SvD fortsætter sin artikelserie om fibrer. I denna artikel handlar det om att det numera är det få 
forskare som tror på ett direkt samband mellan fibrer och mindre cancer i tarmen, samt om skillnaden mellan de mjuka gelbildande vattenløsliga fibrerna och de hård fullkornsfibrerna. Læs mer hær: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gammal-sanning-bakom-fibermyter_6115263.svd
Search Results for: vatten
Kalorier (kcal)
Frågor från en läsare:
Hej!
Jag har två stycken frågor som jag jättegärna skulle vilja ha svar på och jag vore väldigt tacksam om ni kunde svara så korrekt som möjligt på dessa frågor:
1. Stefan gör av med 3000 Kcal per dag och han vill gå ner i vikt, fettprocent på kroppen. Han anser att han går ner mer i vikt om han skulle äta 2500 Kcal i fullkornspasta än om han skulle äta 2500 Kcal i chokladkakor, rätt eller fel ?
Med Vänliga Hälsningar Tobias
Svar:
Egentligen är kalorier ett värdelöst mått, vilket jag förklarar lite längre ner i inlägget. Skillnaden är inte så stor mellan pasta och chokladkakor eftersom de 2500 kalorierna i båda fallen är kolhydrater som bryts ner till blodsocker, vilket stimulerar insulin och lagrar in fett. Dvs. han väljer mellan pest eller kolera. Just de 2500 kalorierna som i båda fall kommer från kolhydrater påverkar alltså ungefär lika mycket.
Dock tror jag att det skulle vara lättare att gå ner i vikt med fullkornspastan eftersom det innehåller fibrer/ har lägre GI, vilket gör att han håller sig mätt lite längre än på kakan. Då han dagarna efter får i sig något mindre kalorier. Pratar vi däremot riktig, mörk choklad (och inte kaka) som innehåller en hel del fett och protein, skulle jag välja det framför pastan.
Jag skulle varken rekommendera pasta eller chokladkakor, vilka båda är näringsfattiga energibomber. Istället skulle jag rekommendera riktig mat med fett och protein som håller Stefan mätt längre, innehåller nödvändiga byggstenar för kroppen och inte stimulerar det fettinlagrande insulinet.
Nu till kalorierna. Energimässigt innehåller fett faktiskt dubbelt så mycket kalorier som kolhydrater. Men både bensin och sågspån innehåller ännu mer kalorier. Och man blir faktiskt inte fet av att äta sågspån eller dricka bensin. Kroppen använder inte olika ämnen på samma sätt, så det är väldigt dumt att försöka jämföra energiinnehåll i fett eller protein, med det i kolhydrater – på samma sätt som det är att jämföra det med kalorierna i sågspån.
Det enda kalorierna säger är att om man sätter eld på ämnet så kan det värma upp en viss mängd vatten ett visst antal grader. Vad säger det egentligen om vad som händer i vår kropp, vilken är långt mer komplicerad än ett slutet labbtest? Kroppen kan inte tillgodogöra sig olika sorters energi lika bra eller på samma sätt, och olika ämnen påverkar våra hormoner och processer i kroppen på olika sätt.
Skulle alltså frågan ha varit om han fick i sig 2500 kcal från chokladkaka eller kött t.ex. så skulle Stefan, om han var överviktig, gå ner mer i vikt (kroppsfett) av ett dagligt intag av 2500 kcal kött.
Var det svar på din fråga?
Fråga två handlar om att omvandla fett till muskler och besvaras i nästa inlägg!
Frukt och LCHF
Fick en bra fråga om frukt och LCHF här på sidan, så jag tar upp den i ett eget inlägg:
Fråga:
Jag har en fråga i detta sammanhang som jag ofta ställt mig men aldrig hittat något riktigt bra svar på:
Stenåldersmänniskan måste även ha ätit en hel del frukt? I varmare länder borde tillgången på färsk frukt året om ha varit mer eller mindre konstant, medan människor i Norden kanske åt mer säsongsbetonat (bär och äpplen)? Men frukt och bär måste hur som helst ha ingått i stenåldersmänniskans kost, liksom nötter. Det är väl snarare så att grönsaker som vitkål, paprika och tomat inte ingick i den kosten?
