detox

Olika individers förmåga att avgifta kroppen varierar mycket. Vi är indvider och har också olika biokemi. Det är dels genetiskt, som jag skrev i tidigare inlägg så finns det flera genetiska egenskaper som kan göra att man har nedsatt avgiftningsförmåga. Du kan tex ha gener som gör att enzymerna från familjen som kallas glutathion-s-transferas har nedsatt effektivitet, vilket gör att du har nedsatt avgiftningsförmåga och sämre tolerans för gifter (detta och mycket mer testar vi bl.a. i DNA Health-testet om du är nyfiken på hur dina genetisk förutsättningar ser ut).

Vissa personer har blockeringar i sin avgiftningsfunktion pga brister på vitaminer, aminosyror eller något annat (Detta och mycket annat testas i ett organic acids-test). Dessutom har vi varit olika mycket exponerade för gifter och kemikalier under vår livstid. Och personer med ökad tarmpermeabilitet blir mer exponerade eftersom oönskade ämnen tas upp ur tarmen och in i blodomloppet.

Det finns studier som indikerar ett samband mellan kroppens förmåga till biotransformation, dvs att rena sig från gifter, och sjukdomstillstånd eller hälsoproblem som tex. utmattning eller trötta binjurar, fibromyalgi och överkänslighet mot olika kemikalier. Det kommer också allt mer indikationer på att begränsningar i avgiftningsmekanismen i kroppen är kopplad till neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom – och även till cancer.

I kommande inlägg i den här serien ska vi ta upp olika sorters mat och tillskott som kan supporta kroppens biotransformation, dvs avgiftning. Häng med!

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Äntligen dags att köra vidare på detox-serien! Många är ni som efterfrågat fortsättningen – och här kommer den 🙂

Man pratar nästan enbart om levern när man pratar avgiftning och kroppens biotransformation, men som du kunde läsa om i del 3 av den här serien så har vi många organ som är involverade i att ta hand om och föra ut gifter ur våra kroppar.

Något som är mycket viktigt för detta är vårt matsmältningssystem. Matsmältningssystemet processar över 25 ton mat under din livstid, vilket alltså är en enorm last som också innehåller gifter, xenobiotika.

Det mest självklara när det gäller matsmältningssystemets roll i avgiftning är nog avföringen. Dvs att vi för ut gifter via vår avföring.

Galla som insöndras i tarmen för att spjälka fett, är också ett ämne som konjugerar gifter, dvs binder till gifter som du lärde dig om när vi gick igenom fas 2-avgiftning. Konjugering med galla till gifter sker i tarmen, och de konjugerade gifterna utsöndras sedan med avföringen. Det är viktigt att ha ett kontinuerligt utflöde för att gifter inte ska kunna återanvändas och tas upp i kroppen igen.  Det är alltså viktigt att du bajsar tillräckligt mycket var dag.

Man ska också vara medveten om att patogener i tarmfloran (alltså sjukdomsframkallande mikrober) kan återaktivera gifter. Ett exempel på detta: lider du av dysbios, dvs har en obalanserad tarmflora med dåliga bakterier, så producerar dessa bakterier ett särskilt enzym som kallas betaglukoronidas. Detta enzym kan lösa upp konjugeringar, dvs frigöra gifter igen.  Dessa gifter kan återupptas, och då särskilt om du är förstoppad så att gifterna stannar för länge i tarmen.

Det viktigaste är givetvis att få bukt på tarmfloran. Men örten koriander och algen chlorella är livsmedel som hjälper mot återanvändning av gifter från tarmen. Mer om detta blir det i kommande delar av den här serien när vi pratar mat och tillskott.

Det är dock inte bara avföringen i sig som är en del av kroppens biotransformation.

Även om tunntarmen i huvudsak är ett organ som absorberar näringsämnen från maten och för in dem i kroppen, så är den också mycket viktig i avgiftningen.  Det här är dock mindre känt. Men tunntarmen har en viktig roll i att omsätta gifter.

I tarmens celler så finns enzymer i samma familj som de som arbetar med gifter i levern – CYP450-enzymer.  Och i enterocyterna, cellerna i tarmen alltså, så sker fas 1- och fas 2-aktivtet på liknande sätt som i leverns celler.

Förutom detta så finns det i tarmcellerna ytterligare en mekanism som kallas antiporter. Antiporter är ett transportprotein, vilket i enterocyterna har som uppgift att direkt exportera ut ovälkomna ämnen tillbaka till tarmen.

