Träning

Barn till fäder som rört på sig mycket innan de blev pappor får hälsosammare barn, i alla fall är det så bland möss. Forskare vid Ohio State university har i en studie velat undersöka hur motion hos män påverkar hälsan hos kommande generationer.

För att göra det har de använt sig av olika grupper med hanmöss och så låtit dem leva antingen stillasittande eller aktiva liv. Sen fick hanmössen para sig, och efter att forskarna låtit nästa generation växa upp med ett stillasittande liv, såg man att möss som hade haft motionerande fäder var hälsosammare. De hade lägre kroppsvikt och mindre kroppsfett, samt bättre förutsättningar för att motstå diabetes, jämfört med dem som hade stillasittande fäder.

Den positiva effekten av motionerande musmammor har visats i tidigare studier.

http://diabetes.diabetesjournals.org/content/early/2018/10/03/db18-0667

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=7074504

Häromdagen rapporterades det massor om den nya studien på vår kondition. Men spelar den någon roll kanske du tänker, “jag äter ju nyttigt”.

Den nya studien visar att vår kondition är sämre i dag än den varit på 20 år. Den svenska studien har undersökt data från den arbetande befolkningen i Sverige – totalt över 350 000 personer. Det huvudsakliga resultatet är att det är en ganska kraftigt nedgående trend i populationen i stort. Studiepopulationen har fått drygt tio procent sämre kondition.

Forskarna har tittat på data från 350 000 människor som under de senaste 20 åren har erbjudits och utfört konditionstest via sina jobb. Personerna har fått utföra test på cykel där man mätt hur mycket syre kroppen kan tillgodogöra sig under träningen.

I undersökningen har man kunnat se hur konditionen försämrats i stort, hur mäns kondition minskat mer än kvinnors, yngres mer än äldres och lågutbildades mer än högutbildades. Förutom att arbetande svenskar i stort har fått sämre kondition kan man även se att de personer som har sämst kondition har blivit fler. Forskarna tror till och med att studiepopulationen kan ha aningen bättre kondition än den svenska befolkningen i stort.

Andelen personer som har hälsofarligt låg kondition har ökat från 27 procent till 46 procent. Men vad har kondition med hälsa att göra?

Först och främst: gränsen för hälsofarligt låg kondition är i studien satt till 32 milliliter mer minut och kilo kroppsvikt. Kondition mäts som syreupptagningsförmåga, vilket mäts i milliliter syre som kan tillföras varje kilo kroppsvävnad per minut. För att orka gå i rask takt i tio minuter behöver vi en syreupptagningsförmåga på strax under 30 milliliter.

Medelvärdet bland försökspersonerna har sjunkit från drygt 38 milliliter år 1995 till mindre än 34 milliliter 2018, en minskning med cirka 10 procent. En vältränad motionär brukar ligga i spannet 40–50 milliliter.
En kvinnlig elitidrottare i en konditionskrävande sport, som längdskidåkaren Charlotte Kalla, ligger på över 70 milliliter. En manlig elitidrottare kan nå upp till 90 milliliter.

Syreupptagningsförmåga är alltså kroppens förmåga att ta upp, transportera och omsätta syre. Hjärtat är här den begränsande faktorn för alla friska. Dvs hjärtats förmåga att pumpa runt blodet är det vi menar med kondition.

För det första – kroppen består av muskler och man skulle krasst kunna säga att alla kroppens muskler är sammanlänkande och har sitt centrum i hjärtat – kroppens viktigaste muskel och den muskel som styr vår kondition. Så dålig kondition betyder alltså att hjärtat inte är i så fin form.

För det andra – bättre kondition och bättre syreupptagning gör att större andel fett förbränns. Fettförbränning kräver nämligen tillgång på syre. Konditionsträning ökar din förmåga till fettförbränning (fler blodkärl och bättre syresättning) och fettförbränning i vila.

För det tredje – en dålig kondition, och låg syreupptagningsförmåga gör att du inte orkar hålla dig fokuserad och koncentrerade under en åtta timmars arbetsdag, och leder därför till trötthet, huvudvärk mm. 

För det fjärde, femte, sjätte osv – bättre kondition och konditionsträning generellt ökar insulinkänslighet, förbättrar HDL/LDL-kvoten (ett enzym som omvandlar LDL till HDL aktiveras), stabiliserar blodtrycket, stärker lungmuskulatur, ökar välbefinnandet, förbättrar immunförsvaret, och minskar risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer, artros och depression.

En del av förändringen i vår genomsnittliga kondition kan ev. bero på att vi är mindre aktiva i vår vardag. Vi åker mer bil nu och har fler stillasittande jobb. Och just stillasittandet är det som allt oftare visar sig vara en riktig bov för din hälsa. Som jag brukar säga så är vi lite för mycket “antingen eller” nuförtiden. Antingen ska vi träna tills vi har blodsmak eller så ska vi köra bil och slappa i soffan. Tänk på att punktinsatser inte är särskilt hälsosamma. Det är rörelsen i vardagen som är allra viktigast – den du inte ens byter om för! Se även tidigare: https://4health.se/?s=stillasittande

Tänk också på att saker som intensiv styrketräning, de flesta sporter, lek osv också ger konditionsträning. Du behöver absolut inte ut och jogga för att få kondition.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sms.13328

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-svenskarnas-kondition-har-minskat

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om hur gynnsamt hjärnan påverkas av motion och träning i hans föreläsning som du kan se via nedan länk.

Vi blir mer koncentrerade, vi minns bättre, blir mer kreativa och tål stress bättre. Fysisk aktivitet är verkligen en dundermedicin för hjärnan. Det är som en mental uppgradering, enligt Anders Hansen.

Hansen menar att fysisk aktivitet är det viktigaste en människa kan göra för sin hjärna, vare sig man är frisk eller sjuk, och hänvisar till runt 25 studier som alla pekar på samma sak; hur psykisk ohälsa kan lindras och förebyggas med hjälp av motion.

https://www.svt.se/nyheter/svtforum/motion-gor-hjarnan-stark-1