokus på muskeluppbyggnad i den här fasen ger ett försprång vid återhämtning efter operation. En grupp äldre män som till frukost fick ett tillskott av vitamin-d, vassleprotein med extra leucin visade sig efter sex veckor ha ökat sin muskelmassa. Leucin är en grenad aminosyra (BCAA) som anses vara den viktigaste för proteinsyntesen och därigenom muskeluppbyggnad (2). Vill du inte använda dig av mjölkbaserat protein som vassle kan man använda andra lättillgängliga källor till aminosyror och BCAA i bra balans. Exempelvis äggvita är proteinrik och har till och med större mängd BCAA än vassle. Ärtprotein i form av proteinpulver bidrar med lättillgängliga aminosyror och har även det hög andel BCAA (3). Var noga med att efter träning tillföra lättillgängligt protein och BCAA när kroppen bildar som mest muskelmassa. 

Öka uppbyggande hormoner

För att kunna tillgodogöra dig träning och öka uppbyggnad är testosteron ett avgörande hormon. Precis lika viktigt för kvinnor som för män. Styrketräning av de stora muskelgrupperna ökar i sig testosteron men i de fall man konstaterat brist på testosteron eller har behov av ytterligare sätt att öka nivåerna finns flera alternativ. Tribulus terrestis är en växt som i studier visat sig öka testosteonnivåer hos kvinnor såväl som hos män (4) (5). Annat som kan öka testosteron är: vitamin-D (6), bockhornsklöver (7), ingefära (8), ashwagandha (9). Asparaginsyra (10) och zink (11) verkar endast vara effektivt för individer med konstaterat låga nivåer av testosteron. Minska stress för att avlasta behovet av kortisol. Hög kortisolproduktion kan annars ”stjäla” förstadierna till könshormoner varför de uppbyggande östrogen och testosteron minskar.

Celltillväxt och cellregeneration, inklusive muskel- och benuppbyggnad samt bindvävsbildning genom ökad kollagenproduktion, främjas av tillväxthormon (12). Aminosyran Arginin ökar frisättningen av tillväxthormon i vila. Ta dock inte tillskott av arginin i samband med träning då det istället hämmar den ökning av tillväxthormon som vanligtvis ses vid träning (13). Att fasta har visat sig amplifiera den normala dygnsvariationen av tillväxthormon (14) med högre utsöndring än vanligt under tidiga sömnen och på morgonen. Personerna i den aktuella studien fastade i 24 timmar, men det är möjligt att även kortare fasta som exempelvis 12:12 är effektivt, eftersom även kortare fasta minskar insulinnivåerna vilket är positivt för tillväxthormonutsöndring (15). 

Bättre blodcirkulation ger mer näring till vävnaden

En bra blodcirkulation är avgörande för läkning bland annat genom att transportera näringsämnen och avlägsna slaggprodukter. Kväveoxid ökar blodflödet och syreupptaget i vävnader i rörelse men även i vila (16). Aktiviteten hos enzymet som tillverkar kväveoxid, kväveoxidsyntas, ökar vid träning (17). Kväveoxid som tillförs via kost, till exempel i form av rödbetor, eller tillskott är också effektivt för att höja nivåerna (18). De näringsämnen som vanligtvis rekommenderas för bra hjärt-kärlhälsa som kalium, magnesium, omega-3 och 9, vitamin-C med flera håller blodtrycket lågt och ökar blodcirkulationen i de minsta kärlen (19). Flavonoider som finns i frukt och grönt men även te och mörk choklad är också kända för att påverka kärlhälsan positivt (20).

Åtgärder veckorna innan operation

Basen för näring som främjar ett lyckat operationsresultat är anti-inflammatorisk kost. Läkare rekommenderar att minst en vecka före operationen vara extra noga med att äta anti-inflammatorisk kost med betoning på grönsaker och utesluta processad mat (21). Personen bör alltid diskutera eventuella tillskott med kirurgen utifrån möjligheten att de kan påverka blödningsrisk eller anestesin. Vila från träning två till tre dagar innan operation för att få en formtoppning till operationsdagen. 

Imorgon kommer del 2 av detta inlägg. Du hittar det här https://4health.se/operationsresultat-2 .

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist och författare inom medicin och hälsa. Hon har skrivit böckerna ”Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost” och ”Efter Graves – Din väg till läkning”.

Referenser

1. Nichols E, O. N. Patient preferences for nutritional supplementation to improve fracture healing: a discrete choice experiment. BMJ Open. (2018 Apr 12;8(4):e019685.).

