God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Visste du att man kan äta rapsblommor?!
De här korta videoklippen är tänkta som inspiration och för att du ska lära dig känna igen saker du kan ta vara på i naturen. Mat kan vara både gratis, miljövänlig och obesprutad på en och samma gång. Ta vara på detta! 😊
Jag la under ett par veckor upp korta videoklipp a 1 minut som händelser / stories på instagram https://www.instagram.com/asparre/ . Sådana som man lägger upp direkt och som sen går titta på i 24h. Många önskade dock att de skulle finnas tillgängliga så att man kan gå tillbaka till dem. Så jag lägger upp dem som inlägg här på 4health.se också
De här korta videoklippen är tänkta som inspiration och för att du ska lära dig känna igen saker du kan ta vara på i naturen. Mat kan vara både gratis, miljövänlig och obesprutad på en och samma gång. Ta vara på detta! 😊
Idag – den fantastiska strandkålen. Tänk dock på att kolla så att den inte är fridlyst där du bor (bl.a. på Gotland) och plocka med måtta så att växten överlever.
Jag är ju väldigt mycket för att utnyttja det naturen har att erbjuda. Jag gissar att #ogräsärmat är en av mina mest använda hashtags på instagram 😂
Saker som kirskål, nässla osv ingår nästan dagligen i min mat, och jag odlar gärna en del själv också (så länge det växer som ogräs, dvs är väldigt lätt odlat 😊 )
Men visste du att du kan äta tusenskönorna i din gräsmatta?! Det här är en av de absolut enklaste växterna att börja plocka eftersom förväxlingsrisken är nästintill obefintlig. Den är dessutom väldigt vacker att toppa din vanliga sallad med. Både blad och blommor är ätbara.
Tusenskönan är en bortglömd ört, och så vanlig att vi knappt lägger märke till den. Få vet om att den är ätbar och faktiskt smakar väldigt gott. Dessutom har den haft en viktig roll inom folkmedicinen.
Tusenskönan är dessutom tålig. Varesig kyla eller omild behandling spelar någon större roll. Den kan till och med blomma mitt i vintern ibland. Oftast har den högsäsong i slutet av april till maj. Ibland täcker den hela gräsmattor med sina vita eller rosaaktiga blommor.
I börja av säsongen när bladen är späda och blommorna fina, så är de goda att äta råa, t.ex. i en sallad. Den blir också god i en soppa.
Tusenskönans medicinska egenskaper har varit kända i flera hundra år, och den har använts inom folkmedicinen. Den innehåller många olika verksamma växtämnen, inklusive flavoner, saponiner och tanniner. Dessa ämnen gör den bl.a. slemlösande, kramplösande, sammandragande och hostlindrande. Den kan användas mot bl.a. svamp, hosta, feber och för att läka sår. I romarriket användes saft från tusensköna för att lägga om sår. Saften i stänglarna har smorts på finnar och eksem.
Mer via taggen örter https://4health.se/tag/orter eller sök på ogräs https://4health.se/?s=ogräs
(Svenska först. In English below)
En preklinisk studie visar att en del växtbaserade preparat, särskilt Ghanaian quinine och Japanese knotweed, men även tex svart valnöt, fungerar bättre än antibiotika vid Borrelia.
Borrelia är den vanligaste vektorburna sjukdomen på norra halvklotet. Det orsakas av den korkskruvformade bakterien Borrelia burgdorferi, och sprids främst genom infekterade fästingar.
Det rapporteras mer än 300 000 nya fall i USA varje år, och 65 000 i Europa, och dessa siffror ökar på grund av klimatförändringar och urbanisering, resor mm. Standardvård för Borrelia är en antibiotikakur under 2 till 4 veckor. Men detta är inte alltid effektivt. Minst 10-20 % av de behandlade patienterna fortsätter att uppleva symtom efter behandlingen. Dessa symptom inkluderar trötthet, ledvärk, minnesproblem, ansiktsförlamning, värk, stelhet i nacken, hjärtklappning och svår huvudvärk. Nya behandlingar mot Borrelia är därför av stort intresse.
I en ny studie undersökte forskarna effekten hos 14 växtbaserade extrakt för att ta död på Borrelia burgdorferi. Dessa jämfördes med de antibiotika som används, doxycyklin och cefuroxim.
Forskarna testade örtextraktens effektivitet in vitro (dvs i labb / utanför en levande organism) både mot den fria “planktoniska” formen av bakterien och mot mikrokolonier. Mikrokolonier är aggregat av bakterier, det första steget i utvecklingen av biofilmer – strukturerade bakteriesamhällen som fastnar på en yta och är inbäddade i en extracellulär matris.
