fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

tillsatser

Nya tillsatser i plast är lika hormonstörande som gamla

av Leave a Comment

Mjukgöraren DiNP i vinyl och PVC-plast är en vanlig ersättare för andra mjukgörare som visat sig vara hormonstörande. Nu visar en ny svensk studie att DiNP kan ha lika skadliga egenskaper.

DiNP har liknande hormonstörande egenskaper som den tidigare använda ftalaten DEHP. Det är första gången denna effekt kan påvisas hos människor.

Forskarna vid Karlstad Universitet mätte det så kallade anogenitala avståndet (AGD) hos 196 stycken 21 månader gamla pojkar i Värmland. Forskarna analyserade samtidigt urinprov från mamman som tagits i den tionde veckan av graviditeten. Det visade sig att det fanns ett samband mellan högre halter av plasttillsatsen DiNP och litet AGD.

AGD är avståndet mellan anus och könsorganet, ett mått som direkt påverkas av hormoner under fosterutvecklingen. Tidigare studier har visat att vuxna män med exempelvis fertilitetsproblem har ett kortare AGD.

Ftalaten DEHP, som varit en mycket vanlig mjukgörare i plast, har hormonstörande egenskaper. EU skärpte regleringen och DEHP förbjöds i alla Europeiska leksaker och barnvårdsartiklar 2005. På världsmarkanden är DEHP frotfarande den vanligaste mjukgöraren medan tillverkare i EU har gradvis ersatt DEHP med ftalaten DiNP.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/mjuk-plast-lika-farlig-som-forut

Din stavmixer läcker gift!

av 3 Comments

Disaster, vårt bästa köksredskap läcker gift visar en rapport från Stockholms universitet. Två av tre testade stavmixrar läcker under vanlig användning ut klorparaffiner.

Upptäckten gjordes när forskarna mixade och analyserade kattmat på jakt efter organiska miljöföroreningar. Klorparaffinet sitter troligen i kåpan ovanför mixerbladet. Varför det används är dock oklart.

En lång rad olika kemikalier används som additiv eller funktionskemikalier i produkter, varor och material. Kunskaperna om vad som finns var bland dessa är till allra största delen inte tillgängligt för konsumenter, myndigheter eller forskare med hänvisning till att detta är affärshemligheter.

Efter att misstankar rests om användning av s.k. klorparaffiner (CP) i stavmixrar som säljs på den svenska marknaden genomfördes en systematisk studie av 12 olika stavmixrar. Stavmixrarna analyserades med avseende på läckage av klorparaffiner till mat under normal användning.

Resultaten visar att åtta av de tolv testade stavmixrarna avger klorparaffiner till maten vid normal hushållsanvändning. I fem av stavmixrarna är halterna höga. Detta betyder att användningen av 2/3 av de testade stavmixrarna kommer att leda till exponering för klorparaffiner, ämnen som är bioackumulerande i människor och djur. Klorparaffiner har rapporterats förekomma i svensk modersmjölk. Kortkedjiga klorparaffinerer har låg akut giftighet för däggdjur men är klassad som möjlig carcinogen.

Klorparaffiner utgörs av mycket komplexa produkter med olika kloreringsgrader av alkaner med korta (C10-13), medellånga (C14-17) och långa kolkedjor (C17-30) (alkaner benämns ibland för paraffiner). Dessa förkortas vanligen som SCCP, MCCP respektive LCCP. Ämnena har använts under lång tid som mjukgörare, flamskyddsmedel och i skärvätskor för metall.

Utifrån experimentella studier drabbar kortkedjiga klorparaffiner lever, njurar och sköldkörtel. De kortkedjiga paraffinerna har visats cancerframkallande egenskaper i råtta och mus. EU sammanfattar i sitt underlag till FN att SCCPs är starkt toxiskt  Kemikalieinspektionen rapporterar i en studie från 2012 att svensk modersmjölk innehåller klorparaffiner.

