En mycket sevärd dokumentär på SVT “Sjukdomar AB”. Om
ineffektiva mediciner som säljs till personer som egentligen är friska, såsom kolesterolmedicin: http://www.svtplay.se/video/293856/sjukdomar-ab
God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
En mycket sevärd dokumentär på SVT “Sjukdomar AB”. Om
ineffektiva mediciner som säljs till personer som egentligen är friska, såsom kolesterolmedicin: http://www.svtplay.se/video/293856/sjukdomar-ab
Danska livsmedelsforskare slår larm om oroande höga bakteriehalter i både danskt och importerat kycklingkött. Nästan hälften av det undersökta köttet innehöll multiresistenta bakterier.
2010 hittades resistenta bakterier i 8,6 procent av det danska kycklingköttet. Senaste året hade det stigit till 44 procent – nästan lika mycket som i importerad kyckling.
En del av bakterierna kommer troligen från kycklingar som importerats från övriga Europa och som innan importen blev behandlade med antibiotika.
Den som äter kyckling med multiresistenta bakterier blir inte alltid sjuk, om det är så att det är bakterier som redan finns i vår kropp. Men inte sällan orsakar bakterierna urinvägsinfektion.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/resistenta-bakterier-i-kyckling
Fetmaoperationer, gastric bypass och liknande, där man skär eller kopplar bort delar av matsmältningsapparaten, ökar i popularitet och sjukvården lägger en massa pengar på det (eftersom man hittills trott att man skulle spara vårdpengar på att de opererade blir smalare). I dag fetmaopereras ca 8 000-9 000 kraftigt överviktiga personer varje år i Sverige, och än fler står i kö. Nu publiceras en 20-årig uppföljning av fetmakirurgi, SOS-studien (Swedish Obese Subjects). Och inte helt oväntat visar den att man blir sjuk av gastric bypass (man tar ju bort funktionella delar av näringsupptagsmekanismen) och att vårdkostnaderna är högre för opererade än de med fetma som ej opereras.
Personer som genomgår fetmakirurgi får ökat behov av sjukvård (i genomsnitt 54 dagar på sjukhus). Det är komplikationer såsom blödningar och infektioner, läckage, tarmvred, blodbrist, näringsbrist och gallsten. Och kostnaderna för kosttillskott och tarmmediciner ökar. Detta trots att många av dem som följts upp bara opererats med den enklare varianten gastric banding, inte de mer extrema varianter som finns idag såsom gastric bypass och duodendal switch. (Av de opererade fick 13% gastric bypass, 19% gastric banding och 68% vertical-banded gastroplasty. Kontrollgruppen opererades ej)
Dessutom behöver de opererade mer medicinering för psykiska besvär såsom depressioner.
Läs mer:
http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1360866
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fetmakirurgi-dyrare-an-forvantat
De senaste åren har man utvecklat spannmål för att få större skördar, proteinrikare (dvs glutenrikare) vete osv. Genetiskt modifierat vete, GMO-vete, innehåller en enzymhämmare som misstänks innebära att när vetet konsumeras ger det allvarliga leverskador.
Enzymhämmaren i vetet kan angripa ett enzym som medverkar i produktionen av glykogen vilket i sin tur reglerar blodsockerhalten.
En beståndsdel i vetet med avsikten att ”släcka” vissa gener i vetet, släcker även kan gener i människan.
Liknande forskning har presenterats tidigare, men det ledde till smutskastning och nedtystning av forskarna från industrins sida.
http://newsvoice.se/2012/09/13/ny-forskning-genmodifierat-vete-kan-ge-allvarliga-leverskador/
Mina modiga deltagare i en sockerberoendegrupp har skrivit ner några tankar som de delar med sig av för att fler ska kunna känna igen sig och hitta rätt. Här kommer ett vittnesmål från en kvinna:
¨Att inte tänka på något annat än var/när jag kan få tag i mer godis,kakor.
När jag är ensam hemma kan jag verkligen frossa i godsaker, när jag hör nån i dörren måste jag snabbt gömma undan det.
Undrar om mina döttrar har godis på rummet!? Snabbt in och leta igenom alla gömställen. Om jag hittar nåt stoppar jag i mej alltihopa utan att fundera på vad jag ska säga till dottern.
