fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: män drabbas

Hjärnforskaren Martin Ingvar om lågkolhydratkost/LCHF

av 5 Comments

Häromdagen skrev Expressen om hjärnan och kolhydrater vs. fett. Martin Ingvar uttalade sig väl i ämnet. Och artikeln handlade bl.a. om följande:

En femtedel av energin i kroppen går till att försörja den energikrävande hjärnan. Trots att den bara är cirka 2 procent av den totala kroppsvikten, förbrukar den ändå 20 procent av energin. Vanligtvis får hjärnan sin energi från glukos, dvs. blodsocker. (Min kommentar: Blodsocker skapas lättast från kolhydrater, men kroppen kan även omvandla andra ämnen, såsom aminosyror, till blodsocker)

Det är inte heller nödvändigt att det är just glukos/blodsocker. Det hjärnan behöver som energi är kolskelett, dvs. grupper med kolatomer. Det kan du också få från aminosyror eller fett. Vid en strikt lågkolhydratkost hamnar kroppen i ketos. Det innebär att kroppen och hjärnan börjar använda ketoner som energi i stället för glukos. Glukos består av sex kolatomer, ketoner består av tre kolatomer. Skillnaden mellan glukos och ketoner är att ketonerna transporteras in i hjärnan på ett lite annorlunda sätt än glukosen. Annars förbränns de på samma sätt.
Och det räcker dessutom med lite grönsaker för att du ska få i dig tillräckligt med kolhydrater.

När du går från att använda glukos som energi till att använda fett behöver kroppen ställa om sig och du kan drabbas av omställningsbesvär. Du kan bli trött, seg etc.

Martin Ingvar anser att du absolut inte blir dum/trög av en lågkolhydratkost, snarare är det snabba kolhydrater som gör dig dum eftersom de får blodsockret att åka berg-och-dalbana och utsätter hjärnan för krissignaler när blodsockret sjunker, stressystemet går igång och kroppen ställer in sig på att den måste få snabb energi. Det sänker nivån på tänkandet eftersom fokus blir att fixa mat.

I artikeln nämns även förvirringen mellan ketos och ketoacidos:
“Ketos ska inte sammanblandas med ketoacidos. Ketoacidos är ett farligt tillstånd som kan drabba diabetiker om de samtidigt har insulinbrist, ketoner i urinen och högt blodsockret. Detta har inget samband med lite kolhydrater i kosten.”

Läs artikeln här:

http://www.expressen.se/halsa/bara-lugn-du-blir-inte-dum-utan-kolhydrater/

Studie: Proteinrik kost och hjärtsjukdom

av 1 Comment

På TV4-nyheterna i morse berättade man om en 16-årig studie som visar att de som åt en proteinrik kost löper större risk att drabbas för hjärtsjukdom och stroke. (se klippet nedan 2.30 minuter in i klippet)

Det man kan fråga sig är hur kosten verkligen ser ut. Är det en lågkolhydratkost? Är kosten naturlig eller äter de processat kött med tillsatser såsom nitriter som tidigare visat sig ge cancer? Äter de fettsnålt eller fettrikt? Och så vidare. Uppdaterat, här är studien http://www.bmj.com/content/344/bmj.e4026

Ok, några kommentarer: Det är alltså 43000 svenska kvinnor 30-49 år som fyllt i en enkät om hur de äter. Så först och främst så är det ju inte en kontrollerad studie. För det andra fokuserar studien på en fettsnål högprotein, lågkolhydratkost. “For each woman, we assigned a score from 1 (very low protein intake) to 10 (very high protein intake), according to her tenth of energy adjusted total protein intake, and an inverse score from 1 (very high carbohydrate intake) to 10 (very low carbohydrate intake)” För det tredje kan man ju fråga sig vad det är för kvalitet på de resterande kolhydraterna. Var det i form av grönsaker och nötter eller mjöl och socker?

