fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Var kommer ditt smör ifrån?

av 13 Comments

Vet du var ditt smör kommer ifrån? Faller du för billigaste smöret från Lidl eller Garant? På de flesta smör står inte ursprungslandet angivet, vilket troligen ofta betyder att man använder smör / grädde från länder där det är billigare.

Vad betyder det då? Hälsomässigt skulle jag gissa att äta smör från Tyskland eller Danmark är som att äta köttet därifrån. Dvs mer antibiotika och mer multiresistenta bakterier tex. Läs mer här: https://4health.se/resitenta-bakterier-i-kottet-i-vara-vanliga-butiker och https://4health.se/mer-om-antibiotikarester-i-din-mat-–-kyckling-och-urinvagsinfektion

Vi vet också att djurhållningen är sämre i dessa länder än tex i Sverige. Kolla tex det här som jag la upp på www.Facebook.com/4health.se : https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10203336014031359&set=a.4577616808725.2177120.1541033576&type=1&theater

Själv försöker jag köpa ekologiskt smör, men eftersom vissa affärer inte har ekologiskt smör i större förpackningar blir det ändå ofta “vanligt” smör. Och då håller jag mig till de svenska, dvs Arla och Skånemejerier. Men jag köper också Valio. Deras smör kommer från Finland. Jag är inte säker på hur djurhållningen är där, men har fått för mig att den är mer lik svensk än tex tysk. Någon som vet? Dvs hur är tex antibiotikaanvändningen på finska djur?

Jag mailade i alla fall Valio och frågade vid ett tillfälle, eftersom ursprungslandet inte anges på förpackningen, och fick följande svar då:

“Hej Anna,

Tack för ditt mail. Det stämmer som du skriver; grädden som smöret görs av kommer från Finland. Alla Valios mejeriprodukter som finns i svensk dagligvaruhandel tillverkas i Finland och görs av färsk mjölk från finska kor som får garanterat GMO-fritt foder. Den information som delges på våra förpackningar regleras löpande utifrån konsumentbehov och gällande lagstiftning. Hittills har information om ursprung inte varit efterfrågad i någon större omfattning, varför vi har valt att använda den tillgängliga tryckytan till att delge andra budskap.”

Eftersom många giftiga ämnen har en tendens att ansamlas i fett tycker jag att just smör kan vara värt lite extra eftertanke

Uppdatering: Med hjälp av er läsare kunde vi också få klarhet i att inte alla Arlas produkter är garanterat svenska. Arla skriver bl.a. så här:

“ibland, framförallt under hösten, blir det dock brist på gräddråvara och då tar vi tillfälligt in det från andra Arlaländer. Framförallt gäller detta Bregott®, som tillverkas i Götene. Till Bregott® tar vi i första hand in grädde från Finland, i andra hand från Danmark. Detta framgår alltid på undersidan av förpackningen. Ekologiskt Bregott® görs dock alltid på svensk mjölkråvara, liksom Arlas övriga ekologiska sortiment tillverkat i Sverige. Vid behov har vi vid bristsituationer också kompletterat med gräddråvara från andra länder i produkter tillverkade i Linköping. Det har då handlat om matlagningsprodukter under varumärket Arla Köket®.

Bland de produkter som är tillverkade vid Arlamejerier i andra länder finns: Apetina®, Castello®, Kelda®, Arla Köket® Kesella, Yoggi Yalla® och God morgon®. Det framgår alltid på förpackningen var produkten är tillverkad. De produkter som är tillverkade vid Arlamejerier i andra länder kommer från Finland, Danmark eller Tyskland.

Arla Ko® garanterar också svensk råvara, liksom de svenska ostklassikerna och Svenskt Smör®. Även alla Arlas ekologiska produkter tillverkade i Sverige innehåller 100 procent svensk ekologisk råvara.” Källa: http://www.arla.se/vara-produkter/vara-produkter/naturligare-produkter/om-tillsatser/

”Brinner” – the new brunch

av Leave a Comment

Visste du att den nya mattrenden är BRINNER, dvs breakfast for dinner?! Typ den nya brunch (som ju är breakfast lunch)

Väl i linje med att inta kolhydraterna på kvällen, eller hur 🙂

Tips med anledning av gårdagens podcast – matfetter, en guide

av 1 Comment

Smör och margarin – Guide till matfetter för hälsa

Apropå gårdagens podcast (glöm inte lyssna på den) Denna guide, skapad av Göran Petersson vid Chalmers Universitet, gjordes för att underlätta val av matfetter för vanliga konsumenter. Och blev också rapport till Cancer- och Allergifonden. Biokemisk forskning har under senare år medfört radikala omvärderingar av olika kostfetters betydelse för hälsa och för kärl och hjärta.

