God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Fick det här hårda tunnbrödet av en vän som varit med och tagit fram det. Jag kommer inte att äta av det själv eftersom det innehåller gluten, men kanske ett alternativ till finn crisp/flatbröd för er som använder det ibland som en “transportör” av pålägg? Innehåller järn eftersom en av ingredienserna är blodprotein.
Jag tänkte ta upp det här med att göra undantag från sina kostprinciper under julhelgen.
Om man inte är ärlig mot sig själv så är det ju lätt så att hälften av årets dagar blir undantag – det är alltid något att fira, och hela december är ju ett enda virrvarr av advent, lucia och julfester.
Hur tänker du kring det här med mat kring jul och undantag? Du kan väl kommentera nedan?!
Själv brukar jag äta som vanligt hela december, man kan ju alltid blanda lite kanel i sitt kokosfett om man är ute efter julsmaken 🙂 Skulle man känna att man behöver lite mer julstämning kan man tex göra en risalamaltaliknande rätt i nyttig version (https://4health.se/4health-kokosgrot-snabbaste-godaste-paleolchf-frukosten eller om man äter mejerier https://4health.se/risalamalta)
På julafton sen brukar jag äta merparten av maten från det som är nyttigt på riktigt – hemgjorda köttbullar med mycket smör till och rökt fisk tex. Vi brukar också ha en sallad på julbordet och nyttig jansson (https://4health.se/janssons-frestelse-–-nyttig). Men på julafton gör jag mina undantag på så sätt att jag äter lite inlagd sill (den är lite för sockerstinn i smaken för mig i vanliga fall) och smakar av det mesta – några tuggor risalamalta med mycket grädde i, någon bit choklad mm. Men jag är alltid helt glutenfri. Blir det julmat flera dagar håller jag mig till det nyttigaste, dvs då blir det inte risalamalta och annat.
Hur gör du?
God jul till er allra bästa läsare 😀
Många av oss som jobbar med kost vet det redan; gluten ökar risken för autoimmunitet, inklusive glutenintolerans och diabetes typ 1. (lyssna bl.a. här https://4health.se/avsnitt-10-om-gluten-autoimmuna-sjukdomar-och-allergier)
Men nu visar ny forskning att bröd, välling och gröt kan vara förklaringen till varför så många svenskar drabbas av både diabetes typ 1 och glutenintolerans.
Svenska barn drabbas oftare av dubbeldiagnosen diabetes typ 1 och glutenintolerans än i andra länder. Var tionde barn med diabetes typ 1 upptäcker senare i livet att de också är glutenintoleranta (ingen som har en autoimmun sjukdom ska äta gluten – min kommentar). Inom den offentliga vården har man pratat om genetiska förklaringar, men den nya forskningen visar att vår glutenrika kost förvärrar problemen.
För mycket gluten i kosten hos barn under ett år misstänks inte bara öka risken för att drabbas av glutenintolerans utan också andra autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och reumatism.
Barnläkaren Emma Aldercreutz har jämfört danska och svenska barn och har kunnat visa att svenska barn har högre antikroppsnivåer mot gluten än de danska, något som tyder på att kosten spelar roll.
Hon tror att det beror på att vi äter mycket mer vete i Sverige, framför allt i form av välling och gröt till våra småbarn och dessutom äter vi mycket mer vitt bröd som äldre, än vad man gör i Danmark. Mycket tyder på att kosten har stor betydelse för att utveckla diabetes typ 1 och andra autoimmuna sjukdomar, säger barnläkaren Emma Adlercreutz som i veckan presenterar en doktorsavhandling om gluten och typ 1 diabetes vid Lunds Universitet.
I Sverige är gluteninnehållet i kosten mycket högt för barn under ett år, jämfört med andra länder. Inget annat land ger sina barn så mycket välling och gröt som svenskarna gör.
