fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: vatten

Periodisk fasta

av 9 Comments

Senaste veckorna har det pratats periodisk fasta (eller intermittent fasting som det heter på engelska) på alla håll och kanter.

Vad är periodisk fasta?
Att låta bli att äta under en kortare period – antingen ett helt dygn eller delar av ett dygn, tex genom att skjuta fram eller hoppa över en måltid.
När vi äter en lågkolhydratkost och unviker ett svängigt blodsocker håller vi oss mätta längre och har en stor del av vår energiförsörjning från fett. Fettdepåerna kan alltså gå in med bränsle när vi inte tillför mat.

Varför?
Vi gör det för att inte bara efterlikna vad vi åt under evolutionen, utan också hur vi åt under evolutionen, antingen genom en periodvis brist på mat, eller genom att “jaga” innan vi äter (översatt: maten finns inte när vi vaknar, vi kan vara vakna en stund och till och med utföra fysisk aktivitet innan maten).
Medan långvarig svält är nedbrytande och sänker ämnesomsättningen kan kortvarig svält ha en uppbyggande effekt på kroppen.
En annan anledning kan vara att minska det totala energiintaget (för den som vill gå ner i vikt), låta kroppen använda fettdepåerna och och lära sig skillnaden mellan riktig hunger och önskan om mat.
För de flesta är syftet med periodisk fasta att kunna bygga muskler samtidigt som man går ner i vikt, men ytterligare en anledning är att ge kroppens organ vila. Äter vi konstant får organen gå på högvarv hela tiden.

Korta perioder av fasta har också en liknande effekt som intensiv träning.
När kroppen fastar eller utsätts för intensiv träning tvingas kroppen bryta ner vävnad, både fettdepåer och muskler. Logiskt så föredrar kroppen att offra skadade proteiner och celler först. Man tror därför att denna kortvariga stress gör att kroppen gör av med sina sjuka celler på ett effektivare sätt. Samtidigt triggar muskelnedbrytningen kroppen att producera nya, friska muskelfibrer. Så att den är redo för nya påfrestningar. Därför får du troligtvis bäst effekt av din periodiska fasta om du även tränar.

Som vanligt är jag övertygad om att allt har med hormoner att göra. Några hormonella effekter av periodisk fasta är följande. På samma sätt som intensiv träning så stimulerar kortvarig fasta tillväxthormon och testosteron, vilka har en anabol (uppbyggande) effekt. Kortvarig fasta stimulerar hormoner som har en fettnedbrytande effekt. Det kan även öka känsligheten för olika hormon, såsom aptit- och mättnadshormoner (du känner alltså hunger- och mättnadssignaler tydligare). Det har i studier även förbättrat insulinkänsligheten (vilket är ett bra skydd mot diabetes).

Hur?
Enklast är att göra detta i samband med natten. En del gör det varje dygn, tex genom en 16-8 modell, dvs fasta 16h (tex mellan kl 19 och 11) då du bara dricker (energilös dryck som vatten, te, kaffe) och ät under resterande 8 h. Hur många timmar man än väljer så verkar de flesta tycka att det är enklast i samband med natten/ frukosten (inklusive mig själv). Andra väljer att fasta ett helt dygn med regelbundna intervall.
Det här fungerar bara (eller rättare sagt du mår bäst av det och klarar vardagen) om du äter en kost som gör att din kropp har lätt för att använda fett som energikälla. Dvs genom att den är van vid lågkolhydratkost och i brist på mat lätt kan utnyttja fettet från våra depåer.
En mer extrem variant är warrior diet som går ut på att bara äta ett enda mål om dagen http://www.warriordiet.com/

