Alla inlägg och poddavsnitt

Som sagt igår så har en lyssnare skrivit ner det Morley och jag säger i våra intervjuer om sköldkörteln, dvs i avsnitt 255 till 257. På svenska.

Vi delar därför det hon skrivit ner här. Detta är alltså inte min text, jag har inte ändrat eller på annat sätt påverkat texten. Tusen tack till Marie Peil, som också betonar att det är text hon skrev ner för din egen skull, men att hon gärna delar med sig av den.

Här kommer Maries översättning av
257: Sköldkörteln, energi och vitaminer – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 3)

Översättning av podcasten 4health: Sköldkörteln, cellenergi och mineralerna i din kropp – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 3) 

Idag handlar avsnittet om viktiga vitaminer för din energi och för din sköldkörtel. Vi kommer in på saker som hur sköldkörtelmedicinering påverkar kroppen, reverse T3, histaminer och annat spännande.  

Det här är tredje avsnittet i en serie av 3 med Morley Robbins om sköldkörteln.  

Avsnitten finns både helt på engelska och på engelska med sammanfattningar av Anna.  

Vitaminer 

Tyrosinas 

Anna har aldrig hört något om tyrosinas i samband med sköldkörteln utan bara i samband med melanin för hudpigmentering men Morley tror att det är viktigt för sköldkörtelns funktion. Morley säger inte att det finns mycket forskning om detta men menar att terminologin pekar på det. Tyrosin är grunden i T4 och T3, vore det då inte logiskt kemiskt sett att tyrosinas är involverat också? Tyrosinas finns i C-vitaminmolekylen (inte i askorbinsyra som bara är en del av C-vitaminmolekylen). C-vitaminmolekylen är som en bil med olika delar och motorn är tyrosinas. Tyrosinas har 4 kopparatomer i sin kärna. Askorbinsyra är som plåten på bilen.  

Morley berättar en historia om en sjöman som i början på 1700-talet fick skörbjugg ute på sjön och eftersom man då trodde att det var smittsamt landsatte man honom på Orkneyöarna i Skottland. Där åt han växter, gräs som han kom åt och blev frisk och blev dessutom räddad av ett annat skepp! Hur fick det här gräset c-vitamin? Jo, från kopparn i jorden som hjälpte till att bygga vitaminerna i gräset. En bra bok om nutrition från 1957 är “Soil, grass, cancer”. Den är skriven av en känd kemist som också var mjölkbonde. Han menade att kopparbrist i marken ledde till brist på koppar i maten och därmed cancer hos de som åt maten.  

Det finns mycket förvirring om c-vitamin och askorbinsyra (och de flesta likställer dessa). Morley anser att det är förvirring om betydelsen av tyrosinas, som alltså finns i hela c-vitaminmolekylen (som vi måste få från matkällor).  

Tyrosinas har stor kapacitet att stötta produktionen av ceruloplasmin vilket är mycket viktigt.  

Tyrosinas är involverat i melaninproduktionen och det sker i tallkottkörteln i hjärnan. Vi behöver mycket koppar i hjärnans vävnad eftersom den vävnaden behöver tillverka så mycket energi. I vilket fall som helst tror inte Morley att tyrosinas endast är inblandat i att tillverka melanin utan att det har mycket större betydelse pga. sin likhet med ceruloplasmin när det gäller att leverera koppar.  

Anna förtydligar att tyrosinas är ett enzym (som nästan allt som slutar på -as).  

Mycket få läkare vet om koppars betydelse i våra kroppar.  

Richard King har skrivit två böcker om melanin och menar att det är involverat i mycket mer än att ge oss pigment, hårfärg, ögonfärg, etc. Det finns vissa aspekter av vår fysiologi som inte är riktigt utforskade än, av någon anledning.  Det finns mycket förvirring fortfarande!  

Tyrosin är förutom att bygga T4 och T3 också inblandat i melanin.  

Morley tycker det är helt fascinerande med nutrition och vill vara “den tänkande personens nutritionist” och gå bortom konventionell sanning. Ha tycker det är helt fascinerande när en börjar förstå hur metabolismen fungerar, hur energiberoende den är, hur mineralberoende den är och hur alla de här tusen enzymerna är beroende av “mineral-nycklar”. I början var Morley mest inne på magnesium och kom med tiden djupare och djupare in på hur kroppen fungerar.  

Anna summerar c-vitamins roll gällande sköldkörteln och att c-vitamin från mat har mycket mer i sig än bara askorbinsyra, såsom koppar och tyrosinas vilket antagligen också har en roll för sköldkörtelfunktionen. Livsmedel som är rika på c-vitamin innehåller ofta också zink vilket kan vara viktigt för sköldkörteln.  

Morley håller med men anser att fokus på zink tar för mycket fokus från koppar.  

Zink har inte ett katalytiskt förhållande till syre, så som koppar har. Carl Pfeiffer skapade stor förvirring kring detta med sin bok “Mental and elemental nutrients” på 1960-talet. Innan Carl Pfeiffer var det mycket mer forskningsfokus på relationen mellan koppar och järn och man fokuserade på energiproduktion och hur mitokondrier fungerar. Det här en fråga som Morley har starka åsikter om, vilket han också skämtar om!  

Anna sammanfattar: Vi kommer direkt in på ett riktigt överkursämne. Tyrosinas, det är ett enzym som hjälper oss att producera pigment, melanin, från aminosyran tyrosin, men jag har hört Morley prata om hur tyrosinas är del i c-vitamin och hur tyrosinas skulle vara involverat i sköldkörtelhormonernas funktion. Morley berättar att det inte handlar om att han har läst en massa studier på ämnet utan att inte minst utifrån namnet tyrosinas så borde det ha en relation till tyrosin som även bygger sköldkörtelhormonerna, och till “the thyroid”, sköldkörteln. Så “thyrosinase” och thyroid, det är den kopplingen där. Men också för att tyrosinas har en roll i produktionen av ceruloplasmin, det protein som innehåller koppar och gör koppar biotillgängligt i kroppen. Och för att det finns många funktioner runt allt det här där vi saknar information.  

I mitten av tyrosinas-enzymet finns det koppar och detta tyrosinas finns alltså i c-vitamin. Morley betonar skillnaden mellan askorbinsyra och vitamin C från mat. Askorbinsyra är bara en del av vitamin C. Lyssna gärna mer kring det här ämnet i tidigare avsnitt med Morley Robbins, 218 – 221.  

C-vitamin från mat eller matbaserade tillskott är viktigt för sköldkörteln och energiproduktionen, inte minst för att det innehåller koppar.  

Dessutom innehåller mat som innehåller c-vitamin även zink och andra mineraler. Och det här inkluderar mat som tex nypon och lever, det är både rikt på c-vitamin och på mineraler.  

Morley betonar att koppar och zink inte är jämlika. Den viktiga relationen är mellan koppar och järn, där koppar reglerar kroppens järn, och hur det här då är viktigt för energiproduktionen. Det zink i överskott gör, det är att stimulera ett protein som binder upp kroppens koppar och gör det otillgängligt. Och det här pratar vi ju mer om i våra andra avsnitt.  

D-vitamin 

Hur påverkar D-vitamin sköldkörteln?  

A- och D-vitamin är partners och behöver vara i balans. Vi vet också hur viktigt retinol (A-vitamin) är för sköldkörteln så när vi börjar konsumera D-vitamin som tillskott, baserat på ett test vilket mäter lagringsformen, 25(OH)D av hormonet (D-vitamin är ett hormon) och dessutom tittar på en felaktig skala som utvecklades av Michael Holick vid Boston universitetet, så blir det inte bra. 

Mer rigorös forskning från Mohamad Amer, 2013, Johns Hopkins universitet visar att den totala dödligheten är lägst när 25(OH)D är 21 ng/ML (amerikanskt mått – Se här för optimala värden: https://therootcauseprotocol.com/ideal-values-for-lab-tests/). Den aktiva formen av D-vitamin, 1.25(OH)D, ska vara 2,5 högre än lagringsformen. Ett mycket viktigt faktum som de flesta inte har en aning om.  

När man börjar ta onaturliga mängder D-vitamin så blockeras absorptionen av A-vitamin och man blockerar användningen av A-vitamin. Det är ett stort problem för kroppen eftersom tillgången till retinsyra, nukleära receptorer och alla de andra retinol-relaterade funktionerna i kroppen ändras.  

Vad har D-vitamin för uppgift i kroppen?  

Bakgrund:  

Alla hormoner har ett viktigt jobb i kroppen, nämligen att flytta mineraler. Det är det de gör! Morley menar att sköldkörtelhormon flyttar koppar. Vi har blivit lärda att östrogen gör det men det är inte alls det som händer.  

Hormonet för magnesium är progesteron! Mycket viktigt hormon för magnesiumstatus.  

Mineralen som är knyten till D-vitamin (hormon D) är kalcium. D-vitamins primära jobb är att gå till tarmen och se till att mer kalcium än magnesium absorberas från maten och se till att det kalciumet kommer till blodomloppet. Det är det som är D-vitamins jobb! Att öka absorptionen av kalcium när kalcium finns i blodet. Och eftersom det är ett hormon är det mycket kraftfullt och bra på detta.  

Så om det inte finns nog med magnesium som reglerar D-vitamin, så kommer kalcium att öka i blodet. Var 17 minut cirkulerar allt vårt blod förbi sköldkörteln. En ökning av kalcium stör säkerligen sköldkörtelns funktion. Sköldkörtelns celler blir inte lika “viga”, det dämpar magnesium och ändrar kaliumstatus som behöver vara optimal i sköldkörtelns vävnad.  

Pga. felaktig forskning och brist på information om vad D-vitamin-molekylen faktiskt gör så….  D-vitamintillskott är syntetiskt, ofta sojabaserat och toxiskt för kroppen. 

När man tar D-vitamintillskott kan det gå i flera olika riktningar, dvs. bli elva olika metaboliter. En av de riktningarna är att bli en aktiv 1.25(OH)D. En av elva alltså. Det är det aktiva hormonet som gett D-vitamin dess stjärnstatus. 

Lagringshormonet gör inget! Det är det aktiva hormonet som finns i tarmen och ändrar saker. Men de flesta vet inte det här. En person som studerat och fått fram mycket information om D-vitamin är Jim Stephenson Jr., som har en FB-grupp som heter The Secosteroid Hormone D.  Han har hundratals artiklar som dokumenterar att det värsta vi kan göra för vår hälsa är att ta D-vitamintillskott.  

Vi har blivit lurade och distraherade av råden att ta D-vitamin utan att få information om att det finns flera former av det, lagrat och aktivt D-vitamin. Den roll A- och D-vitamin spelar tillsammans har ignorerats.  

När D-vitamintillskott kommer in i våra kroppar orsakar det utsöndring av kalium från njurarna. Alla klienter som Morley jobbat med och som tagit D-vitamin har lågt kalium i en hårmineralanalys. Det orsakar förlust av ATP i njurarna och järn börjar lagras i njuren. Det är ett faktum och det bidrar till kaliumförlust.  

Kalcifiering (förkalkning) av mjuka vävnader pga D-vitamin 

Många känner sig mycket bättre när de tar D-vitamin. Det som händer är att kalciumnivåerna ökar i kroppen och i vävnader så de blir som bedövade. Kalcium förkalkar vävnad så att vävnaden förlorar sin känslighet och sin signalförmåga.  

Det värsta man kan göra när det gäller osteoporos eller osteoporos är att ta kalcium eller D-vitamin.  

Läkare som ser osteopeni hos sina patienter borde direkt reagera på att kalcium läcker ur skelettet (hård vävnad) vilket betyder att det ansamlas i mjuk vävnad såsom artärerna (åderförkalkning) och hjärnan. Det är det som sker.

De flesta vet inte att det är järn som orsakar kalciumförlusten i hård vävnad (skelettet) och att det är järn som orsakar ansamlingen av kalcium i mjuk vävnad. Den “elaka” järnatomen orsakar alltså båda dessa skeenden pga. brist på biotillgänglig koppar i en kropp som inte kan fungera för att den drunknar i D-vitamin.  

Anna betonar att om man tar tillskott av D-vitamin så kommer man att öka upptaget av kalcium och öka utsöndringen av kalium och förhållandet mellan dessa två mineraler är viktigt för sköldkörtelfunktionen. Detta är mycket viktigt.  

Tyvärr finns inte detta bra beskrivet på populära internetsidor om hälsa. Vi får inte hela sanningen. Hälsosidor är ofta kontrollerade av läkemedelsföretag eller företags som säljer tillskott. (Ofta är detta samma företag.) 

Vi behöver fokusera på de näringsämnen som kroppen behöver för att stödja produktionen av energi i kroppen, inne i mitokondrierna.  

Anna sammanfattar: När det gäller D-vitamins påverkan på sköldkörteln så ska vi främst ha retinol, A-vitamin, i åtanke. Retinol är, som vi pratat om bland annat i förra avsnittet och som vi kommer att prata mer om snart, en nyckelspelare för både vår energiproduktion och för sköldkörteln. D-vitamin i stora mängder påverkar tillgängligheten av retinol. Stora mängder D-vitamintillskott blockerar både upptag och användning av retinol, av A-vitamin.  

D-vitamin är ett hormon och Morley ser hormoners jobb som att sätta mineraler i rörelse.  

Sköldkörtelhormoner sätter koppar i rörelse som vi pratat om i de två föregående avsnitten.  

Morley nämner även en koppling mellan hormonet progesteron och magnesium.  

D-vitaminets roll, det här hormonet D-vitamin, det är att se till att mer kalcium tas upp. Magnesium balanserar det här. Men inte minst om man har brist på magnesium så ökar kalcium i blodet och kan störa allt möjligt, inklusive sköldkörteln. Det här gäller alltså om man tar stora mängder D-vitamin.  

Överskott av kalcium i sin tur, som man skulle kunna få av för mycket D-vitamintillskott, det kan kalcifiera vävnader i kroppen så att olika funktioner förlorar sin känslighet. Och om vi pratar benskörhet och kalcium, och då kalcium som utsöndras ur skelettet så ska oron vara över att kalcium hamnar i kroppens mjukdelar. Alltså att det tas från skelettet och sen lagras på fel ställen i kroppen, i allt från blodkärl till hjärnan.  

Och det är järnet i huvudsak som skapar det här förloppet av kalciumförlust från ben och ansamling i mjukdelar. 

Mycket missuppfattningar om D-vitamin baseras på tester av D-vitaminstatus där man måste skilja på lagringformen av D-vitamin och den aktiva formen av D-vitamin och där man bör titta på balansen mellan de här formerna. Man bör ha ungefär 2,5 gånger så mycket aktivt D-vitamin som lagrat.  

D-vitaminet du tar som tillskott kan också bilda andra metaboliter än just aktivt D-vitamin. Tillskott av D-vitamin ökar också utsöndringen av kalium. Morley berättar hur det skapar en ansamling av järn i njurarna som bidrar till kaliumförlusten.  

Jag betonar också att Morley tidigare har nämnt att kvoten mellan kalcium och kalium är en viktig sköldkörtelmarkör och med tanke på att med tillskott av D-vitamin ökar kroppens kalcium men minskar kroppens kalium så påverkar det alltså i allra högsta grad den här kvoten.  

A-vitamin, retinol 

Nästa vitamin är A-vitamin, retinol. Morley har redan berättat att retinol behövs för att ladda in koppar i ceruloplasmin, den biotillgängliga formen av koppar. Hur skulle Morley summera A-vitamins roll för sköldkörteln? 