Alltså för att förtydliga; tarmens celler, enterocyterna, arbetar ju med att ta upp näring från maten och föra ut det i blodet så att det kan transporteras vidare dit det behövs. Men i dessa celler så finns också en avgiftningsmekanism samt en mekanism som för tillbaka de ämnen som kroppen inte vill ta upp, tillbaka ut i tarmen, så att ämnena kan föras ut med avföringen.

Tilläggas ska att de oönskade ämnena ibland återupptas av enterocyterna igen – inte minst om vi har en för långsam matsmältning / är förstoppade. Och ibland så får ämnen cirkulera runt via den här antiporter-mekanismen tills de fas 1-avgiftningsenzymer inne i tarmcellerna som kallas CYP3A4-enzymer har tid att ta hand om de giftiga ämnena.

Visst är kroppen fantastisk?! I nästa inlägg i den här serien så handlar det om kopplingen mellan biotransformationen och hälsobesvär, och därefter om hur du förbättrar din biotransformation / avgiftning med mat och tillskott.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

När du har läst detaljerna i denna del, tror jag att du börjar inse varför just juicefasta och en del andra så kallade “detoxkurer” inte är en god idé för just detox. För att kunna avgifta, biotransformera, behöver kroppen massor med olika ämnen – inte minst aminosyror/ protein.

Sammanfattning

Som jag avslutade förra delen: Efter att det bildats reaktiva mellanprodukter i fas 1 av avgiftningen i levern, så i fas 2 agerar sen antioxidanter och/eller fas 2-enzymer på ämnet. Eller för att göra det än mer komplicerat – en del gifter kan faktiskt gå raka spåret in i fas 2.

Fas 2 kallas för konjugering, och det betyder egentligen att sammanfoga två ämnen. I fas 2 inaktiveras nämligen de skadliga ämnena genom att andra ämnen (eller molekylgrupper) binds till de skadliga ämnena. Tex genom att en metylgrupp fäster till det reaktiva ämnet och på så sätt omvandlar det till ett ämne som inte är skadligt för kroppen, så att kroppen kan föra ut det utan att göra skada.

Detaljer

I fas 2, för att konjugera de skadliga ämnena, så använder kroppen enzymer som kallas för transferasenzymer. De här enzymerna för över kemiska grupper från ett ämne till ett annat, de ”transfererar” metylgrupper, glutation mm för att konjugera och oskadliggöra gifter och reaktiva ämnen så att de kan föras ut ur kroppen.

Det finns ett antal olika sätt som kroppen, dvs levern, utför konjugering på. Några viktiga processer och ämnen i denna fas är:

Glutationkonjugering / Glutation

• Med hjälp av enzymer som kallas Glutation-S-transferas så konjugerar kroppens egna antioxidant glutation med reaktiva ämnen
• För att bilda glutation behövs både aminosyrorna glycin, cystein och glutamin. Vitamin C stimulerar produktionen av glutation, och konjugering med glutation stimuleras av bla. kålgrönsaker (brassica) och ellaginsyra (en antioxidant som finns i bl.a. i hallon, valnötter och granatäpple).
• Brist på selen, vitamin B12, och zink gör dock att konjugering med glutation försämras. Det finns också flera genetiska variationer som försämrar kroppens avgiftning med glutation. Dessa personer kan inte avgifta så effektivt, och har lägre tolerans för gifter. Några av dessa genetiska varianter undersöks i hälsotestet DNA Health, bl.a. GSTP1, GSTM1 och GSTT1. Avsaknad eller variationer i någon av dessa gener innebär en sämre och långsammare konjugering med glutation.

Acetylenring / Acetyl

• Med hjälp av enzymet N-Acetyltransferas och kofaktorn Acetyl-CoA så konjugerar en acetylgrupp till det oönskade ämnet.
• Acetylgupper ingår i många ämnen, och Acetyl-CoA bildas även i citronsyracykeln, dvs när cellerna producerar energi.
• Det finns dock många som pga sin genetik är ineffektiva i sin acetylering och därmed har en långsammare avgiftning . Även brist på vitamin C eller vitamin B5 kan ge ineffektiv acetylering eftersom dessa näringsämnen behövs i processen