Framförallt är detta anmärkningsvärt då dessa stavmixrar ofta används för barnmat.
Fyra av de totalt 12 testade stavmixrarna är producerade i Kina och samtliga visade sig avge klorparaffiner i testet, tre av dessa hörde till de fem som gav ifrån sig de högsta halterna. Kina är också det land som har den högsta produktionen av klorparaffiner med en produktion på över 600 000 ton 2007

resultatet stämmer väl överrens med en nyligen publicerad studie från Tyskland där fett från köksfläktar analyserats. Av de ämnen som undersöktes återfanns klorparaffiner i de högsta halterna, och en utbredd användning av klorparaffiner i köks- och inomhusmiljö föreslogs som slutsats.

Klorparaffiner är alltså organiska miljöföroreningar som är fettlösliga, bioackumulerbara, stabila och giftiga.

Tack till AK för tipset

http://www.dn.se/ekonomi/stavmixrar-lacker-gift/

http://mb.cision.com/Public/900/9664186/8b59c49f0e81c41c.pdf

Mer varningar för energidrycker – nu från WHO

av Leave a Comment

Försäljningen av energidrycker har mer än fördubblats de senaste åren. Nu går forskare från Världshälsoorganisationen WHO ut med en varning för energidryckernas hälsorisker.

Koffeinförgiftning kan ge symptom som hjärtklappning, kräkningar, krampanfall, och i värsta fall finns risk för dödsfall, varnar WHO-forskarna.  Överdriven konsumtion kan leda till livshotande tillstånd för personer med hjärtfel.

Och då har vi inte ens nämnt innehållet av socker, färgämnen, sötningsmedel, fosfortillsatser som kan ge benskörhet osv.

Problemen med just energidrycker beror delvis på det höga koffeininnehållet. Men även på att energidrycker kan konsumeras snabbt, till skillnad från hett och osött kaffe. Det gör att de är mer sannolika att orsaka en lättare koffeinförgiftning.

Enligt rapporten från WHO-forskarna dricker 30 procent av alla vuxna, 68 procent av alla tonåringar och 18 procent av alla barn under tio år inom Europa energidrycker. Mer än 70 procent av de unga vuxna (18 till 29 år gamla) som dricker energidrycker blandar dem dessutom med alkohol.

Enligt ett register i USA som kallas the National Poison Data System handlade 4854 samtal mellan 2010 och 2011 till den amerikanska motsvarigheten till giftinformationscentralen om just energidrycker.

Det diskuteras inom både Sverige och EU att man ska kunna begränsa möjligheten att tillsätta koffein i livsmedel. I sin rapport lägger forskarna fram ett antal förslag på hur man kan minska riskerna med energidrycker. Bland annat en övre gräns för koffeininnehåll i drycker, utbildning av sjukvårdspersonal att vara uppmärksam på tecken på överkonsumtion av energidryck samt en begränsning av hur energidrycker får marknadsföras mot unga människor.

Läs om tidigare forskning på hur illa det påverkar unga: https://4health.se/koffein-varre-for-killar-pga-hormoner

Läs mer:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/who-forskare-varnar-for-energidryck

Därför gör sötningsmedel dig fet och sjuk – ny forskning

av 1 Comment

Israeliska forskare visar att sötningsmedel har motsatt effekt än vad en del tror, både i studier på möss och människor. De ger nedsatt glukostolerans/insulinkänslighet (förstadie till diabetes och fetma) och förhöjda blodsockervärden. Dvs som vanligt socker…
Det spännande är varför det här händer – sötningsmedel försämrar tarmfloran! (läs mer om detta i tidigare inlägg bl.a. här https://4health.se/?s=tarmflora och här https://4health.se/?s=magflora)

Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel – sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck.

Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans – till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat.

Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos mössen som druckit vattnet med sötningsmedel. Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans.

När forskarna jämförde sammansättningen av tarmfloran hos nästan 400 människor fann de skillnader mellan dem som regelbundet konsumerade sötningsmedel och dem som inte gjorde det. Intag av sötningsmedel var här också kopplat till försämrad blodsockeromsättning.

Avslutningsvis lät forskarna sju friska försökspersoner inta mycket höga mängder av sackarin under sju dagar. Fyra av deltagarna fick förhöjt blodsocker efter fem dagar. De fick också förändringar i tarmfloran som påminde om dem hos möss som fått sötningsmedel.

Flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel. Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-sotningsmedel-kan-orsaka-diabetes
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/
http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/diabetes/konstgjorda-sotningsmedel-gav-moss-hogre-blodsocker/

Om mineralet fosfor och faran med fosfattillsatser i mat

av Leave a Comment

Man behöver få i sig fosfat (eller fosfor). Fosfor förekommer i kroppens alla celler där det ingår i DNA, RNA och ATP. Det har viktiga uppgifter för cellsignalering och energiproduktion. Fosfor i form av fosfat fungerar även som en buffert och behövs för att upprätthålla syra–basbalans och för ben och tänder. Men höga nivåer är skadliga – ändå har Livsmedelsverket inte definierat någon övre gräns.

Fosfor är grundämnet och fosfat dess salt. Fosfor är mycket reaktivt och förekommer aldrig i fri form i naturen. I livsmedel anges mängden som fosfor i mg och i vården som fosfat i mmol. Fosfat väger tre gånger så mycket som fosfor. Ofta används begreppen synonymt.

Jag har tidigare skrivit en hel del om fosfat/fosfor och hur det kan leda till benskörhet, hjärtsjukdom etc. Sök på fosfat https://4health.se/?s=fosfat

Fosfat tillsätts bl.a. rikligt i läsk. En amerikansk studie rapporterade att 44 procent av de bäst säljande produkterna i livsmedelsaffärer (framför allt fryst mat, bröd, bakverk, yoghurt och soppor) har fosforinnehållande tillsatser. Livsmedel som innehåller tillsatt fosfat är också tex nudlar, popcorn, korvar, charkvaror, bröd, ost och mjukglass. Även vin (framför allt Shiraz) och öl uppvisar relativt stora koncentrationer av fosfat (mer om tillsatser i vin i detta populära inlägg: https://4health.se/allergi-och-halsoproblem-av-dolda-tillsatser-i-vin ) . Livsmedel med tillsatser innehåller i genomsnitt 67 mg fosfor (per 100 g) mer än motsvarande obearbetad mat.

I en ny artikel i läkartidningen skrivs vidare om fosfattillsatser. Man säger bl.a. att fosfat är en riskfaktor vid njursjukdom och enligt nya studier en riskmarkör för hjärt–kärlsjukdom även hos njurfriska.

Högt fosfat kan leda till hjärt–kärlsjukdom genom flera olika mekanismer. Man har tidigare ansett att fosfat ökar risken för hjärt–kärlsjukdom genom “passiv” förkalkning av kärl och klaffar. Nya studier visar att förkalkningen som beror på fosfat är en aktiv process där glatta muskelceller (i kärlen) omprogrammeras. Kalcium och fosfat i blodserum binder till ett ämne, fetuin-A, som normalt hämmar kalcifiering, men vid överskott bildas partiklar med inflammatoriska effekter.

På friska män har man visat att en fosforrik måltid (1 200 mg) försämrar funktionen på blodkärlens insida (endotelet) och skapar oxidativ stress.

Även hormonella effekter till följd av högt fosfat kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom.  En ökning av fosforintaget från 800 till 2 880 mg/dag ökade nivåer av FGF-23 (hormonet fibroblasttillväxtfaktor 23). Ökad nivå av FGF-23 är förenad med ökad kardiovaskulär sjukdom.

Fosfat accelererar åldrandeprocessen. Det är visat i studier på möss, men också unga patienter med prematurt åldrande (Hutchinson–Gilfords progeria) har förhöjda nivåer av fosfat. Det finns också ett starkt samband mellan livslängd och fosfatnivåer i djurriket: ju högre fosfatnivåer hos en art, desto kortare livslängd

Till skillnad från naturligt organiskt bundet fosfor (såsom i kött och mjölk) absorberas oorganiskt bundet fosfor i processad föda med fosforhaltiga tillsatser fullständigt i tarmen. Det är alltså skillnad på naturligt förekommande fosfor och på tillsatser.

I Sverige finns det i dag ca 15 olika fosforinnehållande ämnen (E-nummer) – kalciumfosfat, difosfat, fosforsyra, natriumtrimetafosfat etc). Tillsatserna anses  förbättra smaken och används som stabiliseringsmedel i köttprodukter eftersom det binder vatten och gör köttet mörare. Eftersom livsmedlets vikt ökar med 25–60 procent jämfört med den ursprungliga köttmängden om mer vatten binds tjänar producenten mer på detta sätt. Fosforintaget till följd av tillsatser har ökat från ca 500 på 90-talet till i dag ca 1 000 mg/dag i USA.