Forskarna visar att växtextrakt från svart valnöt, cat’s claw, sweet wormwood (sommarmalört), Mediterranean rockrose och Chinese skullcap är starkt aktiva mot B. burgdorferi, och effekten överträffar båda de testade antibiotikasorterna.
Men de överlägset starkaste preparaten var Ghanaian quinine (Cryptolepis sanguinolenta; även känd som yellow-dye root, nibima eller kadze) och Japanese knotweed (Polygonum cuspidatum).
Ghanaian quinine är en buske från Västafrika som innehåller den antimikrobiella alkaloiden cryptolepine och används traditionellt för att behandla bl.a. malaria, hepatit och tuberkulos. Japanese knotweed används traditionellt i den indiska och kinesiska medicinen, och innehåller polyfenolresveratrol. I andra prekliniska studier har det visat sig ha anticancerogena och antiinflammatoriska effekter, och det skyddar även nervsystemet och hjärtat. Extrakt från båda växterna visade sig utplåna mikrokolonier av Borrelia burgdorferi och hämma förökningen av den fria formen, även i låga koncentrationer (0,03-0,5%). En enda sjudagars behandling med 1% Ghanaian kinin kunde helt utrota bakterien.
Denna studie ger de första övertygande bevisen på att vissa av de örter som används på eget bevåg av patienter har kraftig aktivitet mot borrelia. Särskilt de vilande formerna, där de nuvarande antibiotikapreparaten inte har effekt.
Men inte alla testade örter / preparat hade effekt mot bakterien. Extrakt av grapefruktkärnor (grapeseed extract), green chiretta, ashwagandha, stevia, fuller’s teasel och Japanese teasel hade liten eller ingen effekt. Och inte heller hade kolloidalt silver, monoglyceridmonolaurin och antimikrobiell peptid LL37 från humana immunceller någon effekt. Detta var till viss del förvånande, eftersom anekdoter och prekliniska studier har antytt att de kan vara effektiva, och de används ofta av patienter.
Många tusentals Borreliapatienter idag är i stort behov av effektiva och tillgängliga behandlingsalternativ. Patienter och deras behandlare vänder sig allt mer mot växtbaserade läkemedel som behandlingsalternativ.
Ytterligare kliniska prövningar kommer att krävas för att stärka bevisen för effektivast behandling av borrelia.
ENGLISH
A preclinical study showed that selected plant based herbal medicines, especially Ghanaian quinine and Japanese knotweed, work better than antibiotics in Lyme disease.
Lyme disease, also called borreliosis, is the most common vector borne disease in the Northern hemisphere. It is caused by the spirochete (corkscrew shaped) bacterium Borrelia burgdorferi and close relatives, and mainly spread through the bite of infected ticks.
Currently, more than 300,000 new cases are reported in the USA each year, compared to 65,000 in Europe, and these numbers are rising due to climate change and urban sprawl. The standard of care for Lyme disease, a course of antibiotics over 2-4 weeks, is not always effective: at least 10-20% of treated patients continue to experience symptoms after treatment. Late stage Lyme patients may experience many different symptoms, including fatigue, joint pains, memory problems, facial paralysis, aches, stiffness in the neck, heart palpitations, and severe headaches. The discovery of novel treatments against Lyme disease is therefore of great interest.
In a new study, researchers surveyed the power of 14 plant based extracts to kill Borrelia burgdorferi, compared to the currently used Lyme antibiotics doxycycline and cefuroxime.
The researchers tested these extracts’ effectiveness in vitro (outside of a living organism) against the free swimming “planktonic” form of the bacterium as well as against microcolonies. Microcolonies are aggregates of bacteria, the first stage in the development of biofilms – structured bacterial communities that stick to a surface and are embedded in a slimy extracellular matrix.
The researchers show that plant extracts from black walnut, cat’s claw, sweet wormwood, Mediterranean rockrose, and Chinese skullcap had strong activity against B. burgdorferi, outperforming both tested antibiotics.
But by far the strongest performers were Ghanaian quinine (Cryptolepis sanguinolenta; also known as yellow-dye root, nibima, or kadze) and Japanese knotweed (Polygonum cuspidatum).
