fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Det här innehåller årets glassar – äter du glass vill du nog inte ens veta

av 4 Comments

Äkta vara granskar årets glassnyheter – både pinnar och strutar

Mest iögonfallande är att alla glassar innehåller mellan fem och nio tillsatser, varav merparten är emulgerings- och stabiliseringsmedel. Dessa ingredienser, som bland annat används för att skapa en luftigare konsistens, ingår i samtliga glassar.

Det är bara två av glassarna som innehåller grädde som bas (om man nu får kalla 10% av innehållet som bas…): Ben & Jerry’s Cinnamon Buns (26%) och Marabou Schweizernötpinne (9,5%). I de andra glassarna har man istället haft i fett i form av smör, mjölkfett (vad skillnaden är framgår inte) samt olika vegetabiliska oljor, samt olika blandningar av exempelvis skummjölk, skummjölkskoncentrat, olika mjölkpulver samt vasslepulver. Glassen från Ben & Jerry’s är den enda som innehåller den klassiska glassingrediensen äggula.

Alla glassar, utom Ben & Jerry’s, är smaksatt med aromämnen, istället för med vanliga ingredienser.

I produktbeskrivningen för två av glassarna utlovas vaniljglass. I den ena av dessa finns ingen vanilj, bara  “arom”.

Förutom med vanlig sackaros (vitt socker) är de undersökta glassarna även sötade med glukossirap, majssirap, fruktossirap, druvsocker, mjölksocker samt glukos-fruktossirap. Det sista är ett billigare alternativ till vanligt socker som framställs genom hydrolys av stärkelse.

Den barninriktade Calippo shots Lemon & Cola har sötats med fruktossirap och socker och med tillsatserna aspartam (E951) och acesulfam-K (E950).

Calippo shots innehåller även tillsatt färgämne. Det gör även tex den rosa Magnum pink och Marabou Schweizernötpinne och R-Ice Vanilj & Choklad.

Via nedan länk kan du se innehållet i samtliga testade glassar.

Här kommer ett exempel – Magnum Pink:

Hallonglass med hallonsås (6%), överdragen med mjölkchoklad (24%) samt ett rosafärgat överdrag (5%).
Ingredienser: SKUMMJÖLK, socker, hallonpuré (10%), kokosolja, kakaosmör¹, kakaomassa¹, glukossirap, glukos-fruktossirap, HELMJÖLKSPULVER, MJÖLKFETT, SKUMMJÖLKSPULVER eller koncentrat, färgämnen (E171, E172), emulgeringsmedel (E471, SOJALECITIN, E476), vasslepulver (MJÖLK), stabiliseringsmedel (E412, E410, E407), rödbetsjuicekoncentrat, syra (E330), arom. ¹Rainforest Alliance™ certifierad.

http://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=148979

Fruktsocker ger mer aptit och mindre mättnad än socker i form av glukos

av 1 Comment

Nu har det kommit en ny studie som ger liknande resultat som tidigare studier – dvs att fruktos är aptitstimulerande.

Jag har skrivit om precis det här tidigare, bl.a. här https://4health.se/fruktos-och-modifierade-former-av-majs-en-riktig-aptithojare , se allt om fruktos https://4health.se/?s=fruktos

Fruktos/ fruktsocker uppmuntrar hjärnan att fortsätta äta och stillar inte hunger eller sötsug på samma sätt som glukos (inte för att glukos är särskilt mättande om man skulle jämföra med tex fett och protein, men det är en annan historia)

Försökspersoner i den nya studien var till och med villiga att betala pengar för att få äta onyttig mat efter att de fått i sig fruktos.

Glukos finns naturligt i många livsmedel, bl.a. i form av stärkelse, och är den sockerart som till exempel potatis, bröd och pasta bryts ner till i kroppen. Fruktos, eller fruktsocker, finns naturligt i frukt men tillsätts också i stor utsträckning som sötning i de flesta söta livsmedel. Vanligt strösocker består av ungefär lika mycket fruktos och glukos.

Resultaten i den nya studien visar att fruktos inte skapar samma mättande effekt som glukos eftersom det inte stimulerar hjärnan att säga till oss att sluta äta. Istället stimulerar den de delar av hjärnan som reglerar aptiten och är del av vårt belöningssystem, och uppmuntrar oss att äta ännu mer.

