fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Vikt

Fetma är ingen fattigsjukdom

av 2 Comments

Och vi måste börja med skolmaten, skriver en insiktsfull Eva Franchell på aftonbladets ledarsida. Detta baserat på en ny studie/avhandling från Lunds universitet. Vidare säger Franchell att:

“Till skillnad från alla andra missbruk, så går det inte att undvika mat. Alltså måste vi lära oss att välja rätt mat. I ett kaotiskt virrvarr av olika dieter måste svenska myndigheter skapa ordning. När det gäller folkbildning har ju ­barnen alltid varit ett framgångskoncept. Det är de som lärt oss vuxna att använda bilbältet och sopsortera.

Så varför inte börja med skolmaten? Om barnen får god mat i lugn miljö kanske de slipper belasta samhällsekonomin som feta vuxna.”

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article15742020.ab

Studien berättar att både i Sverige och i USA ökar fetman i samma takt i olika samhällsklasser. Alla befolkningsgrupper går upp i vikt och trenden är densamma i USA där fetman har ökat i samma takt för olika utbildnings- och inkomstgrupper sedan 1960. Studien kan du läsa mer om här:

http://www4.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=2031

http://www.svt.se/nyheter/sverige/fetma-slar-mot-alla-samhallsgrupper

Komplikationer av gastric bypass

av 1 Comment

Vården är överlag positiva till överviktskirurgi som gastric bypass och denduodenal switch. Trots en relativt positiv inställning till operation, och trots att man ännu inte sett de långsiktiga (antagligen värsta) effekterna, står det uttalat i Läkemdelsboken att :

“Till fruktade kirurgiska komplikationer hör anastomosläckage mellan ventrikelfickan och tunntarmen, blödningar och interna bråck. Strikturer i den gastrojejunala anastomosen uppges förekomma hos ca 4% av de opererade. Stomala sår uppges uppstå hos upp till 10% av patienterna.

Dumpingbesvären efter måltid är dels tidiga, dels sena. De tidiga besvären består av illamående, yrsel, hjärtklappning, mag- tarmsymtom och trötthet, och uppstår vid intag av snabba kolhydrater och orsakas av snabb frisättning av tarmhormoner, s k inkretiner.”

“Under viktminskningsfasen är det inte ovanligt att patienten känner sig frusen. Ett visst håravfall kan förekomma”

“Somliga patienter kan känna sig nedstämda. ”

“Det är inte heller ovanligt att den opererade temporärt har svårt att finna sin nya identitet”

“Det finns en stor risk att utveckla perifer neuropati till följd av brist på vitamin B12.”

“Brist på tiamin ökar risken för Wernicke- Korsakoffs encefalopati”

“Järnbrist förekommer ofta, inte minst hos menstruerande kvinnor”

“Folsyra behöver ofta tillföras. ”

“Kalcium och vitamin D tillförs rutinmässigt”

“Zinknivåerna däremot sjunker ofta”

“Allvarlig proteinmalnutrition kan uppkomma efter gastric bypass och BPD-DS (Biliopan- kreatisk divergering med duodenal switch) ”

Isbjörnsfilmen

av Leave a Comment

Glömde ju tipsa om att se filmen på läsksidan när jag skrev om det häromdan. Tack Maria för din kommentar i inlägget. https://4health.se/lask-the-unhappy-truth-about-soda

Här kan du se den direkt:

Myter om träning och hälsa – vetenskapens värld

av 3 Comments

Här kan du se vetenskapens värld från ikväll somhandlade om myter kringträning och hälsa. Ett BBC-program http://www.svt.se/vetenskapens-varld/se-program/article326348.svt?autostart=true

Bra att de tar upp att träning INTE är för viktnedgång! (och man kan förstå att kaloriräkning inte är relevant) Det viktiga är vad man äter

Det diskuteras också om hur stora de individuella skillnaderna är kring hur man svarar på träning. Och att 3 minuters högintensiv träning i veckan kan förbättra både hälsa och kondition (lika väl som 3h träning). Insulinkänsligheten förbättrades med 23% på några veckor med denna superkorta högintensiva träning.

