fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: inälvsmat

Billigaste nyttiga middagen

av Leave a Comment

Som jag skrivit om innan så går vi miste om en massa nyttigheter om vi inte lär oss äta inälvsmat, dvs lever etc.

Jag insåg när jag var i köttdisken sist att hjärta är bland det billigaste du kan få tag på. Köpte ett för 11 kronor (27 kr per kg) för att testa och hittade ett recept på en gryta som jag modifierade för att det skulle bli nyttigt. Det går även utmärkt att steka på liknande sätt som man kan göra med tex kalvlever.

Det är den perfekta källan för både järn och fint protein. Och så innehåller det ju mindre gifter än lever (lever är kroppens reningsverk). Jag tyckte att det blev gott, men det är ju en karakteristisk smak som liknar den av lever. Lagom dos, tex som en förrätt, är perfekt. Om jag gör om det som huvudrätt så kommer jag att blanda i lite bitar av annat kött, tex fläskkarré el dyl, för att få den ännu mildare.

Här är grytan på grishjärta:

hjärta
persilja
lite portvin, en klick gelé eller något annat du tycker är gott i grytor och såser
buljong
salt och peppar
ett lagerblad
något att reda med som du tycker är ok. Jag använde lite bovetemjöl, men det finns andra bra glutenfria alternativ
en rotfrukt, tex palsternacka (behöver inte ätas, men sätter smak på grytan)
ev andra grönsaker du vill ha i grytan, kanske lite svamp

Rensa hjärtat från klaffar och kraftiga vener / artärer. Skär i bitar.
Hacka persiljan och skär upp rotfrukten i bitar.
Bryn hjärtbitarna.
Fyll på vatten så det täcker bitarna. Koka upp. Salta, peppra och sätt till persilja, buljong, rotfrukt och lagerblad.
Koka under lock i totalt en dryg timme. Tillsätt ev grönsaker och portvin när det är runt 20 minuter kvar.
Smaka av och tillsätt redningen.

Servera gärna med lite brysselkål, broccoli eller annan höstig grönsak.

Underbara LCHF- och Paleorecept

av 5 Comments

Birgitta Höglund skickade sin senaste kokbok till mig, “Långkok för LCHF och paleo”.

Långkok generellt kan inte bli så mycket annat än bra. Man använder riktiga råvaror och är så långt från snabbmatsträsket man kan komma. Toppenmat helt enkelt! Så helt ärligt var därför min första tanke – vad är det för skillnad på långkok och LCHF/Paleolångkok, behövs en särskild kokbok för det?

Men jag blev mycket glatt överraskad. Inte bara är kokboken en riktigt fin inspirationskälla för helgmiddagar. Den innehåller även några toppenrecept på mjölfritt bröd, bl.a. ett mycket enkelt recept på “halloumibröd” med bara några få ingredienser (och som jag ska fråga Birgitta om jag får dela med mig av till er läsare). Dessutom tips på goda, nyttiga såser och tillbehör, och mitt nya favoritämne – inälvsmat! (Läs mer här: https://4health.se/klara-sig-utan-gronsaker-fakir-det-har-behover-du-ata och https://4health.se/egen-leverpastej-nyttig-gluten-och-mjolkfri )
Här får man lära sig göra egen glutenfri, lowcarb blodpudding och kycklingleverpaté.

Annars tror jag att det första som kommer att lagas här hemma är saker som jag ser som en del av det spanska underbara köket – oxsvans tex. Dessutom gulaschsoppa och pulled pork.

Det var en härlig överraskning i brevlådan och kommer att användas som inspiration hela hösten och vintern!

Här hittar du boken: http://www.bokus.com/bok/9789172412576/langkok-for-lchf-och-paleo/ och http://www.adlibris.com/se/bok/langkok-for-lchf-och-paleo-9789172412576

Här är saker du missar i din kost och som spås bli framtidens mat

av Leave a Comment

I en artikel i tidningen Metro i veckan presenterades, från Skogs- och Lantbruksakademien, 15 forskares tankar om framtidens mat. Och det verkar finnas en del vettiga tankar, och en del mindre bra.