Resultatet var “After fine controlling for all assessed cardiovascular risk factors that could act as confounding variables, as well as for total energy and saturated and unsaturated fat intake, we found that women had a statistically significant 5% increase in the incidence of cardiovascular events per 2 unit increase in the 20 unit low carbohydrate-high protein score. In practical terms, and taking into account the rough correspondence in the ranking of energy adjusted and crude tenths of intake, a 20 g decrease in daily carbohydrate intake and a 5 g increase in daily protein intake would correspond to a 5% increase in the overall risk of cardiovascular disease.”
Men jag är skeptiskt till detta, främst eftersom man inte diskuterar kvaliteten på proteinet och kolhydraterna. Det enda man tittade på var om det var främst animaliskt eller vegetabiliskt protein, vilket här inte visade så stora skillnader (det handlade inte om vegetarian eller ej, bara om man åt mer eller mindre växtprotein)

Vill man ändå vara på säkra sidan kan man ju ersätta kolhydraterna med mer naturligt fett (fiskfett, fettranden på köttet, kokosfett etc) och inte öka proteinintaget nämnvärt. Men viktigast tror jag – ät naturliga råvaror, inte processade charkprodukter med nitriter (E250-252) etc

Sömn, melatonin och lågenergilampor/ blått ljus

av 5 Comments

Intressant artikel om hur blått ljus påverkar sömnhormonet melatonin mer än annat ljus. Blått ljus kommer bl.a. från LED-lampor, dvs. lågenergilampor. Rött ljus påverkar melatoninet minst.

Det är välkänt hur viktigt melatonin och sömn är för hälsan. Skiftarbetare drabbas  betydligt mer av sjukdomar t.ex. I artikeln är man dock lite väl försiktig med beskrivningen av detta viktiga hormon. Jag själv är en riktig “hormonnörd” och anser att hormoner och signalsubstanser styr hela din hälsa. Melatonin kan möjligtvis vara det allra viktigaste av dessa hormoner. Det finns mängder av studier på möss som visar hur melatonin styr många många av våra andra viktiga hormoner. Och till skillnad från kost, där möss inte äter samma saker som människor, så fungerar melatonin och tallkottkörteln (den lilla körtel inbäddad i hjärnan som utsöndrar melatonin) på samma sätt i nästan alla djur/människor. En anledning till att melatoninet kan styra andra hormoner är att det reglerar den cirkadiska sykeln (dygnsrytmen) och många andra hormoner har också de en dygnsrytm. Ta kortisol t.ex. (stresshormonet). Det har vi förhöjda nivåer av under morgontimmarna för att vakna, samt några mindre toppar ca kl 12 respektive 18. Om sömnen och melatoninet sätts ur spel, sätts även detta hormons rytm ur spel. Det finns även flera studier som visar att brist på melatonin leder till snabbare åldrande och mer åldersrelaterade sjukdomar.

De viktigaste sätten att ha en bra melatoninproduktion och dygnsrytm på, och därmed säkra hälsan, är att få dagsljus på dagen, ha mörkt kväll/natt och särskilt när du sover samt att ha regelbundna sovtider och sova på natten/ när det är mörkt.

Ur artikeln:

“While light of any kind can suppress the secretion of melatonin, blue light does so more powerfully. Harvard researchers and their colleagues conducted an experiment comparing the effects of 61/2 hours of exposure to blue light to exposure to green light of comparable brightness. The blue light suppressed melatonin for about twice as long as the green light and shifted circadian rhythms by twice as much (3 hours vs. 11/2 hours).”

Här kan du läsa artikeln om blått ljus och melatonin:

http://www.chicagotribune.com/health/sc-health-0613-blue-light-20120613,0,3170929.story

En myt om benskörhet

av 1 Comment

Många kvinnor drabbas av benskörhet. Särskilt efter klimakteriet när hormonnivåer ändras (särskilt östrogennivåerna sjunker) så kan benmassan bli mer porös.

Eftersom ben bara växer på längden fram till 20-årsåldern så påstår en del att loppet sedan är kört, att det bara är rätt kost och träning under ungdomsåren som avgör huruvida vi får ett starkt eller svagt skelett.Det är en myt. Visst är det superviktigt att bygga skelettet under ungdomsåren, men ben är en högst levande vävnad med levande celler som hela tiden lagar och bygger benmassa.