Metylering / Metylgrupper

• Metylering är en process som bland annat är viktig för vårt DNA. Och ni har säkert hört mig använda begreppet när jag pratat om problemen med syntetisk folsyra. Men metylgrupper används också i kroppens biotransformation, för att konjugera med olika gifter.
• De flesta metylgrupper som används i kroppens avgiftning kommer från SAM (S-adenosylmetionin) som kroppen bildar av aminosyran metionin med hjälp av vitamin B12 (metylkobalamin) och folat (5-methyltertahydrofolate). Så brist på något av dessa näringsämnen gör den här avgiftningsmekanismen sämre. Metyltransferasenzymet som ser till att konjugeringen med metylgrupperna händer är beroende av magnesium, så magnesiumbrist är ett vanligt problem här. Även de genetiska variationer som gör att man har en ineffektiv metylering, såsom tex vissa varianter i MTHFR- och COMT-generna (som också testas i DNA Health) gör att man inte avgiftar så effektivt via denna mekanism och därmed får en lägre tolerans för gifter.

Sulfering (Sulfation) / Sulfat

• Även sulfatgrupper, alltså salter av svavel, används av kroppen för att konjugera gifter. Det är en av anledningarna till att det pratas varmt om svavelinnehållande mat som ägg, lök, vitlök och kål. De viktigaste ämnena att få i sig är svavelinnehållande aminosyror, som cystein och metionin.

Glycinkonjugering (glycinering) / Glycin

• Aminosyran glycin är viktig för kroppens avgiftning eftersom den inte bara ingår i glutation, utan används direkt av kroppen för att konjugera till giftiga och reaktiva ämnen. Glycin finns rikligt i kollagenrik mat. Läs mer här: https://4health.se/darfor-ska-du-ata-skinnet-pa-kycklingen eller lyssna på avsnitt 88 av podden.

Cystein, Taurin och andra aminosyror

• Även om glycin är den viktigaste aminosyran när det kommer till konjugering, så används även andra aminosyror, däribland taurin, för konjugering.
• Det är alltså viktigt att få i sig tillräckligt med fullvärdigt protein för att avgiftningen ska fungera. Så länge du inte är vegetarian så får du säkert det. Problem brukar snarare uppstå om man har problem med matsmältningen och upptag av protein.
• En annan sak när det gäller konjugering med aminosyror, är att de kräver en basisk omgivning (pH: 7.8 till 8.0). Det finns därför läkare som använder bikarbonat för att hjälpa kroppens biotransformation i fall av förgiftning.

Glukuronidering/ Glukuronsyra (Glucuronic acid)

• Glukuronsyra är ett ämne som bildas i levern och som används i kroppens avgiftningsapparat – för konjugering.
• Glukuronidering är ett viktigt sätt för kroppen att föra ut oönskade ämnen. Och inte minst för att ta hand om smärtstillande medel, vanliga huvudvärkstabletter.
• Glukuronsyra ska inte förväxlas med glukonsyra. Glukonsyra är ett ämne som bildas av glukos i mogna bär och frukter och som eventuellt också används i viss utsträckning i kroppens avgiftningsapparat, jag är mindre kunnig här. Men det kan vara värt att äta lite solmogna bär och frukter, för glukonsyra har också andra fördelar

Sådär ja, nu har vi gåt igenom detaljerna. Nästa inlägg i denna serie kommer att handla om matsmältningssystemets roll, och därefter kommer vi in på det roliga – hur vi med mat och tillskott påverkar vår avgiftning/ biotransformation – detox i verkligheten het enkelt! 🙂

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Jag tar vid där vi slutade i förra delen, med ett lite längre och mer detaljerat inlägg om hur fas 1 fungerar.

Om du undrar varför jag förklarar allt lite väl ingående, så är det bl.a. för att du sen också ska kunna förstå varför viss mat är viktig – och varför vissa tillskott fungerar. Vet man tex. att det är viktigt att balansera upp fas 2, och att glycin är en aminosyra som kroppen använder för att konjugera till gifter i denna fas, så kan man ju förstå varför det kan fungera som tillskott. Lät detta exempel som rena grekiskan? Lugn, jag förklarar detta i nästa del 🙂

Du som inte orkar läsa alla detaljer, kan bara läsa sammanfattningen här (fram till rubriken ”detaljer” nedan 🙂  )

Sammanfattning

Till levern kommer toxiska ämnen via blodet. Från blodet tas ämnena upp av leverns celler. När cellerna har tagit upp de oönskade ämnena så kan enzymer utföra sitt arbete för att vi ska kunna ta hand om gifterna i vår kropp.