Fruktosen smakar både sötare och frisätter inte insulin på samma sätt när vi äter det eftersom det först ska brytas ner i levern, och det kommer ingen signal att sluta äta.

När vi äter glukos frigörs insulin som gör att blodsockret (glukos) kan tas upp och/eller lagras av cellerna. Och när insulinet når hjärnan reducerar det aktiviteten i de områden som kontrollerar aptiten. När man har ätit och fått i sig tillräckligt med energi ska dessa områden vara inaktiverade för att signalera att vi borde sluta äta. Men fruktosen gör alltså inte detta, utan lockar oss att fortsätta, trots att glukos och fruktos har samma energiinnehåll.

Att sen höga insulinnivåer pga insulinresistens kan påverka mättnadshormonet leptin negativt är också en annan historia som du kan läsa om genom att söka på leptin här på sidan. Det jag vill säga är alltså att inte heller glukos i stora mängder är någon höjdare, även om det är bättre än fruktos.

När försökspersonerna i studien hade intagit fruktos rapporterade de större hunger och visade mer aktivitet i hjärnans känslocentrum när de såg matbilderna jämfört med efter glukosintag.

Försökspersonerna erbjöds också en belöning i form av pengar om de avstod från den onyttiga maten i en timme. När deltagarna fått i sig fruktos visade de större villighet att offra pengarna för att få äta maten direkt jämfört med glukos.

Förutom att fruktos kan leda till övervikt, kan för stora mängder också vara farligt för levern. Eftersom fruktosen måste gå genom levern för att tas upp av kroppen kan man utveckla fettlever om man får i sig för mycket.

I USA, som har en gigantisk majsindustri, tillverkas corn syrup som processas och får ett mycket högt innehåll av fruktos. Det tillsätts sedan i väldigt många livsmedel. Man kan se denna ingrediens som HFCS (high fructose corn syrup) på innehållsförteckningen.

Ett halvt kilo frukt motsvarar fruktosen i fem godbitar by the way. Och frukt innehåller dessutom fibrer som gör att fruktsockret kommer långsammare ut i kroppen, samt antioxidanter som skyddar det känsliga fruktsockret från att göra skada i kroppen.

http://www.pnas.org/content/early/2015/04/29/1503358112

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-okar-frukt-var-aptit

Mat till barn – det här äter min son 1,5 år

av 4 Comments

Jag får ofta frågor om mat till barn och tänkte i det här inlägget skriva om vad jag ger min son. Jag har i tidigare inlägg skrivit vad han fick som första mat, titta bland inläggen under taggen barn

Det var ju minst sagt lättare att kontrollera att maten var bra innan Elliot började dagis, men som jag skrev har vi haft en del framgångar med förskolematen (https://4health.se/framsteg-i-forskolans-mat-och-har-ar-hela-listan-med-mina-mellanmalsforslag )

För att väga upp för att det blir en hel del pasta, potatis och bröd på dagis så försöker vi att ge ganska strikt mat runt dagistiderna med grönsaker ,ägg, fisk, kött, avokado etc.

På morgonen får han av mig oftast kokt ägg och avokado, men ibland om det finns lite rester från gårdagen, tex broccoli och fisk, så får han det. Oftast med lite smör på. När hans pappa lagar frukost så blir det bananpannkaka (Här finns recept, men jag gör det på bara 1/3 banan per 2 ägg om det ska ätas som måltid, det blir sött så att det räcker https://4health.se/making-banana-pancakes-enkel-toppenmat-till-barn-och-till-mig-och-perfekt-efter-traning). Även om han ska äta frukost på dagis så försöker jag stoppa i honom något riktigt innan vi åker, tex lite ägg (så orkar han mindre mackor och flingor tänker jag).

Efter dagis så äter Eliot middag med oss, dvs ungefär samma mat som jag äter (lyssna tex här https://4health.se/36-forklaringen-till-skillnader-inom-lagkolhydratkost-nagra-tips-till-dig-som-plataar-eller-inte-tappar-dina-sista-10-kg-och-sa-har-ater-jag), men ibland med lite extra rotfrukter. På helgen får han ibland lite potatis till maten, men när jag får bestämma så blir det inte det på vardagar för att kunna få in så mycket näringstäta nyttigheter som möjligt runt dagismaten. Eftersom han äter frukt på dagis efter lunch så håller jag det till helgerna hemma. Han får dessutom ofta bär – björnbär brukar vi tex ha gott om i frysen. Behöver han mellanmål kan det bli allt från att sitta och pilla i sig lite ärtor eller solrosfrön, till avokado eller ägg eller grönsaker.