Huvudbudskap: Minska stillasittande, öka vardagsmotion/rörelse och träna mycket kort och intensivt!

Läs mer om att många tränar för mycket: https://4health.se/darfor-tranar-du-for-mycket

Läs mer om att mer träning inte ger mer viktnedgång https://4health.se/mer-traning-ger-inte-mer-viktnedgang

Studien de hänvisar till är troligtvis denna http://www.nottingham.ac.uk/gem/news/bbc-horizon-programme-investigates-high-impact-training.aspx. En studie som samma forskare gjort på samma tema hittar du här http://www.biomedcentral.com/1472-6823/9/3

17 kg om året, vi äter mer skitmat än resten av världen – Och det kostar mer än det smakar för både samhället och hälsan

av 8 Comments

Svenskarna är världsmästare i att äta godis. Vi sätter i oss nästan 17 kilo per år
Godis innehåller sällan under 80 procent socker och svenskarnas ökade sockerintag går hand i hand med det tilltagande godisätandet.

Min kommentar: Vitt socker, sackaros, består av både glukos (blodsocker/druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Glukosdelen går snabbt ut i blodet och höjer blodsockret, vilket ger insulinpåslag och fettinlagring. Fruktosen ska först omvandlas i levern, vilket först ger risk för fettlever och sen ger ett högt blodsocker. Fruktos bryts ner i kroppen på ett sätt som liknar alkoholnedbrytning och kan därför bli skadligt i onaturligt stora mängder. Ge fettlever tex (förutom “vanlig” fetma).

I artikeln nedan står det även att:

Butikernas knep för att luras oss att köpa mer godis är bl.a. att godishyllor med det mest färgrika godiset finns vid kassorna i ögonhöjd för barnen.Man ser det färgglada godiset i rött, gult och orange som triggar matcentra i hjärnan.

Godispriset har mer än halverats de senaste trettio åren (jämfört med andra varor). Men Godisbranschen i Sverige är omsätter ändå minst 10 miljarder kronor per år.
Men även om godiset är billigt, och branschen tjänar stora summor pengar, finns det stora kostnader att räkna med. Kostnaden för övervikt och fetma uppgick till drygt 20 miljarder kronor under 2008. Beräkningar som gjort av hälsoekonomerna Ulf Persson och Knut Ödegaard vid IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund.
Den summan är nästan lika hög som kostnaden för tobaksrökningen, som samma år kostade skattebetalarna drygt 26 miljarder.
Men trots att den medicinska vården av fetmapatienter är kostsam, utgör den ändå bara cirka 20 procent av kostnaden.Den stora kostnaden för samhället, 80 procent, är kostnader som är en följd av det produktionsbortfall som uppstår i och med sjukskrivning, förtidspension och för tidig död. Det innebär att övervikt och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället mångmiljardbelopp varje år.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/minekonomi/shopping/article15461203.ab

Vad har läsk, öl, drickyoghurt och mjölk gemensamt?

av Leave a Comment

Skrev igår om ett antal nya studier på läsk kopplat till barnfetma. Inte så konstigt eftersom det är rent socker med vatten och färgämnen som stoppas i kroppen. Vitt socker, sackaros, består dessutom av både glukos (blodsocker/druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Glukosdelen går snabbt ut i blodet och höjer blodsockret, vilket ger insulinpåslag och fettinlagring. Fruktosen ska först omvandlas i levern, vilket först ger risk för fettlever och sen ger ett högt blodsocker (pest och kolera på samma gång alltså). Fotnot: fruktos bryts ner i kroppen på ett sätt som liknar alkoholnedbrytning och kan därför bli skadligt i onaturligt stora mängder.

Ok, men vad har nu läsken och dess koppling till övervikt med öl, drickyoghurt och mjölk att göra? Jo, det handlar om att dricka energi. Vi har inte druckit energi under evolutionens miljontals år, vi har druckit vatten. Mättnadskänslorna har stimulerats av saker vi äter. Man blir inte lika mätt och nöjd av att dricka energi som att äta den.