• Retinol är helt nödvändigt i transthyretin proteinet vilket de flesta inte vet är en nyckelspelare för sköldkörtelns funktion.  
• Retinol är en antioxidant och kan faktiskt neutralisera väteperoxid (en vanlig oxidant.) Det är en kraftfull antioxidant för kroppen.  
• Retinol har också förmågan att se till att koppar förblir biotillgänglig.  
• Morley tror också att retinol spelar en roll för tyrosin. Sköldkörtelreceptorerna (TR) behöver ha RXR, nukleär retinoid X-receptor. Om det inte finns en nukleär receptor (RXR) kan inte sköldkörtelreceptorn fungera.  

Retinol och fett 

När de tog bort fett ur vår diet på 50-talet (då man bland annat började göra reklam för margarin och också en fettsnål diet) kunde man inte föreställa sig effekten det skulle ha för våra kroppar.  

Vi blir inte feta av att äta fett utan av att äta socker. Ju mer (bra) fett i en persons diet, desto mer effektivt fungerar den personens “motor”.  

Det finns studier där djur får en diet med mycket fett och ibland får de koppar och ibland inte. Det man sett är att den fettrika kosten leder till förbättrad funktion hos sköldkörteln. Så det måste finnas en energetisk komponent. Vi glömmer att sköldkörteln inte är en kompakt massa utan ett stort antal celler som agerar tillsammans och de måste alla producera energi. Cellerna kommunicerar med varandra genom cellulär kommunikation, de rör vid varandra, har en viss frekvens och vibrerar eftersom de producerar energi. Och om de inte kan producera energi effektivt så börjar hela vävnaden producera felaktig energi och då kan den inte tillverka sin “biprodukt”, nämligen sköldkörtelhormoner.  

Anna betonar att det är en vanlig missuppfattning att vi bara behöver betakaroten från tex morötter för att producera retinol i våra kroppar. Många sköldkörtelpatienter tror att de kan äta en vegetarisk diet eller en diet med animaliskt protein men inget animaliskt fett och så äter de grönsaker med karotenoider och tror att det är nog. Men vi ser att detta påverkar sköldkörtelhormonerna vilket i sin tur faktiskt påverkar omvandlingen av betakaroten till retinol negativt, eftersom vi behöver sköldkörtelhormonerna för den omvandlingen. Så det är en nedåtgående spiral. När dessa patienter tar torskleverolja blir de oftast så mycket bättre.  

Morley håller med om att det är mycket förvirring. Det finns något som heter retinolekvivalenter (RE) där en enhet retinol är lika mycket som en A-vitamin enhet. Det krävs tolv betakaroten-enheter för att bli lika mycket som en retinolekvivalent. Så det finns en komplett missuppfattning om det och precis som Anna nämnde är sköldkörtelhormonerna kritiska för att omvandla karotenoider till retinol. Fascinerande att tänka på.  

• Retinol stoppar också ateroskleros (åderförkalkning), vilket är den vanligaste dödsorsaken nuförtiden, fördelat mellan hjärt-/kärlsjukdom och neurodegenerering. En mycket vanlig dödsorsak eftersom artärerna förkalkas.  
• Människor som har bra nivåer av retinol i sin diet har också ett annat mikrobiom, tex. tarmflora, än om man äter annat slags fett. Det ska vara balans mellan laktobaciller och e-coli i kroppen och äter man retinol regelbunden så bibehålls den här balansen. Men om man inte har retinol i kosten, dvs. äter animaliska fettkällor, så blir e-coli dominant på laktobacillus bekostnad vilket ändrar kroppens hela mikrobiom.  

Anna betonar att de flesta inte kan omvandla karotenoider från grönsaker till retinol särskilt effektivt utan måste få retinol från animalier som lever, smör och ägg. Även om man skulle äta jättemycket morötter så kan många inte ens omvandla betakarotenet till retinol utan får bara orangea händer.  

Betakaroten är bara ett förstadie till retinol och retinol är den riktiga vitaminen.  

Anna sammanfattar: Vi har pratat en hel del om retinol, A-vitamin redan under de här intervjuerna. Morley berättar om proteinet transthyretin som är ett transportprotein för sköldkörtelhormon och för retinol och om vitamin A:s roll för just detta och att de flesta inte känner till att detta är ett protein som har en nyckelroll i sköldkörtelfunktionen.  

• Retinol är en antioxidant som bland annat kan neutralisera väteperoxid.  
• Retinol ser till att koppar behålls biotillgängligt. 
• Sköldkörtelreceptorerna behöver RXR vilket alltså är den här receptorn som Morley pratade om gällande just retinol i del två av våra sköldkörtelkonversationer.  

Så A-vitamin är alltså nödvändigt för sköldkörteln på många olika nivåer.  

Morley tar upp problemet med att äta en fettsnål kost. A-vitamin är ju ett fettlösligt vitamin.  

Och vi måste komma ihåg att sköldkörteln består av celler och dessa celler måste kunna producera energi, inte minst för att kunna producera sina sköldkörtelhormoner.  

Jag betonar missuppfattningen många har om det är fullgott att äta karotenoider för att tillgodose sitt A-vitaminbehov. Jag ser om och om igen att ökat intag av äkta retinol från animaliskt fett förbättrar mående, energinivåer och sköldkörtelstatus. Retinol är avgörande för sköldkörteln och vi behöver just sköldkörtelhormoner för att kunna omvandla de här karotenoiderna från grönsaker till riktigt A-vitamin, riktigt retinol. Så det är lätt att det blir en ond spiral om vi inte får i oss äkta retinol. De flesta konverterar inte karotenoider till retinol på ett fullgott sätt.  

• Morley betonar också att retinol verkar motverka åderförkalkning 
• och att det finns studier på hur retinol är viktigt för tarmfloran. Retinolbrist ökar mängden e-coli i förhållande till laktobaciller. 

Kolesterol 

Det finns ett samband mellan kolesterolnivåer och sköldkörtelhormoner, tex behövs T3 för att konvertera kolesterol till steroidhormoner som könshormoner tex. Men vad är Morleys tankar om sambandet mellan kolesterolnivåer och sköldkörtelhormoner? 

Morley ser det som att när budbärarna känner av att syre inte aktiveras/metaboliseras ordentligt så sänder de en signal om att mer biotillgänglig koppar behövs. När det händer så är kroppen smart och när kroppen inser att den inte kan aktivera syre effektivt för att producera ATP och inaktivera oxidanter för att bli av med dem från cellerna så kommer kroppen att lagra syret, och det är det kolesterol gör (det är en “syre-sänka”). Varför omvandlar kroppen kolesterolet till steroidhormoner? Jo för att alla steroidhormoner har ett förhållande till syre.  

Hormoner och syre 

När man börjar titta på testosterons och östrogens relation till syre eller adrenalin eller noradrenalin, eller serotonin vs. dopamin, ja alla dessa kemikalier som vi pratar så mycket om, och så har vi aldrig tänkt på att de har en relation till syre, men det har de. Det är logiskt att kroppen över tid att utvecklat olika sätt att hantera syre som inte aktiverats/metaboliserats ordentligt.  

Så när man inte förstår ceruloplasmins roll, vilken är så viktigt, så tittar man istället på kemikalier som hjälper kroppen att svara på en variation av produktion av olika oxidanter.  

Det finns antagligen inget mer kraftfullt hormon är adrenalin och det är explosivt i sitt svar på ett hot. När vi är rädda produceras adrenalin och vi får hypoxi pga att vi inte bränner syre ordentligt, inte pga. att syret försvunnit utan för att syret inte är tillgängligt för att producera energi. Så vi behöver titta på alla dessa hormoner i ett helt annan ljus, nämligen hur de relaterar till det helt nödvändiga syret och hur viktigt syre är för att producera energi men även “avgaser” (oxidanter). Det här har förlorats i forskningen.  

Binjurarna 

Många sofistikerade kemikalier tillverkas i binjurarna, 50 hormoner per dag tillverkas i binjurarna men sköldkörteln som endast producerar fyra (kalcitonin, T3, T4 och PTH) hormoner får all uppmärksamhet!  

95% av alla c-vitaminmolekyler i kroppen lagras i binjurarna vilket tyder på att koppar är involverad i binjurarnas funktion, och även tyrosinas i cytokrom P450 familjen av enzymer (som Morley anser består av 42 enzymer) och de huserar alla i binjurarna. De två mineraler som driver enzymerna är magnesium och natrium, dessa mineraler är mycket viktiga för binjurarna. När människor blir utbrända tyder det på att de förlorat magnesium och natrium. Vi har förlorat kunskapen om vad binjurarnas och sköldkörtelns riktiga jobb är, dvs. att svara på oxidativ stress i kroppen. Det är väldigt centralt för vår funktion.  

Inflammatorisk respons 

Anna summerar med frågan om kolesterolnivåer som är avvikande beror mer på kopparstatus än på sköldkörtelhormonerna? 

Morley menar att tre olika saker kan hända vid en inflammatorisk respons.  

Vad är inflammation? Inflammation är steg två av oxidativ stress. Nivåerna av väteperoxid stiger eftersom mitokondrierna inte kan omvandla syre till vatten på ett “rent” sätt, så istället för att tillverka två molekyler H20 (vatten) så produceras H2O2 (väteperoxid). Så ökande inflammation betyder ökande väteperoxid och vad händer då? Vi får 

• hyperglykemi, högt blodsocker
• Hypertension, högt blodtryck 
• Hyperkolesterolemi, höga kolesterolnivåer 

Så allt detta ovan beror på ökad oxidativ stress i en kropp som inte kan aktivera/omvandla syre.  

Lesley Clevey, en känd kopparexpert visade 1973 att brist på koppar får kolesterol att öka i kroppen. Brist på koppar betyder nämligen att syre inte omvandlas rätt så kroppen ställer om till att producera kolesterol så att hormoner kan produceras för att hantera stressen, stresshormoner. Det är därför de kallas stresshormoner! De är oxidativa stresshormoner och det som hänt är att den primära funktionen, att reagera på syre, har förknippats med sköldkörteln men det är en korrelation och inte ett orsakssamband. Så sköldkörteln svarar bara på oxidativ stress och driver inte tillverkningen av kolesterol. Det är levern som tillverkar kolesterol.  

Det ingen tänkt igenom är; varför lämnar kolesterolet levern och går ut i blodet? Det är ett viktigt skeende. Kolesterolet är tänkt att stanna i levern för att bli konverterat till hormoner, men istället går det ut i blodet. Det är inte naturligt!  

Lesley Cleveys forskning replikerades många gånger i många laboratorier runt världen, men ingen brydde sig. Statiner existerar bara för att ingen ville erkänna hur viktigt koppar är för att reglera kolesterolstatus.  

Anna nämner två saker som Morley mailat henne om.  

1. Kolesterol och särskilt LDL korrelerar med sköldkörtelfunktion men det betyder inte att sköldkörtelhormoner reglerar kolesterolstatusen.  
2. Dessutom finns det ett kopparbaserat enzym som konverterar HDL till LDL. Det heter Lecithin–cholesterol acyltransferase (LCAT) och är ett viktigt enzym för att omvandla LDL till HDL. 

Trodde någon att kroppen bestämde sig för att bara attackera sig själv? Nej, vi saknar en viktig mineral som reglerar kolesterolstatus i kroppen.  

Ingen berättade för oss att järnberikningen av mjöl och andra spannmålsprodukter (vilket vi slutade med i Sverige 1994) fick koppar att sjunka och kolesterol att öka. Det var aldrig kolesterols fel utan järnet som får kolesterol att oxidera, får LDL att oxidera vilket orsakar ateroskleros. Dessutom började vi äta mindre retinol (pga. margarin, fröoljor och råd om fettsnål kost).  

Processad mat och mediciner skyddar oss inte, de försvagar oss.  

I avsnitt 139 och 140 av podden 4health berättar Anna mer om kolesterol.  

Anna sammanfattar: Vi kommer in på kolesterolets koppling till sköldkörteln. Kolesterol är ju bland annat det vi bygger många av våra hormoner från, våra steroidhormoner som tex våra könshormoner. Och då behöver vi sköldkörtelhormonet T3 för att kolesterol ska omvandlas till hormoner. 

Morley ser på processen som att kroppen känner av användningen av syre. Om syre inte används effektivt och de skadliga bieffekterna av syre inte tas om hand på ett bra sätt så skickas signaler om att vi behöver mer biotillgänglig koppar och att kroppen, om den inser att den inte kan ta hand om syret på ett bra sätt, kommer att börja förstöra syret och att det är där kolesterolet kommer in. Och att alla steroidhormoner har en relation till syre, och att vi behöver börja titta mer på just detta, dvs hormonernas relation till vår syreanvändning.  

Morley betonar också att vi borde lägga mer vikt på binjurarna och inte stirra oss blinda på själva sköldkörteln och att just de mineraler och vitaminer som vi tagit upp i de här samtalen är enormt viktiga för just binjurarna, C-vitamin, koppar, magnesium, natrium, osv. Utbrända personer har dränerats på just magnesium och natrium. Morley tycker att vi inte ser de här hormonproducerande körtlarna på rätt sätt, vilket borde vara att körtlarnas verkliga uppgift är att svara på oxidativ stress i kroppen.  

Morley beskriver inflammation som steg två av oxidativ stress. En ökande nivå av väteperoxid eftersom mitokondrierna inte klarar av en ren omvandling av syre till vatten. Vi får högt blodsocker, högt blodtryck och högt kolesterol. Alla dessa kan kopplas till oxidativ stress i en kropp som inte kan omsätta syre.  

Morley hänvisar till en forskare som visar att brist på ceruloplasmin, biotillgänglig koppar, orsakar en ökning av kolesterol. Bristen på koppar gör att syre inte omsätts korrekt så kroppen svarar med att producera kolesterol så att den kan skapa hormoner för att hantera stressen. Och kolesterolet bildas i levern.  

Att avvikande kolesterolvärden kan korrelera med sköldkörtelhormoner och sköldkörtelfunktion, det är inte samma sak som att det finns ett orsakssamband. Sköldkörteln svarar bara på den oxidativa stressen enligt Morley.  

Det finns också ett kopparberoende enzym som konverterar LDL, alltså det här som vi i vardagligt tal kallas för det onda kolesterolet, till det skyddande HDL.  

För mer om detta, lyssna på avsnitt 139 och 140 där Anna berättar i stort sett allt om kolesterol, kolesterolvärden och kolesterolmedicinering.  

Det man vet är skadligt med kolesterol är ju inte kolesterolet i sig utan oxiderat kolesterol. Morley menar att problemet med oxidation av kolesterol beror på överskott av järn.  

Binjurarna 

Innan vi får sköldkörtelproblem har vi ofta problem med binjurarna. Anna ber Morley berätta mer om binjurarnas koppling till sköldkörteln och vilka mineraler som är involverade.  

Det är viktigt att balansera de viktigaste elektrolyterna i kroppen. I binjurarna är magnesium och natrium prioriterade och i sköldkörteln är kalcium och kalium prioriterade. De kommer att kommunicera med varandra. Om vi tittar på det periodiska systemet så sitter dessa fyra mineraler bredvid varandra och de är också ömsesidigt beroende av varandra. Koppar och järn hanterar de här elektrolyterna och Morley tror att järn ökar kalcium och natrium och koppar är känt för att kunna skydda magnesium och kalium.  

Så det finns en spänning i kroppen och syre spelar en stor roll här också. Kroppen har de här körtlarna som övervakar syrestatus, övervakar energistatus så att vi kan hantera vår omgivning. När vi kan producera nog mycket energi är livet mindre stressigt. När världen blir stressigare och vi inte kan producera mer energi så griper de här körtlarna in och försöker stötta energiproduktionen och balansera de här mineralerna i kroppen. Vid akut stress är det ingen fara, vi kan reagera på det. Det är när det blir kronisk stress som det blir problem. Morley har pratat med så många klienter som haft kronisk stress sen de föddes och som lever obalanserade liv som adderar till deras stress.  