Först arbetar fas 1-enzymer med ämnet. Vissa ämnen kan direkt göras om till mer vattenlösliga ämnen som kan utsöndras med hjälp av njurarna. Vi kan säga att ämnet ”dör”. Koffein är ett exempel på ett sånt ämne. Men de flesta ämnen görs om till intermediära ämnen som måste vidarebearbetas i fas 2.

Fas 1 kan liknas vid förbränning. Vi kan säga att det skapas en bränd och arg molekyl. Den här reaktiva molekylen kan skada vävnaden och den kan också lagras i kroppens fettdepåer, varifrån den blir svår att göra sig av med.

Enzymerna i fas 1 arbetar bland annat genom att de oxiderar giftiga eller oönskade ämnen och bildar då mycket reaktiva ämnen i form av reaktiva syreföreningar, ROS, reactive oxygen species – också kallade fria radikaler. Fria radikaler är mycket reaktiva, kan vara mycket giftiga – oftast mycket värre än den ursprungliga molekylen, dvs det gift din kropp ville göra sig av med från början.

De skadliga effekterna av de här mellanprodukterna, ofta fria radikaler alltså, hanteras av antioxidanter och genom att fas 2 snabbt börjar agera på ämnena.

När vi utsätts för en stor belastning av giftiga ämnen, och antioxidanterna och fas 2 inte hinner ta hand om dessa reaktiva ämnen tillräckligt snabbt kan vi må mycket dåligt, bli utmattade och få olika hälsobesvär.

En för långsam fas 1-avgiftning gör att gifter stannar längre i kroppen och har kopplats samman med överkänslighet mot kemikalier. Men en för snabb fas 1-avgiftning skapar reaktiva mellanprodukter och har kopplats till skador på DNA. Vi vill alltså ha balans.

Vissa personer behöver alltså arbeta med att stimulera fas 1-avgiftning, medan många behöver balansera den, så att den inte är för snabb jämfört med fas 2.

Gifter och mediciner stimulerar fas 1 eftersom kroppen känner ett behov av att göra sig av med ”skiten”. Medan en del andra ämnen, såsom C-vitamin och svavelrika kålgrönsaker stimulerar eftersom kroppen är mer beredd att ta hand om ämnena.

I fas 2 agerar sen antioxidanter och/eller fas 2-enzymer på ämnet.

Detaljer

Det som händer i fas 1 är att ämnena förändras med hjälp av funktionella föreningar. Tex så kan en karboxylgrupp (-COOH) ”fästas” till ämnet (alternativt en hydroxylgrupp (- OH), aminogrupp (-NH2) eller sulfhydrylgrupp / tiol (-SH)). Den här förändringen av det oönskade eller giftiga ämnet leder alltså till mycket reaktiva ämnen som snabbt måste tas om hand i fas 2. Den här fasen, fas 1 av biotransformationen/avgiftningen, kallas för bioaktivering .Vi kan säga att det här skapar en bränd och arg molekyl. Den här reaktiva molekylen kan skada framförallt vävnaden där den bildas, dvs levern. Den kan också lagras i kroppens fettdepåer, varifrån den blir svår att göra sig av med.

Antioxidanter är mycket viktiga om fas 1 är aktiv. Vi behöver antioxidanter som tex vitamin C och E för ämnena som bildas i fas 1

Fas 1 kan liknas vid förbränning. De viktiga enzymerna i denna fas kallas CYP450-enzymer. Dessa enzymer är bland annat beroende av järn och vitamin B2 och B3. Ett problem här är om din kropp är kraftigt belastad av tungmetaller, eftersom tungmetaller kan ersätta järn i de här enzymerna, vilket inte är särskilt bra för din avgiftning.

Jag gissar att du börjar förstå hur viktigt det är att fas 2 hänger med i samma tempo som fas 1 nu… 🙂 Jag kommer också att skriva om kost och tillskott i kommande tillskott som kan hjälpa kroppen här. Mjölktistel och kurkumin (gurkmeja) är exempel på ämnen som kan uppreglera fas 2 och nedreglera/balansera fas 1.

Den kemiska reaktion som sker med ämnet i fas 1 (när enzymer arbetar med ämnena) är antingen hydrolys, reduktion eller oxidation.