2. Chanet A, V. S. Supplementing Breakfast with a Vitamin D and Leucine-Enriched Whey Protein Medical Nutrition Drink Enhances Postprandial Muscle Protein Synthesis and Muscle Mass in Healthy Older Men. Journal of Nutrition. (2017 Dec;147(12):2262-2271)

3. https://www.menshealth.com/nutrition/g19543134/eric-ripert-fish/

4. Salgado RM, M.-S. M. Effect of oral administration of Tribulus terrestris extract on semen quality and body fat index of infertile men. Andrologia. 2017 Jun;49(5). 

5. Vale FBC, Z. D. Efficacy of Tribulus Terrestris for the treatment of premenopausal women with hypoactive sexual desire disorder: a randomized double-blinded, placebo-controlled trial. Gynecol Endocrinol. 2018 May;34(5):442-445. 

6. Pilz S, F. S.-P. Effect of vitamin D supplementation on testosterone levels in men. Horm Metab Res. 2011 Mar;43(3):223-5.

7. Wilborn C, T. L. Effects of a purported aromatase and 5α-reductase inhibitor on hormone profiles in college-age men. Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2010 Dec;20(6):457-65. 

8. Waleed A W. S. The effect of Ginger on semen parameters and serum FSH, LH &. https://www.iasj.net/iasj?func=fulltext&aId=71548.

9. Wankhede S, L. D. Examining the effect of Withania somnifera supplementation on muscle strength and recovery: a randomized controlled trial. J Int Soc Sports Nutr. 2015 Nov 25;12:43. 

10. Topo E, Soricelli A, D’Aniello A, Ronsini S, D’Aniello G. Reprod Biol Endocrinol. 2009 Oct 27;7:120.

11. Netter A, H. R. Effect of zinc administration on plasma testosterone, dihydrotestosterone, and sperm count. Arch Androl. 1981 Aug;7(1):69-73. 

10. Jørgensen PH, A. T.  Growth hormone influences collagen deposition and mechanical strength of intact rat skin. A dose-response study. Acta Endocrinol (Copenh). 1989 Jun;120(6):767-72. 

12. JA1., K Growth hormone, arginine and exercise. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2008 Jan;11(1):50-4. 

13 K Y Ho, J. D. Fasting enhances growth hormone secretion and amplifies the complex rhythms of growth hormone secretion in man. J Clin Invest. 1988 Apr; 81(4): 968–975. 

14. Hansen AP, J. K. (u.d.). Diurnal patterns of blood glucose, serum free fatty acids, insulin, glucagon and growth hormone in normals and juvenile diabetics. Diabetologia. 1970 Feb;6(1):27-33. 

15. Heinonen I, S. B. Skeletal muscle blood flow and oxygen uptake at rest and during exercise in humans: a pet study with nitric oxide and cyclooxygenase inhibition. (Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2011 Apr;300(4):H1510-7).

16. Roberts CK, B. R. Acute exercise increases nitric oxide(Am J Physiol. 1999 Aug;277(2 Pt 1):E390-4.). 

17. Coggan AR, P. L.. Dietary Nitrate and Skeletal Muscle Contractile Function in Heart Failure. (Curr Heart Fail Rep. 2016 Aug;13(4):158-65.)

18. M1., H. The role of nutrition and nutraceutical supplements in the treatment of hypertension. (World J Cardiol. 2014 Feb 26;6(2):38-66).

19. Clark JL, Z. P Efficacy of flavonoids in the management of high blood pressure. . (Nutr Rev. 2015 Dec;73(12):799-822).

20. Agren MS1, J. L. Matrix metalloproteinase 9 level predicts optimal collagen deposition during early wound repair in humans. Br J Surg. 1998 Jan;85(1):68-71. 

21. https://health.clevelandclinic.org/scheduled-for-surgery-how-to-go-in-strong-ready/

22. Ganguly K, S. S. Induction of matrix metalloproteinase-9 and -3 in nonsteroidal anti-inflammatory drug-induced acute gastric ulcers in mice: regulation by melatonin. J Pineal Res. 2009 Aug;47(1):43-55. .

23. Albaugh VL, M. K. Proline Precursors and Collagen Synthesis: Biochemical Challenges of Nutrient Supplementation and Wound Healing. J Nutr. 2017 Nov;147(11):2011-2017. .

24. Yue C1, Tian W, Wang W, Huang Q, Zhao R, Zhao Y, Li Q, Li J. Am Surg. 2013 May;79(5):506-13. 

25. Niitsu M, I. D. Effects of combination of whey protein intake and rehabilitation on muscle strength and daily movements in patients with hip fracture in the early postoperative period. Clin Nutr. 2016 Aug;35(4):943-9. 