På kvällen precis innan läggdags / efter middag ger vi ibland lite havregrynsgröt som nästan består av lika mycket smör som gröt. Men inte alla dagar. Hans pappa brukar mosa i lite banan, och jag gör bara en liten portion gröt med mycket smör. Anledningen att vi började med gröt på spannmål var för att ”vänja” kroppen vid sådan mat inför dagisstarten. Fram till dess ammades han på kvällen och ibland har vi gett bovetegröt (bovete är ju en ört och inte spannmål, recept https://4health.se/basta-barngroten) Vi har fortsatt med att ibland ge en mindre portion, vilket blir de kvällar han inte ätit sig proppmätt på annat, dels för att han ska sova en hel natt utan att man behöver ge något på natten, och dels för att det är ett enkelt sätt att få i honom lite extra fett de dagar fettintaget varit lägre.

Det händer sällan numera att han äter på natten. Men fram till för inte så länge sen hände det ibland – antagligen i tillväxtfaser. Ett tag funkade det att ge en slags välling gjord på kokosmjölk, men plötsligt blev han rasande på den och ville inte ha, så för nattsömnens skull ändrade vi på detta. Vi gjorde sen hemmagjord havremjölk på ekologisk havre och kokosolja (https://4health.se/gor-egen-ren-och-nyttig-havremjolk). Men som sagt, det verkar vara slut på nattätandet nu (håller tummarna 🙂 )

Ska tilläggas att jag gärna hade fortsatt att amma morgon och kväll ett tag till, men det blev ett naturligt avslut på amningen när vi var på Barbados i januari-februari eftersom värmen och träningen fick min mjölk att sina, vilket gjorde att sonen helt enkelt tröttnade.

Elliot har god aptit och äter i stort sett allt vi ger honom – ibland tröttnar han på kokt ägg, och då går det bättre med omelett. Passar bra, för jag brukar passa på att blanda ner lite ekologisk hackad spenat i den 🙂 Eftersom vi gett Elliot riktig mat från första start är det inte konstigt för honom med riktig mat, grönsaker etc. När det serveras julbord eller påskbord så äter han glatt av fler saker än de flesta vuxna.

Jag förstår att det antagligen kommer kräsna perioder ändå, men vi har nog gett bästa tänkbara start för att minimera det. Dagis kommer såklart att påverka eftersom han ser andra barn äta sylt och glass. Men än så länge har han ingen aning om vad ketchup är och klagar inte på att han inte får makaroner hemma. Tvärtom, just när han började dagis och fick pyttipanna till lunch, så hade han enligt fröknarna bara velat äta det stekta ägget som låg ovanpå 🙂 Duktiga unge!

Hoppas det besvarade några av era frågor!

Visste du att jag även håller föredrag för förskolor, skolor, företag och privata grupper? Läs mer https://4health.se/foredrag

Ps. Elliot har fortfarande aldrig varit sjuk – trots dagisstart etc. Han var lite snuvig en gång när han var nyfödd och hade lite feber en enda kväll (kanske i samband med en ny tand). Jag gissar att maten spelar in…. Men ska ändå ta i trä nu för säkerhets skull 😀

Framsteg i förskolans mat!! Och här är hela listan med mina mellanmålsförslag

av 8 Comments

Jag tror mig ha hittat till världens bästa förskola. Vi valde det här dagiset till vår son eftersom det är litet, trevligt, barnen är trygga och har det bra i små barngrupper.

Det visar sig vara över all förväntan. Helt fantastiska förskolepedagoger som inte bara är mästare på att göra de små liven nöjda och trygga – utan som med uppriktigt intresse vill förändra maten!

Jag tror att jag nämnde i podcastavsnittet om fetter att det kändes lite uppgivet att komma till en förskola där man nyligen valt bordsmargarin framför smör (personalen hade nyligen fått kostråd av en dietist som missat mycket av forskningen de senaste åren), men så fort jag tog upp ämnet fetter och möjligheterna att ändra på detta så ombads jag prata på ett föräldramöte.