Hydrolys innebär att det giftiga ämnet, molekylen alltså, klyvs i två delar samtidigt som det reagerar med vatten (H2O). Till den ena delen av molekylen fäster väte (H) och till den andra delen en hydroxylgrupp (-OH). Den funktionella hydroxylgruppen förbereder ämnet för fas 2.

Både reduktion och oxidation handlar om att elektroner flyttas från en atom till en annan. Oxidation är den vanligaste reaktionen i fas 1. Då adderas syre till en molekyl och formar en oxid. Men syre behöver faktiskt inte vara närvarande för att oxidation ska ske, därför definieras också oxidation som att en eller flera elektroner avges när två eller flera ämnen reagerar med varandra. Oxidation utförs av en stor grupp av olika enzymer. Enzymerna oxiderar giftiga eller oönskade ämnen och bildar då mycket reaktiva ämnen i form av reaktiva syreföreningar, ROS, reactive oxygen species – också kallade fria radikaler. Fria radikaler är mycket reaktiva, kan vara mycket giftiga – oftast mycket värre än den ursprungliga molekylen, dvs det gift din kropp ville göra sig av med från början.

De skadliga effekterna av de här mellanprodukterna, ofta fria radikaler alltså, hanteras av antioxidanter och genom att fas 2 snabbt börjar agera på ämnena.

När vi utsätts för en stor belastning av giftiga ämnen, och antioxidanterna och fas 2 inte hinner ta hand om dessa reaktiva ämnen tillräckligt snabbt kan vi må mycket dåligt, bli utmattade och få olika hälsobesvär.

Det finns massor med enzymer som är involverade i leverns biotransformation (avgiftning) fas 1. De allra vanligaste kallas Cytochrome p450 (CYP450).

CYP450-enzymerna är beroende av näringsämnen såsom järn, vitamin B2 och B3. Man kan få problem med fas 1 och de här enzymerna om man är kraftigt belastad med tungmetaller, eftersom dessa kan ersätta järnet i CYP450-enzymerna. Det finns också genetiska förändringar som kan göra att man har en överfunktion i CYP450-enzymerna och därmed bildar reaktiva mellanprodukter för snabbt (detta undersöks i det genetiska testet DNA Health där bl.a. CYP1A1-genen testas)

Å ena sidan vill man ha en bra enzymaktivitet när det gäller CYP450 /fas 1. En för långsam fas 1-avgiftning gör att gifter stannar längre i kroppen och har kopplats samman med överkänslighet mot parfymer, rengöringsmedel och andra kemikalier. Men en för snabb fas 1-avgiftning skapar reaktiva mellanprodukter och har kopplats till skador på DNA. Vi vill alltså ha balans.

Saker som stimulerar enzymaktiviteten och snabbar på fas 1 (bra eller dåligt beror på om vi har en för snabb eller för långsam fas 1) är bl.a.:

• En rad olika kemikalier såsom luftföroreningar, lösningsmedel och pesticider
• Läkemedel och andra substanser, såsom sömnmedel, p-piller, koffein, och nikotin
• En del livsmedel, framförallt stora mängder protein och proteinpulver och hårt behandlade fetter. Men även kålgrönsaker (kålsläktet hjälper dock även fas 2 och skapar balans)
• En del näringstillskott, såsom vitamin B1, B2, B3, C-vitamin (I sin roll som antioxidant hjälper dock C-vitamin även till att ta hand om mellanprodukterna) och Johannesört

Jaha tänker du, var är bra och vad är dåligt av de här ämnena som påskyndar fas 1? Tänk lite så här: gifter och mediciner stimulerar fas 1 eftersom kroppen känner ett behov av att göra sig av med ”skiten”. Medan en del andra ämnen, såsom C-vitamin och svavelrika kålgrönsaker stimulerar fas 1 eftersom kroppen är mer beredd att ta hand om ämnena. C-vitamin är ju en antioxidant och svavel i kålgrönsakerna är en viktig mekanism i fas 2 som ni snart ska få se.