26. http://www.tbo.com/health/nutrition-after-surgery-what-you-need-to-know-for-a-speedy-recovery-20130831/

27. Boyera N, G. I. Effect of vitamin C and its derivatives on collagen synthesis and cross-linking by normal human fibroblasts. Int J Cosmet Sci. 1998 Jun;20(3):151-8. 

Tack till Joel Hagberg, sjukgymnast med mångårig erfarenhet av rehabilitering vid operation, för bidrag med fackkunskaper. 

Örtkunskap: Samurajernas favoritväxt ger ökad livslängd

av 5 Comments

Den japanska läkeväxten ashitaba var samurajernas favorit. Ny forskning visar att den innehåller ett ämne som hjälper celler att föryngra sig – cellerna får ett längre liv.  Ämnet, som är en typ av flavonoider, läker celler och gör att de lever längre.

Ashitaba är en omhuldad japansk läkeväxt som sägs ha varit samurajernas favorit. Den säljs som naturläkemedel över hela världen utan att man har kunnat påvisa att den har någon effekt på människor. Den nya studien har gjorts på maskar och flugor.

En forskargrupp vid universitetet i österrikiska Graz har nu visat att ashitaba innehåller en hög andel av en typ av flavonoider. Det är ett färgämne i växten.

Sen tidigare är det känt att flavonoider sätter igång kroppens så kallade autofagi som är kopplad till ökad livslängd. Upptäckten av autofagi belönades med nobelpriset i medicin 2016 och jag har skrivit en hel del om vad det är (https://4health.se/?s=autofagi). Autofagi är en naturlig återvinningsprocess i celler. Gammalt material bryts ner och kan sedan användas för att göra nya ämnen som cellen behöver. Att hjälpa cellernas återvinningsprocesser på traven har också visat sig motverka sjukdomar som Parkinsons och Alzheimer.

De österrikiska forskarna kunde visa att deras försöksdjur, spolmaskar och bananflugor, fick 20 procent ökad livslängd när de behandlades med de här flavonoiderna. De gav också en grupp möss samma substans och det ökade skyddet mot de vävnadsskador mössen fått efter en hjärtinfarkt.

Dock har de substanser som används i de här undersökningarna en väldigt hög koncentration. Man skulle behöva äta väldigt många blad av ashitaba för att komma upp i samma mängd. Det har också visat sig att kroppens vävnader reagerar olika på autofagi. Det kan vara ett tveeggat svärd. Vid cancerbehandling kan autofagi motverka vissa cancercellers överlevnad medan det i andra typer av cancer kan hjälpa cancercellerna att växa, enligt Sandra Malmgren Hill, cellbiolog vid universitetet i Cambridge.

Forskare har identifierat flera naturliga ämnen som på olika sätt kan öka cellers autofagi. Bl.a.:

  • Resveratrol: Finns bl.a. i röda druvor
  • Trehalos: Sockerart som finns i växter och mikroorganismer
  • Kurkumin: Färgämne i gurkmeja
  • Rapamycin: Används idag i läkemedel efter transplantationer

En annan metod att stimulera cellernas egna autofagi är kalorirestriktion eller fasta.

Läs mer via taggen örter https://4health.se/tag/orter och https://4health.se/?s=autofagi

Ur studien:

“Here we report the identification of the flavonoid 4,4′-dimethoxychalcone (DMC) as a natural compound with anti-ageing properties. External DMC administration extends the lifespan of yeast, worms and flies, decelerates senescence of human cell cultures, and protects mice from prolonged myocardial ischaemia. Concomitantly, DMC induces autophagy, which is essential for its cytoprotective effects from yeast to mice. This pro-autophagic response induces a conserved systemic change in metabolism, operates independently of TORC1 signalling and depends on specific GATA transcription factors. Notably, we identify DMC in the plant Angelica keiskei koidzumi, to which longevity- and health-promoting effects are ascribed in Asian traditional medicine. In summary, we have identified and mechanistically characterised the conserved longevity-promoting effects of a natural anti-ageing drug.”

https://www.nature.com/articles/s41467-019-08555-w

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/japanska-lakevaxten-ashitaba-ger-okad-livslangd

Mat som skyddar mot solskador och UV-strålning

av 2 Comments

Din kost kan faktiskt ändra hur din hud svarar på sol- och UV-exponering. Epidermis (överhuden) är en regenererande barriär som skyddar kroppen från yttre faktorer, inklusive UV-strålning och föroreningar. Med kosten kan du påverka det här.

Att äta livsmedel med rätt näringsämnen skyddar inte bara huden mot solskador, det kan också hjälpa till att läka hud som har bränts. Men självklart bör du alltid vara försiktig när solen är stark. Håll dig i skuggan och skydda dig med kläder, keps eller solhatt.