Jag vill betona vikten av belastande träning – styrketräning och träning som gör att skelettet utsätts för stötar såsom löpning, hopp etc- gör att skelettet och benen i kroppen kan bli bredare och starkare. Och vice versa, brist på träning vänder denna process och gör benen svagare och lättare. Ben fortsätter alltså att förändras på bredden/diametern under hela livet, men det gäller att underhålla kroppen.

Tyvärr föredrar många kvinnor lite lättare träning som promenader eller simning, men ska man bara välja en träningsform så får ofta kvinnor mer ut av styrketräning (vilken inte behöver vara avancerad på ett gym, utan lika gärna kan utföras i vardagsrummet).

Socker, IGF-1 och cancer

av Leave a Comment

Bra avsnitt i vetenskapens värld (Ikväll 16 april, länk till avsnitt nedan)! Det handlar om insulin (och därmed socker och kolhydrater) samt IGF-1 och cancer. (rolig parentes att sjuksköterskan eller läkaren? insåg att hon var insulinresistent under tiden de experimenterade)

Handling:

“Israelen Liav Marmar har en sjukdom gör att han inte kan drabbas av cancer. Forskare blir nu allt mer intresserade av vad det är som skyddar honom och vad det kan lära oss. Spåren leder mot något vi stoppar i oss varje dag.”

Sjukdomen är Laron syndrom, vilket innebär att man saknar IGF-1 (insulin like growth factor).

Man har kommit fram till att de som har IGF-1 utslaget inte får cancer! Anledningen är att när IGF-1 fastnar på cancercellernas receptorer driver det på cancerns utveckling. IGF-1 kan dessutom transporteras in i cancercellkärnan och aktivera generna.

IGF-1-nivåerna är starkt kopplade till insulinet. Forskning visar att de som har högt blodsocker dör snabbare när de drabbas av cancer.

Lösning: Välj kost som minskar insulinproduktionen, dvs lågkolhydratkost.

Vetenskapens värld-inslaget (det är de första 15 minuterna): http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld

Skadliga vitamintillskott

av 1 Comment

Svt rapporterar idag om att vitamin- och mineraltillskott kan skada hälsan. En observationsstudie visar på samband mellan tidigare död och multivitamintillskott och dyl.

"Användning av multivitaminer, vitamin B6, folsyra, järn, magnesium, zink och koppar, var alla associerade med ökad risk för död i studiepopulationen. Omvänt verkade däremot kalciumtillskott kunna minska risken för dödlighet."

Observera dock att en observationsstudie. Skilj mellan "riktiga" studier, såsom randomiserade kontrollerade blindstudier, och observationsstudier (dvs jämförs två likvärdiga grupper med den studerande parametern som skiljer grupperna, eller drar man slutsatsen att man blir lång av att hoppa höjdhopp bara för att höjdhoppare överlag är långa?). Jag lovar att skriva mer om att tolka forskningsresultat i veckan som kommer.

Jag tror dock att det finns en del sanning i studien. Tillskott kan snedvrida intaget så att man får relativa underskott eller överskott, tex av vitaminer eller mineraler. Dels kan upptaget vara olika bra för olika vitaminer i konstgjord form, dels kanske inte en multivitamintablett innehåller alla vitaminer och mineraler (vem vet, vi kanske ännu inte upptäckt alla nödvändiga ämnen, det finns tex en rad sk fytonäringsämnen som fortfarande inte är helt kartlagda) och dels kanske du har brist på en vitamin men inte en annan, och ändå äter du en multivitamin som eventuellt gör den relativa bristen ännu större.

Det finns absolut tillfällen då kosttillskott kan motiveras, men kan man få i sig det via kosten är det ändå bäst. Upptäcker jag en specifik brist kan jag rekommendera tillskott av just den mineralen (om det inte finns en snabb kostförändring att göra).
De kosttillskott jag själv äter är omega 3 de dagar jag inte får i mig fisk, samt c-vitamin de sällsynta gånger jag drabbas av en förkylning. I perioder av hård träning och stress har jag även någon gång tagit mineraltillskott såsom magnesium. Skulle jag vara hemma i Sverige en hel vinter något år skulle jag eventuellt välja att äta D-vitamintillskott, men min huvudmedicin är dagsljus varje dag!