Saker som bromsar enzymaktiviteten och drar ner fas 1 (bra eller dåligt beror på om vi har en för snabb eller för långsam fas 1) är bl.a.:

• Kemikalier som tex kolmonoxid
• Läkemedel som tex antihistaminer (allergimedicin), benzodiazepiner (tex Valium), läkemedel mot sura uppstötningar, läkemedel mot svampinfektioner
• Vissa livsmedel såsom naringenin (en fytokemikalie/flavonoid i citrusfrukter), kurkumin/gurkmeja(som jag skriver mer om i ett eget inlägg), chili och cayenne, quercetin (en fytokemikalie i bl.a. lök)
• En del tillskott såsom aminosyran N-acetylcystein (som jag skriver mer om i ett eget inlägg)
• Endotoxiner tex från tarmbakterier
• Ålder
• Syrebrist

I fas 2 agerar sen antioxidanter och/eller fas 2-enzymer på ämnet. Nästa inlägg i detox-serien blir ett längre inlägg som beskriver biotransformation fas 2.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Det fjärde inlägget i den här serien handlar om levern. (Hela detox-serien via taggen detox )

Levern är vårt näst största organ efter huden. Din lever väger ungefär 1,5 kg och finns på höger sida ovanför magsäcken precis under revbenen.

Levern har många olika funktioner. Den bryter bl.a. ner fruktos, fruktsocker, och den lagrar glykogen. Levern producerar gallsyror som lagras som galla i gallblåsan och som sen töms ut i tarmen och hjälper till att bryta ner fetter. Den är med och reglerar ämnesomsättningen, den producerar kolesterol, den lagrar socker och fett, fettlösliga vitaminer och järn. Levern är med och reglerar blodsockernivån, är en blodreservoar och mycket mer. Levern avgiftar också kroppen från gifter, och det är detta som är fokus i den här serien inlägg.

Avgiftningen i levern är den absolut viktigaste delen av avgiftningsprocessen. Här finns kroppens allra högsta koncentration av enzymer som utför biotransformation (avgiftning alltså). Näst efter levern så är njurarna och lungorna de organ där en stor del av kroppens biotransformation sker. Men även i näsans slemhinna, i tarmens slemhinna och i huden finns det enzymer som utför biotransformation.

De två första faserna av kroppens avgiftning sker huvudsakligen i levern (den sker faktiskt även i tarmens celller, men det får du lära sig mer om i delen om matsmältningssystemets roll i avgiftningen, biotransformationen). Enkelt uttryckt; I fas 1 görs gifterna om till vattenlösliga, men ofta mycket reaktiva ämnen, och i fas 2 konjugeras de, vilket betyder att de binds till andra ämnen, så att de kan föras ut från kroppen utan att göra skada.

Fas 1 och 2 ska ske på så sätt att fas 2 faktiskt är snabbare än fas 1. Det förhindrar att reaktiva ämnen, mellanprodukterna, ackumuleras från fas 1. Detta sker på ett bra sätt så länge det inte finns brist på de kofaktorer (cofactors) som behövs i fas 2. Men om fas 1 är mycket aktiv pga att vi utsatts för mycket toxiner, och fas 2 är nedsatt av en eller annan anledning (genetiska faktorer eller näringsbrister tex), så kan obalanser mellan fas 1 och 2 uppstå. Detta bidrar till bildandet av fria radikaler, oxidativ stress, och slutligen skadade vävnader i kroppen.

Till levern kommer toxiska ämnen via blodet. Från blodet tas ämnena upp av leverns celler. När cellerna har tagit upp de oönskade ämnena så kan enzymer utföra sitt arbete.

I nästa del, del 5, kommer ett längre inlägg som beskriver biotransformation fas 1, dvs den här första fasen av avgiftning i levern. Därefter kommer också ett längre inlägg om fas 2.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Det här inlägget publicerade jag först den 29 mars 2016, men nu kör vi intensivvecka 🙂

Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Idag får du en översikt över alla faser och delar i kroppen som används för det som kallas biotransformation, eller i vardagligt tal detox eller avgiftning. Tidigare inlägg och hela detox-serien via taggen detox

Många pratar om kroppens avgiftning i två faser, leverns avgiftning fas 1 och fas 2. Men egentligen består kroppens avgiftningssystem av många fler faser och långt mycket mer än bara levern. För även om den viktigaste delen av biotransformationen sker i levern, så sker det överallt i kroppen hela tiden. Jag ska i det här inlägget gå igenom de olika faserna översiktligt

Fas 1: Bioaktivering. En process i levern där enzymer arbetar med det giftiga ämnet och oftast bara delvis transformerar det giftiga ämnet. Det som händer då är att det bildas en mellanprodukt, ett mycket reaktivt ämne och faktiskt ibland ännu skadligare ämne än det ursprungliga giftet. Därför är det så viktigt att nästa fas, fas 2, håller samma tempo som fas 1. En obalans mellan fas 1 och 2, där fas 1 arbetar snabbare, gör att vi har en massa reaktiva skadliga ämnen på vift.