Vi är menade att kunna producera energi för att hantera vår stress och binjurarna och sköldkörteln övervakar kroppens förmåga att reagera på stress. Det är deras jobb men de behöver tas om hand och stöttas med bra mat och mineraler för att kunna upprätthålla den här rollen.  

Förhållandet mellan natrium och magnesium är viktigt för binjurarna och ska idealiskt ligga på 4:1 natrium till magnesium. Kalcium och kalium ska vara 4,2:1 för sköldkörteln.  

Stress orsakar ju magnesiumbrist men vad händer med natrium när vi är stressade?  

Stress har tre faser (enligt Hans Selye som forskade på stress);  

1. en akut fas,  
2. en motståndsfas och  
3. en utmattningsfas gällande hur organ och körtlar reagerar på stress.  

I den akuta fasen är det en “explosion av natrium”. Det här hänger ihop med binjurarnas funktion (adrenals) och adrenalin. Det är en explosion av adrenalin.  

I en motståndsfas utsöndras kalium för att balansera natrium och försöka återställa en hälsosam relation mellan natrium och kalium. Det här kan kroppen klara av i flera månader och i vissa fall flera år men vid någon punkt kollapsar kroppen och mineralerna är helt slut. Det är det här vi kallar för utmattning eller utbrändhet.  

Det här är också en anledning till varför det är viktigt att se till att få i sig nog med kalium och natrium när man tar magnesium som tillskott. (Se binjuredricka – adrenal cocktail som är en del av Root cause protocol).  

Anna sammanfattar: Orsaker till sköldkörtelbesvär är som vi pratat om i de här intervjuerna väldigt relaterade till våra mitokondriers funktion och till våra mineraler. Men ofta föregås sköldkörtelbesvär av problem med binjurarna. Eller till och med så förväxlas de här symptomen som man tror är sköldkörtelsymptom med stress och utmattning som ju är relaterat till bland annat binjurarna.  

Morley beskriver hur koppar och järn också är involverade i kroppens hantering av elektrolyter som kalcium, kalium, magnesium och natrium. Järn har kapacitet att öka kalcium och natrium och koppar har kapacitet att skydda magnesium och kalium.  

Morley beskriver hur våra körtlar som tex binjurarna och sköldkörteln monitorerar energistatus och syrestatus, alltså övervakar det här, för att hjälpa kroppen att svara på stress och att vi är duktiga på att hantera akut kortvarig stress men att kronisk stress är ett problem.  

Och ett stort problem är också att inte ge dessa körtlar näringstät mat med mineraler och andra viktiga näringsämnen.  

Morley nämnde redan i förra intervjun att kvoten mellan de här mineralerna om man tittar i en hårmineralanalys, kan säga något om statusen på körteln.  

När det gäller binjurarna så är kvoten mellan natrium och magnesium optimal om den är 4:1 och när det gäller sköldkörteln så är kvoten mellan kalcium och kalium optimal om den är 4,2:1.  

Vid stress så förbrukar kroppen mer magnesium. När det gäller natrium så är det knutet bland annat till adrenalin så vid akut stress har vi ett kraftigt adrenalinpåslag och också en ökning av natrium. I nästa fas av stress så utsöndras kalium för att försöka balansera det här natriumpåslaget. Natrium och kalium måste ju vara i balans i kroppen. Men den här processen håller inte för alltid. Kroppen kör slut på mineraler och blir utmattad.  

Sköldkörteln och autoimmunitet 

Sköldkörtelproblem föregås alltså ofta av binjureproblem. Vi har också nämnt att autoimmunitet är en vanlig orsak till sköldkörtelproblem, dvs när kroppen attackerar sig själv. Morley har nämnt att järn är involverat i detta. Hur hänger det ihop?  

Det finns en sofistikerad process för järnåtervinning som diskuterats i tidigare avsnitt. Detta sker i sköldkörtelvävnaden men framförallt i levern. Ansamling av järn och kroppens oförmåga att göra sig av med väteperoxid är viktigt för hur kroppen svarar på den processen. 

Det som egentligen händer när vi menar att kroppen attackerar sig själv är att makrofagerna tappar “kompassriktningen”. Makrofagerna har två primära funktioner; 

1. En inflammatorisk funktion 

2. En sårreparerande funktion 

När makrofagerna är fulla med järn fastnar de i den inflammatoriska fasen. Makrofagerna förlorar sin förmåga att ställa om till reparerande funktion, pga mineralobalanser och framförallt för mycket järn vilket börjar påverka vävnadens funktioner och fokus, och makrofagerna är en del av vävnaden.  

Anna sammanfattar: Som sagts här tidigare är ofta också binjurarna påverkade när man har typiska symptom på underfunktion i sköldkörteln men som jag pratar om tidigare, bland annat i avsnitt 111 så ligger ofta autoimmunitet bakom sköldkörtelbesvär.  

Morley menar att ansamlingen av järn i kroppen och oförmågan att ta hand om väteperoxid är en viktig mekanism bakom autoimmunitet. Makrofagerna i immunförsvaret slutar att fungera optimalt. Makrofagerna har två viktiga funktioner, en inflammatorisk funktion och en läkande, sårläkande funktion. Makrofager som är fulla av järn fastnar i en inflammatorisk nedbrytningsfunktion och det menar Morley, är vad autoimmunitet är. Makrofagerna har förlorat sin förmåga att slå om från nedbrytning till reparation pga för mycket järn.  

Medicinering av sköldkörteln 

Många medicineras mot sköldkörtelproblem med i Sverige Levaxin och i USA Synthroid.  

Morley menar att de här medicinerna nog inte gör det de flesta tror att de gör. Vi har blivit lärda att fokusera på olika siffor, energifunktion, mm eller vad nu symptomet på sköldkörtelproblem är och vi har tappat faktumet att mineraler påverkas. Varje medicin påverkar mineraler och det här måste vi titta på.  

Många som följt Root cause protocol har kunnat trappa ner eller sluta med sin sköldkörtelmedicinering. Medicinering kan nog spela en roll initialt men deras syfte är inte att återuppbygga vävnaden, då skulle de inte behövas för alltid. Om vävnaden inte får den näring som behövs kommer den alltid att vara beroende av medicin och det är inte så kroppen fungerar. Kroppen återuppbygger sig själv konstant men den behöver näringsämnen och energi för att göra det.  

Morley rekommenderar att titta på problemet från ett annat håll och fokusera på mineralerna.  

Morley vet inte exakt hur sköldkörtelmedicineringen påverkar mineraler men många av hans klienter som tar medicin har också mycket stress och har också blivit tillsagda att inte ta magnesium samtidigt med sin sköldkörtelmedicin.  

Vad händer med signaleringen, körtelns energi, funktionalitet? Det kommer hela tiden tillbaka till om vävnaden kan producera energi och för det krävs viktiga mineraler.  

Morley tror inte på sjukdom utan det är metabol dysfunktion som beror på obalans i våra mineraler pga. stress. Den största stressen är överskottsjärn och oreglerat syre! Vi måste förstå att kroppen är tänkt att kunna reglera stress med hjälp av mineraler. Konventionell sjukvård fokuserar inte på det här.  

Morley har nämnt att sköldkörtelmedicinering förstör koppar- och magnesiummetabolismen och att ta syntetisk T4 kan sänka ATP-produktionen.  

I forskningslitteraturen står att thyroxin kopplar bort oxidative phosphorylation, ett komplicerat sätt att säga att T4 reglerar hur mycket ATP som produceras. Så varför ska vi tillsätta T4 till en kropp som kämpar med att producera ATP (cellenergi)?  

Det är inte logiskt. En del mediciner har T4 och T3 eller någon annan aktivator men ingen tänker igenom vad problemet faktiskt är. Kroppen har för mycket stress och är undernärd och vi förstår inte hur energi produceras.  

Anna sammanfattar: Väldigt många personer världen över medicinerar med sköldkörtelmediciner med hormonet T4 och de här läkemedlen har namn som tex svenska Levaxin eller amerikanska Synthroid.  

Morley beskriver hur många personer som återställer mineralbalansen i kroppen och på så sätt då även mitokondriernas funktion, kan trappa ner eller sluta med medicinering.  

Han betonar att medicinering inte återuppbygger vävnaden i sköldkörteln. Kroppen och dess vävnader återuppbygger och förnyar sig själv konstant och den behöver mineraler och andra näringsämnen för att göra det och den behöver ha förmågan att producera cellenergi för att göra det.  

Morley betonar att han inte vet exakt hur sköldkörtelmedicinering påverkar andra funktioner i kroppen inklusive mineraler men det finns saker att ha i åtanke, tex att det finns patienter som avråds från att ta magnesiumtillskott för att det kan påverka medicineringen negativt och det här tycker inte han låter riktigt klokt.  

Morleys syn är att det inte finns sjukdom så som vi ser på den idag. Det finns metabol dysfunktion och den här dysfunktionen skapas av felreglerade mineraler, obalans bland mineraler och den här obalansen skapas av stress. Den värsta stressen för kroppen är just det vi pratat om i form av överskott av järn och oreglerat syre.  

Morley har även sagt att sköldkörtelmedicinering förstör magnesium- och kopparmetabolismen i kroppen och att syntetisk T4 kan minska produktionen av cellenergi, ATP, den som är så viktig för allt i hela kroppen. Anledningen till det här är att T4 reglerar mängden ATP som tillverkas, alltså mängden cellenergi. Morley frågar sig varför ska man då stoppa ned T4 i en kropp som redan kämpar med att tillverka ATP? Vi måste fokusera på förståelsen av hur energi tillverkas i kroppen.  

Reverse T3 

Reverse T3 är ett hett ämne och Anna undrar vad Morley har att säga om det?  

När ”hypoxia-inducible factors”, HIF ökar, vilket är ett tecken på ökande inflammation, vilket i sin tur är ett tecken på ökande järn så ökar också reverse T3 väldigt mycket. Det är ett svar på att metabolismen i kroppen inte kan reglera järn och inte heller kan reglera syre. Då är det logiskt anser Morley, att kroppen har den här mekanismen att konvertera T3 till reverse T3 eller T4 till reverse T3, eftersom kroppen vet att den inte kan jobba rätt och är ur balans.  

Hypoxia inducible factor (HIF) ändrar funktionen på 65 gener i kroppen som alla har att göra med en inflammatorisk respons baserad på dålig syreomsättning. HIF ändrar produktionen av ceruloplasmin, den ändrar konverteringen av en massa kemikalier i kroppen. Det är en mycket kraftfull agent som också har en speciell dragning till konverteringen av T4 till T3 och ändrar den omvandlingen till reverse T3.  

Anna sammanfattar: Reverse T3, RT3 eller på svenska även kallat omvänt T3, det här är en inaktiv form av det här aktiva sköldkörtelhormonet T3. Reverse T3, omvänt T3, liknar rent kemiskt det aktiva hormonet T3 men det är inaktivt och produktionen av omvänt T3 minskar alltså den mängd aktivt sköldkörtelhormon som finns tillgängligt för kroppens celler.  

Med inflammation, vilket är ett tecken på ansamling av järn, så ökar någonting som kallas för HIF, hypoxia inducible factor. Detta är något som utsöndras som svar på minskade syrenivåer och med detta så ökar också reverse T3, omvänt T3, markant. Och det är ett svar på dålig ämnesomsättning i kroppen, dålig energiproduktion. En kropp som inte kan reglera järn och inte kan reglera syre. Kroppen har den här funktionen att omvandla T4 till omvänt T3 istället för aktivt T3 för att den känner av att saker inte fungerar som det ska.  

HIF har signifikant betydelse för många saker som händer i kroppen. Det påverkar 65 olika gener i kroppen vilka alla relaterar till inflammation pga dålig syremetabolism. Det har en stark koppling till att slå om kroppens omvandling av T4 till T3 till att omvandla mer reverse T3, omvänt T3 istället.  

Root cause protocol, rcp 

Rcp är baserat på mineraler, vitaminkomplex och näringsrik kost och är utvecklat för att ge bättre mineralbalans i kroppen med särskild fokus på att återställa biotillgänglig koppar som sen kan reglera järn vilket förhindrar oxidativ stress vilket i sin tur förhindrar konstant magnesiumförlust. Det är det som protokollet är utvecklat för att göra.  

Det finns en lista med saker att sluta med, Stopp. Många blir nog förvånade över vad som är med på listan med saker att sluta med, tex järn, zink, askorbinsyra/c-vitamin, fiskolja, kalcium, D-vitamin, mm. Det här är väldigt viktigt om många mår mycket bättre när de slutar med allt på listan.  

Efter detta kommer listan med saker att börja med, tex. ”riktig c-vitamin” (från matkällor), riktiga källor till A-vitamin (retinol), torskleverolja som har A- och D-vitamin, mm. Kroppen börjar ”humma” med en helt annan vibration eftersom energi produceras på ett helt annat sätt.  

Tre saker kan blockera protokollets effektivitet;  

• Känsligheter för mat och annat i omgivningen (tex pollen) som producerar histaminer. Det här behöver vi göra oss av med och Morley rekommenderar NAET (som inte finns i Sverige tyvärr. Bioresonans kan vara ett alternativ.) 
• Rädsla för att vi är ”trasiga” och har kronisk sjukdom. EFT, tapping, Bowen therapy, emotion code, mm är mycket bra för att släppa på rädslor vi har. Vi behöver bli av med de här rädslorna som faktiskt attraherar järn (genom att försura oss). Rädsla förändrar vår biokemi.  
• Bli av med överskottsjärn (i vävnaderna) genom att donera järn fyra gånger per år kvinnor efter menopausen och för män och två gånger per år för kvinnor som har mens. Det är ett mycket bra sätt att ge kroppen energin att producera nytt blod och är mycket effektivt för att få återvinningssystemet för järn att fungera bättre.  

I avsnitt 218-221 och avsnitt 242 finns mer information om Root cause protocol. I avsnitt 253 pratade Anna med Markus Greus om EFT och Emotion code.  

Histmain är det verkliga stresshormonen i våra kroppar. Det har en kraftfull kemisk effekt. Ceruloplasmin har 24 olika enzymfunktioner och en av dem är histaminas, också kallad diaminoxidas (DAO). De svenska forskarna Holmberg och Laurel som upptäckte ceruloplasmin betonade i en artikel från 1948 att människor med optimala nivåer av ceruloplasmin har 400% ökad funktion av histaminas (DAO), dvs. en fyra gånger bättre förmåga att göra sig av med/bryta ner histamin. Så människor som blivit mycket känsliga mot olika födoämnen och ämnen i sin omgivning har låg biotillgänglig koppar och låg histaminas-funktion (DAO). De har för lite koppar och retinol i sin diet och kan inte bygga biotillgänglig koppar för att kunna svara på dessa problem från omgivningen.  

Anna sammanfattar: RCP-protokollet som Morley har nämnt kan du lyssna mer om i våra tidigare intervjuer, särskilt då avsnitt 218-221 men även avsnitt 242. I korthet handlar det om att äta näringstät mat och att sluta med ett antal saker och tillskott, inklusive tillskott av järn, D-vitamin, zink, askorbinsyra och kalcium. Och sen att med mat och matbaserade tillskott få kroppen att öka tillgång på magnesium och biotillgängligt koppar, vilket i sin tur kan reglera järnet i kroppen, vilket i sin tur kan förebygga oxidativ stress, vilket i sin tur förebygger konstant magnesiumförlust.  

Och det här görs genom bland annat tillskott av magnesium i rätt former, det görs med mineraldroppar och det görs med retinol, alltså med riktig A-vitamin i balans med D-vitamin från torskleverolja. Och dessutom med hjälp av vitaminer och mineraler från att äta lever.  

Att lämna blod för att bli av med överskottsjärn, det är en annan viktig komponent i det här protokollet.  