På kaffebjudningar:okoncentrerad, sitter mest och tänker på hur många extra kakor och tårtbitar jag kan ta utan att skämmas!
Sen —uppjäst i magen. Tillfredsställd men mår ändå inte bra. Känner ofta att detta är fel, att jag inte står ut att ha det så här, men jag vet inte hur jag ska ta mej ur det. Befinner mej i en nedåtgående spiral som bara drar mej neråt i sockerträsket.
Tänker ofta på kvällen: I morgon ska jag börja mitt nya liv, igen!!!!!!
Har aldrig förstått hur vissa kan nöja sig med en kaka/chokladbit och sen vara nöjda. Men det förstår jag nu, de är ju inte sockerberoende!! Så enkelt är det!
När jag nu kommit ur träsket, har jag: massor av tid som annars gick åt till att tänka på,köpa. vräka i mej “socker”. Mår bra, känner mig mycket, mycket lugnare.
Så visst finns denna sjukdom =sockerberoende/sockermissbrukare. Du som känner dig träffad -be om hjälp att ta dej ur detta gissel.¨
Hälsn Irene 50+
Missa inte heller att en ny grupp kommer att starta i slutet av september, förutsatt att det finns tillräckligt många som anmält sitt intresse. Anmäl genom att maila mig eller läs mer här https://4health.se/sockerberoende
Nu startar vi en ny grupp för sockerberoende (kolhydratberoende) i Malmö. Har fått härlig feedback på första gruppen och önskemål om att starta fler grupper.
Beskrivning: Syftet med gruppen är att få utbildning och kunskap om sockerberoende, mat och hur kroppen fungerar. Att få stöd och utbyta erfarenheter med andra i samma situation. Att få verktyg – både konkreta relaterade till kosten, och mentala verktyg som stärker dig som person för att kunna ta dig ur det här.
Upplägget startar med 10 h fördelade på 4 tillfällen (med 1-3 veckors mellanrum beroende på deltagarnas önskemål). Därefter bestämmer gruppdeltagarna om man vill fortsätta. Mellan träffarna hålls kontakt via email (och även telefon om man vill). Start i månadsskiftet sept/okt, datum bokas tillsammans med deltagarna. Sockerberoendegrupperna är små och därför är det lätt att få ett nära och förtroligt förhållande till övriga deltagare.
Pris: 1495kr. Du kan använda ditt friskvårdsbidrag!
Boka (Obs! Begränsat antal platser)
Sista delen (for now 🙂 )
Och du, Du vet väl om att du kan lyssna på 4Health i den populära podcasten 4Health med Anna Sparre?! Just det här temat pratar jag om i avsnitt 4 och alla avsnitt hittar du i din podcastapp (direktlänk till podden i iTunes https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2)
I första hand handlar det om att ta bort orsakerna till stressen och därmed låta binjurarna vila. Dessutom kan rätt kost och tillskott återställa de näringsbrister stressen orsakat och därmed skynda på tillfrisknandet. Men det tar tid och det är viktigt att det får ta den tiden. Vid binjureutmattning behövs endast ett par dagars vila för att kortisol ska börja frisättas igen. Det kan dock ta lång tid innan produktionen är helt i sin ordning, vilket gör det extra viktigt att inte sätta igång och stressa, träna hårt etc bara för att du har lite mer energi en dag. Dessutom krävs det en livsstilsförändring, annars är du snart tillbaka i samma härva.
Här följer några konkreta tips:
Tänk också på att:
Fortsätter veckans serie om binjureutmattning. Missa inte sista delen imorgon – hur botar man det.
Binjureutmattning är inte en erkänd sjukdom och därför kan det vara svårt att få diagnosen. Inte förrän vi når den berömda väggen och binjurarna totalt har kollapsat får man en diagnos. De vanliga blodtester som används i vården är utformade för att upptäcka absoluta brister (Addisons sjukdom) då nivåerna måste vara extremt låga för att upptäckas – eller höga nivåer i samband med Cushings sjukdom.
Det går dock att mäta kortisolresponsen vid olika tillfällen under dagen och på så sätt få en bild av binjurarnas funktion. Normalt ska binjurarna utsöndra mer kortisol på morgonen och mindre på kvällen, ibland med ett par mindre toppar runt lunch och vid 18-tiden.