Därför undrar jag varför renläriga LCHF-förespråkare tillåter (ovanjords)grönsaker men inte frukt eller bär? Bär beskrivs av LCHF:are ofta som godis som kan ätas vid sällsynta tillfällen. Men om både bär och frukt ingick i vår ursprungliga kost, varför ingår de inte i LCHF?
Sedan undrar jag också om vårt energibehov inte påverkats av vår moderna, stillasittande livsstil? Stenåldersmänniskan var ju tvungen att röra sig över stora områden, jaga sina byten och vistas utomhus i stark kyla. Hade hon inte rimligtvis ett större behov av energi, främst mättat fett, än nutidsmänniskan som kör bil till jobbet och tillbringar kvällarna framför TV:n?
Tack för en bra sida!
Catherine
Svar:
Hej Catherine!
Tack för bra frågor!
Du har helt rätt i det du skriver, dvs. ja stenåldersmänniskan åt frukt. Om vi tittar på oss här i norra Europa så blev det främst sensommar och höst. T.ex. äpplen och bär som plockades mogna och som vuxit i näringsrika marker. Det var dessutom ett perfekt sätt att få i sig antioxidanter och lägga på sig ett extra kilo inför den knaprare kalla säsongen som var på väg.
Anledningen att man begränsar eller utesluter frukt är att det innehåller mycket socker, både glukos och fruktsocker. Samtidigt så har näringsinnehållet minskat drastiskt. Våra jordar är utarmade på mineraler, dessutom konstgödslar vi så att vissa mineraler dominerar över andra (snedvridning) och frukterna odlas snabbt och plockas omogna så att de inte hinner bilda så mycket vitaminer. Lite hårddraget så är det enda du får i dig socker, vatten och en liten dos C-vitamin. Inget som du inte kan få i dig med grönsaker, vilka i sin tur har ett lägre sockerinnehåll.
Du kan också koppla samman det med din andra kommentar/fråga. Ja, man rörde sig mer på stenåldern och tålde då mer frukt (socker). Men också den fysiska aktiviteten på stenåldern är nog överskattad av många. Man var ute och jagade och samlade bär och rötter, men särskilt efter det att man lärt sig bruka vapen tog inte detta hela dagen. Man hade gott om tid till socialt liv och vila.
Min egen syn på det här är att man kan äta frukt, särskilt om man inte har problem med vikten. Men inga ”5 om dan” och gärna närodlat under rätt säsong. Har man svårt att gå ner i vikt ska man absolut undvika frukt eftersom det stimulerar insulin och därmed fettinlagring. Frukt har blivit något överskattat. Det mesta vi behöver får vi i oss från fisk, kött, ägg etc. Nuförtiden verkar man tro att det bara finns vitaminer i frukt och grönt. Äter man däremot fettfattig mat så missar man många av våra fettlösliga vitaminer. Hur allt det här fungerar i kroppen beskriver jag mer ingående i kurserna.
Jag skulle inte säga att det inte ingår frukt i LCHF. Många utesluter det, eller rekommenderar att utesluta det, men det finns inga regler eller särskilda gränser. (Även om det finns vissa riktlinjer för att förenkla). Det handlar om att hitta en kost som passar dig och din livsstil där man inte öser i sig näringsfattig ”modern” energi i form av pasta, ris etc och där man ser till att få i sig rikligt med naturligt, nyttigt fett och protein.
Det finns ett tidigare inlägg om varför frukt inte gynnar viktnedgång. Sök på frukt så hittar du nog det.
Hoppas att det var svar på din fråga!
Mvh
Anna
Äntligen naturligt fett i skolan!
Underbart! Äntligen går vissa skolor emot livsmedelsverkets dåliga råd.
“Krokoms kommun väljer fet mjölk och riktigt smör till skolbarnens måltider trots att det strider mot Livsmedelsverkets rekommendationer, det beslutade kommunfullmäktige på onsdagen.”
