Bakterien Klebsiella pneumoniae omvandlar kolhydrater i maten till alkohol, som i sin tur ger fettproduktion i levern.
Kinesiska forskare visar att varianter av tarmbakterien Klebsiella pneumoniae verkar kunna bidra till fettlever.
Detta är en bidragande förklaring till varför en lågkolhydratkost leder till en minskad mängd fett i levern och förebyggande av fettlever. Såklart vid sidan av undvikandet av fruktos, fruktsocker – inklusive vitt socker som består av både glukos och fruktos. Fruktos bryts ju ner i levern på ett liknande sätt som alkohol och bidrar till fettlever.
Upptäckten började med en patient som hade allvarlig fettlever och autobrewery syndrome – en sjukdom där kroppen producerar alkohol. Efter att ha ätit rikligt med kolhydrater i kosten hade personen höga nivåer av alkohol i blodet, trots att mat och dryck var helt alkoholfri.
Läkarna gav patienten läkemedel mot svamp i tarmen, men det hjälpte inte. Snart lyckades de isolera alkoholproducerande varianter av bakterien Klebsiella pneumoniae från patientens tarmar. När de förde in dessa bakterier i möss, utvecklade även mössen fettlever.
När forskarna därefter jämförde personer med och utan fettlever, upptäckte de att 60 procent av alla med fettlever hade alkoholproducerande Klebsiella pneumoniae i sina tarmar. Bland personerna utan fettlever hade bara sex procent de här bakterierna i sina tarmar.
En produktion av alkohol i tarmarna, orsakad av en stor mängd kolhydrater i kosten verkar alltså kunna bidra till epidemin av fettlever.
Ur studien:
“Through a number of in vivo and in vitro technologies, Yuan et al. report that high- alcohol-producing Klebsiella pneumoniae (HiAlc Kpn) occurs in a large percentage of individuals with nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD) in a Chinese cohort. Transfer of HiAlc Kpn into mice resulted in NAFLD, suggesting increased levels of this bacterial strain might be one cause of NAFLD in humans.”
“Highlights
- High-alcohol-producing strains of Klebsiella pneumoniae exist in humans
- HiAlc Kpn is associated with NAFLD in a human cohort
- Transplant of HiAlc Kpn into mice causes NAFLD
- Feeding mice glucose led to detectable blood alcohol, suggesting a biomarker for NAFLD”
Mer via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome och sök på fettlever https://4health.se/?s=fettlever
https://www.cell.com/cell-metabolism/pdfExtended/S1550-4131(19)30447-4
En ny studie på Sertralin – ett av de vanligaste SSRI-preparaten – visar att det inte är särskilt effektivt mot depression.
Bakterieinjektioner hjälper immunsystemet att bekämpa cancer. Efter decennier av musstudier ser bakteriell immunoterapi ut att göra comeback.
En ny svensk studie visar att bättre kondition minskar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom hos både män och kvinnor i alla åldrar.
Att arbeta skift innebär, som du säkert vet, att man arbetar olika tider på dygnet, exempelvis sena kvällar eller nattetid.
Ett högt blodtryck i tidig medelålder ger en ökad risk för kognitiva problem, som demens, senare i livet. Detta enligt en studie vid University college London som publiceras i tidskriften The Lancet Neurology.
Jag har tidigare skrivit om hur blindtarmen inte alls är något onödigt bihang, utan faktiskt en viktig reservoar för tarmbakterier. Läs bl.a. här 
Om luktsinnet försämras kan det vara en indikation på hur det kommer att gå för hjärnans andra funktioner under åldrandet. Sambandet fungerar som en tidig varningsklocka för kommande demens och Alzheimers sjukdom. Luktområdena drabbas i ett väldigt tidigt stadium innan man fått generella nedsättningar i funktion. Om luktsinnet försämras så kommer andra kognitiva intellektuella förmågor att försämras kanske fem, tio år senare.
Cancer är nu den vanligaste dödsorsaken bland medelålders personer i höginkomstländer, visar en ny genomgång som presenteras i tidskriften The Lancet. Cancer passerar därmed hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak i dessa länder.
Senaste kommentarer