Ghanaian quinine is a shrub from West Africa containing the antimicrobial alkaloid cryptolepine, and is used in ethnomedicine to treat malaria, hepatitis, septicemia, and tuberculosis. Japanese knotweed is a traditional medicine in India and China that contains the polyphenol resveratrol. In other preclinical studies it has been found to have anti-tumor and anti-inflammatory effects and protect the nervous system and heart. Extracts from both plants were found to kill microcolonies of Borrelia burgdorferi and inhibit division of the planktonic form, even at low concentrations (0.03-0.5%). Remarkably, a single 7-day treatment with 1% Ghanaian quinine could completely eradicate the bacterium – it did not regrow, even under optimal conditions in the drug’s absence.
This study provides the first convincing evidence that some of the herbs used by patients such as Cryptolepis, black walnut, sweet wormwood, cat’s claw, and Japanese knotweed have potent activity against Lyme disease bacteria, especially the dormant persister forms, which are not killed by the current Lyme antibiotics.
However, not all tested compounds or herbs yielded positive results against the bacterium. Extracts of grapefruit seeds, green chiretta, ashwagandha, candy leaf (also known as stevia), fuller’s teasel, and Japanese teasel had little or no effect, and neither did the chemicals colloidal silver, monoglyceride monolaurin, or antimicrobial peptide LL37 from human immune cells. This was surprising, as anecdotal and preclinical studies suggested that they might be effective, and they are often used in the community of Lyme disease practitioners and patients.
Many thousands of Lyme patients today, especially those with later-stage symptoms who have not been effectively treated, are in great need of efficacious, accessible treatment options. Patients and their clinicians are increasingly turning to herbal remedies as additional treatment options.
Further clinical trials will be required to establish evidence for effective treatment of Lyme disease patients.
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmed.2020.00006/full
Den japanska läkeväxten ashitaba var samurajernas favorit. Ny forskning visar att den innehåller ett ämne som hjälper celler att föryngra sig – cellerna får ett längre liv. Ämnet, som är en typ av flavonoider, läker celler och gör att de lever längre.
Ashitaba är en omhuldad japansk läkeväxt som sägs ha varit samurajernas favorit. Den säljs som naturläkemedel över hela världen utan att man har kunnat påvisa att den har någon effekt på människor. Den nya studien har gjorts på maskar och flugor.
En forskargrupp vid universitetet i österrikiska Graz har nu visat att ashitaba innehåller en hög andel av en typ av flavonoider. Det är ett färgämne i växten.
Sen tidigare är det känt att flavonoider sätter igång kroppens så kallade autofagi som är kopplad till ökad livslängd. Upptäckten av autofagi belönades med nobelpriset i medicin 2016 och jag har skrivit en hel del om vad det är (https://4health.se/?s=autofagi). Autofagi är en naturlig återvinningsprocess i celler. Gammalt material bryts ner och kan sedan användas för att göra nya ämnen som cellen behöver. Att hjälpa cellernas återvinningsprocesser på traven har också visat sig motverka sjukdomar som Parkinsons och Alzheimer.
De österrikiska forskarna kunde visa att deras försöksdjur, spolmaskar och bananflugor, fick 20 procent ökad livslängd när de behandlades med de här flavonoiderna. De gav också en grupp möss samma substans och det ökade skyddet mot de vävnadsskador mössen fått efter en hjärtinfarkt.
Dock har de substanser som används i de här undersökningarna en väldigt hög koncentration. Man skulle behöva äta väldigt många blad av ashitaba för att komma upp i samma mängd. Det har också visat sig att kroppens vävnader reagerar olika på autofagi. Det kan vara ett tveeggat svärd. Vid cancerbehandling kan autofagi motverka vissa cancercellers överlevnad medan det i andra typer av cancer kan hjälpa cancercellerna att växa, enligt Sandra Malmgren Hill, cellbiolog vid universitetet i Cambridge.
Forskare har identifierat flera naturliga ämnen som på olika sätt kan öka cellers autofagi. Bl.a.:
En annan metod att stimulera cellernas egna autofagi är kalorirestriktion eller fasta.
Läs mer via taggen örter https://4health.se/tag/orter och https://4health.se/?s=autofagi
Ur studien:
“Here we report the identification of the flavonoid 4,4′-dimethoxychalcone (DMC) as a natural compound with anti-ageing properties. External DMC administration extends the lifespan of yeast, worms and flies, decelerates senescence of human cell cultures, and protects mice from prolonged myocardial ischaemia. Concomitantly, DMC induces autophagy, which is essential for its cytoprotective effects from yeast to mice. This pro-autophagic response induces a conserved systemic change in metabolism, operates independently of TORC1 signalling and depends on specific GATA transcription factors. Notably, we identify DMC in the plant Angelica keiskei koidzumi, to which longevity- and health-promoting effects are ascribed in Asian traditional medicine. In summary, we have identified and mechanistically characterised the conserved longevity-promoting effects of a natural anti-ageing drug.”
https://www.nature.com/articles/s41467-019-08555-w
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/japanska-lakevaxten-ashitaba-ger-okad-livslangd
Det här är det värsta fästingåret jag varit med om. Ett par varma vintrar och nu kryllar det av fästingar. Katterna är fulla av dem, jag har plockat flera från min son och haft dem krypande på mig själv.