Här är några näringsämnen och livsmedel som kan ge dig solskyddande effekt:

    1. Bär, grönsaker och annan C-vitaminrik mat
      Solexponering skapar fria radikaler, så C-vitamin skyddar huden mot solskador eftersom det är en antioxidant. Vitamin C hjälper också till att producera kollagen, vårt viktiga protein i stödvävnad – bl.a. i hud. Tänk på att få i dig C-vitamin från mat https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin
      Glöm inte heller att supermaten lever innehåller bra mängder C-vitamin, förutom en hel massa andra solskyddande ämnen som du kan läsa om nedan (och här https://4health.se/158-lar-dig-ata-inalvsmat)
    2. Morötter, sötpotatis, tomat och annan mat rik på karetenoider
      Karotenoider, som betakaroten och lykopen, ger huden antioxidanter som fungerar som skydd mot solstrålar. Kroppen kan till viss del dessutom omvandla fytonutrienten betakaroten till A-vitamin, vilket har visat sig minska brännskador från sol. Betakaroten stimulerar också kroppen att producera melanin som hjälper till att skydda huden mot sol.
      Betakaroten minskar inflammation från solbränna. Karotenoider påverkar genuttryck på cellnivå som kan ge solskyddande egenskaper och mildra solskador.
      Karetenoider är färgämnen som ger grönsaker och frukt röd, orange och gul färg. Tänk dock på att många mörkgröna grönsaker är rika på karetenoider. De döljs under det gröna klorofyllet.
    3. Granatäpple, jordgubbar och annan mat med ellaginsyra
      Ellaginsyra både dämpar fria radikaler och reducerar pigmentering orsakad av solskador.
    4. Antocyaniner i bl.a. svarta vinbär, aubergin, jordgubbar, rödkål och körsbär
      Abtocyaniner är en sorts flavonoider som ger frukter deras röda färg.
      Journal of Agricultural Food Chemistry publicerade en artikel om jordgubbars solskyddande egenskaper. De uppgav att anthocyaninerna i jordgubbar kan vara det som ger dem dess solskyddande egenskaper.
    5. Vatten och vattenrika livsmedel som gurka och vattenmelon
      Undvik att huden blir uttorkad både inifrån och utifrån.
      96% av en gurka är vatten. Gurka hjälper dessutom kroppen att producera kollagen, det huvudsakliga strukturella proteinet i huden. För att dra nytta av gurkan bör skalet också konsumeras. Skalet innehåller kisel som är viktigt för huden. Dessutom innehåller gurka vitamin C, kalium och vitamin K. Vitamin K är viktigt för läkning.
      92% vattenmelon är vatten. Vattenmelon är också rik på näringsämnen som karetenoider, vitamin B6 och C-vitamin – alla viktiga för huden.
    6. EGCG i grönt te
      Grönt te innehåller många läkande ämnen som hjälper kroppen med allt från avgiftning till avslappning. När det gäller huden, främjar grönt te reparation av DNA-skador (bl..a orsakade av solskador) på grund av ämnet Epigallocatechin Gallate (EGCG) som är en polyfenol. Grönt te innehåller dessutom andra polyfenoler, katekiner, som har antibakteriella egenskaper och hjälper till att normalisera inflammation. Grönt te innehåller också vitaminerna B2 och E som är viktiga för hydrering och skydd av huden. Grönt te kan både intas och användas externt på huden för att lugna solbränna.
    7. A-vitaminrik mat som lever och smör
      A-vitamin är viktigt för hudens solskydd. Tänk på att få i dig riktig A-vitamin från animaliskt fett och inälvsmat eftersom många av oss har svårt att omvandla karetenoider i grönsaker till riktig retinol, A-vitamin.
    8. Stärkelserik mat som potatis – utvärtes
      Potatis innehåller stora mängder stärkelse, vilket tros dra upp värmen ur huden. Av denna anledning kan potatis användas lokalt på huden för att lugna och svalka efter solbränna.
    9. Havregryn – utvärtes
      Havregryn lugnar solbränna på grund av dess antioxidanta, antifungala och fuktgivande egenskaper. Havregryn stimulerar också T-cellproduktion (immunsystemet) och hjälper till att regenerera huden. Havregryn kan blandas med vatten och används på huden vid solbränna.

Tänk på att maten rekommenderad bör helst ätas rå eller försiktigt tillagad, för att du ska kunna dra nytta av bioaktiva näringsämnen och inte förstöra dem med värme.

Med det här inlägget rekommenderar jag i huvudsak att äta de här livsmedlen. Men det går att använda det mesta på huden också.

Ps. Missa inte inlägg om solkräm och tips på mer naturliga solkrämer: https://4health.se/?s=solkräm