Man vet att avvikelser i den här kortisolresponskurvan antyder stress och binjureutmattning (fysiologisk, psykologisk och emotionell belastning) och det är därför möjligt att mäta och ställa diagnos.
Mätning av kortisol i saliv ger information om hur mycket kortisol binjurarna producerar under dygnets olika timmar, och som når ut i vävnaden. Detta mäts som fritt biotillgängligt kortisol. Testet ger svar på om binjurarna klarar av att svara mot kroppens dygnscykliska behov av kortisol. Endast fritt kortisol är biologiskt aktivt. Just därför fungerar salivtest.
Till skillnad från salivkortisoltest mäter blodtest av kortisol både proteinbundet och fritt kortisol. Blodtest tas vid ett tillfälle under ett dygn och ger inte svar på hur binjurarna utsöndrar kortisol cykliskt / behovsrelaterat under dygnet.
Vidare finns det s.k. Synacthentest, vilket innebär att ett syntetiskt hypofyshormon som reglerar kortisolutsöndringen injiceras, och förändringen av kortisolhalten i blod mäts. Vid livshotande tillstånd såsom Addisons sjukdom (som inte är stressrelaterad utan oftast beror på en autoimmun respons) kan detta test visa att binjurarnas kortisolproduktion är kraftigt nedsatt. Men vid binjureutmattning ger Synacthentest normala värden.
Urintest mäter mängden omsatt kortisol under dygnet. Detta ger ingen upplysning om avvikelser i kortisolutsöndringens rytm.
Summerat är alltså salivtest flera gånger per dygn det som kan fungera för att försöka mäta binjurarnas funktion eftersom detta mäter det aktiva kortisolet. Man ska dock vara medveten om att låga kortisolnivåer även kan orsakas av faktorer utanför binjurarna. Så det allra bästa sättet att ställa en diagnos är att se till hela symtombilden. Salivtest kan användas som komplement, men bör då tas vid flera tillfällen under dygnet och under mer än ett dygn. Flera tillfällen under dygnet pga hormonets dygnsrytm och flera dygn pga de variationer som kan uppstå om man haft en lugn eller stressig dag före provet tas. Det kan också vara relevant att mäta kortisolnivåerna i förhållande till DHEA-nivåerna.
Det här betyder alltså att om man har flera av de symtom som jag skrev om i del 1 och dessutom är utsatt för de påfrestningar/ stressorer som jag beskrev i samma inlägg, så kan man redan där få en relativt klar bild om hur ens binjurar mår. För att få detta bekräftat och för att få en tydligare bild av hur långt (det här icke erkända) sjukdomsförloppet gått så kan man komplettera med salivtester.
Testa dina binjurar här: https://4health.se/stress-binjureutmattning-salivtest
Tester kan också vara värdefulla innan man ger sig på hormontillskott som DHEA, men mer om tillskott och andra sätt att hantera binjureutmattning imorgon!
Vi fortsätter på veckans tema. Om du vill kan du börja med föregående 2 inlägg. Trevlig läsning 🙂
Efter långvarig kronisk stress så kan man slita ut sina binjurar. Binjureutmattning inträffar när stressnivåerna överstiger kroppens kapacitet att kompensera och återhämta sig. Till slut produceras mindre kortisol än vad som behövs och kroppen klarar inte längre av att hantera stress.
I de tidiga stadierna av binjureutmattning, vi kan kalla det trötta binjurar, så utsöndras alltså mer kortisol som en respons på kronisk stress, och de hormonella obalanser som beskrevs ovan (i tidigare inlägg) inträffar. I senare stadier blir binjurarna utmattade, kortisolproduktionen minskar då och till slut inträffar det vi kallar att ”gå in i väggen”.
Den minskade kortisolproduktionen, som beror på att binjurarna inte längre orkar producera det kortoisol som behövs, gör oss utmattade, trötta och man får svårt att komma igång på morgonen. Kortisol är som sagt det hormon som gör att vi vaknar på morgonen. Utan kortisol, så orkar vi alltså knappt upp ur sängen. Dessutom minskar förmågan att anpassa kortisolutsöndringen efter varierande behov, så dygnsrytmen för kortisolutsöndringen blir ofta rubbad så att vi har för lite kortisol på morgonen, men trots utmattade binjurar ibland för hög utsöndring på natten.
