fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

Veckans meditation i rörelse – 20 min yoga typ yinyoga

av Leave a Comment

Här är ett härligt pass meditation i rörelse. Dock inte för nybörjaren den här gången, utan för den som testat lite yoga tidigare. Men ett lugnt pass åt yinyogahållet, dvs fokus på meditation och lugn stretch. Dessutom 1-2 minuter klokskap i början som kan vara värt att lyssna på
Vill du testa yinyoga och är helt ny på yoga så testa det här istället: https://4health.se/yinyoga-en-session-meditation-i-rorelse

All meditation via taggen meditera: https://4health.se/tag/meditera och all yoga via taggen yoga: https://4health.se/tag/yoga

Kost med flavanoler (växtämne) kan hålla ditt blodtryck lågt

av Leave a Comment

Flavan-3-ols, även kallat flavanoler, är en sorts flavaonoid som bl.a. finns i äpplen, bär, te och nötter. Ämnena är associerade med ett lägre och hälsosammare blodtryck, enligt en ny stor brittisk studie. 

Studien analyserade sambandet mellan blodtryck och flavan-3-ols, en delgrupp av flavonoider. Flavonoider är en sorts fytonäringsämnen, bioaktiva ämnen med antioxiderande egenskaper. De finns framförallt i färgglada växter, såsom i bär, te, frukt och grönsaker. Särskilt mycket hittar du i lök, grönkål, druvor, te (tex grönt te), bär och tomater.

Effekten var tydligare hos deltagare med högt blodtryck, och också starkare hos kvinnor.

Tänk dock på att störst effekt på blodtrycket brukar man få av att dra ner på kolhydrater och stress, se tidigare inlägg via taggen https://4health.se/tag/blodtryck

Trots att detta är en observationsstudie, så är det en som är gjord på ett vettigt sätt. Istället för att deltagarna själva rapporterat in vad de äter, så har forskarna mätt nivåer av flavon-3-ols i deltagarnas blod. Och det handlar om 25 000 personer… Dvs en mycket stor studie.

Intressant nog jämförde även forskarna det uppmätta blodvärdet med sju dagars matdagböcker sammanställda av deltagarna. Och som forskarna själv uttrycker det “the idea that we have sort of standardised food, which we can then use from a food diary or food questionnaire to estimate how much flavan-3-ol most people consume, turned out to be more wishful thinking.”
I studien fann forskarna praktiskt taget ingen enhetlighet mellan det uppskattade flavan-3-olintaget baserat på blodprover och de sju dagars matdagböckerna. Möjligen även ett tecken på hur värdelösa studier baserade på uppskattat intag kan vara…

Tilläggas ska också att en av studiens finansiärer är godisföretaget Mars… (sånt är ju viktigt att hålla koll på)

Ur studien:
“Flavan-3-ols are a group of bioactive compounds that have been shown to improve vascular function in intervention studies. They are therefore of great interest for the development of dietary recommendation for the prevention of cardio-vascular diseases. However, there are currently no reliable data from observational studies, as the high variability in the flavan-3-ol content of food makes it difficult to estimate actual intake without nutritional biomarkers. In this study, we investigated cross-sectional associations between biomarker-estimated flavan-3-ol intake and blood pressure and other CVD risk markers, as well as longitudinal associations with CVD risk in 25,618 participants of the European Prospective Investigation into Cancer (EPIC) Norfolk cohort. High flavan-3-ol intake, achievable as part of an habitual diet, was associated with a significantly lower systolic blood pressure (− 1.9 (− 2.7; − 1.1) mmHg in men and − 2.5 (− 3.3; − 1.8) mmHg in women; lowest vs highest decile of biomarker), comparable to adherence to a Mediterranean Diet or moderate salt reduction. Subgroup analyses showed that hypertensive participants had stronger inverse association between flavan-3-ol biomarker and systolic blood pressure when compared to normotensive participants. Flavanol intake could therefore have a role in the maintenance of cardiovascular health on a population scale.”

Mer om blodtryck via taggen https://4health.se/tag/blodtryck

https://www.nature.com/articles/s41598-020-74863-7

https://www.theguardian.com/science/2020/oct/21/diets-rich-in-tea-berries-and-apples-could-lower-blood-pressure-study

269: Örtkunskap för nybörjaren. Enkla läkeväxter i din närhet

av Leave a Comment

Enkla växter som du kan gå ut och plocka utanför ditt hus nu direkt, och använda för allt från matsmältning till sårläkning. Eller bara för ett gott te eller i en sallad. 