Läs mer här: http://svt.se/2.108068/1.2561724/vitamintillskott_kan_skada_din_halsa

(Läs även tidigare inlägg om tillskott https://4health.se/tag/tillskott )

Det farliga kolesterolet

av 1 Comment

Man har länge pratat om det goda kolesterolet HDL, och det onda kolesterolet LDL (egentligen inte själva kolesterolet, utan transportörerna av kolesterol i kroppen). Inte så bra benämningar, eftersom båda är livsnödvändiga – det "onda" kolesterolet är till och med en kroppsegen antioxidant.

Med en bra kost, med en relativt hög andel protein och fett, begränsad på "nya" kolhydrater, så blir LDL-partiklarna stora, fluffiga och "goda". Med en sämre kost, med en för stor andel kolhydrater så blir LDL-partiklarna små och klibbiga. Dessa små stickiga LDL-partiklarna är de verkligt farliga. Länken längre ner i inlägget beskriver forskning på detta kopplat till hjärt- och kärlsjukdom och hur diabetiker lättare drabbas av klibbiga LDL-partiklar genom så kallad "glycation" (försockring/ maillardreaktion). Det är ett högt blodsocker som orsakar glycation, dvs typiskt för typ 2-diabetiker. De stickiga LDL-partiklarna kan lätt fastna i kärlväggar och har man redan höga inflammationsnivåer (t.ex. pga högt blodsocker och blodinsulin) så kan detta lätt leda till åderförkalkning och påföljande hjärtkomplikationer.

Vanliga kolesterolmätningar visar dock inte detta problem. Eftersom de stora goda LDL-partiklarna tar större plats ger de ett större utslag i LDL-mätningar. Det enda mått som ger en fingervisning om hur mycket verkligt farliga, klibbiga LDL-partiklar man har i blodet är Apo-kvoten. Varje LDL innehåller  ett protein kallat apolipoprotein B och varje HDL innehåller ett protein vid namn apolipoprotein A1. Man kan mäta mängden av dessa och därmed få veta antalet LDL-partiklar. På så sätt får man en bättre indikation på hur mycket små klibbiga LDL man har i blodet. Det vanligaste  provet kallas för ApoB/ApoA1, eller apokvot.

http://www.sciencedaily.com/releases/2011/05/110526204953.htm

Stress kan ge hjärnskador

av 1 Comment

I en ny doktorsavhandling har personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom (ofta pga långvarig stress med symtom som onormal trötthet, sömnstörning, värk, mag- och tarmproblem och brist på energi) undersökts med magnetröntgen. Man har tittat på hjärnan och jämfört med två kontrollgrupper, en med helt friska människor och en grupp med deprimerade personer. Den stressade gruppen med utmattningssyndrom skiljde sig från båda kontrollgrupperna genom funktionsnedsättning på två områden i frontalloben. Där regleras saker som förmåga till långsiktig planering och uppmärksamhet.

Det är psykologen Agneta Sandström som ligger bakom doktorsavhandlingen. Hennes åsikt är att arbetsgivare ska ha en mer hjärnergonomisk inställning och ta bort öppna kontorslandskap, inglasade mötesrum och annat som ger hjärnan för mycket stimuli och därmed stressar och skadar hjärnan.

Hon beskriver också att de som drabbas av utmattningssyndrom ofta är ambitiösa personer med högre intelligens än genomsnittet. Här kan du läsa mer: http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning//utmattningssyndrom-ger-matbara-forandringar-i-hjarnan.cid143504

Vad är diabetes, vem får det och vad ska en diabetiker äta?

av 5 Comments

Diabetes typ 2, eller så kallad åldersdiabetes (numera drabbas dock även barn), kallades förr sockersjukan, vilket är ett mycket talande namn. Som med de flesta andra sjukdomar finns det en genetisk faktor med i spelet, men det är ett högt intag av socker och andra kolhydrater som kroppen snabbt bryter ner till socker, som skapar diabetes typ 2. [Read more…] about Vad är diabetes, vem får det och vad ska en diabetiker äta?