fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: leptin

Skillnader mellan olika sorters mättat fett

av 2 Comments

Vilken sorts mättat fett är vi gjorda för att äta?

Det finns ju inte bara mättat och omättat fett. Dessa är i sin tur indelade i en herrans massa olika fettsyror.

Något som är bra att veta är att det mättade fettet palmitinsyra (palmitic acid) finns väldigt mycket  i spannmålsuppfödda djur. Vi åt troligen inte alls så mycket av det under evolutionen som vi gör nu. Lite är viktig för vissa metabola processer, men paleoexperter som Robb Wolf säger att palmitinsyra lätt passerar blod-hjärn-barriären. Där påverkar det bl.a. leptinkänsligheten kortsiktigt, vilket även kan påverka insulinkänsligheten.

Den största källan till palmitinsyra är ändå kolhydrater – de omvandlas till detta fett vid insulinpåslag och inlagring i fettdepåerna.

Vanliga mättade fettsyror i en evolutionär kost är istället den längre fettsyran stearinsyra (stearic acid) som bl.a. finns i djur och kakao, och andra kortkedjade fettsyror som de som finns i kokosfett och i smör.

Så mindre carbs, mer kokosfett och gräsbetande kött!!

Nää Semper, nu får det väl vara nog!

av Leave a Comment

Som om det inte vore nog med välling-hjärntvätten som skickades ut (https://4health.se/nej-jag-tror-inte-det-semper) så får jag nu ytterligare falsk marknadsföring.

Den här gången skriver de att deras gröt gör barnet större, starkare och smartare… Men hallå! Större möjligtvis eftersom det i förlängningen troligtvis gör barnet insulin- och leptinresistent och därmed överviktig som vuxen/äldre.

På framsidan står det dessutom “bara grädde, raps- & solrosolja!”, men innehållsförteckningen lyder betydligt längre än så:

  • Skummjölk (inte ens vanlig komjölk är särskilt naturlig för människan, men skummjölk är dessutom processad mjölk där man tagit bort nyttiga vitaminer mm. Sen tillsätter man syntetiska vitaminer istället och hävdar att barnen blir smartare etc)
  • Fullkornsvetemjöl (Små känsliga barntarmar mår inte bra av fullkorn. Varken barn- eller vuxentarmar mår bra av glutenet i vete)
  • Havremjöl (mjöl igen… processade snabba kolhydrater)
  • Grädde (första hyfsat naturliga ingrediensen, även om vi som sagt inte är gjorda för mejerier. Mjölkfettet är i alla fall ett snällt fett)
  • Vetemjöl (igen – processade snabba kolhydrater med högt innehåll av växtgiftet gluten)
  • Päronjuicekoncentrat (fruktos utan skyddande fruktfiber, vilket ger fettlever)
  • Vasslepulver (inget fel på det, men varför processa i all oändlighet om det redan innehåller grädde/mejerier)
  • Rapsolja (ganska ok)
  • Solrosolja (inflammatoriskt pga rikt på omega-6)
  • Mjölkprotein (vassle ovan är ju mjölkprotein, den snälla sorten, så antar att man med detta menar kasein, vilket är ett mycket jobbigt protein för kroppen. Att plocka bort kasein från kosten hos ADHD-barn mfl brukar göra underverk)
  • Och sen radas en massa tillsatta mineraler och vitaminer upp, vilka då marknadsförs göra underverk. I så fall skulle jag nog hellre ge barnet en multimineral/-vitamin om man nu vill undvika att ge dessa näringsämnen genom riktig mat och bröstmjölk

Det om något är väl falskt?

Om du nu tvunget ska ge gröt så testa den här istället: https://4health.se/basta-barngroten

Tallriksstorlek och matmängd

av Leave a Comment

Det här (se bilden nedan) är våra tallrikar från olika år som illustrerar en intressant utveckling. Om vi börjar ovanifrån, så är den översta/högra ett exemplar av tallrikar som vi fått av mina svärföräldrar. De är från 60-talet (möjligtvis 70-tal), den mittersta är våra IKEA-tallrikar från slutet av 90-talet och den nedersta är från våra nyaste tallrikar 2010-tal.