Det handlar alltså om örtkunskap, och du får tips på helt vanliga växter och ogräs som du kan använda för bl.a. levern, sårläkning, mot inflammation eller infektion, mot mensvärk, PMS, urinvägsinfektion, mot högt blodtryck, mot eksem, akne, rynkor osv.
Och så väldigt effektiva knep mot insekter som fästingar och myggor.

Här får du 20 minuter att lyssna på i bilen, på bussen eller promenaden

Och tusen tack till vår sponsor Nyttoteket som du hittar här: https://www.nyttoteket.se

Så här gör du:  

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Pannacotta med kaneläpple – mejerifri, glutenfri, äggfri och sockerfri efterrätt

av Leave a Comment

Du behöver till 4 personer:

  • 1 tsk gelatin eller 2 gelatinblad
  • 4 dl kokosgrädde eller vispgrädde
  • stevia
  • 1 vaniljstång eller lite äkta vaniljpulver
  • 2 äpplen
  • smör
  • kanel

Låt gelatinet svälla i en matsked kallt vatten i 5 minuter
Koka upp grädde eller kokosgrädde tillsammans med kanel och vanilj
Ta av från plattan och tillsätt / rör ner gelatinet
Smaka av med stevia till lagom sötma
Låt svalna
Häll upp i glas och ställ pannacottan att stelna i kylskåpet i minst 4 timmar, men helst över natten (tips: har man bråttom kan man använda mer gelatin)
Skala och skiva äpplena i tunna/små bitar
Stek äpplena med smör och kanel i en stekpanna tills äpplena blivit mjuka
Toppa pannacottan med kaneläpplen före servering

Grön ärtröra – mejerifritt tillbehör

av Leave a Comment

This one goes out to my sister 💕 Jag la ju ut ett recept på ärthummus (https://4health.se/arthummus). Men min syster gillar inte den eftersom hon inte alls tycker om kikärtor. Här kommer ett jättegott alternativ som är helt utan kikärtor.

Du behöver:

  • 300 gram gröna ärtor (dvs vanliga frysta, men tinade 🙂 )
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 ekologisk citron
  • 2 msk olja (använd helst olivolja eller MCT-olja, men rapsolja går också bra)
  • salt (1/2-1 tsk) och peppar

Pressa gärna vitlöksklyftan först
Riv skalet från citronen (det är skalet du ska använda, plus en liten skvätt pressad citron om du vill)
Mixa sedan ihop alla ingredienser i mixer eller med stavmixer och smaka av med salt och peppar – klart!

Veckans meditation

av Leave a Comment

Veckans meditation är med populäre mindfulness-mästaren Jon Kabat Zinn. 20 minuter enkel meditation.

Jag använder fortfarande den första meditationen jag la upp som “grund” och försöker köra den minst ett par gånger per vecka. Blandat med yinyoga och kortare mindfulnessövningar de dagar jag inte hinner eller känner mig lockad till denna första meditation. Men jag tycker att den är fantastisk i all sin enkelhet: https://4health.se/min-meditationsutmaning

Har du tänkt att du vill komma igång med meditation, men inte riktigt kommit dit? Häng med mig nu, jag har fina erfarna vänner som hjälper och stöttar och ger mig bra övningar för att verkligen få in det i livet nu. Jag delar dem hjärna med dig! Du hittar alla meditationer via taggen meditera meditera: https://4health.se/tag/meditera – välj det som passar dig, här finns allt från 10 minuter till längre. Allt från ren avslappning till sådant som går emotionellt djupare.

Hur din blodgrupp påverkar risken för Covid-19

av Leave a Comment

Jag har fått många frågor gällande blodgrupp och risk för Covid-19. Inte minst i förra veckan apropå det här inlägget: https://4health.se/forklaringen-till-varfor-en-del-friska-halsosamma-personer-blir-svart-sjuka-i-covid-19-autoimmunitet-och-eller-genetik

Och det stämmer att personer med blodgrupp A har högre risk att insjukna och dö i covid-19 och personer med blodgrupp 0 har lägre risk.