Antibiotikaresistens spås bli ett stort problem, vilket medför att boskap blir potentiell smittspridare som får flytta allt längre bort. På detta problem föreslås då ett antal olika idéer. Den bästa av dessa är att vi kommer att äta mer insekter och larver. Bläääh tänker du säkert, men detta är verkligen en del av vår evolutionära kost och en viktig del, liksom inälvsmat, som jag verkligen tycker att vi saknar idagens kost – även vi som äter bra paleolitisk mat.

Vi borde titta lite mer österut, på Asien. Där äter man inte bara insekter och larver och tar vara på all mat, utan man tar även vara på alla delar på djuren och äter fötter, lever, njurar osv. Det finns definitivt nyttigheter i denna kost som vi missar. Läs bl.a. det inlägg jag skrev här: https://4health.se/klara-sig-utan-gronsaker-fakir-det-har-behover-du-ata

Om du vill läsa om andra idéer såsom köttmaskiner, kan du klicka på bilden nedan

Klara sig utan grönsaker/ “fakir”? Det här behöver du äta

av 13 Comments

Det debatteras en del kring huruvida vi klarar oss utan frukt och grönt. Det är juverkligen sant att ägg, fisk och kött är väldigt rikt på mineraler och vitaminer. Det är också sant att inuiter (eskimåer etc) klarat sig mycket bra utan grönsaker.

Men (!), vad en del glömmer bort är att i de kulturer där man inte äter grönsaker, och under hela vår evolution, så är det inte fläskfilé, kycklingklubbor etc man ätit. Vi har ätit hela djuret. Detta innebär inte bara att vi ätit de fetare delarna för energin och mättnadskänslans skull, utan vi har ätit alla inälvorna. Inälvsmat är bland det mest näringsrika vi har. Fullt med fina mineraler såsom järn mm. Och, väldigt viktigt, rikt på C-vitamin. C-vitamin hittar du inte i andra delar av djuret. För att få i dig c-vitamin är det frukt, grönsaker eller inälvor som gäller.

Nötlever innehåller tex 31 mg C-vitamin per 100g. Njure innehåller 15-16 mg. Att jämföra med citrusfrukter  som många ser som den ultimata c-vitaminkällan, men skalad apelsin eller citron innehåller 51mg vitamin C per 100mg, dvs inte mycket mer men mer socker och mindre fint protein och mineraler. (Broccoli innehåller förresten 120 mg C-vitamin per 100g, så grönsaker är ett minst lika bra alternativ som frukt. Tänk dock på att när du kokar grönsakerna så försvinner ungefär hälften av detta känsliga vitamin)

Och även om du väljer att äta grönsaker, vilket jag själv gör, så mår du troligtvis mycket bättre om du lär dig att laga och tycka om inälvsmat. Det är inte bara blodkorv eller grislever så som du fick den i skolan. Det kan vara hur gott som helst. Jag tror att nordeuropa är sämst i detta avseende, vi har ingen riktig matkultur kring inälvsmat i fin klass (börjar dock komma nu med restauranger som Bastard i Malmö). I Asien t.ex. äter man allt från lever, njurar till tarmar, öron och fötter – inte bara bra för hälsan, utan även för miljön! Recepten från sydeuropa kan nog kännas mer lättillgängliga för oss västerlänningar. Låt dig tex inspireras av min spanska förrätt på bilden. Lammlever stekt med mycket örter (persilja bl.a.), vitlök och olja. Mycket gott. Likaså kalvlever (eller kycklinglever) serverat med äpple. Eller varför inte sydeuropeernas gåslever.