Vad tycker jag?
Jag är fast övertygad om att det här fungerar utmärkt för en del och sämre för andra. Precis som med allt annat 🙂
En fördel är att det kan vara ett sätt att komma bort från fixeringar vid mat. Att titta på klockan och tänka “nu är det mat om 1h, nu är det mat om 10 min, nu är det snart mat… ” Då känner du inte ens efter om du är hungrig och behöver mat, du bara vet att du äter kl 7.30, kl 12.00, mellanmål kl 15.30, och middag 19. Det är inte så vi vill ha det. En fördel med att äta rätt är helt kopplad till hormoner och mättnadssignaler. Lär dig lyssna på din kropp på riktigt. Hjärnan döljer ofta kroppens signaler genom sug på mat. Gärna på kolhydrater, men även på energi som sådan. Att bestämma sig för att inte äta förrän kl 11 imorgon lär dig upptäcka dessa signaler. Troligtvis känner du att det är helt ok, men vid 10 så känner du att “nu är det verkligen tomt i magen, det jag känner är hunger”.

Nackdelen kan vara att du eventuellt överäter om du blir för hungrig. Om din magsäck är tom utsöndras mer ghrelin (hormon) och du kan få en glupsk hunger som gör det svårt att sluta äta fast du är lagom mätt. Vissa påverkas inte på detta sätt, medan det är ett problem för andra. Eller om det förstör din vardag för att du inte mår bra av det (många känner dock tvärtom, att det ger en extra energikick)

Eftersom jag sedan jag varit spädbarn haft en hög ämnesomsättning och ätit ofta ofta så tror jag inte att de mest extrema formerna av det här är något för mig. Mamma berättade att hon lärde sig på MVC eller BVC hur ofta man skulle amma sitt barn och gjorde så. Problemet var bara att jag var rasande och skrek och skrek tills hon började amma mig betydligt oftare (och jag var verkligen inget tjockt barn, utan “tandpetaren”). Återigen – vi är individer. Det är väldigt svårt, för att inte säga dumt, att säga att en metod fungerar för alla. Därför tror jag att periodisk fasta för mig är något helt annat än för dig. För mig innebär det kanske 13 h i samband med natten. Dvs ät sista målet innan 20 och första målet efter kl 9 (normalt kanske det hade varit 6) . Jag har testat och tycker att det är helt ok dagar som jag inte tränar hårt. Så jag kan tänka mig att göra detta med kontinuerliga inslag för att påminna mig själv om hur hungerskänslorna känns :-), låta organen vila och kanske få en anabol effekt på köpet.

Jag tror att du som vill gå ner i vikt, har ätit LCHF ett tag, gör “allt” rätt, fått stopp på eventuell viktuppgång, men inte tappar kilon kan testa det här. Kanske behöver du inte alla dessa mål mat. Hur skulle du må om du lät lunchen bli ditt första mål, din frukost? Kan vara värt att testa (testa då mer än en gång, som med allt annat måste kroppen få en chans).

Jag är helt övertygad om att det inte är skadligt i alla fall. Det här med att frukosten är viktigaste målet är mest påhittat under kolhydrateran, precis som mellanmål, för att se till att blodsockret får en kick med jämna intervall så att vi inte blir låga och irriterade. Däremot vill jag vänta med att uttala mig om träningsresultat och färre måltider.

Studier på ämnet:

http://jap.physiology.org/content/99/6/2128.full

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15741046

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2622429/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22215651

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3002457/

http://www.pnas.org/content/100/10/6216.full.pdf+html

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15573845

Mjölk – kan det vara farligt?

av 8 Comments

Bra vecka hos Malou i Efter Tio. Temat är “De vita gifterna”. Måndagens inslag handlade om mjölk och hur det kan förvärra och även initiera sjukdomar och besvär (se klippet längre ner). Jag har skrivit om det tidigare, hur mjölkprotein kan förväxlas med hormoner av kroppens celler och därmed ställa till besvär. Särskilt autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1, respektive ADHD verkar vara kopplat till detta. Men även mag- och tarmsjukdomar såsom Crohns och Ulcerös colit kan bli bättre om man undviker mejeriprodukter.