Det är också viktigt att se till att det inte finns andra saker som kan sätta käppar i hjulet och det här inkluderar bland annat emotionell stress, rädslor och histaminpåslag pga. intoleranser. Histamin stressar kroppen och DAO, diaminoxidas eller histaminas, det är det enzym som är viktigt för att ta hand om histamin. Histamin har ju att göra med intoleranser och allergier. Morley beskriver hur en av ceruloplasmins viktiga enzymfunktioner är just som enzym, alltså som histaminas. Så att återställa ceruloplasmin gör att kroppen börjar kunna ta hand om histamin igen. Det här är ju mycket intressant för alla med intoleranser och histaminintolerans.  

Morely avslutar med att säga att vi ska sluta tro att sköldkörteln är ansvarig för att utföra en massa funktioner i kroppen. Det är baserat på korrelation och inte baserat på orsakssamband. Kroppens funktioner utförs med hjälp av cellenergi som måste kunna produceras av mitokondrierna och den gemensamma faktorn, den röda tråden, det är inte sköldkörtelhormonerna, det är biotillgänglig koppar.  

Tack!  

Se rcp123.org och FB-gruppen Magnesium advocacy group (och FB-gruppen Magnesium och hälsa på svenska).  

Man kan också bli medlem i the RCP Community för 9.97 $ per månad och får då tillgång till frågestunder.  

Det är gratis att anmäla sig till webinarier som man kan titta på när de sänds men också i efterhand. https://thercp.kartra.com/page/webinar-signup 

Som sagt igår så har en lyssnare skrivit ner det Morley och jag säger i våra intervjuer om sköldkörteln, dvs i avsnitt 255 till 257. På svenska.

Vi delar därför det hon skrivit ner här. Detta är alltså inte min text, jag har inte ändrat eller på annat sätt påverkat texten. Tusen tack till Marie Peil, som också betonar att det är text hon skrev ner för din egen skull, men att hon gärna delar med sig av den.

Här kommer Maries översättning av
256: Sköldkörteln, cellenergi och mineralerna i din kropp – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 2)

Översättning av podcasten 4health: Sköldkörteln, cellenergi och mineralerna i din kropp – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 2) 

Idag handlar avsnittet om olika mineralers betydelse för sköldkörtelhormoner och för dina mitokondrier, din energiproduktion, och framförallt din energis koppling till mineralerna och vitaminerna i din kropp. Hur fungerar det egentligen? Vi kommer in på mineraler som jod, selen, zink, koppar, järn, magnesium och kalcium. Det här är andra avsnittet i en serie om tre avsnitt med Morley Robbins med fokus på sköldkörteln.  

Första avsnittet handlade mer allmänt om sköldkörteln och mitokondrierna, vad är vad och vad är det som egentligen ger dig typiska sköldkörtelsymptom som trötthet tex. Och idag djupdyker vi i mineralernas betydelse för din sköldkörtel.  

Hittills har Morley förklarat mycket om koppar som en nyckelmineral för sköldkörteln men vilka andra mineraler är viktiga och varför?  

Det är ingen fråga om att andra mineraler också är viktiga, det vet vi.  

De som jobbar med hårmineralanalyser tittar mycket på balansen mellan kalcium och kalium. (Morley är utbildad inom hårmineralanalys och använder det när han jobbar med klienter men han tolkar resultatet lite annorlunda än den klassiska tolkningen.)  

Kalcium 

Det visar sig att kalcium är mycket involverat i funktionen och aktiviteten för TSH. Det är mycket viktigt att det är rätt balans där. Vad är TSH? Jo det är ett hemprotein vilket betyder att det är järn involverat.  

Selen 

Vi vet att processen med att “klyva av” en jodmolekyl från T4 kräver selen så selen är viktigt men vi vet också selen-enzymer inte fungerar bra utan koppar. Men selen är absolut en faktor trots att Morley anser att selen tillskrivs för stor betydelse. Selen har en roll för sköldkörteln och för glutation (en mycket viktig antioxidant) men glutation fungerar inte utan koppar och det är ett känt faktum. Så det är mycket fokus på selen men inte mycket fokus på koppar.  

Järn 

Järn är också en nyckelfaktor och det är mycket tro på att sköldkörteln reglerar hemoglobin-funktionen. Det är mycket mer komplicerat än så.  

Kost 

Att äta en “ancestral diet” med mycket protein och fett (Morley rekommenderar Weston A. Price foundations dietprinciper bla) som innehåller de mineraler vi behöver är viktigt.  

Jod och väteperoxid 

Det är lite förvirring om hur jodid konverteras till jod, en mycket viktig konvertering som äger rum och som kräver en oxidationsprocess vilken avger väteperoxid. När man har väteperoxid i en reaktion är det mycket viktigt att det kan neutraliseras. Så alltid när vi har väteperoxid behöver vi ha koppar för att neutralisera väteperoxiden.  

Relationen för Tyreoperoxidas (TPO) är också mycket viktig i den funktionen.  

Magnesium (och kalcium) 

När vi nämner och fokuserar på kalcium måste vi också nämna magnesium. Magnesium spelar en kritisk roll för att reglera de “kalciotropiska” hormonerna.  

Tre hormoner är involverade i kalcium-metabolismen. 

1.  Kalcitonin som tillverkas i sköldkörteln 
2. Bisköldkörtelhormoner som tillverkas av bisköldkörteln, fyra körtlar på baksidan av sköldkörteln 
3. Hormon D (D-vitamin!)  

Alla dessa tre hormoner, som reglerar nivån av kalcium, är beroende av magnesiumstatus, så vi kan inte bara fokusera på kalcium. Det är en gungbräda, som så ofta med olika mineraler, tex kalcium-magnesium, järn-koppar, selen-jod.  

(Anna tillade att selen ska vara i balans med jod, vilket Morley tyckte var en värdefull insikt.) 

Jod 

Det krävs bara lite jod för att stötta sköldkörtelns funktion. Det finns många som menar att jod är mycket viktigt och visst är det viktigt men varför fokuserar de på jod och inte på jodid? 

Forskningslitteraturen är lite ojämn men Morley har läst att C-vitamin hjälper till att omvandla jodid till jod. När Morley säger C-vitamin menar han inte askorbinsyra utan hela C-vitaminmolekylen som har tyrosinas i sin kärna. 

Morley kan inte citera forskningsrapporter om ovanstående utan det bygger på hans intuition (som bygger på tio års djupdykning i forskning). Det är helt enkelt mer logiskt!  

Jodid måste omvandlas till jod och jod “laddas in” i aminosyran tyrosin.  

Är det inte intressant att det finns ett enzym i c-vitaminmolekylen som heter tyrosinas och tyrosin är “ryggraden” i sköldkörtelhormoner?  

Intuitivt, är det inte logiskt att tyrosinas har något med den processen att göra? Men det är en utmaning att hitta forskning om det här.  

Det faktum att de ändrade namn på tyrosinas (thyroxinase) till deiodinase gör det inte lättare. Morley vet inte varför de gjorde den ändringen och andra nomenklaturändringar de senaste decennierna. Det finns säkert en rationell förklaring till det men namnen som användes tidigare var mycket mer intuitiva och tydliga och terminologin som används nu anser han är förvirrande.  

En annan sak som är viktig är att det finns enzymer som heter “dual oxidase enzyme” och det är enzymet, som heter duox, som ändrar jodid till jod. Det är ett “NADPH oxidaze enzyme” och det är ett Cytochrome P 450 enzym, och då är vi inne i världen  av monooxygenas enzymer vilka fungerar bättre när det finns koppar.  

Men det här går förlorat i forskningen eftersom de flesta inte tittar på mineraler på det här sättet.  

Anna sammanfattar: Några nyckelmineraler för sköldkörteln, förutom koppar som vi pratade om mycket i förra avsnittet, det är kalcium som är involverat i TSH-funktionen, järn och selen som krävs för omvandlingen mellan T4 och den mer aktiva formen T3 av sköldkörtelhormoner.  

Morley tycker ibland att selen får för mycket uppmärksamhet, både för sin roll i sköldkörtelfunktionen och för sin del i glutation, den här kroppsegna antioxidanten som är så viktig både som antioxidant och för att konjugera gifter och föra ut dem ur kroppen, som vi har pratat om i många tidigare avsnitt. (Tex https://4health.se/112-detox-i-verkligheten och https://4health.se/114-avgiftningssystemet-mer-detox) 

Morley nämner att inte heller glutation fungerar utan koppar.  

När det gäller järn så pratas det mycket om sköldkörtelns roll i att reglera hemoglobin men Morley menar att det är mer komplicerat än så.  

Morley tar upp jod, som är en del, en byggsten i sköldkörtelhormonerna.  

Han pratar om de olika formerna av jod, jodid som är jonformen av jod som kemiskt betecknas i-. Omvandlingen i kroppen bildar ämnen (väteperoxid som är en antioxidant) där bland annat koppar behöver vara närvarande för att neutralisera antioxidanterna.  

Omvandlingen sker dessutom av ett enzym som fungerar bättre när koppar är närvarande. 

Omvandlingen mellan jodformerna verkar också behöva c-vitamin och då menar Morley inte askorbinsyra utan hela C-vitaminmolekylen från mat som ju också innehåller koppar. Och det kan du lyssna mer om i våra tidigare avsnitt som vi gjorde för ett år sedan ungefär.  

Han tar också upp att den här C-vitaminmolekylen innehåller tyrosinas och att sköldkörtelhormoner ju består av aminosyran tyrosin tillsammans med jod.  

Morley tror att tyrosinas kan vara involverat i att bilda sköldkörtelhormoner. Personligen har Anna bara hört om tyrosinas som ett enzym som är involverat i att bilda pigment, melanin, utifrån just aminosyran tyrosin.  

Magnesium är viktigt så fort kalcium är involverat. Detta eftersom magnesium är viktigt för de hormoner som reglerar kalcium, bland annat kalcitonin som tillverkas i sköldkörteln.  

Balansen mellan kalcium och kalium i en hårmineralanalys kan säga något om sköldkörtelfunktionen.  

Det finns viktiga balanser mellan mineraler i kroppen, inte minst för att de reglerar varandra, kalcium och magnesium är ett exempel, järn och koppar är ett annat och även selen och jod behöver vara i balans.  

Ännu mer om jod 

Vi dyker djupare in i mineralerna och börjar med jod. Vad säger Morley om jod och sköldkörtelhormonerna?  

Vi kan inte göra T4 utan fyra jod-molekyler, det vet vi. När den strukturen är tillverkad har den en roll i kroppen och omvandlas sen till T3.  

Stress och oxidativ stress ökar TSH 

Det är viktigt att förstå att när vi har oxidativ stress tillverkas ett protein som heter hypoxia-inducible-factor-1-alpha  (HIF1A) och det är ett mycket kraftfullt protein som tillverkas av en gen som svarar på oxidativ stress. Gissa vad det gör? Jo det påverkar aktiviteten och uttrycket av TSH.  

I en kropp som har ökande inflammation, vilket är det HIF1A svarar på, kommer också TSH att öka. Vad säger detta oss? Jo, att syre inte metaboliseras (omsätts) på rätt sätt. Mycket viktigt!  

Jod behövs för att bygga ceruloplasmin 

Så betydelsen av jod är att det förutom sin roll i att tillverka T4 också är inblandad i ceruloplasmins metabolism. Det finns många aminosyror som måste “joderas” i det proteinet. Så jod behövs inte bara i sköldkörteln.  

Jod kan “oskadliggöra” järn 

Det är viktigt att veta att det finns två sätt att hantera järn, antingen med ceruloplasmin som omvandlar tvåvärt järn Fe2+ till trevärt järn Fe3+ och avger vatten i den processen (i elektrontransportkedjan i cellernas mitokondrier där energi produceras) eller så kan vi använda jod och blanda med tvåvärt järn och det blir trevärt järn men det avges inget vatten i den processen.  

Så det är en “back-up-mekanism”, kan man säga, för att hantera järnöverskott.  

Och visst är jod ett viktigt element på planeten. Vi kan inte leva utan det. Men det får lite för stor stjärnstatus för att vi inte förstår rollen som biotillgänglig koppar (ceruloplasmin) spelar i våra kroppar för att reglera syre och järn.  

Så frasen “missing information = missing truth” är en del av dynamiken i det moderna samhället där vi inte lägger nog betydelse vid mineraler. Vet man inte om den viktiga rollen som biotillgänglig koppar och järn har så är det lätt att dras till jod som en slags “räddare”.  

Ska vi ta jod som tillskott? 

Anna frågar om Morley tror att jodbrist är ett problem i vårt samhälle?  

Morley brukar inte testa det men anser att många ligger för lågt. Havssalt innehåller jod men alla utsläpp gör att våra hav är så förgiftade att det säkert har en inverkan på hur mycket jod vi får i oss. Vi kan inte leva utan jod men Morley vet inte vad som är det lägsta värdet vi bör ha, han fokuserar på hur kroppen tillverkar energi.  

Jod är med i Root cause protocol men ett av de sista ämnena som läggs till eftersom jod ofta används som detox. All detox som kroppen ska utföra kräver energi. Om man lägger till en massa jod i en kropp med kopparbrist (brist på biotillgänglig koppar) så kommer det att orsaka stress och det orsakar oxidativ stress vilket inte kommer att hjälpa individen att återfå balans.  

Anna tillägger att man ofta säger till sköldkörtelpatienter att de inte ska börja med jod för det kan ställa till med problem och att man måste börja med andra mineraler först även om de inte förstått sambandet med biotillgänglig koppar.  

Vi är gjorda för att producera energi 

Morley menar att kroppen vill kunna producera energi. Det är därför vi är här och det är en medfödd del av vår fysiologi och vår metabolism. När vi inte kan producera energi på en optimal nivå så leder det till oxidativ stress eftersom kroppen inte kan omvandla syre på rätt sätt.  

Det är den mest primära mekanismen på vår planet. Kroppens organismer har utsatts för syre under lång tid och mitokondrier är faktiskt bakterier som blev “kapade” för miljoner år sedan. Och vi behöver ära det och förstå att om mitokondrier egentligen är aeroba bakterier, vad gör då antibiotika? Hm, det kanske påverkar mina mitokondrier. Ja, det gör det. Vi måste fundera på vad som faktiskt driver vår fysiologi.  

Hur ska vi få i oss jod? 

Det finns flera olika källor, tabletter, Lugols och sjögräs (kelp). Morley föredrar att försöka få i sig det från mat, som sjögräs. Det är frustrerande med miljöförstöringen dock. Matkällan kommer att vara en “precursor” till jod och kräva av kroppen att den omvandlar jodid. Det är bättre att kroppen får omvandla det själv eftersom det är en funktion som kroppen ska kunna.  

Anna tillägger att om man får jod från mat så är en fördel att man ofta får selen automatiskt samtidigt.  

Men vi behöver ha tillgång till råmaterialen som behövs, vitaminer och mineraler. En av dagens stora stressorer är brist på det.  

Morley säger att han inte har så djup kunskap om selen och jod än men anser att om man ser det som en hierarki av mineraler så är järn och koppar (och magnesium) viktigast för vår energiproduktion och förmåga att hantera syre. Selen och jod kommer säkert på nästa nivå.  

Anna sammanfattar: Vi pratar mer om jod, en viktig beståndsdel i sköldkörtelhormon som sagt. Men jod har också en roll när det gäller biotillgänglig koppar, ceruloplasmin.  

Och det finns två sätt att hantera järn, dvs. att omvandla det mellan de olika formerna av järn. Antingen hanteras det av ceruloplasmin, den här biotillgängliga kopparn eller med jod. Man kan se jod som en back-up-mekanism för att hantera järnöverskott. Så jod är viktigt men Morley tror att det anses som viktigare än det faktiskt är och mycket pga. mångas okunskap om ceruloplasminets roll i att reglera både järn och syre i kroppen.  

Morley tar också upp hur kroppens användning av syre och oxidation påverkar hormonet TSH.  