Bröd är ungefär samma sak som öl, och även om båda är dåliga val, så blir man i regel mättare och nöjdare av samma mängd energi i form av bröd än i form av öl. Samma sak gäller godis och läsk – dåliga val, men godis ger lite mer tillfällig mättnad. Mjölkprodukter likaså, även om det är svårare att jämföra eftersom man i regel äter de fetare produkterna, men dricker de magrare. Frukt och juice likaså, frukt ger bättre mättnad, delvis pga ovan, men delvis pga högre fibrerinnehåll.

Tumregeln är i alla fall att äta energi, inte dricka den. Särskilt om du kämpar med vikten. Vill du istället gå upp i vikt, kan egenpressade fruktjuicer vara ett sunt alternativatt sätta lite fart på viktökningen.

3 studier: Små mängder läsk ger fetma redan hos barn

av Leave a Comment

I en av studierna (se länkar nedan), gjord av forskare i Amsterdam, följde man 641 normalviktiga barn mellan 4-11 år i 18 månader. Hälften av barnen fick varje dag dricka ett litet glas läsk (knappt 2,4 dl). Den andra gruppen drack sockerfri dryck. Det var en blindstudie, dvs drycken presenterades i identiska burkar och varken barnen eller forskarna visste vilka barn som tillhörde vilken grupp.

Efter 18 månader hade barnen som tilldelats det sockerfria alternativet i medel gått upp 6,35 kilo medan gruppen som druckit vanlig läsk gått upp 7,37 kilo. En signifikant skillnad. (Även gruppen som drack light gick alltså upp, men det framgår inte om detta var en normal viktökning pga längdtillväxt eller ej) Gruppen som fått sockerfri dryck la dessutom på sig 35 procent mindre kroppsfett än gruppen som fått sockrad dryck.

Den andra studien gjordes vid Harvard. Där analyserades genetisk data från 33.000 personer som svarat på frågor om sin diet. Det här var alltså en enkätstudie/observationsstudie och därmed med lägre “hållbarhet”. De som drack mycket sockrade drycker löpte större risk att bli feta och de som hade en genetisk förutsättning för att drabbas av fetma och som dessutom drack mycket läsk, löpte mycket högre risk att drabbas av övervikt än personer som antingen hade fetmagenen eller drack mycket läsk.

I den tredje studien, gjord av forskare i Boston, följde man 224 överviktiga eller feta tonåringar i ett år. Innan studien startade drack alla deltagare minst en läsk per dag. Halva gruppen fick under studien en hemleverans med vatten och light-läsk och uppmuntrades att hålla sig borta från sockrade drycker. Efter ett år hade gruppen som fått kalorifria drycker hemskickade nästan uteslutande gått över till sockerfria alternativ. Den andra gruppen fick handla /dricka vad de ville.

De som drack sockerfritt gick upp mindre i vikt jämfört med gruppen som fått fortsätta handla själva: 1,6 kilo jämfört med 3,5 kilo. Dvs båda grupperna gick upp. Frågan är vad som hänt om man inte ens fått lightläsk och dessutom gått över helt till lowcarb?

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1203034?query=featured_home

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1203039?query=featured_home

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1203388?query=featured_home

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskningen-som-ger-laskforbudet-ratt

Mer träning ger inte mer viktnedgång

av 3 Comments

En ny studie visade att 30 min daglig träning gav mer viktnedgång än 60 minuter.

Under tretton veckor följdes 60 överviktiga män. En tredjedel var kontrollgrupp och fick ägna sig åt stillasittande. Hälften av de resterande männen fick träna en timme om dagen, hälften 30 minuter om dagen. I genomsnitt förlorade de män som tränade 30 minuter per dag 3,6 kilo på tre månader, medan de som motionerade en hel timme förlorade 2,7 kilo.

Ganska logiskt eftersom ju mer du tränar desto hungrigare blir du. Därav blir det ungefär samma resultyat oberoende av träningsdos. Studien säger ingenting om kosten. Så förhoppningsvis var den representativ, dvs att de åt lika bra eller dåligt i samtliga grupper.