Den minskade kortisolproduktionen och de utmattade binjurarna gör det också svårare för kroppen att höja blodsockret när det behövs. Det gör att vi kan känna oss trötta och hängiga, men må lite bättre i samband med att vi ätit, precis då blodsockret höjs.
Utmattade binjurar och för låg kortisolproduktion betyder att vi inte längre är förmögna att hantera stress. Stresshantering är nödvändig för vår överlevnad så det här är ett mycket allvarligt tillstånd.
Även andra hormonfunktioner, till exempel de som innefattar sköldkörteln och könshormonerna, försämras vanligen när binjurarna försämras. Har ett hormonsystem fallerat har ofta även andra hormonsystem kommit ur balans. När binjurarna fallerar påverkas nästan alla andra hormonproducerande körtlar, vilket betyder att även t.ex. insulinresistens/höga blodsockernivåer kan påträffas som en följd av stress.
I tidiga stadier kan man ofta vara symtomfri. Man är utsatt för många så kallade stressorer, dvs påfrestningar som stressar kroppen, fysiska såväl som mentala. Enkelt uttryckt så lever man med stress. Kroppen svarar därför med att ha det sympatiska nervsystemet på för fullt samt med att utsöndra stresshormoner (främst adrenalin och kortisol). I det här stadiet fungerar dock denna respons fortfarande, den kompenserar för stressen, och kroppen kan i stort sett kännas som vanligt.
I nästa steg har kroppen varit utsatt för kronisk stress och orkar inte längre riktigt matcha behovet av stresshormoner för att hålla balansen. I det här stadiet börjar man ofta få en känsla av ångest, man blir lättirriterad, får sömnbesvär och hormonella obalanser som PMS. Vanligt är att man känner sig trött på morgonen och under dagen, men som vanligt på kvällen. Kroppen orkar nämligen inte upprätthålla den normala kortisolcykeln, vilken egentligen innebär större mängder kortisol på morgonen och dagen.
Att sömnen påverkas så tidigt (och dessutom spelar en så stor roll för tillfrisknandet) kan man förenklat säga beror på att kortisol- och melatoninutsöndringen (natt-/sömnhormon) avlöser varandra. De arbetar i samspel för att upprätthålla dygnsrytmen.
I senare och mer allvarliga stadier blir symtomen allt värre. Det är vanligt att man tydligt märker av andra hormonella obalanser, såsom en underaktiv sköldkörtel med symtom såsom kalla händer och fötter samt viktökning. Samtidigt känner man sig utmattad. Ju längre det fortgår desto mer utmattad blir man och desto fler funktioner i kroppen börjar skruvas ner. Till slut blir man sängbunden.
I tidiga stadier av trötta binjurar ökar aldosteronutsöndringen, vilket stimulerar att kroppen binder vätska (detta kan höja blodtrycket). I senare stadier av binjureutmattning slutar salt- och vätskeregleringen (med hormonet aldosteron) till slut att fungera. Då faller blodtrycket.
När binjurarna ”kollapsar” upplever man extrem utmattning, svaghet, ofta viktminskning, illamående, svettningar, huvudvärk, uttorkning/vätskebrist och depression. Kroppen klarar inte längre att balansera mot omgivningen, dvs upprätthålla det som kallas för homeostas, och den bryts helt enkelt ner.
Imorgon fortsätter vi – kan man diagnostisera och mäta om man har binjureutmattning? Hur botar man det?
Då fortsätter vi på serien om stress och binjureutmattning (börja med gårdagens inlägg – del 1)
Kroppens kontrollsystem består av nervsystemet (elektriska signaler mellan hjärna/ryggrad och alla delar av kroppen) samt av hormonsystemet (kemiska budbärare/substanser från olika körtlar och organ i kroppen). Kroppen har med hjälp av dessa kontrollsystem en särskild mekanism för att hantera stress och stressiga situationer. Det är en del av överlevnadsmekanismen, tex för att kunna mobilisera energi snabbt om man blir jagad av ett rovdjur. Binjurarna är körtlarna som spelar en särskilt viktig roll i stressresponsen. Dessa sitter ovanpå njurarna och finns alltså ungefär mitt i ryggen.