De senaste 20 åren har det skett en explosiv ökning av autoimmuna sjukdomar över hela världen. Det är sjukdomar där immunförsvaret blir överaktivt och börjar attackera sin egen kropp. Vid glutenintolerans slår antikroppar mot tarmens cellväggar, vid diabetes är det mot bukspottkörtelns betaceller osv…
Många forskare misstänker att gluten har förmågan att aktivera immunförsvaret som i sin tur sätter i gång de autoimmuna sjukdomarna, och då speciellt diabetes typ 1. Danska forskare har gjort djurförsök med möss som är framavlade för att utveckla diabetes typ 1. När mössen fick glutenfri kost sjönk andelen möss som utvecklade sjukdomen kraftigt.
Emma Adlercreutz har gått vidare med experimenten för att undersöka vad som skiljer de möss som fick glutenkost från de glutenfria. Hon fann att en speciellt slags vit blodkropp påverkades hos de möss som fick mat med gluten i. Man vet sedan tidigare att förändringar hos just den vita blodkroppen gör att den dödar främmande organismer i kroppen och att den deltar i kroppens cancerförsvar. Men den har också visat sig vara aktiv när kroppen utvecklar autoimmuna sjukdomar. Så det verkar som om glutenfri kost gör att mössen inte utvecklar diabetes typ 1 i lika hög grad som möss som får vanlig kost.
Min kommentar: Gluten gör tarmen mer genomsläpplig, så ett mycket troligt förlopp är att glutenet påverkar vad tarmen släpper ut i blodet, och när dessa för stora partiklar kommer ut så reagerar immunförsvaret plötsligt på saker som det inte borde reagera på.
Emma Adlercreutz har också gjort en genomgång av det medicinska födelseregistret. Hon fann att risken att utveckla dubbeldiagnosen diabetes typ 1 och glutenintolerans var större hos barn som var födda med kejsarsnitt, födda på sommaren, var kvinna och född av en svenskfödd mamma. Orsakerna vet man inte, men man vet att barn som föds med kejsarsnitt får ett annan slags tarmflora än de som föds vaginalt. Vilket kan vara en förklaring till att kejsarsnitt är en riskfaktor. Barn som föds på sommaren är ett halvt år gamla på vintern när virus och influensasäsongen kommer. Forskare har sett ett samband mellan virusinfektioner och utvecklande av autoimmuna sjukdomar och människor är som mest känsliga när de är under ett år.
Tarmfloran spelar mycket stor roll både vid utvecklandet av ett normalt immunförsvar och för risken att utveckla autoimmuna sjukdomar.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gluten-okar-risken-for-diabetes-typ-1
Lägre muskelglykogen, alltså kolhydratdepåer i kroppen, gör dig mer uthållig!
Att dricka sportdryck innan eller under träning kan försämra dina resultat. Du blir inte mer uthållig av att fylla på ditt kolhydratförråd utan träningseffekten blir snarare mycket sämre.
Ny forskning från Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, visar att man får mycket större effekt av uthållighetsträning om man låter bli att äta kolhydrater, till exempel i form av sportdryck, innan eller under träningen.
Det här beror på att lågt muskelglykogen, det vill säga en liten mängd kolhydrater i musklerna, aktiverar en viss gen som kallas PGC-1α. PGC-1α är den gen som bidrar till att bygga fler och större mitokondrier i cellerna. (Mitokondrier= cellens kraftverk). Ju fler och större mitokondrier man har, desto mer uthållig blir man. Alltså, lägre glykogennivå i musklerna ger mer uthållighet.
Försökspersoner i den nya forskningen fick träna relativt lågintensivt i en timme med kraftigt sänkta glykogennivåer. Tre timmar efter träningen plockade man ut en liten bit muskel från deltagarna och undersökte mitokondrierna i muskelcellerna. Resultaten visade att försöksdeltagarna hade fler mitokondrier och därmed fick ut en kraftigare effekt av muskeln jämfört med om de hade haft en normal glykogennivå.
Muskelproverna som tagits visar också att sprintintervaller (7 x 30 sekunder) är en minst lika effektiv träningsform betydligt längre intevallpass på uppåt 60 minuter.
Resultaten indikerar att man kan ifrågasätta att uthållighetsträning ska genomföras med välfyllda glykogenlager, det vill säga att personen äter mycket kolhydrater innan och under träning.