Här hittar du guiden:

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_130971.pdf

Kanelskandalen – om falsk giftig kanel i din butik

av 10 Comments

Sedan någon dag cirkulerar en text om kanel på Facebook, som jag tror ursprungligen kommer härifrån: http://www.utbildningscenter.se/dokument/nyhetsbrev.1.2015.pdf Kommer till själva kanelfrågan snart!

Tyvärr så kopieras och delas det hej vilt utan vare sig källhänvisning eller kritiskt granskande. Synd både för den som ursprungligen författat texten och borde vara den som får cred, och för de gånger då felaktiga saker sprids som sanningar.

I det här fallet verkar ämnet och faktan dock riktig. Eventuellt är riskerna något överdrivna i texten som cirkulerar, jag vet inte. Som vanligt står livsmedelsindustri på ena sidan och konsumenterna på den andra. Det ämne som tas upp som giftigt i falsk kanel, kumarin, eller på engelska coumarin, beskrivs på wikipedia som “Coumarin is moderately toxic to the liver and kidneys”
DN och SvD tog upp ämnet kumarin i kanel 2006 efter att tyska säkerhetsverket BFR gått ut med varningar http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jul/amne-i-kanel-kan-ge-leverskador_376528.svd och http://www.dn.se/nyheter/sverige/kanel-kan-vara-giftigt/ och sedan hotades vår livsmedelsindustri då man ville förbjuda import av svenska pepparkakor i vissa länder pga för höga kumarinhalter http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-vann-slaget-om-pepparkakorna_707119.svd

Känns ju sådär bra, har själv ätit mycket mald kanel från vanlig butik.

Hur som helst, kanelskandalen innebär att den kanel som vanligen säljs i butik inte är äkta kanel, utan en giftig variant som på sikt kan skada levern. Den giftigare formen heter kassiakanel / Cinnamomum cassia, men Livsmedelverket tycker att det är ok att man säljer denna form under namnet kanel. Den falska kanelen är lättare att odla och är dessutom mycket billigare att ta fram.

Kryddan kanel består av bark från olika arter av kanelträd. Barken skalas, torkas och rullas ihop till kanelstänger. Den torkade kanelen kan även malas till pulver.

Det finns bara en sorts äkta kanel, de andra arterna är kanelsmakande närbesläktade arter, som i de flesta fall innehåller för mycket av det giftiga ämnet kumarin för att vara lämplig att använda.

Äkta kanel heter Cinnamomum verum eller Cinnamomum zeylanicum, även kallad ceylonkanel. Den odlas i främst i Asien, men även i mindre skala i Afrika och Amerika.
Äkta kanel är ljusare i färgen än den falska kassiakanelen, och stängerna är sprödare och lättare att pulvrisera. Smaken är mild och aromatisk. Äkta kanel skiljer sig från kassiakanel genom barkens tjocklek. Barken hos den äkta är tunn och papperslik, ca 0,3 mm tjock, medan kassiakanelen är 1-3 mm tjock och mera barklik. Yttersidan av den äkta kanelbarken är ljusbrun till rödbrun med glänsande vita strimmor och insidan något mörkare. En äkta kanelstång är alltid rullad i flera varv, medan den falska kassian bara har inrullade kanter. Den äkta kanelen ska inte heller ha en bitter smak.

När kanelen är mald är det svårt att se hur tjock den varit, och då får man kolla det latinska namnet – om det ens är utskrivet.

Den falska kassiakanelen är rik på ämnet kumarin, ett ämne som alltså kan skada levern. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA fastställde år 2004 att det dagliga intaget av kumarin bör understiga 0,1 mg per kg kroppsvikt och dygn (för en person på 50 kg således 5 mg kumarin). Men senare forskning har visat att detta är för högt (enligt källan ovan). Dessutom har inte EFSA egna forskare, utan ofta är det industrin som forskar åt EFSA … Ja, som vanligt alltså. Här kan du se vad Livsmedelsverket skriver om kumarin http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/kanel-och-kumarin/

Finska livsmedelssäkerhetsverket Evira lät analysera kumarinhalterna i 14 kanelprover. Proverna valdes representativt bland kanelprodukterna på marknaden och omfattade såväl malen kanel som kanelstänger. Kumarinhalterna i kanelen på marknaden varierade mellan 10,4 och 3 730 mg/kg. Kumarinhalterna i ceylonkanelen var betydligt mindre (10,4 – 26,1 mg/kg) än i kassiakanelen (2 700 – 3 540 mg/kg).

Evira skriver så här:
“Kumarin är en aromatisk förening som av naturen förekommer i många växter. I livsmedel är den huvudsakliga kumarinkällan kanel, men kumarin förekommer i betydligt mindre mängder i bland annat blåbär, grönt te och endivsallat.