Vår kost idag innehåller ofta för lite jod men jod finns rikligt i mat från havet såsom i sjögräs och dessutom i bra former av salt. Får man jod från mat så kommer det dessutom i balans med andra mineraler.  

Det kan vara bra att få i sig lite extra jod men man ska inte börja i den änden. Det är viktigt att återställa balansen av andra mineraler först och att fokusera på just energiproduktionen i våra mitokondrier.  

Mitokondrier bildades från början från bakterier och antibiotika och andra saker som påverkar bakterier påverkar också mitokondrier.  

Selen 

När det kommer till sköldkörteln är selen en del av flera enzymer som är viktiga för sköldkörteln. Vad har Morley för åsikt om selen?  

En forskare, Olin (1992), har publicerat en studie om seleno-enzymer och deras roll och funktion i djur med kopparbrist. Det är väl dokumenterat att dessa enzymer inte fungerar lika bra i en kropp med kopparbrist.  

Mitokondrierna fungerar inte utan biotillgänglig koppar 

Morley refererar till forskning på möss med en kemikalie som heter Cuprizone och som kelerar koppar i levern och corpus callosum (hjärnbalken) som är viktig för sköldkörteln. När ett djur får Cuprizone (som förstör biotillgänglig koppar) så slutar mitokondrierna att fungera.  

Prett (2014) studerade också Cuprizone och fann också att mitokondrierna slutade fungera när det inte fanns koppar (biotillgänglig). Det är helt logiskt när man vet hur syre omvandlas i kroppen.  

Hjärnbalken producerar TTR som transporterar tyroxin (T4) och retinol 

Man tror att MS är en sjukdom men det är helt enkelt brist på viktig nerv- och hjärnvävnad som då inte kan producera energi. Särskilt något som heter oligodendrocyter som tillverkas i corpus collossum (hjärnbalken). Vad mer tillverkas där?  Något vi inte pratat om än, TTR, Transthyretin protein.  

TTR är ett viktigt protein som transporterar tyroxin (T4) och retinol. Mycket viktigt! Och det görs alltså i hjärnbalken. Om vi har brist på koppar och retinol i vår kost så påverkar det hjärnbalkens förmåga att tillverka TTR som ska transportera tyroxin (T4) och retinol i kroppen.  

RXR och TTR jobbar tillsammans och RXR behöver retinol 

Och ingen pratar om detta. När Morley jobbar med klienter som har hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) brukar han säga till dem att de inte har nog med retinol i sin kost vilket de brukar hålla med om.  

Om sköldkörteln inte har tillgång till retinol kan inte sköldkörtelreceptorerna fungera för de måste jobba tillsammans med en nukleär receptor, retinoid X receptor, RXR, som är en mycket viktig partner till sköldkörtelns receptorer.  

Morley tror inte att alla endokrinologer vet detta. Men RXR och TR (receptorer för sköldkörtelhormon) jobbar tillsammans. Om RXR inte finns så kommer TR (receptorer för sköldkörtelhormon) inte att fungera.  

Många förstår inte hur viktigt retinol är för sköldkörtelfunktionen och för funktionen av perifer vävnad som försöker attrahera de här hormonerna och TR uttrycks inte rätt när den inte har sin partner RXR.  

Det finns alltså fler “lager” av sköldkörtel-metabolism som går utöver mineralerna vi diskuterar och retinol är särskilt viktig också för sin roll i att stödja hjärnfunktion, hypotalamus funktion, sköldkörtelns funktion och perifer receptor-funktion i hela kroppen.  

Anna instämmer i betydelsen av retinols betydelse för sköldkörtelns funktion och vi återkommer till det i nästa avsnitt.   

Anna sammanfattar:  

Selen är en del i många enzymer som är viktiga för sköldkörteln. I studier kan man se att djur som har brist på koppar har sämre fungerande seleno-enzymer.  

Det finns också djurstudier som visar att när man ger djur kopparbrist så slutar mitokondrierna att fungera, alltså kroppens energiproduktion. Och Morley nämner kopplingen till bland annat sjukdomen MS.  

Morley tar upp TTR som är ett protein som transporterar både tyroxin, alltså sköldkörtelhormonet T4 och retinol, A-vitamin, och här finns också en koppling till koppar.  

Underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, är tätt länkad till brist på retinol, alltså brist på riktigt A-vitamin, vilket vi kommer att prata mer om i nästa avsnitt. Men retinol är bland annat indirekt väldigt viktigt för TR (alltså för receptorer för sköldkörtelhormon)  

Koppar 

Koppar är som redan nämnts viktigt för TRH, metabolismen (omvandlingen) av tyroxin (T4) och för andra sköldkörtelhormon men vad är koppars roll för sköldkörteln sammanfattningsvis? 

Tre forskningsstudier är extra viktiga:  

Lukaski, et al (1995) 

Allen, et al (1982 

Oliver (1975) 

Alla tittade på sköldkörtelns funktion hos djur som fick en kopparfattig kost och i varierande grad slutade sköldkörteln att fungera. 

På en makronivå är det mycket tydligt från de här studierna, se också Mitag (2012) om rollen mellan koppar och sköldkörtelfunktionen, att det finns en acceptans för att koppar är involverad i den här dynamiken.  

Morley tror att det har mycket att göra med att känna av syre och med produktionen och funktionen hos sköldkörteln. När man letar efter specifik forskning om olika enzymer så blir det rörigt och vi har nog inte hela bilden än av koppars roll för sköldkörtelns optimala funktion. Om Mitag har rätt och sköldkörteln är en syre-sensor och koppar är det enda ämnet på den här planeten som kan hantera syre, så har det stor betydelse.  

Det finns också flera som kunnat sluta med sköldkörtelmedicinering genom att följa Root cause protocol, öka biotillgänglig koppar och återställa sin förmåga att producera energi.  

Anna sammanfattar: Koppar och koppars viktiga roll för sköldkörteln har redan dykt upp flera gånger under de här avsnitten. Morley tar upp studier där man ser hur sköldkörtelfunktionen havererar vid kopparbrist. Det kan både ha att med kopplingen mellan koppar och syre och kopplingen mellan koppar och sköldkörtelhormonernas funktion.  

Det finns forskare som anser att sköldkörtelns funktion handlar om att vara en syresensor och om detta stämmer så är koppars roll för sköldkörtelfunktionen helt avgörande.  

Morley refererar också till personer som kan trappa ner eller sluta med sköldkörtelmedicinering efter att ha arbetat med kost och matbaserade tillskott för att återställa mineralbalansen i kroppen. RCP, Root Cause Protocol som Morley nämner är det protokoll han förespråkar för kost och tillskott och som vi förklarar mer i nästa avsnitt.  

Sköldkörteln har fått stor fokus när problemet i själva verket troligen är väldigt kopplat till näring, inklusive brist på retinol, alltså A-vitamin som är viktigt för (biotillgänglig) koppar.  

Zink 

Nu kommer vi till zink. Hur är det med zinks roll för sköldkörteln?  

Morley är tveksam om zink och vet inte om det är involverat i strukturell aktivitet. (?)

Anna menar att hon hört att det behövt för syntesen (sammansättningen) av sköldkörtelhormoner.  

Morley behöver, och kommer att forska mer om det. När någon säger att zink behövs för syntesen av något så är hans första instinkt att när man tillsätter zink som tillskott i kroppen så kommer det att stimulera produktionen av Metallotionein i levern och metallotionein binder upp koppar 1000 gånger starkare än det binder upp zink. Det betyder att tillskott av zink neutraliserar biotillgängligheten för koppar.  

Morley är mycket snabb att kritisera de som menar att zink är så viktigt för att bekämpa virus. Visst finns det en sån funktion men det finns andra mer fundamentala sätt att hantera virus. En kropp som kan producera energi optimalt, som har ett bra immunsystem, behöver inte zink för att bekämpa ett virus.  

Morley vet inte nog om zink och syntes av sköldkörtelhormoner men tror att det är mer strukturellt än katalytiskt (orsakande) eftersom de flesta enzymer där zink är inblandat spelar en mer strukturell roll och är inte den orsakande “älsklingen” som många påstår. Det finns mycket missuppfattning om detta. 

Anna lägger till att om man får zink från mat så får man vanligtvis också koppar samtidigt, vilket Morley håller med om. Men nu rekommenderas nästan alla sköldkörtelpatienter zinktillskott.  

Morley menar att då måste man fråga hur många av de patienterna som har gjort de blodprover som rekommenderas i Root cause protocol, hur många vet status för sin koppar och ceruloplasmin, hur många vet vad deras A-vitamin och D-vitaminstatus är, hur många vet sin status för aktivt D-vitamin (1,25(OH)2 D3, inte 25(OH)D)? Det är många luckor i människors förståelse för hur deras kroppar fungerar så de lyssnar på en rekommendation om att ta zink för sköldkörteln utan att ta sig tiden att förstå sköldkörtelns funktion, vilken är att stötta kroppens energiproduktion.  

Men hur producerar vi energi då? Ja då är vi tillbaka till början av den här konversationen. Utan det sammanhanget saknas information och vi jobbar med en inkomplett sanning.  

Anna sammanfattar: Många sköldkörtelpatienter rekommenderas zinktillskott men när det gäller zink så betonar Morley det vi tog upp i förra årets avsnitt, nämligen att tillskott av zink stimulerar ett protein som heter Metallotionein och det är proteinet binder upp koppar så att det blir otillgängligt.  

Morley tror också att många överskattar zinks roll i kroppen.  

Tänk på att mat som innehåller c-vitamin och koppar i regel också innehåller zink. Det här inkluderar livsmedel som lever, nypon osv. Så, så länge du får i dig näringsämnen från mat så behöver du sällan oroa dig för de obalanser som kan uppstå från tillskott.  

Järn 

Morley har nämnt järn och blodprov för järn. En hel del sköldkörtelpatienter får järn som tillskott men som nämnts i den här podcasten och i tidigare avsnitt så beror lågt järn i serum eller plasma ofta på överskottsjärn i våra vävnader. Vilket betyder att det finns problem med att använda järnet, inte att det är brist på järn.  

Hur är det med järn hos sköldkörtelpatienter och effekterna av att ta järntillskott?  

Det är ett fall av “felaktig identitet”. Det är skillnad på hur järn uttrycks i blodet och hur det uttrycks i vävnader.  

Viktig forskning av Bruce Ames ?? och Bruce Corrolia ??, 2004 och de studerade järn i fibroblast?, mycket viktig cell, och de upptäckte att järn i vävnaderna kan vara tio gånger högre än järn i blod.  

En viktig skillnad.  

Det kommer också mycket viktigt forskning om neurodegenerering där det råder samma förvirring om att människor är anemiska, deras hjärnor får inte det järn de behöver. Det är sant men pga. att järnet sitter fast i hjärnvävnaden och inte återvinns ordentligt. Järnet fastnar i mikroglia, som är hjärnans makrofager. Makrofager är “pac-men” som äter upp de döende röda blodcellerna och järnet som sitter i dessa mikrogliaceller visar sig på Tesla 2 MRI’s men inte på en vanlig MRI-röntgen. De visar sig inte heller i en CT-scan. Det är den ökade kontrasten i en Tesla 2 MRI där järnproblemet visas i kodachrome och inte i svart och vitt (?). Radiologer blev förvånade över att det är mycket mer järn där än de trott.  

De flesta praktiserande läkare och deras patienter vet inte om den här uppdelningen. Järn ser lågt ut i blodet och den intuitiva reaktionen är att patienten behöver mer järn.  

Mäta järnstatus 

Det som bidrar till mer förvirring är att det finns tre olika sätt att mäta järn i blodet.  

1. Hb, hemoglobin – Sättet järn mättes på i över 100 år var hemoglobin. Det är där över 70% av allt järn i kroppen är och bär syre. Idealet för en kvinna är 125- 135 g/L  
2. Serumjärn – Ca 4% av allt järn i kroppen är alltid bundet i återvinningsprogrammet (reticuloendothelial system) för järn. Kroppen återvinner varje dygn 24 mg järn från makrofagerna. 1 mg ska komma från kosten. Järnet som återvinns, 24 mg, används för att bygga 250 miljarder nya röda blodceller som behövs varje dag. Jätteviktigt! 
3. Ferritin – Det finns faktiskt tre olika former av ferritin.  
   Två av formerna finns i våra celler, inuti mitokondrierna (a + b) och en form är i blodet, c.  
   • “Heavy chain” ferritin, FTH1 – har koppar och möjliggör korrekt uttryck av ferritin-proteinet 
   • “Light chain” ferritin, FTL är mer involverat i att bara lagra järn.  
   • Ferritin i blodet, serum ferritin – Under vissa metabola förutsättningar blir Light chain ferritin klyvt och järn lämnas av i cellen och proteinet utsöndras ur cellen pga. patofysiologi (= inte bra!).  
     Serum ferritin i blodet är inte ett tecken på vitalitet utan ett tecken på organs patofysiologi. 
     Det här är inget som läkare vet om. En framstående järnbiolog, Sir Douglas Kell, menar att serum ferritin ska vara 0 i en frisk människa. De flesta doktorer och endokrinologer vill att serum ferritin ska vara 100. Helt fel!  

Ferritin ska vara inne i våra celler. Det är så Moder natur designade oss. Men 1972 kom ett hematolog-team i England, Jacobson et al ?? med idén att vi ska mäta ferritin som en järnmarkör och det är en total missuppfattning av hur kroppens järnstatus fungerar.  

Vi borde mäta hemoglobin och serumjärn istället men det är en förvirrande och kontroversiell fråga!  

A- och D-vitamin och deras roll för järninlagring 

En komplicerande faktor är förvirringen kring A- och D-vitamin.  

Människor som drunknar i D-vitamin kommer att förlora mycket kalium, det kallas “renal potassium wasting” (utsöndring av kalium från njurarna).  

Det orsakar också ökad järninlagring.  

A och D är biologiska antagonister. De är biologiska partners men också motståndare.  

Vad gör A-vitamin (retinol)? Jo, det underlättar mobiliseringen av järn.  

Om D-vitamin är A-vitamins motsatts, vad är då dess jobb? Jo, att lagra in järn i vävnaden!  

Vi inser inte att det är den här är mekanismen som får järn att se lågt ut i blodet. Alla är upptagna med D-vitamin och vet inte vad A-vitamin har för roll och att det är viktigt att få i sig genom kosten.  

Mäta järn i vävnaderna 

Järn ser alltså lågt ut i blodet men är högt i vävnaderna och det finns inget praktiskt, billigt sätt att mäta det. Den här speciella MRI:n är dyr och det andra alternativet för att mäta järn i vävnaderna är en nålbiopsi, som är mycket exakt för att mäta järnstatus i levern men som är smärtsam.  

Så järn i blodet är inte en perfekt representation av järn i vävnaderna. 

Sköldkörtelpatienter och järn 

Anna sammanfattar järn och sköldkörtelpatienter och att patienternas brist på energi, trötthet, beror på brist på biotillgänglig koppar. Retinol, A-vitamin, är viktigt för funktionen av biotillgänglig koppar (laddar in koppar i enzymet).  

Brist på biotillgänglig koppar (ceruloplasmin) bidrar till att järn ansamlas i vävnaderna istället för att användas i kroppen. Det här kan göra att blodtester av Hb, hemoglobin, ser låga eller avvikande ut och det här göra att sköldkörtelpatienten får järntillskott som förvärrar det här förloppet ännu mer.  

Ett område där det är mycket konflikt i kroppen är i vår benmärg. Vad är vår benmärg? Det är en fet substans som är mycket beroende av A-vitamin.  

Det är i benmärgen som kroppen måste bestämma om benceller eller blodkroppar ska tillverkas. Ett viktigt beslut i kroppen, vilka celler ska tillverkas, benceller eller blodceller? 