Inte så konstigt att det är lätt att överäta…

Har du problem med att reglera mängden mat du äter? Visst är det så att en högfett/lowcarb-kost talar om när du är mätt, men äter du fort hinner inte detta infinna sig förrän efter du ätit klart och du helt plötsligt är “äckelmätt”. Och är du leptinresistent kan det också vara svårt.

Mina bästa tips för dig som tycker detta är ett problem är att

a) skaffa mindre tallrikar (gå till en loppis eller mamma/mormor tex)

b) lägg upp det du vill/bör äta på tallriken. När du ätit upp det, om du känner för mer mat, vänta 10 minuter innan du lägger upp mer. Ibland hinner mättnadskänslan infinna sig under dessa 10 minuter. Det tar nämligen en stund innan du känner mättnad av fett (ca 20 min totalt). Om inte mättnad infunnit sig så kan du med gott samvete ta lite mer eftersom du troligtvis faktiskt inte blev mätt.

c) fyll ut måltiden med lite mer (ovanjord)grönsaker. Då får du i dig en större mängd i form av vätska, fibrer mm som fyller ut och ger lite omgående mättnad

d) ät protein med var måltid eftersom det mättar och fyller ut omgående

Studie: Lättprodukter till barn ger fetma genom epigenetiska förändringar

av Leave a Comment

Ytterligare en studie visar att barn som får lättprodukter blir feta. Den här gången är det småbarn som undersökts.

Det är en fransk studie som undersökt småbarns matvanor vid 10 respektive 24 månaders ålder. Barnen har sedan undersökts när de fyllt 20 år. De som ätit low-fat som småbarn hade mer kroppsfett och även högre serumleptin, dvs mer leptin i blodet, när de vuxit upp. De högre leptinnivåerna ser forskarna som ett tecken på mer leptinresistens.

Man tror att det är så kallade epigenetiska förändringar som uppstår av dessa tidiga matvanor. Epigenetik handlar om hur våra gener uttrycker sig.
Dvs vår medfödda arvsmassa, vårt DNA, bestämmer våra förutsättningar. Den här genuppsättningen kan inte ändras. Men hur generna beter sig kan vi påverka med vår livsstil. Epigenetiken handlar om huruvida särskilda gener ska vara aktiva eller inte.

“Many governmental dietary guidelines recommend full fat milk under age two, but this is ignored by up to two-thirds of parents. Education of parents is needed to alter this pattern. In addition, these data raise the troubling question of whether current recommendations for consumption of low fat milk and other low fat foods after age two also might need additional research to determine if this association with adult overweight/obesity persists after age two.”

http://www.nature.com/ijo/journal/v37/n8/abs/ijo2012185a.html

Månadens populäraste – om träning, beroende av mjölkprodukter, nisse simonsson och nyttig sötning

av Leave a Comment

  1. Populärast var de olika inläggen om superkort och intensiv träning, bl.a. baserat på BBCs inslag/ vetenskapens värld
    https://4health.se/myter-om-traning-och-halsa-vetenskapens-varld
    https://4health.se/angaende-det-har-med-3-minuters-traning-vad-behover-vi-for-traning-och-hur-mycket
    https://4health.se/the-truth-about-exercise
  2. På andra plats klippet med Nisse Simonsson
    https://4health.se/nisse-simonsson-ger-kloka-rad-i-tv4
  3. Bra klipp om socker i våra kroppar
    https://4health.se/3-minuter-om-socker-leptin-och-hur-kroppen-fungerar
  4. Beroendeframkallande ämnen i mejeriprodukter och gluten
    https://4health.se/opioida-peptider-anledningen-att-mjol-och-mejeriprodukter-ar-beroendeframkallande
  5. Hur man sötar maten nyttigt
    https://4health.se/sota-maten-nyttigt
  6. Kan candida/svamp ge cancer?
    https://4health.se/kan-candidasvamp-orsaka-cancer

Därför ger gröna grönsaker ökad mättnadskänsla

av 4 Comments

Gröna grönsaker, tex spenat, är rika på något som kallas för thylakoider. Thylakoider visade man för ett par år sedan att de ökar mättnadskänslan genom att förlänga fettspjälkningen i tarmen. Forskningen då inriktades på att ta fram ett super-piller som skulle underlätta viktnedgång. Mitt råd – ät mer gröna grönsaker. De gröna grönsakerna är rika på flera viktiga vitaminer, såsom folsyra (vitamin B9). Om de dessutom ökar din mättnadskänsla är det en bra bonus!