Det är lätt och snabbt att laga, mört och nyttigt. Hitta fina, enkla recept på nätet eller i sydeuropeiska kokböcker. Och är steget för stort så börja med att laga hemgjord leverpastej: https://4health.se/egen-leverpastej-nyttig-gluten-och-mjolkfri

Hjälp din kropp bli av med kvicksilver

av 27 Comments

Som jag skrev https://4health.se/harmineralanalys-2 så lovade jag att skriva mer om hur man kan hjälpa kroppen att göra av med kvicksilver.

Kvicksilver ackumuleras i kroppens organ, såsom levern, och kan ställa till skada. Vid mild kvicksilverförgiftning kan man få en metallisk smak i munnen, nedsatta sinnen, tex smak- och luktsinne. Blir det värre kan det ge högt blodtryck, blodbrist, psykoser och till slut ge “vällevnadssjukdomar” genom att skada nervsystemet, njurarna osv.

Kroppens allra bästa vapen mot kvicksilver är mineralet och antioxidanten selen. Min hårmineralanalys visade att jag har höga nivåer kvicksilver och relativt låga nivåer selen. Det går hand i hand. Antagligen har min kropp förbrukat selen på att bli av med kvicksilver. Så steg 1 är att få i sig selen. Det får du från fisk, skaldjur, nötter och fröer mm. Vet du att du har höga nivåer kvicksilver och låga nivåer selen så kan det vara värt att ta selen som tillskott.

Det är också viktigt att andra mineraler finns i tillräcklig mängd i din kropp. Bl.a. zink. Gör ett hårmineraltest om du undrar över mineraler, kvicksilver mm. https://4health.se/harmineralanalys

Det är också viktigt att magen fungerar som den ska, dels för att kunna ta upp selen ur maten, men framförallt för att kunna göra av med gifter som kvicksilver. Viktigt att du går på toaletten var dag, gärna 1-2 gånger dagligen. Fungerar inte detta så ta ett par matskedar linfrö om dagen samt magnesiumtillskott. Båda sätter fart på magen genom att få tarmen att fungera som den ska. Ju mer sällan du går på toaletten desto mer återabsorberas ur tarmen. (Värt att veta är att förstoppning som inte försvinner kan också vara tecken på dålig sköldkörtelfunktion, ibland som följd av trötta binjurar – vilket i sin tur kan bero på saker som höga nivåer gifter i kroppen… Ja, allt hänger ihop)

Det finns andra giftiga ämnen som kan förvärra höga halter av kvicksilver. Bly och kadmium tex är synergister till kvicksilver. Så se till att minimera exponeringen för sådana ämnen. Läs mer om kadmium här: https://4health.se/benbrott-av-gifter-i-spannmal

Svavelinnehållande mat som vitlök, lök och kål hjälper också kroppen i kampen mot gifter. Kvicksilver binder nämligen bl.a. till svavelbärande proteiner och har hög affinitet (dvs dragningskraft som gör att de reagerar med varandra och bildar föreningar) till antioxidanten glutation som innehåller svavel, till cystein som innehåller svavel mm. Svavel kan också tas som tillskott i form av MSM, metyl-sulfonyl-metan.

Testa även att bada med epsomsalt som innehåller sulfat (svavel) https://4health.se/epsomsalt-–-en-utomordentligt-halsosam-huskur

Det finns fler näringsämnen än selen som kroppen behöver i kampen mot kvickilver. Antioxidanter arbetar tillsammans, eller i turordning, för att oskadliggöra och föra ut giftiga ämnen. Det är därför viktigt att få i sig varierat med antioxidanter.  Se till att få i dig rikligt med antioxidanter såsom C-vitamin, E-vitamin mm. Eventuellt kan du testa tillskott av CoQ10. Vad jag vet är upptaget mycket dåligt när man försöker ta coenzym Q10 som tillskott, dessutom är det dyrt, men det kan eventuellt vara värt ett försök.