Fas 2: Konjugering eller bioinaktivering. Konjugera betyder sammanfoga. I den här fasen tas ”mellanprodukterna”, de reaktiva ämnen som bildats i fas 1, och görs om till snällare vattenlösliga ämnen som kan föras ut ur kroppen. I fas 2 inaktiveras de skadliga ämnena från fas 1, tex genom att en metylgrupp fäster till ämnet, eller med hjälp av vår kroppsegna antioxidant glutation. Även denna fas sker i levern och är beroende av enzymer, kroppsegna antioxidanter mm.

Fas 3: ”Efflux” Denna fas handlar om att transportera ut ämnena som bildats i fas 2 ur cellerna i levern och in i blodflödet. Till detta används transportproteiner.

Fas 4: Sker i njurarna, och syftar till att föra över ämnena till urinen

Fas 5: Avföringen. Galla är också ett ämne som konjugerar (dvs binder till) gifter. Detta sker i tarmen, och de konjugerade gifterna utsöndras sedan med avföringen. Det är viktigt att ha ett kontinuerligt utflöde för att gifter inte ska kunna återanvändas och tas upp i kroppen igen. Det är alltså viktigt att du bajsar tillräckligt mycket var dag

Fas 6: Är menstruationen och sker därför endast hos kvinnor. Det är ett sätt att bl.a. kunna göra sig av med överskott av järn.

Kroppen använder sig dessutom av svett, hår, utandning och saliv för att föra ut ämnen ur kroppen. Ett exempel på detta är en studie där man studerade kopplingen mellan kvicksilvernivåer och autism. I hårmineralanalyser såg man att nivåerna av kvicksilver i hår hos barn med autism var mycket lägre än i friska barn. Den första reaktionen var att det då inte fanns någon koppling mellan kvicksilver och autism, tills man insåg att problemet låg i att de autistiska barnen inte bioransformerade och utsöndrade kvicksilvret som de skulle. En liten parentes.

I kommande inlägg kommer vi bl.a. att gå djupare in i några av faserna och leverns funktion, men också att fokusera på hur vi kan stötta levern och avgiftningsmekanismen i kroppen med kost och tillskott.

Som sagt: Hela detox-serien via taggen detox. Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Detta inlägg publicerade jag först den 15 mars 2016, men nu kör vi intensivvecka! 🙂

Vår kropp har en effektiv avgiftningsmekanism, inte bara för att kunna få ut det vi i vardagligt tal refererar till som gifter, utan för att bli av med allt från läkemedel och tillsatser till miljögifter och hormoner, koffein och alkohol. Dessutom har vi de gifter som kan produceras av mikroorganismer i vår kropp, såsom ämnen från jästsvampar (tex candida).

Man kan dela upp det i endogena och exogena ämnen. De endogena är de som bildas inne i vår kropp, ofta restprodukter från ämnesomsättningen, som tex mjölksyra och urea.
De exogena ämnena är ämnena som kommer utifrån och in i kroppen via munnen, via huden, intravenöst eller genom inandning. Exogena ämnen som är främmande för kroppen brukar kallas för xenobiotika. De här ämnena inkluderar mediciner, kemikalier över lag, besprutningsmedel osv.

Ett bättre ord att använda för kroppens processer för att eliminera dessa oönskade ämnen, gifter, istället för ”detox” är biotransformation. För det är faktiskt en transformation som sker i kroppen. ”Biotransformation is defined as a metabolic process whereby chemical modifications or alterations are made by the body on a specific chemical compound, usually by means of enzymatic activity.”

Syftet med biotransformationsprocessen är att konvertera giftiga ämnen till ogiftiga, vattenlösliga ämnen som enkelt kan elimineras och föras ut ur kroppen. Många av de xenobiotiska ämnen som tar sig in i kroppen är fettlösliga. Men för att dessa inte ska ansamlas i vävnaderna, utan kroppen effektivt ska kunna filtrera ut ämnena via njurarna så behöver kroppen konvertera dem till vattenlösliga ämnen. Denna konvertering till vattenlösliga ämnen är därför ett av de viktigaste syftena med biotransformationen, dvs hela kroppens avgiftningsprocess.

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!