Och barnens instinkter verkar inte ha blivit helt förstörda:
“– Jag tycker att det ska vara röd mjölk och riktigt smör, det är bättre än Lätta och lättmjölk, säger Jonna Åsberg, och hon får medhåll av flera av sina klasskompisar.”
“Beslutet går helt emot Livsmedelsverkets rekommendationer att skolan endast ska servera vatten och lättmjölk som måltidsdryck och lättmargarin till smörgåsen.”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4230627
Om LCHF i tidningen
En artikel i HD skriver om LCHF http://hd.se/mer/2010/11/21/lchf-ar-dieten-som-skapar-debatt/
Artikeln innehåller lite blandad information, men också en del kritik mot lågkolhydratkost som jag tänkte besvara här:
”Men alla kostrådgivare sjunger inte lågkolhydratdietens lov. Livsmedelsverket pekar bland annat på att man inte vet vilka långsiktiga konsekvenser en lågkolhydratkost har på kroppen, och att det finns risk att man får i sig för lite fibrer, frukt och grönt.”
Det är inte riktigt sant. Med tanke på att man åt (åtminstone min definition av) lågkolhydratkost redan på stenåldern (bortsett från mejeriprodukter) och under evolutionen så handlar det om miljoner års erfarenhet av sådan kost. Miljoner år utan de flesta av våra välfärdssjukdomar.
Självklart kan det gå fel om man blir extrem och utesluter alla kolhydrater, även de ”gamla” som vi ätit under evolutionen, tex grönsaker och nötter. Men då pratar vi no carb high fat, inte low carb. Jag aldrig förespråka en sådan kost.
”För lite fibrer i kosten leder på kort sikt till förstoppning, och på lång sikt kan det eventuellt minska skyddet mot tjocktarmscancer. Får man i sig för lite frukt och grönt kan man drabbas av näringsbrist och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och vissa sorters cancer.”
För det första vill jag skilja på frukt och grönsaker. Det stämmer att vi under evolutionen utvecklats till att äta en viss mängd av växtdelar. Men vi behöver inte äta både frukt och grönsaker. Mycket av den frukt vi idag äter är mest fruktsocker och vatten. Långa transporter och näringsfattiga marker och många andra faktorer har utarmat näringsinnehållet.
Det är dock bra att kombinera animalisk kost med grönsaker. Men vi behöver inte äta några enorma mängder.
De mjuka fibrerna från frukt och grönsaker är jättebra för tarmarna, men fibrer har blivit överskattade i jakten på att hitta anledningen till varför vi blir sjuka. Äter vi en normal mängd grönsaker så räcker det bra. Vissa mår mycket bättre av att ta bort de hårda fullkornsfibrerna.
”Men det kan också finnas direkta risker med ett högt intag av protein och mättat fett, till exempel för höga kolesterolhalter i blodet, och därmed ökad risk för hjärtinfarkt.”
Myt myt myt. Snarare pekar bra och modern forskning på att det skulle vara tvärtom. Se gärna tidigare inlägg om mättat fett och kolesterol, samt historien bakom kostråden. Läs även något av Uffe Ravnskov om du vill ha mer på fötterna i den här frågan.
Becel – härdat fett inte delvis härdat
Korrigerar vad jag tidigare skrivit om Becel flytande margarin efter ett email från Unilever 
(som kan läsas nedan). Becel flytande innehåller numera fullhärdat fett och inte delvis härdat fett. Se innehållsförteckning på bilden. De gamla förpackningar jag sett innehöll delvis härdat fett. Jag rekommenderar ingen att äta vare sig härdat eller delvis härdat fett. Inte heller rekommenderar jag produkter som innehåller solrosolja pga det höga innehållet av Omega6, eller tillsatser som emulgeringsmedel och surhetsreglerande medel för den delen. Även om färgämnet är harmlöst (betakaroten) så undrar man hur smaklös produkten såg ut – dvs varför behövs det? Och arom – hur illa smakar det egentligen? Använd naturlig mat av god kvalitet så behövs oftast inte tillsatser.