Liponsyra (R-lipoic acid) bildar kelat med metaller, vilket innebär att det kan hjälpa kroppen att bli av med kvicksilver mm. Ett kelat är ett komplex där metalljonen är bunden med andra ämnen så att det bildas en ringstruktur, vilket gör att metalljonen inte längre är lika fri att reagera med andra ämnen och ställa till skada. Dessutom sägs liponsyra kunna förlänga livslängden hos andra antioxidanter (selen, C-vitamin, E-vitamin, CoQ10). Liponsyra finns främst i mörkgröna bladgrönsaker och nötkött samt inälvsmat.

Sjögräsbaserade livsmedel eller tillskott som chlorella, spirulina och kelp är också bra på att hjälpa till att föra ut gifter ur kroppen. Särskild uppmärksamhet har de fått pga sin förmåga att hjälpa mot strålningsskador från uran, radon mm. Se dock till att få tag på detta i ren form/spårbar algodling så att de inte redan innehåller gifter när du stoppar i dig dem.

Koriander sägs mobilisera kvicksilver från kroppens vävnader så att selen och andra ämnen du ser till att få i dig kan ta hand om det och föra ut det ur kroppen.

Levern som är din kropps stora reningsverk vill gärna ha extra stöd om du har höga nivåer tungmetaller som den försöker göra sig av med. Se först och främst till att inte belasta levern med socker, alkohol och, såklart, gifter. Ett sätt att hjälpa levern är att få i sig de antioxidanter jag nämnt tidigare här i texten.
Ett mycket intressant livsmedel/tillskott som enligt många källor sägs stärka levern är det som kallas mjölktistel.

Förutom detta (nej, jag gör inte riktigt allt jag skrivit här), så pressar jag citron i dricksvattnet i samband med maten och tar ibland lite bikarbonat i ett glas vatten (mellan målen). Det kan både hjälpa kroppen att ta upp viktiga ämnen och är basiskgörande, vilket gör att kroppen slipper kämpa med att hålla pH uppe. Bikarbonat har även andra fördelar, men mer om det när jag skriver om vad man kan göra mot uran. Det är viktigt att inte ta bikarbonat i samband med måltid eftersom du kan bli för basisk i magsäcken. Magsaften är mycket sur, och det behövs för att kunna bryta ner protein.

Bemötanden av senaste veckornas kritik mot högfettskost/LCHF

av 1 Comment

Jag får en del frågor om kritiken mot högfettskost. Här kommer därför ett par bemötanden från läkare, docenter, biologer, författare. Först ur en hälsoaspekt och sedan miljöaspekt.

I läkartidningen bemötte Uffe Ravnskov (med dr, docent, Lund) och Bo H Jonsson (med dr, överläkare, Stockholm) kritiken ur en hälsoaspekt.

De skriver bl.a. på följande teman:

Ang. kritiken från Charlotte Erlanson-Albertsson
“Hon har några förnuftiga kommentarer, men de flesta av hennes argument håller inte.”

“Det är förmodligen korrekt att generna styr förmågan att bränna fett. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att feta kvinnor med normal insulinkänslighet bantar lättare på en kolhydratrik diet, medan feta med nedsatt insulinkänslighet gör det bäst på en kolhydratfattig [1]. Detta kan vara förklaringen till att många kostexperiment inte har kunnat visa någon större skillnad mellan en kolhydratrik och en kolhydratfattig diet.

Det finns emellertid mer än tjugo väl genomförda experiment på patienter med typ 2-diabetes eller metabola syndromet där en kolhydratfattig diet visar positiva resultat på samtliga riskfaktorer hos diabetikerna, bättre ju färre kolhydrater kosten innehåller [2].”

Blodfetter/ kolesterol
“Erlanson-Albertsson har också noterat att en fettrik, kolhydratfattig diet inte har några negativa effekter på blodfetterna.”