Den kanel som säljs i Finland och på annat håll i Europa är huvudsakligen kassiakanel (Cinnamomum cassia, Cinnamomum aromaticum eller Cinnamomum burmannii) som innehåller kumarin, vanligen 2-3 mg/g. I den sällsyntare och dyrare ceylonkanelen (Cinnamomum zeylanicum) är kumarinhalterna betydligt lägre.”

“Regelbundet intag av kanel är inte att rekommendera. Särskilt små barn borde inte dagligen äta flera produkter som innehåller kanel.” http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/information+om+livsmedel+/livsmedelsfaror/naturliga+toxiner+i+livsmedel/kumarin+i+kanel/

Enligt källan ovan så är kanelen som säljs i Sverige och resten av Europa huvudsakligen kassiakanel (Cinnamomum cassia, Cinnamomum burmannii eller Cinnamomum aromaticum) som innehåller kumarin i halter på 2 000 – 3 500 mg/kg. Mycket höga halter alltså.

Ut och leta äkta kanel alltså! Urtekram ska tydligen ha äkta kanel i sitt sortiment. Vet ni fler märken?

Vill också med denna text uppmana er, inte bara att vara kritiska till våra livsmedelslagstiftningar och råd, utan att granska källor på Facebook!

Svamp behövs för mineralupptaget

av 1 Comment

Nu ska jag ge er ett bra argument för att välja egenodlad, eller åtminstone ekologisk mat.

Visste du att växter också behöver en svamp- och bakterieflora för att ta upp mineraler? Inte bara människor behöver andra organismer och en bra magflora för sin hälsa och för många funktioner.

Växtens rotsystem tar upp mineraler i samarbete med baketerier och svamparter.

Problemet med besprutade växter är att de besprutas med svampdödande medel…

Andra saker som drar ner mineralinnehållet är bland annat kortare odlingstid och skörd före full mognad så att växten inte hinner ta upp mineraler. Och utarmning/gödsling som ger mycket av några få mineraler och mindre av andra

Jordens befolkning äter allt sämre – eller?

av 2 Comments

Enligt en ny rapport/studie har världens konsumtion av ohälsosam mat ökat kraftigt de senaste 20 åren. Tidskriften Lancet publicerar en stor sammanställning över hur matvanorna världen över förändrades mellan åren 1990 och 2010. Och tidningsrubriker överallt citerar.

MEN, tittar vi närmare på innehållet i rapporten så klassar man inte nyttigt och onyttigt särskilt vetenskapligt. Forskarna har mätt konsumtionen av 17 olika typer av livsmedel eller råvaror i 187 länder. Man klassar tio som nyttiga: fleromättade fetter, frukt, grönsaker och fisk. Många fleromättade fetter är ju direkt ohälsosamma, så detta är redan här en konstig indelning.
Sju livsmedel anses bidra till ohälsa, vilket inkluderar mättade fetter, transfetter, sötad läsk och kött. Detta är än mindre vetenskapligt. Alldeles nyligen kom en vetenskaplig sammanställning som visade hur felaktiga kostråden om att undvika mättade fetter är. Och det där med kött är nästa fråga. Visserligen har det kommit en pytteliten studie av god kvalitet som visar en eventuell fara med rött kött, men nästan alla studier är enkätstudier som inkluderar nitritinnehållande och processade korvar, köttbullar med mjöl i osv.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-vi-ater-allt-samre

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/jordens-befolkning-ater-allt-samre/

Jordnötter hjälper mot jordnötsallergi

av Leave a Comment

Jordnötsallergi har fördubblats i västvärlden de senaste tio åren. Och råden har länge varit att undvika jordnötter till små barn, både pga allergirisk och pga kvävningsrisk.  Nu kan råden till föräldrar skrivas om.

En ny brittisk studie visar att det går att minska risken för att barn ska bli allergiska mot jordnötter.

Små barn som fick jordnötskex från att de var ungefär ett halvår gamla till de var fem hade över 80% mindre risk att bli allergiska.

Studien antyder att det är viktigt att tidigt få smaka på mat för att inte utveckla allergi mot det.

Totalt undersöktes 640 barn i studien. Dessa följdes från att de var 4-11 månader gamla tills dess att de var fem år. Av de barn som fick äta jordnötskex blev bara 3,2 procent allergiska, mot 17,2 procent av de som inte fick. Lite jordnötter tidigt gjorde alltså att många barn slapp allergi.

Ett eller två barn av 100 kan få en livsfarlig allergichock av jordnötter och många andra får lättare besvär. För säkerhets skull hade forskarna sållat bort barn som var tydligt jordnötsallergiska från början. För barnen som var kvar fanns inga risker mer att äta jordnötter tidigt.