I programmet pratade man även om kopplingen till prostatacancer. Men fokus var mycket på processad mjölkpulver (där en del ämnen är förstörda) som finns i allt från glass till välling.
Rent statistiskt så ser man att en del besvär ökat betydligt mer i länder som Sverige där vi dricker mjölk på ett helt annat sätt än på andra ställen i världen.

Mjölk tillhör ju inte den paleolitiska kosten (det vi är anpassade till) och många med hälsobesvär blir bättre utan. Tänk dock på att det man framför allt kopplat till besvär är mjölkproteinet, så väljer man att äta mejeriprodukter välj de feta produkterna. Då får man i sig en totalt sett mindre mängd.

Själv försöker jag minimera mejeriprodukterna, men lägger till det som en god gräddsås eller dyl. Jag använder även gärna smör som i stort sett bara är mjölkfett. Till den som har hälsobesvär brukar jag rekommendera att testa en tid helt utan mejeriprodukter. Det kan hjälpa mot en rad besvär, såsom många av de autoimmuna sjukdommarna, koncentrationssvårigheter, ADHD och liknande, magproblem osv.

Tänk dock på att inte ersätta komjölken med någon konstig ersättning som sojamjölk eller dylikt. Det är vi definitivt inte anpassade till. Ersätt hellre gräddsåsen med avokadoröra eller hemmagjord majonnäs. I programmet gör man även mandelmjölk på mandel och vatten i mixer.

Uppdaterat: här är klippet med bara mjölk (dvs inte hela programmet):
%C3%84r%20mj%C3%B6lk%20verkligen%20nyttigt?

Här är klippet. Mjölktemat är i slutet av programmet. Det börjar 46 minuter in i programmet (efter tredje reklampausen).
Efter%20tio

Nej Pascalidou, DET blir inte bra

av 7 Comments

Sitter och bläddrar i fredagens Metro där Alexandra Pascalidou har skrivit en kolumn. Säkert en alldeles utmärkt kolumn, men jag fastnar vid veckans “yes and no” (pil upp resp. ner eller vad man vill kalla det). Pascalidous “Nej” är Sluta banta. Så långt allt gott, men texten lyder “Ät vad ni vill människor och skippa bil, buss, hiss, så blir det bra!” Nej Pascalidou, DET blir verkligen inte bra.

Det är precis det tänket kring mat som gör att folkhälsan är en katastrof. Vi kan inte se mat som något vi ska springa bort. Mat är det som ska bygga din kropp och ditt immunförsvar – hålla dig frisk! Det är byggstenar som krävs varje dygn när kroppen reparerar celler, bygger nya enzym, hormoner osv.

Får inte kroppen det den behöver kör du immunförsvaret i botten, låter kroppen kompensera brister genom att fälla ut mineraler ur skelettet osv. Det börjar med förkylningar som inträffar minst en gång per år. Vissa får dessutom övervikt på köpet eftersom kroppen skriker efter mer. Detta även om kroppen fått den energi den behöver. Den har ju inte fått alla byggstenar. En svag kropp är mer mottaglig för mer allvarliga problem och nästa steg är välfärdssjukdomarna.

Vi KAN inte se mat som energi. Det är som att sätta en blomma i vatten och tro att den ska leva för alltid. Visst, i det korta loppet behöver blomman vatten, men får den inte näringsrik jord så är den vackra blomman snart ett minne blott.

Och nej, det räcker inte att lägga till några vitamintillskott. Näring är så mycket mer än vitaminer. Varje tugga du tar av mat som inte består av nödvändigheter som proteiner, mineraler, färgglada fytonäringsämnen och andra små viktiga beståndsdelar, är en förlorad möjlighet att hålla dig frisk.

/Anna

Surflektioner

Vill du lära dig surfa?

Hos 4Health kan du både lära dig vågsurfa, ta kitesurfinglektioner samt lära dig SUP (Stand Up Paddling). Läs mer under respektive rubrik nedan.