Eftersom det är ett föräldrakooperativ så togs beslutet där och då med föräldrar och personal att byta från Flora-margarin till Bregott eller liknande smörblandning. Jag var nöjd med detta framsteg, men styrelsen var mer intresserade.

Jag hade också nämnt möjligheterna att minska på mackor och mjölmat, och gav en lång lista med förslag på alternativa mellanmål inför styrelsens nästa möte. Nu har man anammat de förslag som är enklast och ska införa dem, och dessutom testa några av de som kanske tar lite mer förberedelsetid på fredagar.

Mycket glad över detta intresse och denna vilja att förändra! Ibland blir man positivt överraskad! Nu hoppas jag bara att det finns en uthållighet i detta så att man tar sig igenom en del tveksamma första reaktioner från vissa barn, och tar sig tid att komma in i nya rutiner. Men jag har stark tilltro 🙂

Jag som dessutom arbetar med att hålla föredrag ser ett allmänt ökat intresse från förskolans värld. Privata förskolor som vill anlita mig för för att hålla föredrag om mat för barn, och flera förskolepedagoger har gått kurser för privata grupper hos mig (betalt ur egen ficka eller möjligen med friskvårdsbidrag)

Här är mellanmålsförslagen jag gav till förskolan:

  • Riktig mat / plockmat / rester från luncher
  • Bananpannkakor (banan + ägg bara)
  • Kokosplättar (ägg, riven kokos/kokosflingor, grädde)
  • Kesoplättar (se recept nedan)
  • Kokta ägg (eller variera tex i form av ägghalvor med majonnäs och räkor)
  • Frukt
  • Bär
  • Grönsaksstavar
  • Avokado
  • Äggröra
  • Fröer och nötter
  • Frökex med pålägg (frökex på bara fröer går att köpa, men också att göra enkelt själv – kanske är vi några frivilliga 🙂 )
  • Kokossmoothie (kokosmjölk + bär bara)
  • Grön smoothie (avokado, gröna grönsaker, äpple och banan)
  • Chiapudding
  • Kokosgröt
  • Bovetegröt

Mer inspiration: https://4health.se/snabba-mellanmal
Recept: https://4health.se/kesoplattar
https://4health.se/making-banana-pancakes-enkel-toppenmat-till-barn-och-till-mig-och-perfekt-efter-traning
https://4health.se/milkshake-smoothi
https://4health.se/mjolk-och-glutenfria-pannkakor
https://4health.se/4health-kokosgrot-snabbaste-godaste-paleolchf-frukosten
https://4health.se/superenkel-och-god-chia-grotchia-pudding
https://4health.se/basta-barngroten

Födelsedagsfirandet där födelsedagsbarnet får välja mellanmål såsom glass finns ännu kvar, kanske kan det bli ett nästa steg 🙂 Här är i alla fall mina förslag:

  • Kan barnen få en enkel present istället för mat/godis/glass?
  • Kan barnen få välja mellan några alternativ utan tillsatt socker?
  • Bär med grädde
  • Pannkakor / bananpannkakor
  • Korv
  • Pannkakstårta (pannkakor, grädde, bär, mosad banan)

Ämne i chili botar kronisk hosta – och så lite örtkunskap

av Leave a Comment

En ny pilotstudie som gjorts vid Göteborgs universitet visar att capsaicin, det som ger chili dess starka smak, skulle kunna lindra kronisk hosta. Det handlar om idiomatisk hosta och med det menas att orsaken bakom den inte kan förklaras.

I studien har forskare kunnat se att ett dagligt intag av capsaicin lindrat symptom och överkänslighet hos personer med kronisk idiopatisk hosta. Forskarna hoppas kunna genomföra en längre studie med capsaicin i höst.

Capsaicin är ett fettlösligt, färglöst, doftlöst och vaxigt ämne, som är orsaken till den upplevda hettan hos växtarter i släktet Capsicum (Chilipeppar). Växterna har troligen utvecklat ämnet som skydd mot växtätande djur, och angrepp från svampar och mikroorganismer.
Capsaicin används för att behandla både människor och djur. Man kan använda det utvärtes eftersom det ökar blodgenomströmningen i det berörda området genom att vidga de ytliga kapillärerna, vilket motverkar kramp i musklerna. Det kan också vara smärtlindrande.
Capsaicin är även den aktiva ingrediensen i pepparsprej.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/chili-kan-hjalpa-mot-kronisk-hosta

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/chili-kan-hjalpa-mot-kronisk-hosta_4506822.svd

Några trick för att äta lagom mycket

av 4 Comments

Färg, ljud och form påverkar hur maten smakar och hur mycket vi äter.