Författarna till artikeln i Läkartidningen uppmanar till att livsmedelsindustrin tydligt ska märka ut vilka livsmedel som innehåller fosforhaltiga tillsatser.

Artikeln i Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/06/Fosfattillsatser-i-livsmedel-en-mojlig-folkhalsorisk/

Varning för förgiftade jordgubbar

av 6 Comments

Inte för att försöka vara en midsummer crasher, men kanske dags att välja ekologiska jordgubbar idag?

“Inför jordgubbssäsongen beställer jag Jordbruksverkets information om växtgifter i bärodling. Det är ingen rolig läsning för den som tycker om jordgubbar. För jordgubben är vid sidan av potatis den i särklass mest besprutade.
För att bekämpa svampangrepp finns 14 olika preparat, elva olika insektsmedel, 14 preparat mot kvalster och tolv olika växtgifter mot ogräs. Sammanlagt 51 preparat. Åtta fler än i fjol.
I Livsmedelsverkets provtagning på jordgubbar innehöll inte mindre än 83 procent av all prover restgifter. I något prov upp till tio olika preparat. Varav flera cancerframkallande. Lantbruksuniversitet tycks främst utbilda kemister i takt med att GMO-företag som Monsanto och andra gifttillverkare sponsrar utbildningen.
Agronomerna tycks bara se hot och tar till alla slags kemiska medel. De ser inte vilka risker de utsätter konsumenterna och odlarna för eller den obalans de skapar i jorden och naturen som faktiskt bidrar till att på sikt öka angreppen. Odling av jordgubbar har tyvärr antagit ren industrikaraktär där hela armadan av gifter används.
I Jordbruksverkets förteckning över skadegörare räknar man upp alla hot mot jordgubbarna. Allt från Gråmögel, Svartröta, Ludet ängsstinkfly, svartfläcksjuka, ögonfläcksjuka, rödröta, kronröta till Nålnematoder. Och allt ska sprutas bort. För hobbyodlaren måste det framstå som ett under att det utan alla dessa preparat går att odla jordgubbar överhuvudtaget.
Det är inga ofarliga preparat. Har själv en skadad lunga efter att ha ätit jordgubbar som besprutats med ett växtgift som enligt tillverkaren kan ge obotliga lung- och njurskador. Gifterna kan också bidra till ökad allergi, astma och cancer.
Värst utsatta är förstås de som arbetar i jordgubbsodlingarna. Även om de skyddar sig med gasmask, handskar och skyddskläder. Så här beskriver fabrikanten själv ett av sina farligaste preparat BetanalSC. Det verksamma medlet heter Fenmedifam. Under Riskupplysningar kan man läsa: Mycket giftigt vid inandning. Irriterar andningsorganen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Giftig för fjärilar, bin, humlor och andra pollinerande insekter. LRF som vill framställa sig som miljövänligt har även i år begärt och fått dispens av KEMI (Kemikalieinspektionen) för det förbjudna starka växtgiftet BetanalSC.
Det behöver kanske inte nämnas att Lantmännen som ryms under LRF-paraplyet är storsäljare av växtgifter.Det är LRF som har märket Svenskt Sigill som tillåter både konstgödsel och växtgifter medan många luras tro att det är något slags kravmärke.
Ska vi då inte kunna få äta våra älskade jordgubbar till midsommar? Jo, tack vare allt fler vakna konsumenter finns i dag fler som Kravodlar jordgubbar. Sök på Krav och giftfria jordgubbar så kommer sajten upp. Köper du ekologiska jordgubbar hjälper du också till att rädda utrotningshotade humlor och bin.
Rune Lanestrand
Tidigare redaktör för Småbrukaren“

http://www.st.nu/opinion/insandare/se-upp-for-forgiftade-jordgubbar

Sämre spermier av tandkräm och solkräm mm

av 1 Comment

Hormonstörande ämnen som finns i vår miljö kan påverka mäns spermier. Detta kan förklara varför manlig infertilitet blir allt vanligare

Kemikalier som kan påverka våra hormonsystem finns bl.a. i kläder, läkemedel, leksaker och i soffans stoppning. Se tidigare inlägg https://4health.se/?s=hormonstörande

Förra året slog WHO fast att kopplingen mellan dessa ämnen och flera stora folksjukdomar, som cancer eller diabetes, är betydligt starkare än vad man hittills trott.