Surf (Vågsurfing)
I vackra byn Kåseberga rullar några av Sveriges bästa vågor in när vinden ligger på. Här kan du som är nybörjare lära dig surfa.
Privatlektioner a 2,5h för grupper på upp till 3 personer.
Pris: 1995 kr/person inklusive bräda och våtdräkt. För större grupper, kontakta 4Health för offert.

Notera att surfing är en väderberoende sport. Det finns alltid en risk att det inte är vågor den bokade tiden, vilket i så fall innebär att vi kör landträning samt paddelträning i vatten och eventuellt lyckas fånga de vågor som blir från bornholmsfärjan. Det finns också möjlighet att paddla SUP på den bokade tiden.

SUP (Stand Up Paddling)
Paddla på vackra sydkusten. SUP kan du utöva i alla förhållanden – en skön paddeltur när vattnet ligger platt eller surfandes i vågor när vädret tillåter.
Introduktionslektion och därefter 3h uthyrning av bräda. Pris: 995 kr/person
Endast uthyrning av bräda kostar 895 kr/3h
I hyran ingår paddel. Flytväst, samt om du önskar våtdräkt, hjälm eller övriga tillbehör, tar du själv med dig.

Kitesurfing
Anna Sparre har flertalet titlar i bagaget (svensk mästare, nordisk mästare, top 5 på världsrankingen osv). Hon ger privatlektioner för alla nivåer (gäller dig som har egen utrustning).
Lektionerna hålls i Skåne, plats beroende på vindriktning
Pris: 1495 kr/h för 1 person. Gruppris: 1695kr/h och grupp

Uthyrningen är av bräda med leash och paddel för eget bruk. Övrig utrustning (våtdräkt, skor, flytväst, hjälm samt övrigt som önskas) samt försäkring står du själv för.

Bemötanden av senaste veckornas kritik mot högfettskost/LCHF

av 1 Comment

Jag får en del frågor om kritiken mot högfettskost. Här kommer därför ett par bemötanden från läkare, docenter, biologer, författare. Först ur en hälsoaspekt och sedan miljöaspekt.

I läkartidningen bemötte Uffe Ravnskov (med dr, docent, Lund) och Bo H Jonsson (med dr, överläkare, Stockholm) kritiken ur en hälsoaspekt.

De skriver bl.a. på följande teman:

Ang. kritiken från Charlotte Erlanson-Albertsson
“Hon har några förnuftiga kommentarer, men de flesta av hennes argument håller inte.”

“Det är förmodligen korrekt att generna styr förmågan att bränna fett. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att feta kvinnor med normal insulinkänslighet bantar lättare på en kolhydratrik diet, medan feta med nedsatt insulinkänslighet gör det bäst på en kolhydratfattig [1]. Detta kan vara förklaringen till att många kostexperiment inte har kunnat visa någon större skillnad mellan en kolhydratrik och en kolhydratfattig diet.

Det finns emellertid mer än tjugo väl genomförda experiment på patienter med typ 2-diabetes eller metabola syndromet där en kolhydratfattig diet visar positiva resultat på samtliga riskfaktorer hos diabetikerna, bättre ju färre kolhydrater kosten innehåller [2].”

Blodfetter/ kolesterol
“Erlanson-Albertsson har också noterat att en fettrik, kolhydratfattig diet inte har några negativa effekter på blodfetterna.”

“Då en kolhydratrik kost är associerad med och resulterar i höga triglyceridvärden [2, 4], medan en kolhydratfattig i alla studier resulterat i ett kraftigt fall [2], är deras fynd alltså ett indirekt stöd för en kolhydratfattig diet. Detta är också i överensstämmelse med talrika studier som visat att höga triglyceridvärden hos diabetiker är en riskfaktor för både hjärtmortalitet och totalmortalitet, medan få studier har kunnat visa att detta även gäller för ­kolesterol.”

Diabetikerkost
“Högfettdieten för diabetiker byttes till exempel inte till en högkolhydratdiet på 1930-talet utan i samband med den officiella starten av 1984 års kolesterolkampanj i USA [4]. Den baserades på konsensus. Inga experiment har vare sig förr eller senare visat att den kan förlänga livet för diabetiker eller förebygga sena komplikationer.”