“Då en kolhydratrik kost är associerad med och resulterar i höga triglyceridvärden [2, 4], medan en kolhydratfattig i alla studier resulterat i ett kraftigt fall [2], är deras fynd alltså ett indirekt stöd för en kolhydratfattig diet. Detta är också i överensstämmelse med talrika studier som visat att höga triglyceridvärden hos diabetiker är en riskfaktor för både hjärtmortalitet och totalmortalitet, medan få studier har kunnat visa att detta även gäller för ­kolesterol.”

Diabetikerkost
“Högfettdieten för diabetiker byttes till exempel inte till en högkolhydratdiet på 1930-talet utan i samband med den officiella starten av 1984 års kolesterolkampanj i USA [4]. Den baserades på konsensus. Inga experiment har vare sig förr eller senare visat att den kan förlänga livet för diabetiker eller förebygga sena komplikationer.”

Alzheimer och parkinson
…”menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater.”

Depression
“att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.”

Prestation/ träning
…”en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och ­sedan ökar förmågan.”

Minne
“Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].

I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. ”

“Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen random­iserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.”

Läs hela artikeln här: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?sectionId=0&articleId=17888

I Sydsvenskan bemötte Per Wikholm kritiken ur en miljöaspekt:

“LCHF är precis som namnet antyder en högfettskost och inte en högproteinkost. I så fall skulle kosten ha hetat LCHP vilket den inte gör.”

“LCHF handlar också om att återgå till en för människosläktet mer normal och begränsad fruktkonsumtion där inte söta frukter flygs in från andra sidan jordklotet”

“Att LCHF är så framgångsrik som viktnedgångsmetod beror på att den fettrika och kolhydratsreducerade maten ger ökad mättnad och en spontan minskning av kalorier. Och färre kalorier medför minskad belastning på miljö och klimat.”

“I konceptet ingår att äta en större del av hela djuret. Fettränder ska inte skäras bort och kastas. Och man ska köpa hel kyckling med det feta skinnet istället för fettsnåla kycklingfiléer.

Mjölkens fett ska konsumeras istället för att lagras upp i ett EU-smörberg.

Inälvsmat som lever, njurar, märg, bräss, lungor, tarmar och tungor ska tas tillvara och användas för mänsklig konsumtion istället för att dumpas som djurfoder till djur som inte ens är köttätare.

Att förespråka att man bara ska äta vissa delar av djuren är kanske den mest omoraliska aspekten av de nuvarande kostråden”

“Catarina Rolfsdotter-Jansson har en blind fläck när det gäller fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling. Den bygger på ett stort inslag av konstgödsel som kräver fossil naturgas och den ändliga resursen fosfor och ofta även på användande av bekämpningsmedel. Den kräver också stora vattenresurser som på många håll i världen är på väg att sina.”

…”fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling har resulterat i djurfabriker. De producerar inte mer kött per använd yta. Däremot ger de billigare kött tack vare billiga fossila bränslen och statliga subventioner. Det billigare köttet har orsakat den ökade köttkonsumtionen under de senaste decennierna, långt innan begreppet LCHF fanns.”

“Naturbete kan vara lika effektivt för att producera kött och mejeriprodukter per hektar som att ge djuren kraftfoder även om det blir dyrare därför att det kräver mer arbete.”

…”naturbete på ängsmark binder kol och därför bidrar till en positiv klimatpåverkan”

Läs hela artikeln här: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1610970/LCHF-ar-miljo–och-klimatsmart-Debatten-ar-verklighetsframmande.html

Också relevant att läsa ett tidigare inlägg om den verkliga miljöboven i diskussionen enligt bl.a. Lierre Keith: https://4health.se/jordbruket-%E2%80%93-det-storsta-hotet-mot-var-planet

På miljötemat, så ligger på att läsa-listan ligger nu även Lars Wilssons “Rädda år jord” (författaren av Rädda vår mat, även den mycket läsvärd)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412348 eller http://www.bokus.com/bok/9789172412347/radda-var-jord-jorden-ar-gammal-bonden-ar-ung/