Som sagt, "Kost är kilo och träning är gram". Träning handlar om hälsa, inte vikt. Visst kan det hjälpa att hålla de där sista 2-3 kilona i schack om man redan har en ok kroppsvikt, men för att gå ner från en äkta övervikt är det kostförändring som gäller. Samtidigt bör man ha fysisk aktivitet, dels för blodcirkulation och annat hälsobefrämjande, men framförallt för att den hormonella balansen förbättras.

uppdatering appropå Nicklas kommentar nedan: de som tränade 30 min tappade fettmassa 4.0kg och de som tränade 60 minuter 3.8kg kroppsfett, det var alltså inte bara skillnad i vikt el muskelmassa

Läs mer:
http://ajpregu.physiology.org/content/early/2012/07/30/ajpregu.00141.2012.abstract

Jag kommer dessutom snart med ett inlägg som beskriver varför man kan träna för mycket. Jag har hela livet hört människor som säger att den eller den eller jag eller du tränar för mycket. Och oftast tänkt att de mest själva har dåligt samvete över att de inte tränar så mycket som de skulle önska. De har aldrig haft en förklaring eller bra motivering, bara att det inte är bra att träna för mycket. Jag lovar att reda ut det där i ett inlägg snart!

Periodisk fasta

av 9 Comments

Senaste veckorna har det pratats periodisk fasta (eller intermittent fasting som det heter på engelska) på alla håll och kanter.

Vad är periodisk fasta?
Att låta bli att äta under en kortare period – antingen ett helt dygn eller delar av ett dygn, tex genom att skjuta fram eller hoppa över en måltid.
När vi äter en lågkolhydratkost och unviker ett svängigt blodsocker håller vi oss mätta längre och har en stor del av vår energiförsörjning från fett. Fettdepåerna kan alltså gå in med bränsle när vi inte tillför mat.

Varför?
Vi gör det för att inte bara efterlikna vad vi åt under evolutionen, utan också hur vi åt under evolutionen, antingen genom en periodvis brist på mat, eller genom att “jaga” innan vi äter (översatt: maten finns inte när vi vaknar, vi kan vara vakna en stund och till och med utföra fysisk aktivitet innan maten).
Medan långvarig svält är nedbrytande och sänker ämnesomsättningen kan kortvarig svält ha en uppbyggande effekt på kroppen.
En annan anledning kan vara att minska det totala energiintaget (för den som vill gå ner i vikt), låta kroppen använda fettdepåerna och och lära sig skillnaden mellan riktig hunger och önskan om mat.
För de flesta är syftet med periodisk fasta att kunna bygga muskler samtidigt som man går ner i vikt, men ytterligare en anledning är att ge kroppens organ vila. Äter vi konstant får organen gå på högvarv hela tiden.

Korta perioder av fasta har också en liknande effekt som intensiv träning.
När kroppen fastar eller utsätts för intensiv träning tvingas kroppen bryta ner vävnad, både fettdepåer och muskler. Logiskt så föredrar kroppen att offra skadade proteiner och celler först. Man tror därför att denna kortvariga stress gör att kroppen gör av med sina sjuka celler på ett effektivare sätt. Samtidigt triggar muskelnedbrytningen kroppen att producera nya, friska muskelfibrer. Så att den är redo för nya påfrestningar. Därför får du troligtvis bäst effekt av din periodiska fasta om du även tränar.

Som vanligt är jag övertygad om att allt har med hormoner att göra. Några hormonella effekter av periodisk fasta är följande. På samma sätt som intensiv träning så stimulerar kortvarig fasta tillväxthormon och testosteron, vilka har en anabol (uppbyggande) effekt. Kortvarig fasta stimulerar hormoner som har en fettnedbrytande effekt. Det kan även öka känsligheten för olika hormon, såsom aptit- och mättnadshormoner (du känner alltså hunger- och mättnadssignaler tydligare). Det har i studier även förbättrat insulinkänsligheten (vilket är ett bra skydd mot diabetes).