Alzheimer och parkinson
…”menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater.”

Depression
“att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.”

Prestation/ träning
…”en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och ­sedan ökar förmågan.”

Minne
“Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].

I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. ”

“Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen random­iserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.”

Läs hela artikeln här: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?sectionId=0&articleId=17888

I Sydsvenskan bemötte Per Wikholm kritiken ur en miljöaspekt:

“LCHF är precis som namnet antyder en högfettskost och inte en högproteinkost. I så fall skulle kosten ha hetat LCHP vilket den inte gör.”

“LCHF handlar också om att återgå till en för människosläktet mer normal och begränsad fruktkonsumtion där inte söta frukter flygs in från andra sidan jordklotet”

“Att LCHF är så framgångsrik som viktnedgångsmetod beror på att den fettrika och kolhydratsreducerade maten ger ökad mättnad och en spontan minskning av kalorier. Och färre kalorier medför minskad belastning på miljö och klimat.”

“I konceptet ingår att äta en större del av hela djuret. Fettränder ska inte skäras bort och kastas. Och man ska köpa hel kyckling med det feta skinnet istället för fettsnåla kycklingfiléer.

Mjölkens fett ska konsumeras istället för att lagras upp i ett EU-smörberg.

Inälvsmat som lever, njurar, märg, bräss, lungor, tarmar och tungor ska tas tillvara och användas för mänsklig konsumtion istället för att dumpas som djurfoder till djur som inte ens är köttätare.

Att förespråka att man bara ska äta vissa delar av djuren är kanske den mest omoraliska aspekten av de nuvarande kostråden”

“Catarina Rolfsdotter-Jansson har en blind fläck när det gäller fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling. Den bygger på ett stort inslag av konstgödsel som kräver fossil naturgas och den ändliga resursen fosfor och ofta även på användande av bekämpningsmedel. Den kräver också stora vattenresurser som på många håll i världen är på väg att sina.”

…”fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling har resulterat i djurfabriker. De producerar inte mer kött per använd yta. Däremot ger de billigare kött tack vare billiga fossila bränslen och statliga subventioner. Det billigare köttet har orsakat den ökade köttkonsumtionen under de senaste decennierna, långt innan begreppet LCHF fanns.”

“Naturbete kan vara lika effektivt för att producera kött och mejeriprodukter per hektar som att ge djuren kraftfoder även om det blir dyrare därför att det kräver mer arbete.”

…”naturbete på ängsmark binder kol och därför bidrar till en positiv klimatpåverkan”

Läs hela artikeln här: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1610970/LCHF-ar-miljo–och-klimatsmart-Debatten-ar-verklighetsframmande.html

Också relevant att läsa ett tidigare inlägg om den verkliga miljöboven i diskussionen enligt bl.a. Lierre Keith: https://4health.se/jordbruket-%E2%80%93-det-storsta-hotet-mot-var-planet

På miljötemat, så ligger på att läsa-listan ligger nu även Lars Wilssons “Rädda år jord” (författaren av Rädda vår mat, även den mycket läsvärd)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412348 eller http://www.bokus.com/bok/9789172412347/radda-var-jord-jorden-ar-gammal-bonden-ar-ung/

I kriget mellan lågfett och LCHF

av 1 Comment

Så undrar de allra flesta vad man egentligen ska äta.

Vad det handlar om, och som många missar, är att äta en näringstät kost. Vi behöver aminosyror och fettsyror, det är de flesta LCHF:are medvetna om. Vi behöver mineraler och vitaminer, det är de allra flesta medvetna om, men jag tror inte att man så ofta förstår hur mycket av våra olika näringsämnen som egentligen är optimalt för kroppen.