Intressant är också att det är ett nyckelhål på förpackningen. Den mest missvisande symbolen genom tiderna. Nyttigt i nyckelhåls-termer betyder gärna fettfattigt, hellre dålig Omega6-rik olja än naturligt mättat fett, och inga problem om livsmedlet är fullt med tillsatser. I Becel flytande är det nyttigaste jag hittar det som varken gör från eller till, dvs vatten och linfröolja. (Linfröolja innehåller visserligen Omega3, men vegetabilisk sådan, vilken är svår för människor att tillgodogöra sig. Det går alltså inte att jämföra med det nyttiga fiskfettet)
Försöker vara noggrann med den information jag lägger på sidan, men uppmärksamma mig gärna om ni hittar misstag!
Mail från Unilever:
“Hej Anna!
Jag skriver från Unilever. Jag blev uppmärksammad av vår Konsumentkontakt om att det finns info om Becel och transfett på din hemsida; “Delvis härdat fett finns bl.a. i Becels flytande margarin.” Vi får nu frågor om detta. Finns det transfett i Becel?
Nej, det finns inte transfett i Becel. Det är endast delvis härdat fett som innehåller transfettsyror. Becel flytande innehåller inget delvis härdat fett. Däremot innehåller Becel flytande ca 1% fullhärdat fett, men fullhärdat fett innehåller inga transfettsyror. Vi tog bort delvis härdat fett ur våra margariner redan 1994-95.
Tacksam om du kan ändra informationen om Becel, då vi får en del frågor om detta.”
Chokladmousse – god och nyttig!
Recept på en enkel och förhållandevis nyttig chokladmousse som är supergod. Dvs ett mycket bra alternativ till andra efterrätter.
Ingredienser till 4 efterrättsportioner:
2 dl vispgrädde
2 st äggulor
100 g mörk choklad (minst 70% kakaohalt)
Smält chokladen i en skål i vattenbad eller långsamt i microvågsugn. Vispa grädden (ej för hårt). Rör ner en äggula i taget i den smälta chokladen. Vänd sedan ner chokladsmeten i den vispade grädden. Fördela moussen i 4 portionskoppar och låt moussen stå i kylen ca en timme.
Vitamin B12
En nypublicerad studie från Karolinska Institutet visar att vitamin B12 kan minska risken 
för Alzheimers sjukdom. Jag passar därför på att ta upp ämnet.
B12 är en viktig vitamin och brist ger allvarliga symtom eftersom det påverkar nervsystemet, och behövs även produktionen av röda blodkroppar. Redan sedan tidigare är det känt att B12-brist kan ge demensliknande symtom. Andra symtom kan tex vara stickningar i benen. Det är mycket vanligt att äldre får B12-brist eftersom de har för lite av en faktor i magsäcken som behövs för upptaget, så kallad IF (Intrinsic factor). Det är då viktigt att man får B12 injicerat eftersom det är upptaget som inte fungerar.
Vitamin B12 finns i proteinrik, animalisk föda och även vegetarianer får därför lätt brist. Trots att det tillhör de vattenlösliga vitaminerna som normalt inte lagras i kroppen, så kan man lagra B12 i levern.
Är du ung och frisk så se till att äta fisk, kött, fågel och ägg. Är du äldre så kontrollera dina B12-värden och se till att få B12 injicerat om du har en påvisad brist.
Studien från Karolinska bygger på blodprov från 271 finska personer i åldrarna 65 till 79 år, som var friska vid studiens början. Blodproven testades avseende nivåer av aminosyran homocystein samt av holotranscobalamin, en aktiv del av B12.
Under de sju år som studien pågick utvecklade 17 deltagare Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att en ökning av homocystein i blodet också ökade risken för Alzheimer, medan förekomsten av holotranscobalamin minskade risken. Resultaten kvarstod efter att forskarna räknat in påverkan från andra faktorer, så som ålder, kön, rökning, blodtryck och vikt.