Hur?
Enklast är att göra detta i samband med natten. En del gör det varje dygn, tex genom en 16-8 modell, dvs fasta 16h (tex mellan kl 19 och 11) då du bara dricker (energilös dryck som vatten, te, kaffe) och ät under resterande 8 h. Hur många timmar man än väljer så verkar de flesta tycka att det är enklast i samband med natten/ frukosten (inklusive mig själv). Andra väljer att fasta ett helt dygn med regelbundna intervall.
Det här fungerar bara (eller rättare sagt du mår bäst av det och klarar vardagen) om du äter en kost som gör att din kropp har lätt för att använda fett som energikälla. Dvs genom att den är van vid lågkolhydratkost och i brist på mat lätt kan utnyttja fettet från våra depåer.
En mer extrem variant är warrior diet som går ut på att bara äta ett enda mål om dagen http://www.warriordiet.com/

Vad tycker jag?
Jag är fast övertygad om att det här fungerar utmärkt för en del och sämre för andra. Precis som med allt annat 🙂
En fördel är att det kan vara ett sätt att komma bort från fixeringar vid mat. Att titta på klockan och tänka “nu är det mat om 1h, nu är det mat om 10 min, nu är det snart mat… ” Då känner du inte ens efter om du är hungrig och behöver mat, du bara vet att du äter kl 7.30, kl 12.00, mellanmål kl 15.30, och middag 19. Det är inte så vi vill ha det. En fördel med att äta rätt är helt kopplad till hormoner och mättnadssignaler. Lär dig lyssna på din kropp på riktigt. Hjärnan döljer ofta kroppens signaler genom sug på mat. Gärna på kolhydrater, men även på energi som sådan. Att bestämma sig för att inte äta förrän kl 11 imorgon lär dig upptäcka dessa signaler. Troligtvis känner du att det är helt ok, men vid 10 så känner du att “nu är det verkligen tomt i magen, det jag känner är hunger”.

Nackdelen kan vara att du eventuellt överäter om du blir för hungrig. Om din magsäck är tom utsöndras mer ghrelin (hormon) och du kan få en glupsk hunger som gör det svårt att sluta äta fast du är lagom mätt. Vissa påverkas inte på detta sätt, medan det är ett problem för andra. Eller om det förstör din vardag för att du inte mår bra av det (många känner dock tvärtom, att det ger en extra energikick)

Eftersom jag sedan jag varit spädbarn haft en hög ämnesomsättning och ätit ofta ofta så tror jag inte att de mest extrema formerna av det här är något för mig. Mamma berättade att hon lärde sig på MVC eller BVC hur ofta man skulle amma sitt barn och gjorde så. Problemet var bara att jag var rasande och skrek och skrek tills hon började amma mig betydligt oftare (och jag var verkligen inget tjockt barn, utan “tandpetaren”). Återigen – vi är individer. Det är väldigt svårt, för att inte säga dumt, att säga att en metod fungerar för alla. Därför tror jag att periodisk fasta för mig är något helt annat än för dig. För mig innebär det kanske 13 h i samband med natten. Dvs ät sista målet innan 20 och första målet efter kl 9 (normalt kanske det hade varit 6) . Jag har testat och tycker att det är helt ok dagar som jag inte tränar hårt. Så jag kan tänka mig att göra detta med kontinuerliga inslag för att påminna mig själv om hur hungerskänslorna känns :-), låta organen vila och kanske få en anabol effekt på köpet.

Jag tror att du som vill gå ner i vikt, har ätit LCHF ett tag, gör “allt” rätt, fått stopp på eventuell viktuppgång, men inte tappar kilon kan testa det här. Kanske behöver du inte alla dessa mål mat. Hur skulle du må om du lät lunchen bli ditt första mål, din frukost? Kan vara värt att testa (testa då mer än en gång, som med allt annat måste kroppen få en chans).

Jag är helt övertygad om att det inte är skadligt i alla fall. Det här med att frukosten är viktigaste målet är mest påhittat under kolhydrateran, precis som mellanmål, för att se till att blodsockret får en kick med jämna intervall så att vi inte blir låga och irriterade. Däremot vill jag vänta med att uttala mig om träningsresultat och färre måltider.

Studier på ämnet:

http://jap.physiology.org/content/99/6/2128.full

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15741046

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2622429/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22215651

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3002457/

http://www.pnas.org/content/100/10/6216.full.pdf+html

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15573845

No comments…

av 1 Comment