Fyller vi en stor del av tallriken med något som ger energi, men inga eller ett fåtal vitaminer och mineraler så kan vi möjligen lyckas uppnå RDI (rekommenderat dagligt intag) av de flesta näringsämnen om vi gör allt annat rätt, men vi får aldrig ett optimalt intag av allt. Troligtvis får vi dessutom en snedvridning och väldigt mycket av väldigt få näringsämnen om nästan halva tallriken dag ut och dag in består av ett eller två olika livsmedel.

Kompletterar vi med tillskott som multivitaminer så är snedvridningen ett faktum. För hur får vi i oss alla de ämnen som kroppen mår bra av men som ännu inte är upptäckta eller dåligt utforskade? Tänk på alla spännande fytonäringsämnen t.ex. Vi har flavonoider i grönt te, lök mm, lykopen i tomat osv – som alla verkar ha avgörande effekter på vår hälsa, men som är långt ifrån att hamna på en lista med RDI.

De här en eller två livsmedel som ofta utgör halva tallriken kan vara mjölprodukter som pasta och bröd eller potatis. Men det här gäller även om man väljer att äta LCHF. Det går att göra fel med en LCHF-kost, vilket inte alla kanske är medvetna om. De flesta som lämnar en traditionell fettsnål tallriksmodell och går över till LCHF mår jättebra när kroppen äntligen får fylla på med några av de ämnen den saknat under många år (framförallt fettsyror av olika slag) eller fått bristfälligt av (fettlösliga vitaminer, vitamin B12 etc). Men här gäller samma sak, fyller vi halva tallriken med samma livsmedel dag ut och dag in så äter vi inte optimalt.

Mejeriprodukter tex, kan sägas vara relativt näringstäta med fettsyror, en del mineraler och vitaminer, men att låta detta utgöra huvuddelen av kosten ger en viss enformighet. Turkisk yoghurt till frukost, ost till mellanmål, LCHF-bröd baserat på grädde, ost och ägg på kvällen och andra LCHF-recept på nyttiga onyttigheter är också det enformigt. Mejeriprodukter är inte heller stenålderskost, det är inget vi är anpassade till av miljoner år av evolution. Däremot är fördelningen av kolhydrater, fett och protein mer lik evolutionär kost om man väljer de feta mejeriprodukterna än den någonsin kan bli med spannmål. Man äter inte heller riktigt lika stora mängder när man väljer feta produkter. Så om du mår bra av det, använd feta mejeriprodukter för att förgylla tallriken, som sås t.ex.

Tänk stenåldern och tänk färg! Vad skulle du ätit om du levde i en skog vid ett vattendrag på stenåldern? Troligtvis fisk, troligtvis bär, nötter, växtdelar. Färgrika växter som ser goda ut och låter sig hittas lätt. Troligtvis ägg. Troligtvis skulle du äta kött när du lyckades fånga det (“naturbeteskött”/vilt) Dessutom skulle du troligtis ha valt feta livsmedel eller delar som gav mycket mättnad.

Gör te på örter och ingefära. Krydda din mat med färska örter och kryddor med färg, såsom gurkmeja och chili. Låt din tallrik bli en färgexplosion av grön avokado, rött kött eller rosa fisk, röda, mörkgröna, gula grönsaker, gul (och hemmagjord) majonnäs så är du på god väg!

Så är du osäker så glöm hellre kriget mellan fett och kolhydrater och välj stenåldern 🙂
Även om de flesta LCHF:are skulle undvika rödbetor, morötter, frukt och andra sockerrika växter så innehåller de även bra saker och är betydligt bättre än raffinerade livsmedel som socker, mjöl, vitt ris och växtoljor.

LCHF för dig som tränar OCH vill gå ner i vikt

av Leave a Comment

Har stött på många klienter som äter LCHF, tränar/motionerar relativt mycket och har svårt att gå ner i vikt.