De brittiska forskarna anser nu att föräldrar ska undersöka om spädbarnet har överkänslighet och annars ge jordnötsprodukter. Det verkar enligt dem finnas ett litet fönster för att förebygga jordnötsallergi. Spädbarn utan symtom på eksem eller äggallergi borde ges jordnötsprodukter från fyra månaders ålder, enligt professor Gideon Lack vid King´s Collage i London. Och studien kan leda till att även de svenska råden om huruvida små barn ska äta jordnötter ses över.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/jordnotter-hjalper-mot-jordnotsallergi

Hur man väljer avokado

av 3 Comments

Är dina avokados alltid omogna eller dåliga när du öppnar dem? Långa bruna trådar eller dåliga områden? Jag skrev häromdan om omogna avokados

Men hur väljer man i butik?

Vill du kunna äta avokadon inom snar framtid så ska du för det första välja en som känns mjuk.

För det andra ska den inte ha några synliga stötar eller skador – oftast får avokadon en mörkare fläck även på skalet där den fått en stöt – undvik detta.

För det tredje, om du hittat allt ovan, pilla bort den lilla “pluppen” i toppen av avokadon. Där ska den ha en fin ljusgrön färg. Ser du bruna prickar så är det ett tecken på att den börjar bli dålig. De här bruna prickarna är topparna på de bruna trådar du ibland kan se i en halvdålig eller dålig avokado.

Om du väljer att köpa en omogen avokado så är det här klurigare eftersom den kan bli dålig medan den ligger till sig i ditt hem. Var extra noga med att den inte ska ha några stötar och placera den i ett soligt fönster när du kommer hem.

När avokadon är mogen och klar så ät den eller placera den i kylskåp om du vill vänta.

Matinspiration – Pumpa

av Leave a Comment

Pumpa – nyttigt och gott!

Som jag skrev på instagram (@asparre):

Många tror felaktigt att pumpa är väldigt kolhydratrikt, men enligt livsmedelsdatabaser ligger vanlig muscatpumpa på ca 4%, dvs närmare vitkål än rotfrukt. Här på bilden är den smörstekt i bitar. Äter du pumpa? Hur äter du den?

Ännu mer spridning till allmänheten: Studierna stödde aldrig kostråden om att begränsa intaget av mättat fett

av 2 Comments

Världen över lyder tidningsrubrikerna Fettråden var fel, Länk mellan hjärtsjukdom och mättat fett har ingen vetenskaplig grund osv

Detta baserat på en ny så kallad metaanalys, dvs en genomgång av många studier, som gått igenom RCT-studier, dvs randomiserade kontrollerade studier – studier av hög kvalitet.
Rubriken till studien lyder “Evidence from randomised controlled trials did not support the introduction of dietary fat guidelines in 1977 and 1983: a systematic review and meta-analysis”

Studien visar alltså, som jag tror att de flesta av mina läsare redan visste, att kostråden om mättat fett som infördes inte hade någon grund.

Metaanalysen som ligger till grund för artikelströmmen:
http://openheart.bmj.com/content/2/1/e000196.full

Några av artiklarna:
http://time.com/3702058/dietary-guidelines-fat-wrong/
http://www.heraldscotland.com/news/health/dietary-fat-advice-should-never-have-been-issued-finds-study.118077597

Tidigare på samma ämne: https://4health.se/x-antal-ar-senare-erkanner-vara-stora-tidningar-att-fett-faktiskt-ar-nyttigt-men-de-har-ar-de-verkliga-diskussionerna-kring-kost och https://4health.se/tag/officiella-kostrad

Sammanfattningen av studien:

“Objectives National dietary guidelines were introduced in 1977 and 1983, by the US and UK governments, respectively, with the ambition of reducing coronary heart disease (CHD) by reducing fat intake. To date, no analysis of the evidence base for these recommendations has been undertaken. The present study examines the evidence from randomised controlled trials (RCTs) available to the US and UK regulatory committees at their respective points of implementation.

Methods A systematic review and meta-analysis were undertaken of RCTs, published prior to 1983, which examined the relationship between dietary fat, serum cholesterol and the development of CHD.

Results 2467 males participated in six dietary trials: five secondary prevention studies and one including healthy participants. There were 370 deaths from all-cause mortality in the intervention and control groups. The risk ratio (RR) from meta-analysis was 0.996 (95% CI 0.865 to 1.147). There were 207 and 216 deaths from CHD in the intervention and control groups, respectively. The RR was 0.989 (95% CI 0.784 to 1.247). There were no differences in all-cause mortality and non-significant differences in CHD mortality, resulting from the dietary interventions. The reductions in mean serum cholesterol levels were significantly higher in the intervention groups; this did not result in significant differences in CHD or all-cause mortality. Government dietary fat recommendations were untested in any trial prior to being introduced.

Conclusions Dietary recommendations were introduced for 220 million US and 56 million UK citizens by 1983, in the absence of supporting evidence from RCTs.”