I ny forskning konstaterar tyska och danska forskare att dessa kemikalier även påverkar spermakvaliteten. De har lyckats visa att flera av dessa ämnen, i koncentrationer som finns i våra kroppar, påverkar spermier negativt. I  studien studerade forskarna 96 hormonstörande ämnen. Bland dem fanns bla ämnen som triklosan, som finns i våra kläder, och 4-metylbensyliden-kamfer (4MBC) som är en EU-godkänd kemikalie som används som solskyddsmedel.

En tredjedel av ämnena höjer koncentrationen av kalcium inuti spermierna, något man sedan tidigare vet påverkar deras livsduglighet. Man filmade även spermierna och då såg man tydligt hur deras rörlighet var påverkad. Hur de simmade asymmetriskt, i cirklar.

Forskarna gjorde även experiment då de utsatte spermier för ett tiotal ämnen, fast i mycket låga doser. Tanken var att imitera hur det ser ut i verkligheten, då ett flertal ämnen samverkar med varandra. Responsen blev mycket kraftig, vilket får forskarna att tro att dessa ämnen verkligen påverkar mäns fertilitet.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hormonamnen-far-spermier-att-krokna/

Så sanerar du bort farliga kemikalier

av 2 Comments

Kemikalier i ditt hem finns i allt från soffan till schampot, leksakerna och köksredskapen. Förr eller senare kommer ämnen avges från grejerna. Mycket hamnar i dammtussarna, annat avges till maten du förvarar i plastburkar eller i munnen på barnet som tuggar på leksakerna.

Vi vet väldigt lite om många av de kemikalier som används idag, så det kan faktiskt vara ännu värre än vi tror.

Några värstingar att plocka bort:

  • PVC-golv (innehåller farliga mjukgörare)
  • Alla leksaker i mjukgjord plast (allt som är mjukare än lego). Nyare leksaker av hög kvalitet är oftast bättre än äldre i plast då det kom en ny lag 2007. Även förra året lagstiftades farliga ämnen bort från leksaker
  • Kökssaker av plast. Även hårdare plaster. Allt som värms upp avger mer kemikalier, så vattenkokare är ingen bra grej tex. Och absolut inte plastlådor för matförvaring som både upphettas, har mjukgörare i sig och kommer i kontakt med det vi äter

Några saker att göra:

  • Våttorka golv för att bli av med kemikaliedamm
  • Vädra

Några ämnen att vara uppmärksam på:

  • Ftalater: mjukgörare i plast, bl.a. i leksaker, flipflops, golv, målarfärg
  • Bisfenoler: i plasthinnan på insidan av konservburkar tex
  • Perfluorerade ämnen: I impregneringar tex i möbler. Finns även i rengöringsmedel.
  • Flamskyddsmedel: Används på skumgummi och tyger bl.a. i möbler

Bra artikel i Metro förra veckan, se hela längst ner på 2 bilder

..

Mer miljögifter från kött och mejerier än från fisk

av 2 Comments

Vi varnas för fet Östersjöfisk, men får i oss mer miljögifter från kött, mjölk och ägg enligt Livsmedelsverkets egna rapporter.

För små barn står miljögifterna dioxiner och PCB från all slags fisk, alltså inte enbart fet Östersjöfisk, för en tredjedel av intaget. Resten kommer från andra livsmedel.
Halterna är ju lägre, men vi äter mer kött, mjölk och ägg.

Enligt beräkningar från organisationen ’’Ren Åker Ren Mat’’ är intaget av dioxiner och PCB fem gånger högre från andra livsmedel än från fet Östersjöfisk

Ett av problemen är slamspridning på åkrarna som gör att halterna miljögifter är  höga i jordbruksprodukter. En ny rapport från Världshälsoorganisationen visar att avloppsslammet som sprids på vissa åkrar även avdunstar i luften och sedan faller ner på andra jordar som alltså får ta emot de ämnen som vi inte vill ha i våra vattendrag.
Slammet innehåller till exempel dioxiner, PCB, läkemedelsrester, sjukhusavfall, tungmetaller och andra giftiga kemikalier.