Bl.a. visar en metaanalys (dvs en sammanställning av studier på ämnet) “Relationship Between Blood Group and Risk of Infection and Death in COVID-19: a live Meta-Analysis” detta (se utdrag ur studien nedan). Och en ny dansk studie visar att personer med blodgrupp 0 har 13% lägre risk för att smittas. Studien genomfördes mellan 27 februari och 30 juli, och totalt testades 473 654 personer.

Citerat ur metaanalysen:
“The relationship between ABO blood group and the incidence of COVID-19 infection and death has been investigated in several studies. The reported results were controversial, so the objective of the present study is to assess the relationship between different blood groups and the onset and mortality of COVID-19 infection using meta-analysis method.
Methods: We searched the databases using appropriate MeSH terms. We screened articles on the basis of titles, abstracts, and full texts and the articles that met the inclusion criteria were selected. Quality assessment was done with the Newcastle-Ottawa Scale checklist. The estimated frequency of COVID-19 infection and death in terms of ABO blood group and the overall estimate of the odd ratio between blood group with COVID-19 infection and death was done with 95% confidence interval.
Results: The pooled frequency of blood groups A, B, O, and AB among COVID-19 infected individuals was estimated as 36.22%, 24.99%, 29.67%, and 9.29% respectively. The frequency of blood groups A, B, O, and AB among the dead cases due to COVID-19 infection was estimated as 40%, 23%, 29%, and 8% respectively. The odd ratio of COVID-19 infection for blood group A versus the other blood groups was estimated 1.16 (CI 95%: 1.02-1.33). The corresponding figures for blood groups O and AB versus other blood groups were estimated as 0.73 (CI 95%: 0.60-0.88) and 1.25(CI 95%: 0.84-1.86) respectively.
Conclusion: This meta-analysis showed that individuals with blood group A are at higher risk for COVID-19 infection while those with blood group O are at lower risk. Although the odds ratio of death for AB blood group was non-significant, it was considerable.“

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.06.07.20124610v1

https://www.dr.dk/nyheder/regionale/fyn/gennembrud-i-dansk-forskning-bestemt-blodtype-beskytter-mod-coronavirus

Ljus, sömn, hormoner och blåljusglasögon, blue blockers

av Leave a Comment

Jag har skrivit och pratar ofta om problemet med att vi utsätts för skärmar och lampor i tid och otid. Läs bl.a. tidigare inlägg här: https://4health.se/ljus-och-morkercykelns-koppling-till-somn-och-hormonell-balans och https://4health.se/?s=skärm och https://4health.se/?s=blå+ljus

Vår historiska omgivning hade både mer och mindre ljus än den omgivning vi lever i idag.

Vi upplevde mer ljus, sett ur ett intensitetsperspektiv, eftersom vi var utomhus och fick sol på huden och via ögonen. Vi upplevde också mindre ljus eftersom det blev mörkt när solen gick ner. Det enda ljus vi hade var från månen, stjärnorna eller från eld.

Det här, skiftningen mellan ljus och mörker, etablerade vår dygnsrytm och produktionen av sömnhormoner som melatonin.

Inomhusbelysning som vi har idag är däremot ett mellanting, eftersom det är betydligt mindre ljusintensivt än solljus eller att vara ute även om det är molnigt, men betydligt ljusare än ljuset från stjärnor. Inomhusbelysning är jämförbart med andra kroniska stressorer i vår omgivning. En liten konstant gnagande stress.

Kortisol är kroppens andra dygnsregulator, stresshormonet som ska utsöndras när vi ska vara vakna. Kortisolet är lågt på natten när melatonin är som högst, vilket gör att vi sover. Kortisol och melatonin är motpoler till varandra. Men kortisol är extremt känsligt för långvarig exponering av ljus, vilket vi upplever i dagens samhälle. Vilket i sin tur ger sömnproblem och/eller för lite sömn och den rad hälsoproblem som följer av det.

Det är alltså viktigt att vi ökar den naturliga ljusexponeringen på dagen, genom att vara utomhus, men minskar den på kvällar efter att solen gått ner. Detta för att balansera våra hormoner på ett naturligt sätt. Obalans i melatonin- och kortisolnivåerna påverkar i stort sett alla kroppens hormoner och kan ge rubbningar i könshormoner, sköldkörtelhormoner mm.