När man stressas reagerar kroppen med att stimulera det sympatiska nervsystemet (om du vill förstå nervsystemets delar såsom sympatiska och parasympatiska nervsystemet så läs här https://4health.se/nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-funkar-mot-stress ). Det är fight or flight-responsen som gör kroppen redo för vad som kan tänkas komma. Det sympatiska nervsystemet stimulerar bland annat hjärtat att slå snabbare, men det har också kopplingar in i hormonsystemet. I hormonsystemet stimuleras då binjurarna att utsöndra adrenalin och hypofysen att utsöndra ACTH. ACTH från hypofysen stimulerar i sin tur binjurarna att öka produktionen av kortisol.
Kortisolet och adrenalinet (stresshormonerna eller egentligen anti-stress-hormonerna) stimulerar frisättning av energi från kroppens depåer och konvertering av energidepåerna till blodsocker. Det stimulerar hjärtat att slå snabbare, blodkärlen att dras samman, svettningen ökar, musklerna spänns osv. Du är alltså redo. Samtidigt prioriteras en del kroppsfunktioner ner, de som inte behövs akut, tex matsmältning och immunsystem.
Kortisol skyddar alltså kroppen mot utmattning när den utsätts för stress genom att bl.a. höja blodsockret. Utsätts man för kronisk stress så är kortisolnivåerna ständigt höga (till dess att vi slitit ut våra binjurar).
Nu är det dock så att binjurarna producerar många fler hormoner än just dessa stresshormoner. Ett exempel är aldosteron, vilket reglerar mineralbalansen i kroppen. Ökad stress ökar också aldosteron, vilket gör att natrium (salt) hålls kvar i kroppen, därmed ökar också vattenmängden i kroppen och blodtrycket ökar. Samtidigt förlorar man kalium och magnesium, vilka båda är livsviktiga mineraler.
Ett annat exempel är könshormonet progesteron. Problemet är att progesteron är ett förstadium till kortisol, så när stressnivåerna är höga så prioriteras kortisolproduktionen och mindre progesteron utsöndras från binjurarna. Det här gör att balansen mellan könshormonerna störs. Man får det som kallas för östrogendominans, vilket betyder att du har för mycket östrogen i förhållande till progesteron. Östrogendominans kan ge PMS-besvär och bidra till ofrivillig barnlöshet. Östrogendominans ökar även risken för bröstcancer och andra sjukdomar.
Ytterligare ett exempel är hormonet DHEA. DHEA är ett moderhormon (förstadium) till många andra hormon som produceras av binjurarna, bland annat en rad olika könshormoner (både manliga och kvinnliga). När kroppen är under kronisk stress och kortisolnivåerna ökar, så minskar DHEA-nivåerna. Denna obalans mellan DHEA och kortisol kan ge alla möjliga problem, bl.a. försämrad insulinkänslighet, försämrat immunförsvar då immuncellernas aktivitet minskar samt försämrad kalciumabsorption och därmed svagare benstomme. Dessutom är denna obalans en bidragande faktor till östrogendominansen beskriven ovan, till viktökning kring midjan och till högt blodtryck pga ansamling av salt och vatten.
Också värt att veta är att kortisol, liksom många andra hormoner, har en dygnsrytm. Även när vi inte är under stress så ökar kortisolnivåerna på morgonen för att vi ska vakna. Sedan ska de normalt minska under dagen och vara som lägst på natten när vi sover. Ökad stress kan rubba denna dygnsrytm.
Mycket olika hormoner och en snabbversion av deras funktion idag. Hängde du inte med på precis allt så ingen fara, det viktigaste är att förstå de stora dragen.
Imorgon fortsätter vi och kommer in på vad faktiskt binjureutmattning är och varför långvarig stress är farligt. Häng med!
I detta podcastregister kan du se En översikt av samtliga podcastavsnitt med beskrivningar av avsnitten i datumordning, nyast först. Informationen kommer direkt från … [Läs mer...] about PODCAST-REGISTER
Senaste kommentarer