Här kan du hitta en artikel om forskningsresultaten: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ptr.2855/abstract

Citerar: “Thylakoids are membranes isolated from plant chloroplasts which have previously been shown to inhibit pancreatic lipase/colipase catalysed hydrolysis of fat in vitro and induce short-term satiety in vivo. The purpose of the present study was to examine if dietary supplementation of thylakoids could affect food intake and body weight during long-term feeding in mice. Female apolipoprotein E-deficient mice were fed a high-fat diet containing 41% of fat by energy with and without thylakoids for 100 days. Mice fed the thylakoid-enriched diet had suppressed food intake, body weight gain and body fat compared with the high-fat fed control mice. Reduced serum glucose, serum triglyceride and serum free fatty acid levels were found in the thylakoid-treated animals. The satiety hormone cholecystokinin was elevated, suggesting this hormone mediates satiety. Leptin levels were reduced, reflecting a decreased fat mass. There was no sign of desensitization in the animals treated with thylakoids. The results suggest that thylakoids are useful to suppress appetite and body weight gain when supplemented to a high-fat food during long-term feeding”

Foto: Carlos Porto, FreeDigitalPhotos.net

Hur kontrollerar man sina hungerkänslor? – Om mättnad och aptit

av Leave a Comment

Ja, vad är det egentligen som styr vår aptit och våra mättnadskänslor? Det enkla svaret är: massor med hormoner och signalsubstanser.

Först och främst så finns det en skillnad på hunger och sug. Är man hungrig så kan man tänka sig att äta riktig mat som t.ex. kyckling eller fisk. Är man sugen så är det något kolhydratrikt man är ute efter, t.ex. en smörgås eller något sött. Givetvis ska man äta när man är hungrig och så länge man äter mat som vi är gjorda för att äta (och inte är extremt överviktiga – mer om det nedan)  så fungerar aptit- och mättnadssignalerna bra. Det är suget vi vill undvika.

Protein är det energiämne som mättar bäst under måltiden. Det är stora komplexa molekyler som tar tid och energi för kroppen att bryta ner. Kolhydrater och fibrer mättar bra för stunden, bl.a. genom att stimulera insulin och serotonin, medan fett mättar i längden genom att det fördröjer magsäckstömningen.

Söt smak stimulerar aptiten. Så gör även t.ex. smakförstärkare (glutamat tex) samt kombinationen kolhydrater och fett (vilket du kan läsa mer om i tidigare inlägg, använd sökfunktionen nere till höger på sidan så hittar du det). Man kan också ha ett beroende av söt och kolhydratrik mat (så kallat sockerberoende), men mer om det i senare inlägg.

Aptit och mättnad regleras av många signalämnen. Några av de viktigaste hormonerna är ghrelin, leptin, insulin och ett antal signalsubstanser i hjärnan.

Ghrelin ger glupsk hunger när magen blir tom.

Leptin är ett långsiktigt ”fetthormon” som ger mättnad. Hormonnivån ökar om man går upp i vikt eftersom den ökade fettväven ökar utsöndringen. Dvs. pendlar man ca 1-2 kg i vikt, vilket är normalt, så är man mättare när man lagt på sig ett kilo. Dock kan riktigt överviktiga personer till slut bli leptinresistenta eftersom systemet slits ut.

Insulin stimuleras av kolhydrater och ger en kortsiktig mättnad. Dock signalerar insulinet till cellerna att ta hand om blodsockret, och det sjunkande blodsockret leder då till ett ökat sug efter mat (kolhydrater).

I hjärnan finns det många olika signaler som talar om när man ska äta. Framför allt styrs mättnaden av protein och fett. Det finns dock ett antal signaler om sug och hunger som ökar vid andra obalanser än just matintaget, såsom sömnbrist, näringsbrist eller depression. Även stillasittande kan öka aptiten eftersom kroppen tror att något är fel och vill uppmana dig att ”gå ut och samla mat”.

Det är alltså ett komplext system som reglerar vår aptit. Många faktorer påverkar, men några generella riktlinjer är att minska på kolhydraterna för att undvika blodsockersvängningar, undvika att magsäcken blir helt tom, tex genom att öka fettintaget, samt att försöka hitta en balans med sömn, träning osv.