Från skärmar som telefon, iPad, dator och tv utsätts vi framförallt för ett starkt blått ljus, som signalerar till kroppen att det är mitt på dagen. Även lysrörsbelysning och LED-lampor ger oss blått ljus. För mycket blått ljus har visat sig kunna rubba din sömnrytm och även vara skadligt för din hälsa. Detta eftersom det rubbar den biologiska klockan. Det minskar melatoninproduktionen och kan öka kortisol. Men det blåa ljusets höga energiintensitet verkar dessutom vara skadligt för ögat och dess funktion.

Blått ljus är inte farligt i sig, utan kan vara nyttigt och uppiggande. Men här handlar det om rätt tid på dygnet och om att hitta en balans med den naturliga ljuscykeln. Att exponera sig för blått ljus på morgonen eller under förmiddagen är något som naturligt signalerar vakenhet. Men att sitta framför skärmar i inomhusmiljö med lysrörsbelysning ger oss alldeles för stor exponering av det blåa spektrat av ljus. En för stor mängd blått ljus kan orsaka ögontrötthet, vilket i längden kan leda till för tidigt åldrande av ögat (åldersrelaterad nedbrytning av gula fläcken). När du på eftermiddag eller kväll sitter framför skärmen så kommer du att lura hjärnan att tro att det är dag. Detta kan leda till minskad melatoninproduktion, ökat kortisolpåslag och problem med insomning eller reducerad sömnkvalitet.

Solens ljus innehåller blått, rött , gult , grön och orangea ljusstrålar.Dessa färger blandas till flera nyanser  beroende på våglängdens energi.Där synligt ljus (700nm-380nm) går från rött till blått. Rött ljus är det som innehåller minst energi och blått är det mest energiintensiva inom det synliga spektrumet. Blått ljus (380-500nm) är alltså väldigt energiintensivt.

Denna energiintensitet gör att det krävs mer energi för ögonen att bearbeta det blåa ljuset. Det har i studier visat sig att denna intensitet kan leda till ögonproblem. Dessa ögonproblem kan leda till försnabbad åldersnedbrytning av gula fläcken.

röda glas

Det är viktigt att reducera skärmtid inför sänggåendet, och när du använder skärmar bör du filtrera ut det blåa spektrumet ur ljuset. Tips till dig som behöver arbeta/ sitta vid datorn när mörkret infallit är att använda “Night shift”-funktionen (har du inte en sådan kan du installera programmet f.lux ) Det reducerar datorns blå ljus under tider på dygnet då du inte önskar det. Du kan utöver detta använda så kallade Blue blocking – glasögon mot ljus från både skärmar (telefon, iPad, dator, tv) och inomhusbelysning. I övrigt så gäller lite och låg belysning inomhus när det är mörkt ute – och såklart riktigt mörkt i sovrummet.

Titta in på https://biohackingcollective.se om du vill ha bra och snygga blåljusblockerande glasögon, så kallade blue blockers. Eftersom de sponsrar ett podcastavsnitt har vi en rabattkod där: sparre
Koden ger 15% rabatt.
Biohacking collective rekommenderar att använda modellen med orangea linser ca 3 timmar innan sänggående för att optimera din sömn. Men är man en riktigt hard core biohacker så kan man använda glasögon med olika färg för olika tillfällen på dagen.

Orange glas kan ge ca 96% blockering av blått ljus. Det passar på eftermiddag och kväll och bidrar till en bättre sömn eftersom
det lurar hjärnan att det är kväll. Bör användas 2-3 timmar innan sängående

gula glas

Röda glas kan ge 100% blockering av både blått och grönt ljus. Detta passar kväll och natt. Bör användas 1 timme innan sänggående eller om du vaknar nattetid.

Gula glas ger ca 76% blockering av blått ljus från skärmar och andra artificiella källor. Detta passar eftermiddag och kväll.

De vita blåljusblockerande glasögonen ger ca 40% blockering av blått ljus.
Dessa glasögon passar den som spelar/arbetar framför datorn mycket. De blockerar en lagom stor del det blå ljuset från skärmen och förhindrar på så vis trötta ögon.Dessa glasögon släpper igenom tillräckligt med blått ljus för att hålla dig pigg och alert dagtid, men skyddar samtidigt mot överexponering.