Niklas Psilander, forskaren bakom studien, har utvecklat ett eget träningsprogram: Genom att på eftermiddagen träna kombinationer av längre intervaller (5-7 minuter) följt av sprintintervaller (15-30 sekunder) tömmer man sitt glykogenlager i musklerna. Sedan äter man en kolhydratfattig kost följande middag och frukost för att sedan ge sig ut på en 1 timmes lugn löpning. Eftersom man då har så pass lågt muskelglykogen blir effekten av löpningen samma som om rundan hade varit tre gånger så lång.
Det kan vara bra att träna kolhydratfattigt, men att sen under tävling se till att ha välfyllda glykogennivåer – då kan man maxa sina resultat
Och apropå sportdrycker – Du vet väl förresten att den Gatorade-dryck som faktiskt utvecklades till en sportdryck för länge sen hade helt andra ingredienser än den som säljs idag?! Den smakade för illa, så för att göra den kommersiellt attraktiv så ändrade man innehållet och la bland annat till fruktos när Gatorade köptes upp av ett stort läsktillverkande företag… (Min kommentar)
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sportdryck-kan-forstora-din-traning
Var på dansk julfest och valde att äta nyttigt med ett par små undantag – jag åt tre tuggor risalamalta, ett par bitar mörk choklad och en tugga på en mandelkaka. I övrigt mest kött, sallad och annat som jag äter till vardags, men mindre fett. Och kanske den största boven – ett par glas vin.
Dagen innan julfesten blåste jag gul 8 på min ketonix (se tidigare inlägg https://4health.se/ketonmatning-med-ketonix-resultat-och-tips). Dagen efter julfesten var jag nere i grön 2, rekordlågt alltså…
Dagen efter det, dvs två dagar efter fest, var jag tillbaka på banan och blåste mellan gul 10 och röd 1 (just det ja, rött för första gången!)
Bara en observation jag tänkte kunde vara värd att dela
Amning är viktigt för ansiktets, och framförallt käkens utveckling hos barnet. Det kan förebygga tandproblem såsom besvär av visdomständer eller att man behöver dra ut tänder som sitter för tätt. Det är också viktigt för andning och utformning av haka och bihålor mm.
Sugtekniken är inte likadan på en flaska som på ett bröst. Det är det som gör skillnaden. Vid amning så använder barnet en mer mjölkande teknik genom att trycka upp tungan underifrån. Denna ansiktsträning som amning innebär är tänkt att pågå flera år (åtminstone på deltid).
Bristen på, eller för lite, amning förstärks också av att vi inte längre behöver tugga vår mat som kommer nedmalen i form av mjöl, korv och köttbullar. Det är alltså inte naturligt att behöva dra ut tänder pga utrymmesbrist, utan det kan ofta vara en följd av vår onaturliga miljö för käken.
Så tugga mer, låt barnet amma så länge som möjligt, och undvik processad mat!
Har nu testat Ketonix och ketonmätning i runt en månad.
Har markerat med svart (ringat in) i vilket intervall mina mätningar brukar hamna. Dvs mellan grön 6 och gul 6 på Sport edition, vilket är gul-röd på standardketonix.
En gång har jag blåst lägre, grön 4, och det var morgonen efter att ha ätit korv med något högre kolhydratinnehåll (jag åt ett par bitar av korven till frukost också). Det var korvsorten LunnaMelle, som är en korv med hög kötthalt, men som ändå har så mycket som 6-7% kolhydrater i form av potatis och socker (ganska vanligt även i köttiga korvar med så mycket potatismjöl och socker, så se upp!)
Mina högsta resultat har jag blåst efter att ha ätit kokosfett och de näst högsta efter aktivitet på fastande mage.