• Rött porslin tenderar att få oss att äta mindre
• Med små tallrikar känns portionen större, och vi kan bli mättare snabbare (se även tidigare inlägg https://4health.se/tallriksstorlek-och-matmangd )
• Tunga bestick får maten att smaka godare, och dyrare
• Lägg inte all maten på ena sidan av tallriken, även om det ser snyggt ut. De flesta föredrar en symmetrisk uppläggning
• Runda tallrikar får maten att smaka sötare än fyrkantiga, liksom ljus pianomusik

Så om du ofta överäter: servera maten på röda tallrikar som inte är för stora. Och vill du göra efterrätt utan att söta den för mycket – servera på runda tallrikar och med pianomusik

Det här säger Charles Spence,  som är professor i experimentell psykologi vid universitetet i Oxford. Han har länge for­skat om hur smak, lukt, färg, ljus, ljud och konsistens påverkar oss. I en ­artikel i tidskriften Cell, med temat matens biologi, sammanfattar han de senaste resultaten – som att jordgubbsglass som serveras på en rund vit assiett smakar sötare än om tallriken är svart och fyrkantig, eller att människor använder andra ord för att beskriva smaken på ett vitt vin när det har färgats rött. Charles Spence har skrivit boken ”The perfect meal” på temat.

http://www.cell.com/cell/abstract/S0092-8674(15)00311-6

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/godare-paskmat-servera-den-sa-har/

Så sockerbombar du ditt barn utan att veta om det

av 9 Comments

Jag ska skriva två saker angående att ge barn frukt som du kanske inte tänkt på. Inget fel att sticka till ditt barn en bit frukt någon gång, men fundera över detta:

  1. Hur mycket väger ditt barn? Har du som jag, en liten kille på tolv kilo, eller kanske ett något äldre barn på 15-20 kg? I vilket fall så väger ditt barn troligtvis mellan en fjärdedel och en åttondel av en vuxen persons vikt. Det här innebär alltså att om du sticker till ditt barn två till tre frukter på en dag så har du gett barnet motsvarande åtta till 24 frukter. Dvs med hänsyn till vikt så motsvarar det att den där vuxna som väger mellan fyra och åtta gånger så mycket som barnet skulle äta åtta till 24 frukter.
    För ett barn är det troligen mer lagom med en liten bit av en frukt alltså
    .
  2. Ser frukterna likadana ut idag som de gjorde när du, din mamma eller mormor var liten? Nej, just det – de är både större och smakar sötare. Ett äpple som förr i tiden kanske innehöll fyra gram fruktos, innehåller i dag upp emot 20-25 gram fruktos (fruktsocker).

Kombinationen större, sötare frukter och barns mindre vikt bäddar alltså för sockerchock!

Ps. Givetvis äter och förbrukar ett barn något mer energi i förhållande till kroppsvikt än en vuxen eftersom de både växer och har större huvuden/hjärnor i förhållande till sin vikt. Men det är ändå så att det är långt mycket mer socker för denna lilla kropp

Nu ska choklad bli nyttigare – så här i påsktider :)

av 2 Comments

Forskare har hittat ett sätt att processa kakaobönor för att bevara mycket mer antioxidanter  – och samtidigt förbättra smaken.

Choklad sägs ha många bra hälsoeffekter då den innehåller antioxidanter. Jag har dock även skrivit en hel del om chokladens baksida https://4health.se/?s=kakaons+%2B+baksida. Nu har i alla fall forskare från Ghana hittat en metod för att framställa kakao som gör att den får behålla mer av sina nyttiga ämnen under behandlingsprocessen. Den ska också bli ännu godare, enligt forskarna själva.

Chokladens positiva effekter tex på blodkärlen tillskrivs antioxidanterna som kakaon innehåller. I processen för att framställa choklad så plockas kakaobönorna (egentligen kakaofruktens frön) ut ur fruktens frökapslar. Bönorna fermenteras, dvs genomgår en jäsningsprocess under några dagar. Efter det sätts de ut i solen för att torka, och rostas sen för att få fram smaken. Men under den här processen, och speciellt under rostningen, så visar forskningen att många av de hälsosamma polyfenolerna, dvs antioxidanterna, försvinner.