So what to do?

  • Påverka och kräv tex att man slutar sprida slam och använda kemikalier i vanliga produkter
  • Sprid riskerna genom att äta varierat. Kanske kroppen klarar lite av varje, men inte en stor dos av ett gift

http://www.aftonbladet.se/halsa/article17875907.ab

Guide: Kvicksilvernivåer i fisk

av Leave a Comment

Tänkte bara dela med mig av en länk som jag hittade. Befinner mig nu på andra sidan Atlanten och äter mycket fisk. Tyvärr är den mesta av fisken som serveras stora rovfiskar högt upp i näringskedjan – dvs har ackumulerat mycket gifter och i synnerhet kvicksilver. Hittade en lista som i och för sig gäller för denna sidan Atlanten, men den kan ge en god fingervisning även för oss i Sverige kring vilka fisksorter som är i högriskgrupp vs låg risk (fiskarna med * ska du gärna undvika ändå av miljöskäl). lägger även den på fulsvenska längst ner, dvs översatt i google :):

LEAST MERCURY
Enjoy these fish:
Anchovies
Butterfish
Catfish
Clam
Crab (Domestic)
Crawfish/Crayfish
Croaker (Atlantic)
Flounder*
Haddock (Atlantic)*
Hake
Herring
Mackerel (N. Atlantic, Chub)
Mullet
Oyster
Perch (Ocean)
Plaice
Pollock
Salmon (Canned)**
Salmon (Fresh)**
Sardine
Scallop*
Shad (American)
Shrimp*
Sole (Pacific)
Squid (Calamari)
Tilapia
Trout (Freshwater)
Whitefish
Whiting

MODERATE MERCURY
Eat six servings or less per month:
Bass (Striped, Black)
Carp
Cod (Alaskan)*
Croaker (White Pacific)
Halibut (Atlantic)*
Halibut (Pacific)
Jacksmelt
(Silverside)
Lobster
Mahi Mahi
Monkfish*
Perch (Freshwater)
Sablefish
Skate*
Snapper*
Tuna (Canned
chunk light)
Tuna (Skipjack)*
Weakfish (Sea Trout)

HIGH MERCURY
Eat three servings or less per month:
Bluefish
Grouper*
Mackerel (Spanish, Gulf)
Sea Bass (Chilean)*
Tuna (Canned Albacore)
Tuna (Yellowfin)*

HIGHEST MERCURY
Avoid eating:
Mackerel (King)
Marlin*
Orange Roughy*
Shark*
Swordfish*
Tilefish*
Tuna (Bigeye, Ahi)*

Länken hittar du här: http://www.nrdc.org/health/effects/mercury/guide.asp

MINST MERCURY
Njut av dessa fiskar:
Ansjovis
Butter
havskatt
Clam
Krabba (Inrikes)
Kräftor / Kräftor
Croaker (Atlantic)
Flundra *
Kolja (Atlanten) *
kummel
sill
Makrill (N. Atlanten, Chub)
Mullet
ostron
Abborre (Ocean)
rödspätta
Pollock
Lax (på burk) **
Lax (färsk) **
sardin
Scallop *
Shad (amerikansk)
räkor *
Sole (Pacific)
Squid (bläckfisk)
tilapia
Öring (sötvatten)
sik
Whiting

MÅTTLIG MERCURY
Ät sex portioner eller mindre per månad:
Bass (Randig, Svart)
Carp
Torsk (Alaska) *
Croaker (vit Pacific)
Hälleflundra (Atlanten) *
Hälleflundra (Pacific)
Jacksmelt
(Silverside)
hummer
Mahi Mahi
monkfish *
Abborre (sötvatten)
Sablefish
Skate *
Snapper *
Tonfisk (på burk
bit ljus)
Tonfisk (Skipjack) *
Weakfish (havsöring)

HÖG MERCURY
Ät tre portioner eller mindre per månad:
Blue
grouper *
Makrill (spanska, Gulf)
Sea Bass (chilensk) *
Tonfisk (på burk Albacore)
Tonfisk (gulfenad) *

HÖGSTA MERCURY
Undvik att äta:
Makrill (King)
Marlin *
Atlantisk soldatfisk *
Shark *
Svärdfisk *
tilefish *
Tonfisk (Storögd, Ahi) *