Och vävnaden som attraherar järn mest i kroppen är benmärgen. Varför? Jo, för det är där som röda blodkroppar föds. De tillverkas av “nurse cells”, som är det som gör “erythroid progenator celler”, de små “bebis-cellerna” som mognar till röda blodkroppar som är fulla av hemjärn/hemoglobin som är fullt av syre.  

Om vår benmärg börjar ackumulera för mycket järn så stör det kroppens förmåga att tillverka nya blodkroppar och det aktiverar ett nyckelenzym som heter “acid phosfatase” som orsakar en nedbrytning av ben.

Morley beskriver också hur den här utsöndringen av järn kan leda till utsöndring av kalcium från skelettet vilket bryter ned benvävnad och leder till en diagnos för osteoporos (skeletturkalkning) eller osteopeni (minskad bentäthet) vilket gör att patienten får kalcium och D-vitamin som tillskott.  

Men kalcium och D-vitamin gör inget för att rätta till järn-krisen som byggs upp inne i benmärgen pga. brist på biotillgänglig koppar. De har inte nog med retinol i benmärgen för att reglera järnet som attraheras till den vävnaden.  

Anna sammanfattar: Även järn ges ofta till sköldkörtelpatienter. Men låga järnvärden i blodtester betyder ofta att järnet ligger lagrat i vävnaderna i kroppen och det här järnet som ansamlats i kroppen är skadligt. Återigen lyssna på våra intervjuer från förra året för att lära mer om detta, i avsnitt 218 – 221.  

Morley betonar också problemet med D-vitamin i överflöd. D-vitaminet kan öka järnansamlingen och öka utsöndringen av kalium ur kroppen.  

Vitamin A och D behöver vara i balans och vitamin A är med i den process som mobiliserar järn så att vi kan använda det istället för att det bara ligger avlagrat och ansamlas.  

Jag summerar det i just sköldkörtelpatienter som att diagnosen ofta inkluderar brist på energi, alltså diagnosen på underfunktion i sköldkörteln inkluderar ofta brist på energi.  

Och den här tröttheten, den kan bero på brist på biotillgänglig koppar, alltså ceruloplasmin. Och för att göra biotillgänglig koppar så behövs bland annat retinol, riktig A-vitamin.  

Och just denna brist på biotillgänglig koppar bidrar till att järn ansamlas i vävnaderna istället för att användas i kroppen.  

Och det här kan göra att blodtester av järn och Hb, hemoglobin ser låga eller avvikande ut och det här gör då att sköldkörtelpatienten får järntillskott som förvärrar det här förloppet ännu mer.  

Morley beskriver också hur den här ansamlingen av järn kan bidra till utsöndringen av kalcium från skelettet.  

Magnesium 

Nästa mineral att prata om gällande sköldkörteln är magnesium. Vilken roll spelar magnesium för sköldkörteln?  

Magnesium är avgörande för att modulera och reglera kalciumstatus och när kalcium är lågt eller högt i ett blodprov (det ska ligga inom ett snävt intervall) är det tecken på brist på magnesium i kroppen, och enligt Morleys åsikt också brist på magnesium i sköldkörteln eftersom det är där som kalcium regleras.  

Rollen för kalcitonin och bisköldkörtelhormon för att reglera kalciumstatus i kroppen är mycket kraftfull men de hormonerna är beroende av magnesiumstatus.  

Se Robert Cayrude ??, enokrinolog vid USC Medical center och hans forsning under 70, 80 och 90-talet om magnesiums roll för att reglera kalcium.  

• Det finns mer kalcium i kroppen än magnesium men magnesium är den reglerande mineralen.  
• Det finns mer järn i kroppen än koppar men koppar är den reglerande mineralen.  

Bara för att det finns mer av en mineral i kroppen betyder inte det att den är viktigare eller är den som styr, nej magnesium och koppar styr över kalcium och järn respektive.  

Magnesiumbrist är kopplat till inflammation 

En person med magnesiumbrist har större risk för inflammation. Det här händer på en cellulär nivå, på vävnadsnivå och på “system”-nivå, beroende på hur mycket stress, och oxidativ stress som personen är utsatt för.  

Järn i vävnaderna bidrar till magnesiumbrist 

En viktig bidragande faktor till brist på magnesium är att ha för mycket järn (som inte återvinns som det ska).  

Magnesium behövs för sköldkörtelns korrekta funktion 

Så om sköldkörtel-vävnaden inte kan reglera sitt arbete gällande sköldkörtelhormoner och inte kan hantera järn och kalcium så kommer vi att börja få metabol obalans och felaktig funktion och uttryck från den här viktiga körteln.  

Magnesium är mycket viktigt för att behålla rätt balans mellan produktionen av kalcitonin och bisköldkörtelhormon, vilka är en direkt funktion av sköldkörtelns korrekta funktion. 

Anna sammanfattar att magnesiums roll är mer indirekt genom att det reglerar kalcium i kroppen och kalcium regleras från sköldkörteln. Det påverkar alltså inte T4 och T3 direkt.  

Magnesiums viktiga roll för att producera energi 

Sköldkörteln består ju av celler (tyrocyter och follikulära celler), och varenda en av dessa celler behöver kunna producera energi. Det finns inget viktigare än magnesium för produktionen av energi (Mg-ATP)!  

Det finns magnesium i komplex IV (i elektrontransportkedjan i mitokondrierna där energi produceras) och alla ATP-molekyler som produceras, alltså energimolekylen adenosintrifostfat. Adenosin (B4) är fäst vid tre stycken fosfatmolekyler och mellan två av fosfatmolekylerna sitter magnesium. Magnesium stabiliserar fosfatmolekylerna på ATP. När vi klyver av en fosfatmolekyl från ATP så förlorar vi magnesium.  

Det är det som Morley refererar till när han pratar om “magnesium burn rate” pga. stress! Kroppen förbrukar magnesium för att få tillgång till energi. Det är priset vi betalar!  

Anna sammanfattar: Magnesium är viktig i regleringen av kalcium och just regleringen av kalcium är faktiskt en sköldkörtelfunktion. När kalcium är högt eller lågt i blodtester så är det ett tecken på magnesiumbrist. En person med magnesiumbrist har med större sannolikhet inflammation.  

En bidragande faktor till magnesiumförlust är för mycket järn i kroppen.  

Magnesium är också viktig för cellernas energiproduktion, inklusive för sköldkörtelns celler som ju behöver producera energi, alltså cellenergi – ATP, för att fungera.  

Kalcium och kalium 

Anna frågar om ration mellan kalcium och kalium och betydelsen av den ration för sköldkörteln.  

Dave Watts och Paul Eck utvecklade hårmineralanalys (HTMA) på 70-talet och fick då fram ration/förhållanden som är viktiga för hälsa.  

4,2 delar kalcium och en del kalium blev det optimala förhållandet för sköldkörtelns optimala funktion.  

Att ha ett förhållande mellan på 4,2:1 för magnesium och natrium är mycket viktigt för binjurarnas funktion.  

För bukspottskörtelns optimala funktion är ett förhållande på 7:1 mellan kalcium och magnesium mycket viktigt.  

Morley vet inte hur de fick fram det men de här förhållandena är mycket viktiga och säger mycket om en persons hälsa. En hårmineralanalys är ett mycket användbart verktyg för att analysera om en persons mineralstatus är balanserad eller ej.  

Kalcium är en mineral som har en slags dubbel funktion. Den är viktig för musklernas funktion men har också en dämpande effekt i mitokondrierna.  

Kalium är en mycket vitaliserande mineral. Många blir förvånade över hur mycket energi de får när de får i sig mer kalium. Kalium ändrar PH i cellerna och i mitokondrierna så att de kan utföra sitt jobb!  

Så en hårmineralanalys är ett användbart verktyg men inget som endokrinologer skulle använda. (Morley är utbildad inom hårmineralanalys men ger inte samma råd om kosttillskott som vanligtvis ges av de som jobbar med det.)  

Anna frågar om knölar som många sköldkörtelpatienter har på sköldkörteln. Har dessa med kalcium att göra?  

1899 utvecklades en teori av en österrikisk läkare om hur stressprocessen ser ut: Stress orsakar magnesiumförlust.  

Magnesiumförlust påverkar elektrolytbalansen eftersom magnesium är den mineral som främst reglerar elektrolyterna. När elektrolyterna är obalanserade har vi energiförlust. När vi har energiförlust har vi också en inflammationsprocess och den processen följs av fibros, eller förkalkning. Den här förklaringen är alltså över 120 år gammal.  

Det som är viktigt är att kroppen svarar på stress omedelbart och knölar på sköldkörteln är ett uttryck för att celler dör. De förkalkas, de täcks över av kalk (cement!) pga. att de inte kan producera energi.  

Det finns studier på sköldkörtelcancer och att cancervävnaden inte har någon ceruloplasmin. Det är mycket viktigt! Det betyder att vävnaden inte kan metabolisera syre eftersom den inte har biotillgänglig koppar (ceruloplasmin).  

Morley har klienter och kollegor som har haft sköldkörtelcancer. Det visar på att den här kritiska körteln inte kan producera energi som den ska för att kunna producera sköldkörtelhormonerna. Över tid förlorar alltså sköldkörteln sin förmåga att producera energi, för att den inte kan metabolisera syre. Och vad är cancer? Ett metabolt tillstånd där syre inte kan metaboliseras. Det är det cancer är. Vi kan inte producera energi utan syre. 

Anna sammanfattar: När det gäller kalcium så finns det en balans mellan kalcium och kalium som kan vara relevant att titta på. Relationen 4,2:1 mellan kalcium och kalium i en hårmineralanalys är idealisk och kan avspegla sköldkörtelns funktion.  

När det gäller binjurarna så finns det en liknande kvot mellan natrium och magnesium men det kommer vi till i nästa avsnitt.  

När det gäller pankreas, alltså bukspottkörteln så finns det en optimal kvot mellan magnesium och kalcium. Kalcium är nödvändigt för sammandragningen av våra muskler men det har också en dämpande effekt i våra mitokondrier. 

Mineralet kalium kan ge en väldigt vital effekt bland annat genom att det har en effekt på vårt PH och påverkar våra mitokondrier positivt.  

Vi pratar också om sköldkörtelknutor eller knölar på sköldkörteln. Stress leder till förlust av magnesium. Magnesiumförlust leder till obalans bland elektrolyter eftersom det är en nyckel för reglering av andra elektrolyter i kroppen. Oreglerade elektrolyter ger brist på energi och energibrist kan påverka inflammation och långvarig inflammation ger fibros som innefattar kalcifiering alltså kalciumavlagringar. Så Morley menar att den här kedjan av händelser betyder att stress kan bidra till kalcifiering. Han säger att de här knölarna på sköldkörteln är en manifestation av celler som dör. De täcks av kalcium. Morley tar också upp att sköldkörtelvävnad som blir cancer inte har någon ceruloplasmin, alltså ingen biotillgänglig koppar. Denna vävnad är alltså inte kapabel att metabolisera syre. Och cancer handlar om oförmåga att omsätta syre. Lyssna gärna på avsnitt 92 och 92b på just det här ämnet om hur cancer är en mitokondriell ämnesomsättningssjukdom.  

Spårmineraler som bor, mangan, mm 

Hur är det med spårmineraler som bor, mangan, molybden osv. och vad är deras roll när det gäller sköldkörteln, energiproduktion och mitokondrier?  

Det finns 92 mineraler i havsvatten och 18 mineraler anses vara essentiella. Morley anser att alla dessa mineraler spelar en roll men hans huvudfokus är om vi producerar energi och gör oss av med “avfall” (oxidanter).  

Ett tecken på att någon inte gör detta effektivt är att deras kolesterolvärden går upp. Det är inte ett tecken på dålig sköldkörtelfunktion utan för Morley är det ett tecken på att förhållandet mellan koppar och järn har blivit fel och det leder till en nedåtgående spiral i kroppen. Kolesterol ökar pga. att det krävs elva molekyler syre för att tillverka en kolesterolmolekyl så kolesterol blir en syre-sänka (oxygen sink).  

Morley vet inte den exakta rollen för tex molybden utan tittar på hierarkin av mineralerna i kroppen och vad sköldkörtelns funktion är, dvs. att känna av syre i kroppen och att signalera om behovet av mer biotillgänglig koppar.  

Det här bygger på Dr. Mitegs forskning, vilket Morley anser är ett nytt perspektiv på vad som faktiskt händer i kroppen. Morley kan inte säga något mer specifikt om andra spårmineraler.  

Anna håller med om hierarkin för mineralerna men vill påpeka att det inte är så enkelt som att ta tillskott av koppar, retinol och magnesium och så är allt bra. Bor tex, som är ett spårmineral, är involverat i omvandlingen från T4 till T3 och mangan behövs för att transportera T4 in i våra celler så det finns funktioner för varje spårmineral för sköldkörteln, bla. så det är viktigt att äta en mineralrik kost.  

Morley håller helt med, även om han inte är medveten om det Anna nämner, men bor har ett förhållande med järn. Bor har en speciell dragning till syre. I vår mänskliga fysik är det känsligt när tvåvärt järn, Fe2+ kommer i närheten av syre. Det är explosivt, som att dra ut sprinten ur en handgranat, så vi måste vara mycket försiktiga. Samma sak när järn kommer i kontakt med väteperoxid så är det också mycket reaktivt och skapar en fentonreaktion vilken skapar hydroxylradikaler som är mycket destruktiva för kroppen.  

Bor är alltså mycket viktigt för att hantera syret. Processen för att omvandla T4 till T3 är att ta en jodatom från T4 i närvaro av tvåvärt järn och syre. Det är bäst att ha några stabilisatorer i närheten då! Deiodinase enzymet (som är involverat i att aktivera och deaktivera sköldkörtelhormoner) anses vara ett selenbaserat enzym och det fungerar inte utan koppar. Det är logiskt för Morley att bor är med i mixen pga dess förmåga att reglera syre i den omgivningen, speciellt med tanke på bors relation med järn.  

De flesta kanske inte är medvetna om att mangan är involverat i att få in T4 i cellerna, det är nytt men fascinerande för Morley. Mangan är viktigt för få enzymer och viktigast är mangan-SOD, ett antioxidant-enzym i våra mitokondrier vilket neutraliserar superoxid som bildas i mitokondrierna när energi produceras. I järntoxiska kroppar med järntoxiska celler, som har järntoxiska mitokondrier blir mangan-SOD istället järn-SOD och då skapar det istället oxidativ stress. Mangan är en mineral som är svår att arbeta med.  

Rekommendationer om tillskott 

Morley rekommenderar mineraldroppar (det är med i steg 1 i Root cause protocol) och en mineralrik kost men fokuserar på magnesium just för att vi lever i en så stressig värld och vi förlorar magnesium i så snabb takt.  

Koppar är också viktig men det bör vi få i oss från mat och inte från tillskott.  

Anna sammanfattar: Vi pratar om spårämnen. Morley nämner att även avvikande kolesterolnivåer som ofta tillskrivs just sköldkörtelbesvär egentligen kan vara en effekt av kroppens oförmåga att omsätta energi. Men vi kommer mer in på kolesterolet i nästa avsnitt.  

Men just när det gäller spårämnen och mineraler så ser Morley det som att det finns en hierarki där vissa mineraler, inte minst de mineraler som spelar en nyckelroll i mitokondriernas energiproduktion, de är högst upp i rangordningen och det är de här mineralerna som Morley fokuserar på och han har inte lika mycket kunskap om andra mineraler och spårämnen som är längre ner i hierarkin.  

Anna betonar att det inte är så enkelt som att man kan ta tillskott av koppar, retinol osv, och så är allting löst, utan varje litet spårämne har en roll i kroppen, både för vår energiproduktion och sköldkörteln och allt möjligt. Så vi behöver huvudsakligen arbeta på att få i oss rätt balans av mineraler via kost eller matbaserade tillskott. Och Morley rekommenderar förutom en mineralrik kost att använda mineraldroppar som man kan tillsätta till sitt dricksvatten. Och också tillskott av magnesium.  