Ett vanligt förekommande problem hos dem som både tränar och vill gå ner i vikt är att de ofta är hungrigare och inte får samma mättnadskänsla av fet mat som de som tränar lite eller inget. Man lyckas ibland överäta fett och särskilt mejeriprodukter. Lösningen kan vara att under en period plocka bort mycket av mejeriprodukterna och faktiskt ha en lite större andel grönsaker och protein i förhållande till fett, eftersom det ger utfyllnad under måltiden så att man inte överäter. Man äter ju totalt sett mer mat, så den absoluta mängden fett blir inte mindre än för den som inte tränar.

Tänk på att du dessutom tål (och kanske behöver) lite mer kolhydrater i form av grönsaker när du tränar. I dessa fall kanske det inte är några gram extra kolhydrater som gör att du inte får din önskade viktnedgång, utan att du helt enkelt äter för mycket mat. Det kan då vara lättare att hålla sig till vettiga mängder energi genom att fylla ut måltiderna lite med grönsaker (dvs vatten och fiber som fyller ut magsäcken, och några gram kolhydrater) och protein (stora jobbiga molekyler för kroppen att bryta ner, vilket ger snabb mättnadskänsla)

Dessutom – tränar du för långa pass kan kroppen reagera lite på motsvarande sätt som om man kaloribantat den. Dvs. den skriker efter energi och vill gärna lägga på sig lite extra för säkerhets skull. Lite reservförråd för de tuffa maratonpass du utsätter kroppen för. Tränar du för hälsa (och vikt) så är det ofta bättre att hitta kortare, effektiva pass som du gör oftare.
(Förstå mig rätt här: Träna hårt och intensivt så att du tar ut dig, det ger bäst resultat, det jag syftar på ovan är om du tränar för långa pass)

Vill ändå avsluta med mitt motto, så att du inte slutar träna för att du inte går ner i vikt: All träning är bättre än ingen träning!! Kroppen behöver röra på sig, den är gjord för det. Fortsätt med det så hjälper jag dig gärna med en kost som fungerar för dig.

Magnesium, kramp och magnesiumkällor

av 6 Comments

Upptäckte häromdan att jag nog fått lite magnesiumbrist. Krampade i foten när jag var ute och surfade. Inte så konstigt med tanke på att jag varit i ett varmt land och druckit mycket vatten, vilket sköljer ut/späder ut en del mineraler. Samtidigt har jag tränat hårt, vilket gör att kroppen förbrukar mer magnesium, och dessutom har jag ätit mindre nötter än vanligt. Min remedy mot träning i varma länder brukar vara att dricka kokosvatten ibland istället för vatten, eftersom det fyller på med mineraler tillsammans med vätska.

Magnesium är ett aber för många som äter lågkolhydratkost. Många får i sig för lite och märker det ofta genom kramp (i vaderna vanligen). Bästa sättet att se till att få i sig magnesium (och många andra mineraler på köpet) är att äta nötter eller frön – helst varje dag. Nötternas fördel framför frön är att de inte innehåller lika stor mängd omega-6.Tänk också på att mycket av nötens mineraler finns i underskalet, alltså den mörka hinna som täcker nöten under det hårda skalet. Så köp helst nötter där detta finns kvar (eller köp med skal så är det svårare att överäta)

Här kommer i alla fall en jämförelse mellan olika nötter och frön och deras magnesiuminnehåll (per 100g):

  • Valnötter 144 mg
  • Paranötter 355 mg
  • Cashewnötter 260 mg
  • Hasselnötter 160 mg
  • Mandel 280 mg
  • Pinjenötter 251 mg
  • Pekannötter 128 mg
  • Pistaschnötter 158 mg
  • Kokos 43-90 mg (övre intervallet i torkade kokosflingor, vilka är mer koncentrerade än färsk nöt)
  • Kastanj 33 mg
  • Solrosfrön 355 mg
  • Pumpafrön 540 mg
  • Linfrön 392 mg (linfrön ska dock inte ätas i för stor mängd, max någon matsked om dagen)
  • Sesamfrön 350 mg
  • Jordnötter 180-190 mg (Inte en nöt, utan en baljväxt egentligen, och innehåller lite mer kolhydrater och även växtgifter i form av lektiner. Lektiner är ett växtprotein och växternas egna skydd mot uppätning, som i för stor mängd kan skada tarmslemhinnan.)
  • Kakao 520 mg (Inte heller en nöt, men jag älskar kakao 🙂 Kakao görs av fröna i kakaoträdets frukt. Tänk dock på att kakao även innehåller oxalsyra, vilket kan hindra upptag av mineraler)

Har ni fler tips på bra magnesiumkällor? Kommentera gärna!