Forskarna har lagt till ett kapselförvaringssteg innan bönorna fermenteras för att kunna bibehålla polyfenolerna. Forskningsgruppen delade in frökapslar från kakaofrukten i fyra grupper som lagrades olika länge, mellan noll och tio dagar, innan de processades. Efter förvaringsperioden gjordes sedan fermentering och torkning som vanligt. När det blev dags för rostning testade forskarna att rosta bönorna längre och på lägre temperatur än man brukar. Vanligtvis rostas bönorna i 10-20 minuter i 120-130 graders (150 grader har jag hört tidigare). Nu rostades de istället i 45 minuter i 117 grader. Resultaten visade att de bönor som lagrats i sina kapslar i sju dagar och sedan rostats längre på den lägre temperaturen hade högst antioxidantaktivitet. Det ökade både antioxidantkapaciteten i bönorna och smaken.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-vill-ta-fram-ny-superchoklad

Vad är det i det bacon du köpt? (och så ett riktigt snabbmatsrecept)

av 12 Comments

Jag tycker att själva köttet i bacon är en fin köttdel. Det är ett av få livsmedel som har en vettig och naturlig fördelning mellan fett, protein och kolhydrater. Annars säljs ju tyvärr bara de mest proteinrika delarna på djur såsom filéer, medan mycket av djuret går till spillo.

Men trots att det dessutom är gott, så äter jag bacon ganska sällan. Och när jag äter det så lusläser jag innehållsförteckningen.

Anledningen till detta är att all bacon som säljs i din butik måste innehålla konserveringsmedel i form av nitriter och antioxidationsmedel. Nitriter är tyvärr cancerframkallande (läs mer i tidigare inlägg tex https://4health.se/nitriter-konserveringsmedel-och-cancerrisk och https://4health.se/?s=nitriter) och bland antioxidanterna finns det blandad kompott.

Så anledningen att jag köper bacon sällan handlar främst om nitriterna. Men anledningen att jag är noga med innehållet är dels att antioxidanter ofta tillsätts i form av E330 eller E331, dvs konstgjord citronsyra som kan ge allehanda problem (läs mer i tidigare inlägg tex https://4health.se/konstgjord-citronsyra-skapar-allergibesvar och https://4health.se/?s=e330), dels att det tillsätts många extra tillsatser – ingredienser som inte borde vara där.

Bilden (klicka på den så kan du se den i stort format) visar en bra innehållsförteckning (så bra det kan bli menar jag då), men ofta är det förutom dessa ingredienser även E330 och E331, olika former av tillsatt socker och tillsatta aromämnen – helt onödigt! Så läs innehållsförteckningen!

När jag väl njuter av bacon så gör jag det gärna som en av mina snabbmatsrätter:

Bacon och någon form av kål i en panna (och en liten klick smör). Strimlad vitkål blir tex jättegott, så även broccoli. På bilden nedan använder jag grönkål.
Stek – färdigt – ät!

Ps. Förpackningen på bilden är av märket Tulip. Jag har för mig att det är något bacon från Scan som jag också köper som är ok. Men tex bacon från Eldorado och Garant innehåller mycket skit. Vad är det i det bacon du har hemma, och vilket märke är det? Kommentera gärna

Gluten vs mental hälsa

av Leave a Comment

Intressant artikel om hur gluten kan påverka hjärnan och den mentala hälsan. Se länk nedan för att läsa hela.

Sammanfattningsvis handlar det om en mamma som fick tvillingar och där den ena tvillingen förändrades mentalt.

Den handlar om ett tillstånd som kallas SPD, sensory processing disorder, som kan avhjälpas genom att ta bort gluten.
Mamman hittade lösningen via en artikel av en nutritionist, Kelly Dorfman, som där skrev att glutenintolerans ibland manifesteras i neurologiska symptom, och inte bara i magen (nej, precis, gluten kan påverka samtliga vävnader i kroppen, lyssna gärna på detta podcastavsnitt om bl.a. gluten och autoimmuna sjukdomar https://4health.se/avsnitt-10-om-gluten-autoimmuna-sjukdomar-och-allergier )

http://anchoragepress.com/news/gluten-made-her-do-it-how-going-gluten-free-saved-my-daughters-mental-health