Jag nämner mangan och bor som exempel på spårämnen som är nödvändiga för sköldkörteln och det här är i huvudsak pga. deras roll för enzymer som är viktiga för sköldkörteln och sköldkörtelhormonerna.  Morley berättar om hur bor har en relation till järn.  

När det gäller mangan så är det del i ett väldigt viktigt antioxidant-enzym i våra celler, SOD. Morley berättar hur kroppar med ett järnöverskott kan ersätta mangan med järn i det här enzymet vilket gör det till något som skapar oxidativ stress istället för att stoppa oxidativ stress.  

I nästa avsnitt handlar det mer om vitaminer för energi och för vårt mående. Vi tittar närmare på A-, D- och C-vitamin och kommer in på ämnen som sköldkörtelmedicinering och reverse T3, omvänt T3. Missa inte det! 😊  

Dela gärna avsnittet i sociala medier och lämna en recension i iTunes.  

En lyssnare hörde av sig till mig eftersom hon har skrivit ner det Morley och jag säger i våra intervjuer om sköldkörteln, dvs i avsnitt 255 till 257. På svenska.

Vilket fantastiskt arbete. Vi delar därför det hon skrivit ner här. Detta är alltså inte min text, jag har inte ändrat eller på annat sätt påverkat texten. Tusen tack till Marie Peil, som också betonar att det är text hon skrev ner för din egen skull, men att hon gärna delar med sig av den.

Här kommer först Maries skrift av
255: Sköldkörteln eller mitokondrierna? – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 1)
I kommande inlägg delar vi även hennes text av de övriga delarna i detta.

Morley Robbins ser på sköldkörtelproblematik på ett annat sätt än det som är vanligt inom vården.  

Vad gör sköldkörteln?  

Kontext:  

Det stora problemet som många har är brist på energi. Konventionell medicin menar att sköldkörteln är ”källan till energi”, att den kontrollerar kolesterol i kroppen, att den reglerar järn i kroppen så vi inte blir anemiska och att den kontrollerar kroppstemperaturen.  

Det mesta är baserat på korrelation men visar inte på orsakssamband. Det är mycket förvirring. Visst är sköldkörteln viktig men det finns en hierarki i kroppen och viktigast för att tillverka hormoner och signalhormoner är hypotalamus i hjärnan. Det är en körtel som är ungefär lika stor som en mandel och som har 64 olika kammare där elektrisk energi blir kemisk energi.  

En förlängning av hypotalamus kallas adenohypofysen, eller hypofysens framlob (anterior pituitary) och är mycket viktig för sköldkörtelns funktion.  

Den initierande signalen från hypotalamus är TRH (Tyreotropinfrisättande hormon), “master hormonet” för att starta hela processen med att tillverka sköldkörtelhormonerna.  

TRH signalerar till hypofysen att tillverka TSH, (Tyreoideastimulerande hormon).  

TSH från hypofysen instruerar sköldkörteln att producera T4.  

Kroppen utifrån dess förmåga att producera energi. Det är otroligt viktigt att vi kan producera energi för att kunna reagera på stress.  

Dr. Mark Hyman har en definition som är lite annorlunda men bra, nämligen “stress är kroppens oförmåga att skapa nog med energi för att hjärnan ska kunna svara på sin omgivning”. (Fritt översatt från “Stress is the body’s inability to make energy for the mind to respond to its environment”.)  

Många är stressade, inte minst pga. allt som händer i världen och många är mycket trötta, utmattade pga. att cellerna inte kan producera nog med energi.  

Vi har fått höra att det är vår sköldkörtel som inte fungerar men Morley ser det annorlunda.  

Sköldkörteln producerar två hormoner, som de flesta vet, T4 och T3. T3 är den aktiva formen av hormonet och T4 är den lagrade formen. Men vad gör T3, vad är dess jobb? Många artiklar säger att T3 är gnistan som får mitokondrierna att göra sitt jobb.  

Morley ifrågasätter dock detta. Här är lite statistik som en amerikansk kiropraktor, Dr. Jay, har sammanställt om mitokondrier.  Det finns 40 biljarder mitokondrier i vår kropp. Det är oerhört mycket. Mitokondrierna är “kraftpaketen” i våra celler och producerar energi.  

En vanlig person producerar 30 mikrogram T3 varje dag. Sen räknade Morley efter hur många molekyler det är. Det är 2.8 biljarder molekyler T3 som alltså ska “tända” 40 biljarder mitokondrier. Det fungerar inte! Och det är för att det inte är T3s jobb att vara gnistan för mitokondrierna.  

Forskning av Miteg (2012) har en mycket annorlunda syn på vad T3 gör och det är att det är en sensor för syre. Och då börjar saker och ting att stämma. Vi bor på en planet med 21% syre i luften och våra kroppar använder syret för att frigöra/tillverka energi i mitokondrierna. Det är ett absolut mirakel att kroppen fungerar som den gör!  

Syret är kritiskt för sista steget i vad som kallas elektrontransportkedjan (i mitokondrierna) där vi producerar energi. Elektroner “accepteras” och syre omvandlas till två molekyler vatten för att frisläppa tre ADP-molekyler, vilket är föregångarna till ATP. ADP går över till komplex V, vilket är som en liten rotor inuti våra mitokondrier. Det är som världens minsta motor som roterar med 9000 varv per minut.  

Det finns en alfa subunit och en beta subunit till komplex V. Enzymerna i både komplex IV och i komplex V är kopparberoende. Plötsligt ser vi saken i annat sken. Vi kan inte tillverka energi utan koppar och vi kan inte neutralisera oxidanterna (som är “olyckor med syre” – “accidents with oxygen”) utan koppar.  

Går vi tillbaka till sköldkörteln så ser vi att TRH, (Tyreotropinfrisättande hormon), “master hormonet” för att starta hela processen med att tillverka sköldkörtelhormonerna är kopparberoende, dvs. fungerar inte utan koppar och om det inte finns nog med koppar kommer TSH, (Tyreoideastimulerande hormon) att  “act out”, bli oreglerat.  

Tittar man i forskning från 70-, 80-, och 90-talet så ser vi att det finns olika modeller där man testat hur djurs sköldkörtelfunktion påverkas av brist på koppar och ett konsekvent resultat är att den försämras.  

Det Morley noterat över åren är att när människor infört delar av Root cause protocol, vilket fokuserar på att höja biotillgänglig koppar i kroppen, så upptäcker de att de inte behöver lika mycket sköldkörtelhormon (som tillskott) eller att de helt kan sluta med det. Det finns de som tagit Synthroid (Levaxin) i upp mot 30 år och nu behöver de det inte alls.  

Det är alltså ett annorlunda synsätt mot att se det som att sköldkörteln styr allt.    

Morleys, okonventionella sätt att se på det, vilket bygger på mineraler, är att kroppen tillverkar energi men behöver biotillgänglig koppar för att göra det.  

Frågan är vad mediciner som Levaxin faktiskt gör i kroppen? Det Morley observerat över de år han jobbat med klienter som tar Levaxin är att de konsekvent har obalans i sin magnesium- och kopparmetabolism och de ofta har en tillräcklig sköldkörtelfunktion men de har ingen energi, inte rätt kroppstemperatur, inte rätt kroppsvikt, men de har rätt värden (för sköldkörtelhormoner).  

Allt blev mycket klarare för Morley när han insåg att (och det står i forskningslitteraturen) T4 som kemikalie/element i kroppen kopplar bort komplex V från komplex IV. Vad betyder det? Det betyder att kroppen har en naturlig reglering som förhindrar överproduktion av ATP (energimolekylen). T4’s jobb är alltså att reglera vad som händer med energi. Vad tror ni händer med människor som tar tex. Levaxin? Det kommer att nedreglera deras sköldkörtelfunktion, eller det kommer att nedreglera mitokondriernas produktion av energi. Och det är precis det som händer med de klienter Morley jobbar med. De har “normala” värden på blodprovet men de har ingen energi.  

Det som är så viktigt, som Miteg forskat om, är att T3’s riktiga funktion är att vara en syresensor som känner av om kroppen bränner, aktiverar syre och gör sig av med oxidanter (som alltid bildas när vi producerar energi från syre) effektivt. Om inte så kommer T3, som ju är ett hormon och hormoner signalerar något, att signalera tillbaka till levern att det behövs mer biotillgänglig koppar (i form av proteinet ceruloplasmin) som kan hantera syre så att kopparn som är bunden i ceruloplasmin kan komma till mitokondrierna och återställa aktiveringen och deaktiveringen av syre. Det är ett helt annat perspektiv än det som oftast diskuteras.  

T3 skapar alltså signaler till levern snarare än för mitokondrerna och energiproduktionen. Baker, Cobine and Leary (2017) fokuserar på den dynamiska rollen som koppar spelar i mitokondrierna och hur det som levererar koppar till mitokondrierna är ceruloplasmin. Det är så logiskt tycker Morley. Detta bekräftas av Earl Frieden, känd järnbiolog som redan 1975 kom med teorin att ceruloplasmin är en budbärare för koppar. Han kritiserades av sina kollegor då men nu vet vi att han hade rätt.  

Vi måste förstå att syre behöver komma till komplex IV i mitokondrierna. Om man tittar på forskningen så skriver ingen om hur syre kommer till det steget i mitokondrierna. Kända forskare vet helt enkelt inte.  

Efter flour är syre det mest reaktiva ämnet på jorden och vi antar alltså bara att syre kommer från blodet till cellerna och in i mitokondrierna utan en “bärare” utan att orsaka några problem? Forskare som Morley pratat med är lite skamsna, men vet inte riktigt hur det fungerar.  

För Morley är processen att få syre från blodet, in i cellen och in i mitokondrierna en av de mest känsliga i hela kroppen och man bara antar att syret kommer dit. Men hur kommer det dit? När man kan visa mekanismen inser vi att det är en mycket precis process som kroppen använder. Vi vet mycket precis hur elektroner rör sig i elektrontransportkedjan, vad som gör vad, osv. Detaljprecisionen gällande mekanismerna i dessa pyttesmå energi”ugnar” (mitokondrierna) är helt fantastisk, förutom en sak, de vet inte var syret kommer ifrån. De bara antar att det är där.  

Anna sammanfattar det som om att koppar är nödvändigt för att producera hormonerna från hjärnan som går till sköldkörteln så att sköldkörteln kan producera sina sköldkörtelhormoner och sen går den aktiva formen av sköldkörtelhormon (T3) till levern och säger till levern att producera ceruloplasmin (som är biotillgänglig koppar) och sen går ceruloplasmin till mitokondrierna och signalerar att mitokondrierna ska producera ATP. Morley lägger till att det finns T3 i våra perifera vävnader, i våra organ, i våra armar och ben, mm, bara inte så koncentrerat. Men de här kemikalierna är mycket kraftfulla. En liten gnutta hormon, om det vore salt, skulle salta nog med pommes frites för att fylla en fotbollsstadion! Så mekanismen är att T3 är sensorn som känner av om vi förbränner syre effektivt. Om det inte sker på ett effektivt, korrekt sätt vet kroppen att den behöver mer biotillgänglig koppar för att kunna förbränna syre rätt.  

Skälet till att det finns högre livsformer på den här planeten är att biotillgänglig koppar tillät oss att metabolisera syre som uppstod på den här planeten för 2.5 miljarder år sedan. Det kallas för “The great oxygen event” och när syre uppstod så utplånade det 99% av allt liv, som levde på järn. Koppar uppstod av någon anledning och började bli en kritisk faktor för att hantera syre.  

Det här faktumet att syre är mycket reaktivt, eller vad oxidativ stress är, lär man inte ut på läkarlinjen. Vi får inte lära oss att det finns ett nätverk av enzymer som alla är kopparberoende och som hanterar processen med att deaktivera syre. Vi får inte lära oss att koppar faktiskt är det som tillåter ATP att bildas i våra mitokondrier. Vi borde få lära oss det här redan i förskolan, och förstås på läkarlinjen.  

Det finns så mycket förvirring och många känner det som om kroppen “tas gisslan” av sköldkörtelmediciner som kopplar förbi kroppens fysiologi.  

Sköldkörtelhormoner är förstås mycket viktiga men de reagerar mer på kroppens biologi än styr den.  

Sanningen att säga, om vi går in på regleringen av kolesterol så är den också kopparberoende. Det är helt klart från forskningen.  

Om vi går in på anemi så är det alltid knutet till sköldkörtelfunktionen men “anemia of inflammation” är mycket annorlunda än “anemi pga. järnbrist”. Anemia of inflammation beror på brist på biotillgänglig koppar.  

Kroppstemperaturen regleras inte av sköldkörtelhormonerna. Det är ett mycket viktigt hormon som heter PAM som gör det. Ett av de viktigaste enzymerna i kroppen som drivs av koppars energi och det är faktiskt det som styr kroppstemperaturen i perifer vävnad. Det är ett faktum.  

Sen har vi frågan om fettmetabolism. Många tror att sköldkörtelhormonerna styr det. Alla beta-oxidations-enzymerna är kopparberoende. Morley, som läst otroligt mycket forskning om mineraler och speciellt koppar, tycker att den eleganta kopparmetabolismen togs gisslan av endokrinologer som framförallt sysselsätter sig med sköldkörtelhormoner. Det finns mycket åsikter om vad sköldkörteln gör men för lite faktiskt kunskap om hur kroppens metabolism faktiskt fungerar.  

Anna sammanfattar:  Morley beskriver att det blivit som en religion när det kommer till sköldkörteln istället för att bygga helt och hållet på forskning och att det tas många dåliga beslut när det kommer till tillskott och medicinering av sköldkörteln.  

För att förstå sköldkörtelns syfte i kroppen behöver vi förstå hur energi produceras. Sköldkörteln är en hormonproducerande körtel lokaliserad i halsen och sköldkörtelns hormoner går ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Många har hört om, och kanske till och med fått mäta T3 och T4 från sköldkörteln och även TSH, det hormon som utsöndras från hjärnan för att påverka sköldkörteln. Många refererar till sköldkörtelhormoner som kroppens gaspedal. Huvudanledningen till att de flesta söker vård när det gäller sköldkörteln det är avsaknad av energi och utmattning. Men sköldkörteln är inte själva källan till energi eller till kroppstemperatur eller till anemi, eller till avvikande kolesterolnivåer som många verkar tro och förknippa med sköldkörtelhälsa. Mycket av det som personer har lärt sig om sköldkörteln baseras på korrelation och inte på orsakssamband, dvs. trötthet, frusenhet osv. kan korrelera med låga sköldkörtelhormoner. Det betyder inte nödvändigtvis att det är sköldkörteln som orsakar det.  

Sköldkörteln är viktig men den regleras av hypotalamus i hjärnan. Förlängningen av hypotalamus kallas hypofysen. Hypotalamus utsöndrar TRH som gör att hypofysen utsöndrar TSH. TSH i sin tur stimulerar sköldkörteln att producera hormoner, T4. T3 är den mer aktiva formen av hormoner och T4 kallas ibland för lagringsformen.  

Många pratar om T3 som gnistan som sätter igång mitokondriernas energiproduktion.  

Morley ser det här annorlunda.  Kroppens energi kommer från våra cellers mitokondrier. Energiproduktion styrs av tillgänglighet på viktiga mineraler. Morley fokuserar på biotillgänglig koppar. Syre används i mitokondriernas energiproduktion och syreanvändningen i mitokondrierna är beroende av koppar. Även inaktiveringen av oxidanter, alltså av fria radikaler som bildas av energiproduktionen i mitokondrierna, den aktiveringen är också beroende av koppar. Och inte heller fungerar det sköldkörtelreglerande hormonet TRH, det som kommer från hjärnan alltså, utan koppar. Och brist på koppar gör att TSH då, i sin tur blir oreglerat och kan stiga.  