Enklaste chokladmoussen

av Leave a Comment

En chokladmousse som kan göras så nyttig man vill ha den. Den kan dessutom göras snabbt och portionsvis.

Du behöver:

  • kakao
  • vispgrädde
  • honung eller stevia
  • helst lite mörk choklad

Vispa grädde
Häll lite kakao i en portionsskål (ca en matsked kanske, beroende på hur mörk mousse du vill ha)
Häll i lite vatten (1-2 msk) och lite honung eller stevia i kakaon
Kör kakaoblandningen i mikron 5-10 sek och blanda sedan väl (blir det torrt och klumpigt så tillsätt lite av grädden och blanda ytterligare)
Blanda ner vispgrädde (mängd så att moussen får lagom färg)
Hacka gärna lite mörk choklad och strö över eller blanda ner

Klart – supergott och relativt nyttigt om du inte tar så mycket honung!

Jordbruket – det största hotet mot vår planet

av 1 Comment

Citerar ur Vegomyten av Lierre Keith igen:

”Detta är vad jordbruk handlar om: man tar en bit land och tar bort allt levande från den, ända ner till bakterierna. Sedan planterar du för människans skull med en handfull arter, ofta många kilometer av en enda växt som säd, soja eller vete. Djuren dödas, ofta genom utrotning, eftersom de helt enkelt inte har någonstans att ta vägen.”…”matjorden, som en gång i tiden var fyra meter djup, kan nu mätas i centimeter.”…

”I samma ögonblick som du börjar ploga förstör du jorden”…exponeras den för sol, regn och väder.” [hon ger många exempel på platser på jorden som varit gröna och bördiga men som nu är sandiga, soltorkad lera el dyl. Tex Irak, Indien, Pakistan, USA, delar av Afrika, Israel, Libanon, Grekland, Cypern osv. Matjorden har blåst eller regnat bort eftersom den inte haft skyddande rötter och djur]

”Matjord håller kvar det mesta av det tillgängliga vattnet i alla ekosystem. Utan denna reservoar letar sig fukten till närmaste vattendrag så att marken torkar ut, vilket leder till klimatförändringar.”

”De enda djur som i stort sett lyckades undkomma jordbrukarnas biotiska rensning är smådjur”…”och flera miljoner av dem dödas av skördeutrustning”

”odlandet av ettåriga grödor [dvs spannmål] är något som inte kan kompenseras eftersom det kräver att man utrotar hela ekosystem”…”Det förstör jorden eftersom jorden är blottlagd – och det måste den vara för att man ska kunna odla ettåriga grödor.”

”där det inte regnar tillräckligt mycket måste konstbevattning användas, vilket dränerar floder tills de sinar och ökar salthalten i jorden”…”Växternas rötter absorberar fukt, men eftersom för mycket salt tar död på växten tar den inte upp överskottssalt. Problemet är att saltet istället lagras i jorden och att det efter hand blir så mycket att det blir giftigt.”…”Så småningom hamnar grundvattennivån så nära markytan att det börjar avdunsta.”

”Det behövs mellan 1900 och 5000 liter vatten för att odla ett kilo ris”[på vissa ställen i världen där ris odlas, tex Sindh]…”vete i utkanten av Gobiöknen (980 liter vatten/kg)”

”jordbruk är det mest destruktiva som människorna uppfunnit på denna planet”…”utplåningen av matjord är ett lika stort hot mot miljön som den globala uppvärmningen”

Image: anankkml / FreeDigitalPhotos.net