Läs även om blueblockers på instagram i veckan: https://www.instagram.com/asparre/

 (1)Hatori, M., Gronfier, C., Van Gelder, R. N., Bernstein, P. S., Carreras, J., Panda, S., Marks, F., Sliney, D., Hunt, C. E., Hirota, T., Furukawa, T., … Tsubota, K. (2017). Global rise of potential health hazards caused by blue light-induced circadian disruption in modern aging societies. NPJ aging and mechanisms of disease, 3, 9. doi:10.1038/s41514-017-0010-2

vita glas

(2)Tosini, G., Ferguson, I., & Tsubota, K. (2016). Effects of blue light on the circadian system and eye physiology. Molecular vision, 22, 61-72.

(3) Z.-C. ZhaoY. ZhouG. TanJ. Li.  Research progress about the effect and prevention of blue light on eyes December 2018

(4)Figueiro, M. G., & Rea, M. S. (2010). The effects of red and blue lights on circadian variations in cortisol, alpha amylase, and melatonin. International journal of endocrinology, 2010, 829351.

(5) https://www.health.harvard.edu/staying-healthy/blue-light-has-a-dark-side

(6) Anna-Rebekka Ressmeyer, Juan C. Mayo, Veronika Zelosko, Rosa M. Sáinz, Dun-Xian Tan, Burkhard Poeggeler, Isaac Antolín, Beata K. Zsizsik, Russel J. Reiter & Rüdiger Hardeland (2003) Antioxidant properties of the melatonin metabolite N1-acetyl-5-methoxykynuramine (AMK): scavenging of free radicals and prevention of protein destruction, Redox Report, 8:4, 205-213, DOI: 10.1179/135100003225002709

Veckans meditation i rörelse – 10 minuter yinyoga

av Leave a Comment

Här nedan är ett kort, men fint pass yinyoga – dvs meditation i rörelse. Det (eller de här korta meditationerna) kör jag gärna de dagar jag inte har tid att göra något längre, men ändå vill hålla mig till min intention att meditera var dag. (Inte ha tid betyder såklart att jag inte prioriterat som jag borde/önskar 😊)

Har du mer tid så testa gärna tidigare yinyogapass eller meditationer istället. Du får mer ut av 20-30 minuter. Titta här – all meditation via taggen meditera: https://4health.se/tag/meditera och all yoga via taggen yoga: https://4health.se/tag/yoga

Börja tex här med yinyoga https://4health.se/yinyoga-en-session-meditation-i-rorelse

Dagens korta yinyoga:

Förklaringen till varför en del friska & hälsosamma personer blir svårt sjuka i Covid-19: (odiagnostiserad) autoimmunitet och/eller genetik

av 6 Comments

Att insjukna allvarligt i Covid-19 är ju starkt kopplat till ålder samt till ohälsa i övrigt, inte minst metabolt syndrom (högt blodtryck, övervikt, hjärt-kärlsjukdom mm) . Men sedan finns det flera fall av unga och till synes väldigt friska individer som trots detta blir allvarligt sjuka av det nya coronaviruset.

Nya studier har tittat på orsakerna bakom detta och kopplar det främst till så kallade autoantikroppar och en ovanlig genetik.

Autoantikroppar är antikroppar som kroppen bildar mot kroppsegna proteiner eller vävnader. Att man har autoantikroppar är i regel ett tecken på autoimmun sjukdom. Flera friska personer som blir svårt sjuka i covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet enligt två nya studier. 

De nya studierna är del av COVID Human Genetic Effort, ett stort forskningsprojekt från mer än 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runtom i världen. 

I den ena studien fann man autoantikroppar hos tio procent av 987 patienter som hade livshotande lunginflammation till följd av coronaviruset. Antikroppar som attackerar kroppens eget immunsystem, istället för viruset. Dessa autoantikroppar är väldigt sällsynta. Inte ens en halv procent har dem, enligt ett slumpmässigt test av friska människor. Ändå var de femton gånger så vanliga bland de svårt sjuka patienterna. Man hittar inte sådana autoantikroppar hos personer som drabbas av Covid-19 med milda symtom. Så de antas vara en viktig orsak till dessa tidigare oförklarliga fall.

95 procent av alla patienter var dessutom män. Män utvecklar sådana antikroppar mer ofta, varför vet man ännu inte, men det verkar vara något som sker med ökande ålder och mer hos män än kvinnor. 