Mina tillägg till resultatet: För mycket homocystein i blodet är blodproppsbildande. (och har enligt studien tidigare kopplats till negativa effekter på hjärnan). B12 i kombination med B6 och B9 (folsyra) kan sänka nivåerna av homocystein. Både B12 och B6 finns i animaliska produkter (dvs kött, fågel, fisk) medan folsyra finns i mörkgröna grönsaker.
Här kan du läsa mer om studien: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=109144&l=sv&newsdep=130
Frukt – inte bara kopplat till vikt, utan allt sämre näringsinnehåll
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om varför inte frukt gynnar viktnedgång. Det är 
fortfarande ett av de mest lästa inläggen som du hittar här: https://4health.se/varfor-frukt-inte-gynnar-viktnedgang
Som jag skrev är frukt nyttigt, eftersom det innehåller vitaminer och antioxidanter. Men jag vill förtydliga lite kring detta också. Mycket av den frukt vi äter idag har nämligen ett väldigt dåligt näringsinnehåll. Frukterna odlas i utarmade marker, plockas omogna och transporteras och lagras sedan länge. Detta gör att en del frukt egentligen inte är så mycket mer än vatten och socker. Och så lite fina lösliga fibrer förstås.
Andra faktorer som påverkar näringsinnehållet är konstgödsel och kemikalier (ger mycket av ett fåtal mineraler som snabbar på odlingen och desto mindre av andra), den allt snabbare odlingen som gör att växten inte har tillräckligt med tid för att hinna ta upp näring ur marken och producera vitaminer och antioxidanter, samt förädling av arter till förmån för större och mer snabbväxande växter och frukter med sämre näringsinnehåll.
Bättre näringsinnehåll får du därför om du odlar själv, köper närodlat, köper under rätt säsong och köper ekologiskt (i längden mindre utarmning av jordar och ingen konstgödsling).
Frågor i ToppHälsa
Jag fick en fråga i samband med artikeln i Topphälsa:
Hej.
Jag är normalviktig men med en “bullig” mage som jag nu vill ha bort. Tycker att jag ser smått gravid ut samtidigt som jag vill äta bättre. Försöker dra ner på kolhydrater å bara äta långsamma,äter 5 mål/dag (mellanmål är frukt och/eller nötter) och motionerar regelbundet, omän på medelnivå.
Jag försöker mota blodsockerdippar på em med nötter, men 8-10st hjälper inte. Jag är iaf hungrig/sugen å äter då fler vilket förmodligen bidrar till magen. Jag dricker mkt vatten på dagarna, meninte heller det hjälper.
Läser massor om vad, om och när man ska äta olika saker för att slippa bukfetma, men jag är bara hungrig/sugen. Äter förmodligen för stor mängd under en dag.
Vet att jag i långa perioder sovit för lite och stressat alldeles för mktt vilket oxå spelar roll. Försöker ändra på det oxå. Vet att det tagit ett tag att få magen å att det kan ta ett tag att få bort den, men det känns samtidigt hopplöst när jag “bara” vill äta
Svar:
Jag tycker det låter som om du har en sund inställning till motion och kost. Nu är det så att alla kolhydrater påverkar blodsockret och därmed också det fettinlagrande insulinet – även de långsamma, bara i en annan takt. Så i ditt fall skulle jag dra ner även på dem, både för att minska sug och fettinlagring.
Frukt är i stort sett bara kolhydrater i form av fruktsocker och lite fiber (självklart även en del nyttiga vitaminer). Fruktsocker är faktisk det som mest bidrar till fettinlagring av våra sockerarter (läs mer om det här: https://4health.se/varfor-frukt-inte-gynnar-viktnedgang ). Nötter är supernyttigt, fullproppat med nyttiga mineraler och bra fetter, protein, men OCKSÅ kolhydrater. Dvs fortsätt ät nötter, men i syftet att undvika blodsockersvängningar är det bättre att ta ett kokt ägg eller en avokado. Du hittar fler mellanmålstips här: https://4health.se/snabba-mellanmal
Senaste kommentarer