Några av er har undrat hur jag ställer mig till TBE-vaccin. Personligen tycker jag så här. Jag säger inte att det är något facit alls. Vi pratar om min och Cecilias syn på vaccinationer i avsnitt 214 förresten, så lyssna där.
För det första: Alla vaccinationer man kan undvika (för att de inte är livsviktiga) bör man undvika eftersom de påverkar immunförsvaret och kan sätta det ur balans. Jag tycker tex mässlingvaccin kan vara livsviktigt, men inte influensavaccin, för att ge ett exempel på vad jag menar. Jag anser inte att TBE-vaccin är livsviktigt. Men jag vet ju inte.
För det andra: Det verkar också så att de som är vaccinerade mot TBE – när de väl får TBE blir följderna värre.
För det tredje: Den kan också vara så att man blir slarvigare med att kolla fästingar om man är vaccinerad. Men det finns väldigt många andra färstingburna sjukdomar som är nästan lika illa som TBE (borrelia och massor med koinfektioner till Borrelia). Det är extremt viktigt att vara noga med att kolla igenom kroppen var dag. Titta lite extra i ljumskar, knäveck etc. Borsta igenom håret och känn i hårbotten- de gillar att krypa i hår/päls. Ju tidigare du tar bort en fästing desto mindre risk för smitta.
Jag publicerar om ett inlägg här nedan som jag skrev första gången i april 2016 med flera bra tips som fungerar toppen mot fästingar. Missa inte heller Anders Lönedal i avsnitt 147 som bl.a. tipsar om hur du använder den vanliga blomman rölleka mot myggor (vilket troligen också fungerar utmärkt mot fästingar pga sin starka doft)
Nu kommer fästingarna fram ur marken. Temperaturer över fem grader några dagar i rad är tillräckligt för att fästingarna ska krypa upp ur sin dvala några centimeter under marken. Fästingsäsongen är som mest intensiv från april till en bit in i juni, sen blir det för torrt för fästingarna.
Uppe på grässtrået eller bladet använder sig fästingarna av särskilda organ för att registrera koldioxid eller värme från djur som passerar. När de klamrar sig fast väntar de sig en hårig miljö och navigerar gärna mot halsen på djuret genom att gå mothårs. Om det är en människa så fattar de först inte riktigt var de hamnat, de känner inte igen miljön och blir lite konfunderade.
I förvirringen kan personens lukt förmodligen bli avgörande för om de biter sig fast eller inte. Fästingar tycks nämligen föredra vissa kemiska dofter framför andra, varför det kan vara en bra idé att ta till sig tipsen som kommer här.
Naturligt skydd mot fästingar:
Har du några bra tips mot fästingar (eller kring hur man bäst hanterar dem när man väl fått dem)?
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/blodsugna-fastingar-kryper-fram
Silverax är en ört som härstammar från Nordamerika. Traditionellt har den använts av indianer vid bland annat klimakteriebesvär. I Tyskland har den använts som läkemedel i drygt 40 år.
Flera studier visar att silverax kan lindra olika klimakteriebesvär. Men det finns också studier som inte visar någon effekt. Effekten verkar vara störst tidigt under menopausen, på kvinnor som precis gått in i klimakteriet.
Det finns studier som visar att silverax kan minska svettningar och värmevallningar med upp till 80 %. Och den kan också minska nervositet, irritation, depression och sömnsvårigheter. Anledningen till det är silveraxets förmåga att öka tillgängligheten av dopamin och serotonin i hjärnan. När vi kommer in i klimakteriet och östrogenet börjar svänga, så svänger också signalsubstanserna, inte minst serotonin. Detta påverkar bl.a. blodkärlens vidgning och därmed svettningar, det påverkar oro och humör mm.
De flesta studier på silverax är gjorda i Tyskland där man använt silverax som läkemedel i mer än 40 år.
Man har identifierat triterpenglykosider och fenoliska substanser som verksamma ämnen i silverax. Triterpenerna är de som i huvudsak lindrar värmevallningar och svettningar. Silverax har liknande effekter på kroppen som östrogen, men växten innehåller varken östrogen eller fytoöstrogener.
Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter
Lakritsrot och lakritsgodis är inte samma sak. Lakritsroten har länge haft en viktig roll som medicinalväxt. Greker och romare använde den redan under antiken som stärkande medel, inte minst vid förkylning och andra virusinfektioner. Numera används dock roten främst som smaksättare, inte minst i godis. Lakrits framställs av socker, sirap, vetemjöl (eller rismjöl) och smaksätts med lakritsrot. I saltlakrits tillsätts även salmiak (ammoniumklorid).
Lakritsrot är rik på bl.a. antioxidanter och fytonäringsämnen som karotenoider och flavanoider. Nuförtiden används den som medicinalväxt främst på två sätt – som slemlösande vid hosta, samt vid magbesvär som tex ballongmage/ uppblåsthet. Detta eftersom det är de två användningsområden som lakritsroten är godkänd för som växtbaserat läkemedel inom EU. Dessutom använder många pulver av lakritsrot som sötning i te och efterrätter eftersom den har en söt smak.
Lukten och en del av den karakteristiska smaken av lakrits kommer av ett ämne som kallas anetol. Samma ämne återfinns i anis och fänkål. Men många av de medicinska effekterna beror på andra ämnen i lakritsroten. Har man högt blodtryck ska man vara lite försiktigt med lakrits, eftersom den i stora doser kan höja blodtrycket ytterligare. En del personer är nämligen extra känsliga för glycyrrhizinsyran som finns i lakrits och som kan ändra balansen mellan kalium och natrium, samt mellan kortison och kortisol; och höja blodtrycket. Som tillskott säljs därför lakrits ibland i form av DGL, Deglycyrrhizinated Licorice, där man helt enkelt tagit bort detta ämne från lakritsen.
Glycyrrhiza glabra är namnet på växten, vilket betyder söt rot, och den tillhör ärtväxterna. Den växer vilt vid Medelhavet och i Asien.
Lakritsroten kan bland annat hjälpa till att läka tarmslemhinnan (överlag kan den hjälpa med slem och slemhinnor, så även i luftvägar mm), den kan minska symtom av halsbränna och hjälpa till med matsmältningen. Det finns många små studier som visar effekt på allt från munsår till leversjukdom och cancer. Den har också viss antibakteriell effekt.
Lakritsroten kan även vara användbar vid utmattning. Den gör så att kroppens balans mellan kortikosteroider går åt mer aktivt kortisol i förhållande till inaktivt kortison genom att glycyrrhizinsyran hindrar enzymet 11-ß-hydroxysteroid dehydrogenase enzyme type 2. Det här minskar omvandlingen från kortisol till kortison, så att mer av hormonet stannar kvar i sin aktiva form, kortisol. Lakritsroten räknas strikt talat egentligen inte till adaptogenerna, men återfinns ofta i olika adaptogena blandningar (https://4health.se/?s=adaptogen)
Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter
Ginkgo biloba, eller kinesiskt tempelträd, är en växt som inte är särskilt känd i Sverige trots att den används flitigt i många andra länder. Trädet är världens äldsta och har funnits på jorden i mer än 200 miljoner år.
Ginkgo kan användas tex av äldre personer för att öka koncentrationsförmåga, minne och minska yrsel. Men det kan också användas för att stötta biotransformationen, kroppens detox, eftersom det kan öka kroppens tillgång på GST-enzymer (glutation s-transferas).
Bladen hos ginkgo innehåller flera aktiva substanser varav de mest kända är ginkgoloider och bilobaloider. I bladen finns även flera flavonoider. Forskning visar att extrakt från bladen kan vidga kroppens blodkärl och öka blodgenomströmningen både i hjärnan och i perifera blodkärl i händer och fötter. Det kan också minska blodets levringsförmåga. Att det hjälper äldre med koncentrationsförmåga, minne och yrsel tror man beror på att de här besvären ofta beror på dålig blodcirkulation.
Traditionella användningsområden för Ginkgo biloba inkluderar:
Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter
Echinacea, röd solhatt, har traditionellt använts i Nordamerika av indianer mot infektioner. Idag används extrakt av växten mot förkylning över hela världen. Forskningen visar att den både kan förebygga och lindra förkylning. Man tror att echinacea stimulerar de vita blodkropparna. Echinacea kan minska risken att bli förkyld med nästan 60% och förkorta förkylningstider med i snitt 1,4 dagar enligt en genomgång av 14 studier.
Bäst effekt får du om du tar echinacea så fort du märker av de första tecknen på att en förkylning är på gång.
Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter
Senaste kommentarer