Mitt tips till er som skaffar Ketonix är att alltid mäta vid samma tid/ efter samma aktiviteter och mat var dag. Eftersom resultatet varierar beroende på aktivitet och mat. Som jag skrev i förra inlägget (Se tidigare inlägg bl.a. här https://4health.se/ketonmatning-pa-g ) så fungerar mätningen i utandningsluft lite annorlunda än blodketonmätning. I kroppen är det nämligen så här att när ketonkroppen beta-hydroxybutyrat (den man mäter i blodet) används som energi så omvandlas den tydligen först till en annan ketonkropp, acetoacetat. Acetoacetat avger aceton, som är den tredje sortens ketoner, och den sort som vi mäter i utandningsluften.
Det här betyder bl.a. att aktivitet innan man testar ketoner i utandning kan öka resultatet, eftersom en hög ketonförbränning ger mer aceton.
Här hittar du Ketonix
Jimmy Moore’s bok Keto Clarity är din definitiva guide till allt som har med ketoner och ketos att göra. Även du som inte vet vad jag pratar om när jag säger ketoner; det är också en riktigt fin introduktionsbok till lowcarb-världen, samtidigt som den berör lite mer avancerade frågor som tex sköldkörtelbesvär vs. LCHF (lyssna även här: https://4health.se/avsnitt-6-skoldkortelbesvar-och-lagkolhydratkost-lchf )
Jimmy inleder öppet med sin bakgrund som kraftigt överviktig, om sina känslor och upplevelser. Det är svårt att låta bli att fångas av texten och jag vill bara läsa vidare. Men jag kan inte riktigt bärga mig, utan måste hoppa mellan kapitlen av ren nyfikenhet. Först läser jag om Jimmys spännande n=1-experiment, dvs hans experiment på sig själv med att vara i mätbar ketos under ett år.
Jag hoppar också till mittuppslaget av boken som innehåller en bra FAQ, med utförliga svar på vanliga funderingar kring ketos.
Innehållet i de olika kapitlen är
Det enda lilla jag personligen kände var att det inte var så mycket nytt för mig i boken. Men det beror delvis på att det är ett intresseområde och delvis på att jag fått en del av faktan just från Jimmy Moore’s intervjuer med experter på temat ketos. Jag tror att för de allra flesta så är boken fullspäckad med både fakta och tips. Jag njöt själv av att läsa om Jimmys personliga erfarenheter, och av att få tips på bra recept!
En hel rad experter i form av läkare, forskare och andra hälsokunnniga har bidragit till boken och summerat är det en bok med mycket bra fakta i och på samma sätt underhållande och enkel att läsa. Rekommenderas varmt!
Här finns den att beställa:
http://www.bokus.com/bok/9781628600070/keto-clarity/
http://www.amazon.com/Keto-Clarity-Definitive-Benefits-Low-Carb/dp/1628600071 (om du vill slippa frakt så kan du köpa den som ljudbok)
Jag har tidigare skrivit en del om vikten av att äta lever och annan inälvsmat https://4health.se/?s=inälvsmat
Men hur gör man för att inte associera till skolmatens grislever som ingen tyckte om? Och hur gör man det snabbt och enkelt? Jag gjorde nedan recept till min ettårige son och det åts med god aptit
Det som är viktigt att tänka på för att undvika den alltför skarpa smaken i inälvsmat är:
Kycklinglever med bacon och svamp
Ingredienser
Fräs bacon, lök och vitlök i smör i en stor panna eller gryta. Lägg på tallrik medan du steker levern
Stek levern ett par minuter, blanda i svampen, salta, peppra och stek ytterligare några minuter
Blanda ner alla ingredienser, inklusive lökröran, smaka av med lite buljong (jag använder lantbuljong i pulverform) och koka upp. Klart!
Servera tex med brysselkål, broccoli eller en sallad
Stannade i en Coop-butik på vägen från ett föredrag jag höll för ett företag. Bild 1 och 2 visar vad som reas ut, bild 3 mitt inköp 🙂
Man måste alltså numera rea ut lättprodukter då de inte går att sälja innan bäst före-datum och dessutom kemikaliesörjor som margarin.
Insåg också att Coop är billigare än ICA på ekologiskt smör. Jag brukar tycka att Coop är dyrast på typ allt annars. 
Senaste kommentarer