Det finns studier på djur som visar att sköldkörtelhälsan kan försämras av brist på koppar. Morley beskriver hur sköldkörtelpatienter kan minska sin sköldkörtelmedicinering när de arbetar med att återställa kroppens status av biotillgänglig koppar, det här som kallas för ceruloplasmin.  

Morley säger att sköldkörtelmedicinering till och med verkar kunna påverka metabolismen av de viktiga mineralerna magnesium och koppar negativt. Och många sköldkörtelpatienter har helt ok sköldkörtelproduktion men ändå problem med energi, frusenhet, vikt osv.  

Det visar sig också att sköldkörtelhormonet T4, och det är det som de flesta medicinerar med i mediciner som Levaxin, att det påverkar komplex IV och komplex V i mitokondriernas energiproduktion, alltså saker som är viktiga för att dina celler ska kunna producera energi. Morley beskriver det som att sköldkörtelhormonet T4 är ett hormon som hindrar att kroppen ska överproducera cellenergi, ATP. Så när vi tar Levaxin, syntetisk T4, så kan den nedreglera mitokondriernas energiproduktion. Kroppen svarar på sin förmåga att producera energi. T3, sköldkörtelhormoner alltså, det är en syresensor. Den känner av om vi aktiverar syre och huruvida vi tar hand om avfallet som bildas. Hormoner är budbärare, sköldkörtelhormonet T3 skickar ett meddelande, en signal till levern och andra celler i kroppen om att vi behöver göra mer biotillgänglig koppar, ceruloplasmin, som har förmågan att arbeta med syre för att tillverka energi. Ceruloplasmin tar koppar till mitokondrierna och säkerställer att mitokondrierna kan aktivera och inaktivera syre på ett korrekt sätt.  

Morley ser det alltså mer som att sköldkörtelhormoner svarar på kroppens miljö, istället för som många andra ser det, att de här sköldkörtelhormonerna skulle styra kroppen.  

Morley tillägger också att kolesterolreglering är kopparberoende.  

Att anemi som beror på inflammation är kopplat till brist på biotillgänglig koppar, inte brist på järn och kroppstemperaturen styrs av ett enzym och inte av sköldkörtelhormonerna. Och just vid fettförbränning med tanke på att viktuppgång är ett typiskt sköldkörtelsymptom så är det så att alla enzymer som utför fettförbränningen är kopparberoende.  

Anna håller med om att sköldkörteln oftast inte är roten till problemet utan att det är problem i mitokondrierna, det är problem med binjurarna och stress bakom det, autoimmunitet, mm, som påverkar sköldkörteln. 

Anna säger att hon ofta ser två olika mönster hos klienter. De utmattade patienterna, där man kan se i organic acid tester att de har problem med sina mitokondrier, men sen finns den andra kategorin av patienter som är trötta, behöver sova hela tiden, går upp i vikt utan orsak, har sprött hår, mm. De typiska problemen som vi förknippar med sköldkörteln.  Hur är de här grupperna olika?  

Morley tror att den felande pusselbiten är att endokrinologer blivit lärda att sköldkörteln styr kroppen och då blir allt en dysfunktion, dvs. man ser det man letar efter. Men i frågan om de klienter Anna beskriver som är trötta mm, så tror Morley att det är ett komplett sammanbrott hos mineralerna pga. stress.  

Det är viktigt att titta på när symptomen startade men det har inte läkare tid att gå in på. Varje person som har ett mönster av problem som Anna beskriver ovan, har varit med om kritisk stress av något slag, vilket överväldigade kroppens förmåga att producera energi. Och om binjurarna, som sitter ovanpå njurarna, inte kan svara och modulera svaret på stress så börjar de bli utbrända pga. brist på mineraler och då blir fokus på sköldkörteln som backup men de flesta har inte mineralerna för att stötta det.  

Det som helt saknas i berättelsen är att människor inte vet vilken brist de har på mineraler. Fler och fler börjar bli medvetna om det, bla. annat genom den här podden, men om du är under konstant stress så kommer du att ha konstant mineralförlust, vilket påverkar kroppens förmåga att tillverka energi.

Så personen som har en mer systemisk symptombild har en mer genomträngande obalans i mineralerna och mycket troligt också en större uppbyggnad av järn.  

De som har autoimmunitet, som många har, är järnförgiftade. Autoimmunitet är ett fint sätt att säga järnförgiftad. Det här är inte Morleys teori utan bygger på forskning av Nancy Andrews vid Duke universitetet, Rebecca King vid Mayo Clinic och Marianne Wessling Ressnick som var vid Harvard. Dessa tre forskare har ändrat fokus från autoimmunitet som en sjukdom till att se det som ett uttryck för överbelastning av järn i kroppar som inte kan återvinna järn på rätt sätt. Det är ett känt faktum men kommer säkert att ta 40 år för sjukvården att komma ikapp den sanningen.  

Anna menar att 80-90% av sköldkörtelproblemen kan vanligtvis härledas till antikroppar och autoimmunitet mot sköldkörteln.  

Morley håller med men pekar på vad som ligger bakom problemet. Vi måste gå tillbaka och se hur livet var 300 år sedan, 1000 år sedan, 10 000 år sedan, och hur ett elegant system utvecklats över tiden. Det som hänt de senaste 100 åren är extraordinärt med tanke på förändringar i omgivningen, förändringar i vatten- och luftkvalitet, ändringar i livsmedelsproduktion, läkemedel, ökad stress från elektromagnetiska frekvenser, mm.  

All denna stress kommer med en kostnad. Mineraler förloras/bränns och tillsammans med stressen från vår miljö, förlust av mineraler i marken och processad mat, mediciner som leder till mer mineralförlust, så har vi en konflikt mellan vad som krävs för att driva kroppen och hur realiteten ser ut idag. Det är viktigt med den här bredare kontexten. Vi lever helt enkelt i en väldigt stressig värld. Visst hade våra förfäder också stress men de hade nog inte samma “mineral burn rate” som vi har nu.  

Och vi inser inte att mineralerna är nycklarna för att driva energitillverkningsprocessen, dvs. mineralerna behövs för enzymerna som driver tillverkning av energi. Det här saknas i diskussionen.  

Anna sammanfattar: Sköldkörteln i sig är i stort sett aldrig grundorsaken till problemen. Gräver vi djupare så ligger problemen i mitokondrierna, det ligger i stress som påverkar binjurarna som i sin tur påverkar sköldkörteln och det ligger i inflammation och autoimmunitet så att kroppen börjar producera antikroppar mot sköldkörteln.  

Anna frågar också om skillnaden mellan patientgrupper som bara är utmattade jämfört med de som har typiska sköldkörtelhormon och sover mycket, går upp i vikt oförklarligt och sover mycket, osv. Morley tror att när man har så mycket symptom så handlar det om totalt haveri av kroppens mineraler pga stress i kroppen. Och den här stressen beror bland annat på stor ansamling av järn i vävnaderna och särskilt autoimmunitet har en koppling till järntoxicitet. Symptombilden har också att göra med när symptomen startade och att det funnits en kombination av stressorer som överväldigat kroppens förmåga att producera energi. När stress utarmar kroppen på mineraler så påverkar detta binjurarna negativt och detta i sin tur påverkar sköldkörteln negativt.  

Stress utarmar kroppen på mineraler och detta gör att kroppen inte kan producera sin cellenergi och cellenergi är, som du säkert minns, inte minst från intervjuerna med Dr. Markus Gitterley, grunden till alla kroppens funktioner. Så kan inte dina celler producera energi så havererar kroppen.  

Stressen från vår omgivning är också enormt mycket högre i vårt moderna samhälle än vad våra kroppar är gjorda för.  

En mer specifik uppföljningsfråga: Morley säger att koppar behövs för TRH, hormonet från hjärnan, och det påverkar TSH. Men hur påverkar det TSH? Många mäter TSH. Blir TSH högre eller lägre?

TRH är som generalen och TSH är som en kapten och sköldkörtelhormon som en soldat. TRH är ett reglerande hormon som behöver mineraler, speciellt magnesium och koppar och om det inte finns nog av dessa mineraler blir hypotalamus stressad, vilket påverkar dess funktion. Det är 64 hormoner som tillverkas i de 64 kammarna i hypotalamus. Hypotalamus är oerhört känslig och sofistikerad, på en nivå som är svår att förstå! Den är en fantastisk del av vår anatomi och fysiologi. Om hypotalamus inte kan producera nog med TRH så börjar TSH skrika på soldaterna. TSH höjs alltså som respons på lägre TRH. Om TRH minskar pga. mineralbrist ökar alltså TSH och sen påverkar det produktionen av T4. Det är en känslig balans mellan dess tre hormon.  

T4 blir till slut konverterad till T3 och en liten procent av detta sker i sköldkörteln. T3 som produceras i sköldkörteln är faktiskt T1 och T2 som tillsammans bildar T3. Fascinerande!  

90% av T3 tillverkas genom att en jod-molekyl klyvs från T4 i perifer vävnad, mest i levern men också i njurarna, mjälten och andra delar av vår anatomi, muskler, mm.  

Det är sensoriska områden i kroppen där kroppen känner av om vi tillverkar energi och hur är det med syret?  

Så igen, T3 tillverkas av Deiodinase enzyme, som tidigare kallades för “thyroxine”. Och thyroxine är ett enzym som klyver av jodmolekylen när det finns tvåvärt järn, Fe²⁺ och syre. Varje gång vi har tvåvärt järn och syre tillsammans så är det en kraftfull kombination men stor potential för kaos (oxidativ stress).  

Deiodinase enzyme anses vara ett selenberoende enzym och det är selenbaserat men forskningen är mycket tydlig med att Deiodinase enzyme inte fungerar bra utan koppar närvarande. Dr. Allen, DF, et al (1982) har forskat om detta. Det som saknas i mycket forskning om sköldkörteln är att de bortser från koppars betydelse för sköldkörtelfunktionen. Vad händer med djur som inte får koppar? Jo, sköldkörtelfunktionen försämras. Kroppen kan inte signalera rätt, kroppen kan inte tillverka T4, kroppen kan inte omvandla till T3 och allt detta leder till att energiproduktionen minskar, inte pga. brist på sköldkörtelhormon utan pga. att kroppen inte har tillgång till den mineral som möjliggör att syre aktiveras så att ATP kan frisläppas. Men man vet inte hur mineraler fungerar och hur viktiga de är så man tittar inte efter det heller. De vet särskilt inte hur viktig biotillgänglig koppar är för optimal sköldkörtelfunktion och -uttryck, enligt Morley.  

Anna sammanfattar: Morley betonar vad vi nämnde tidigare kring vad som händer med TRH och TSH, de här sköldkörtelhormonerna eller vad man ska kalla det för som produceras i hjärnan om som i sin tur påverkar sköldkörteln. Han betonar vad som händer med dem i brist på koppar. Han tillägger också att det finns viktiga selenoenzymer som behövs för omvandlingen från T4 till T3 och som inte fungerar utan koppar, alltså enzymer som behöver selen men som också behöver koppar för att fungera. Han betonar också att det huvudsakliga som händer i brist på koppar är att mitokondrierna arbetar allt sämre för att producera ATP, cellenergi.  

Mer om mitokondrier 

Annas nästa fråga är om sambandet mellan mitokondrierna och sköldkörteln och om det finns något att tillägga eller sammanfatta.  

Morley har på sistone fördjupat sig inom ämnet och det han vill ta reda på är vad som koordinerar alla dessa 40 biljarder mitokondrier? En endokrinolog skulle säga att det är sköldkörteln men Morley köper inte det.  

25% av alla celler i kroppen är röda blodkroppar och de har inga mitokondrier. De producerar energi anaerobt, de bär på syre och vi är helt beroende av dem, och det är ju ett av problemen med Corona-viruset, att något orsakar nedbrytning av hemoglobin och det finns en massa teorier till det, men saken är den att 25% av våra celler har inga mitokondrier alls. Och sen har vi en variation av mitokondrier i våra celler. En vanlig cell har kanske bara några 100 mitokondrier, en levercell (hepatocyt) har mellan 1000 – 2000 mitokondrier. Våra hjärtceller, kardiomyocyter, har kanske så mycket som 5000 mitokondrier, men Morleys favoritcell att prata om är de mogna äggcellerna i en kvinnas kropp, oocyter, som har mellan 100.000 och 600.000 mitokondrier, medel är 300.000. Det är många mitokondrier att underhålla, själva ursprunget till liv! Dr. Mc Hard ?? skrev 1925 när han studerade plantor, djur och människor att alla vävnader som var vitala och hade energi hade koppar. Det är alltså logiskt att en äggcell har mycket koppar. När man studerar mänskliga mitokondrier brukar man titta på jästmitokondrier. De är en nästan perfekt representation av en mänsklig mitokondrie.  

2004 fann forskaren Paul Cobain att det finns 50 000 kopparatomer i en jästmitokondrie. Om vi antar att det är en modell också för människor och vi har en kvinnas mogna ägg som behöver 50 000 x 300 000 så blir det stora mängder koppar som behövs. De flesta kvinnor äter en diet som har för lite koppar och många äter en fettsnål diet vilket också innebär att kosten saknar retinol, vilket behövs för att ladda in koppar i de kopparberoende enzymerna.  

Men vi visste inte hur vi producerar energi, och vi visste inte vilken kritisk roll som koppar och retinol spelar i hela den processen. Problem med menscykeln beror också på det här. Antagligen minskar antal mitokondrier i äggcellerna med åldern, vilket betyder att kroppen förlorar sin naturliga förmåga att bilda liv. Behovet av koppar och retinol ändras när vi blir äldre och det är ett känt faktum att nivån av biotillgänglig koppar är lägre hos en 80-åring än hos en 20-åring.  

Den andra sidan av saken är att järnnivån (i vävnaderna) är mycket högre hos 80-åringen än hos 20-åringen. Det är ett faktum. Och vilka påverkas mest av Corona-viruset? De äldre och människor som har kroniska sjukdomar (symptom) som cancer, lungsjukdomar, diabetes, mm. Och vad är den underliggande gemensamma faktorn? Jo, överskottsjärn och brist på biotillgänglig koppar.  

Det är en skrämmande dynamik vi ser i världen nu förstås. Många människor har inte starka immunsystem och ingen pratar om det. Alla pratar om patogenen (viruset) och hur stor och hemsk den är men ingen frågar sig vad vi kan lära oss från de som klarar sig bra trots att de är smittade. Vad har de alla gemensamt? Morley menar att de producerar energi på en helt annat skala än de som drabbas hårdast. Grunden för immunsystemet är förmågan att producera energi. Punkt slut! Och alla celler som är involverade i immunsystemet, vare sig vi pratar om neutrofiler, basofiler, makrofager, T-celler eller betaceller, alla dessa otroliga arbetshästar i vårt immunsystem, så måste alla kunna producera energi. Det är helt tyst om detta i mediadiskussionen om Corona-viruset.  

Anna sammanfattar: Morley summerar mitokondriernas betydelse för vår hälsa och vårt välmående och hur betydande koppar är för mitokondrierna och koppar fungerar inte i kroppen utan retinol, det fettlösliga A-vitaminet. Inte minst kan det här vara av betydelse för kvinnor eftersom de celler som är involverade i vår fertilitet har enormt många mitokondrier och därmed är väldigt beroende av både koppar och retinol. 

 Morley kopplar också de allvarligaste fallen av Covid-19 till överskott av järn och brist på biotillgänglig koppar och att basen för ett fungerande immunsystem är förmågan att producera energi. Ingen av kroppens funktioner fungerar som sagt utan cellenergi, inte heller immunförsvaret.