Ur den första studien:

“at least 101 of 987 patients with life-threatening COVID-19 pneumonia had neutralizing IgG auto-Abs against IFN-ω (13 patients), the 13 types of IFN-α (36), or both (52), at the onset of critical disease; a few also had auto-Abs against the other three type I IFNs. The auto-Abs neutralize the ability of the corresponding type I IFNs to block SARS-CoV-2 infection in vitro. These auto-Abs were not found in 663 individuals with asymptomatic or mild SARS-CoV-2 infection and were present in only 4 of 1,227 healthy individuals. Patients with auto-Abs were aged 25 to 87 years and 95 were men. A B cell auto-immune phenocopy of inborn errors of type I IFN immunity underlies life-threatening COVID-19 pneumonia in at least 2.6% of women and 12.5% of men.“

I den andra studien tittade forskare på blodprover från 659 patienter som varit på sjukhus för livshotande lunginflammation. De jämförde dem med blodprover från människor utan eller med milda symptom. Där såg man att vissa gener som är viktiga för att hantera influensa var muterade hos de sjuka. Mutationer innebär att generna ändrat på sig, vilket ibland sker som en reaktion på miljöförändringar eller när celler förnyar sig. Notera att mutationer inte är samma sak som de genvarianter vi ofta pratat om i podcasten, så kallade SNP (snips) (Mer om detta bl.a. i : https://4health.se/102-peter-wilhelmsson-dna-genetik-epigenetik-och-”omics”-samverkan-mellan-genetik-och-livsstil ) Mutationer är betydligt ovanligare.

Mer än tre procent saknade en fungerande gen. Det är väldigt signifikant eftersom sådana mutationer i en allmän population är otroligt ovanliga.

Ur den andra studien:

“Clinical outcome upon infection with SARS-CoV-2 ranges from silent infection to lethal COVID-19. We have found an enrichment in rare variants predicted to be loss-of-function (LOF) at the 13 human loci known to govern TLR3- and IRF7-dependent type I interferon (IFN) immunity to influenza virus, in 659 patients with life-threatening COVID-19 pneumonia, relative to 534 subjects with asymptomatic or benign infection. By testing these and other rare variants at these 13 loci, we experimentally define LOF variants in 23 patients (3.5%), aged 17 to 77 years, underlying autosomal recessive or dominant deficiencies. We show that human fibroblasts with mutations affecting this pathway are vulnerable to SARS-CoV-2. Inborn errors of TLR3- and IRF7-dependent type I IFN immunity can underlie life-threatening COVID-19 pneumonia in patients with no prior severe infection.”

Dessutom så visar en annan studie att en viss genvariant som ger en ökad risk för allvarlig covid-19 kan vara nedärvd från neandertalare. Vi pratar lite om detta i avsnittet med Cecilia Fürst: https://4health.se/259-dr-cecilia-furst-covid-19

En tidigare internationell studie har visat att ett genområde i kromosom 3 hos vissa människor innebär en ökad risk för andningssvikt efter infektion med viruset SARS-CoV-2.

För sådana här genetiska kopplingar är den här ovanligt stark. Man har 60 till 70 procent högre risk att bli allvarligt sjuk när man smittas av viruset om man har en kopia av den här genen. Har man fått den både från mamma och pappa har man tre gånger högre risk (300 procent) att bli allvarligt sjuk. 

Nu har forskare vid Max Planck-institutet och Karolinska Institutet upptäckt att det här genklustret är väldigt lik motsvarande DNA-sekvenser i en omkring 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien. Genvarianten har kommit över till moderna människor när de blandade sig med neandertalare för omkring 60 000 år sedan, säger forskarna. Och människor som bär på den här genen idag har upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av SARS-CoV-2.

Studien visar också förekomsten av genvarianten i olika delar av världen. Allra vanligast är den hos personer i södra Asien, där bär hälften av befolkningen på den. I Europa bär var sjätte person på genen.

Genen är alltså vanlig. Det är mycket troligt att den har haft något positivt inflytande i det förgångna någon gång.

Varför just den här genvarianten ökar risken för allvarlig covid-19 vet forskarna ännu inte men det kan vara en förklaring till varför olika populationer drabbas olika hårt av viruset.

Neandertalmänniskan levde till för ungefär 40 000 år sedan. De levde i Europa och dog ut strax efter att den moderna människan flyttade dit. Flera studier visar att dagens moderna människor har en del neandertal-dna i sin arvsmassa

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://science.sciencemag.org/content/early/2020/09/23/science.abd4585

https://science.sciencemag.org/content/early/2020/09/29/science.abd4570

https://www.nature.com/articles/s41586-020-2818-3