fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Hälsa - övrigt

Förbättra tarmfloran – så gör du! Del 3) Probiotika

av 9 Comments

Probiotika

För det första vill jag säga det att om du nu tar en antibiotikakur, så använd probiotika både under tiden du äter antibiotikan och efter. När jag jobbar med klienter och infektioner i tarmen (parasiter, patogena bakterier eller överväxt av jästsvamp) så arbetar vi med potenta antimikrobiella örtpreparat och gör då på samma sätt – dvs vi använder probiotika både under antimikrobiell behandling och efter.
För trots att det kan verka onödigt att stoppa i sig levande bakterier i tarmen samtidigt som man äter preparat som tar död på bakterier, så finns det många studier som visar en fördel med tillskott av probiotika under antibiotikakurer – både probiotiska bakterier, som mjölksyrebakterier, och probiotisk svamp är effektivt – men mer om det snart. Se studier längst ner i detta inlägg. Tänk dock på att inte ta probiotika samtidigt, dvs samma tidpunkt på dagen, som du tar antibiotika eller andra antimikrobiella preparat.

Det man ska veta med probiotika är också att även om man skulle ta död på den, dvs om den inte överlever hela vägen ner i tarmen, så kan den fortfarande ha positiva effekter. Dvs även döda goda bakterier gör nytta.

Jag rekommenderar att man använder en kombination av probiotiska bakterier (laktobaciller och eventuellt bifidobakterier tex) samt den probiotiska svampen saccaromyces boulardii. S. Boulardii har i många studier visat sig mycket effektiv, både vid antibiotikakurer, samt för att återställa tarmfloran, konkurrera ut parasiter, jästsvamp och annat. Fördelen vid antibiotikakur är bl.a. att denna svamp tål antibiotikan bättre än bakterierna gör. Antibiotikan är ju riktad mot en bakterieinfektion i din kropp.

Tänk dock på att flertalet av de probiotikatillskott som finns att tillgå är verkningslösa. De innehåller ofta inte levande bakterier, och ofta i för liten mängd och för få stammar. Välj ett välstuderat preparat. Själv använder jag ofta bl.a. den jordbaserade välstuderade probiotika som kallas Prescript Assist.

Det finns dock även med bra och verksam probiotika en del begränsningar. Jag kommer utveckla detta mer i en kommande del. Men redan nu kan jag säga att det stora problemet med vår tarmflora är att vi saknar bredden, dvs vi har för få sorters bakterier. Och detta är också det som är svårast efter en antibiotikakur – dvs att återställa bredden, antalet olika sorters bakterier och andra mikrober, i tarmen. Även en “bred” probiotika är för smal i det här avseendet. Den bästa probiotika kan helt enkelt inte återställa din tarmflora till den som våra förfäder hade. Men jag kommer till detta snart.

Fortsättning

Hela denna vecka ägnar vi åt hur du förbättrar tarmfloran. Imorgon handlar det om hur du faktiskt kan gynna och förändra din tarmflora, ditt mikrobiom, till det bättre med hjälp av bl.a. fermenterad mat.

Mer på temat microbiome

Rekommenderar dig även att lyssna på de podcastavsnitt jag gjort på temat tarmflora podcasten, avsnitt 44, 46, 51, 80, 109 och 128.

Studier Probiotika vid antibiotika

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1567576905000482

http://www.bmj.com/content/335/7610/80

http://www.bmj.com/content/324/7350/1361.full

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-2036.2001.00923.x/full

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-2036.2002.01318.x/full

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2036.2007.03442.x/full

http://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(06)70495-9/abstract

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2036.2005.02624.x/full

http://europepmc.org/abstract/MED/16572062

Förbättra tarmfloran – så gör du! Del 2) Antibiotika

av 4 Comments

Antibiotika

Just antibiotika är intressant. Visste du att en enda antibiotikakur kan förändra din tarmflora permanent?! Jag har länkat till ett par studier på ämnet nedan. Det finns studier som visar saker som:

  • signifikant förändrad bredd i mikrofloran efter antibiotikakur
  • utveckling av sjukdomar / patogena mikrober i tarmen efter antibiotikakur, tex Clostridium difficile (ger vanligen diarré)
  • en antibiotikakur påverkar så mycket som en tredjedel av bakteriestammarna i din tarm
  • också så länge som sex månader efter en antibiotikakur har inte bredden i din mikroflora återhämtat sig, vilket indikerar på en permanent förändring (försämring) av tarmfloran
  • antibiotika ger ofta diarre, vanligen pga infektioner av patogena bakterier som är resistenta mot antibiotika

Men som sagt,när du verkligen behöver antibiotika kan det rädda dit liv. Det jag vill säga här är att du inte bör använda det mot öroninflammation och urinvägsinfektion.

Studier:

Effekt av antibiotika på tarmfloran (exempel)

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19018661

http://jac.oxfordjournals.org/content/15/3/319.abstract

Fortsättning

Hela denna vecka ägnar vi åt hur du förbättrar tarmfloran. Imorgon pratar vi om hur du faktiskt kan gynna och förändra din tarmflora, ditt mikrobiom, till det bättre och hur du gör under och efter en antibiotikakur.

Mer på temat microbiome

Rekommenderar dig även att lyssna på de podcastavsnitt jag gjort på temat tarmflora podcasten, avsnitt 44, 46, 51, 80, 109 och 128.

Förbättra tarmfloran (tex efter antibiotika) – så gör du! Del 1) Inledning och bakgrund

av 4 Comments

Inledning

Den här veckan tillägnar vi din tarmflora!

Jag skriver och pratar mycket om tarmfloran och hur den påverkar vår hälsa. Och även om jag indirekt pratat också om hur man förbättrar sin tarmflora så har jag nog inte varit tillräckligt tydlig och konkret, för jag får alltid mycket frågor kring detta. 🙂

Är du ny på ämnet så börja gärna med att lyssna på podcasten, avsnitt 44, 46 och 51. Det finns fler avsnitt om tarmflora, mikrobiom, bl.a. avsnitt 80 och 109, men de tidigare avsnitten är mer grundläggande. Du kan också läsa en massa inlägg på ämnet via taggen microbiome

Bakgrund

Tarmfloran är extremt viktig för vår hälsa. Inte bara reglerar den vår hjärna via den långa vagusnerven som löper hela vägen mellan mag- tarmkanalen och hjärnan, den reglerar också vårt immunsystem. Bara för att ge ett par exempel så påverkar tarmfloran på detta sätt allt från depression till inflammation, och besvär såsom tex acne.

Det finns många anledningar till att tarmfloran hos de flesta av oss inte alls är som den borde vara. Den är för smal, dvs innehåller en för dålig variation av goda bakterier och andra mikrober, och dessutom ofta i för liten kvantitet, eller i obalans så att någon art vuxit sig väldigt stark på bekostnad av andra. Och anledningarna är som sagt många. Jag har pratat och skrivit om dem tidigare, men några bovar är antibiotika, kejsarsnitt, ersättning istället för amning, överdriven hygien och kemikalier.

Har man tex testat sin tarmflora och sett att den inte är som den ska, eller har man kanske varit tvungen att använda sig av antibiotika (antibiotika är ju faktiskt ett fantastiskt läkemedel, men man ska vara väldigt restriktiv och bara använda det om man verkligen verkligen måste)  så vill man ju göra något åt den.

Fortsättning

Hela denna vecka ägnar vi åt hur du förbättrar tarmfloran. Imorgon handlar det om antibiotika och sen blir vi superkonkreta och pratar om hur du faktiskt kan gynna och förändra din tarmflora, ditt mikrobiom, till det bättre.

Mer på temat microbiome

Rekommenderar dig även att lyssna på de podcastavsnitt jag gjort på temat tarmflora podcasten, avsnitt 44, 46, 51, 80, 109 och 128.

Vänta med att klippa navelsträngen!

av Leave a Comment

Ett par gånger tidigare har jag skrivit om det här med avnavling, dvs att klippa navelsträngen efter förlossning. (läs bl.a. https://4health.se/?s=avnavling)
Nu är samma svenska forskare aktuella igen. Och man har sett ännu större fördel med att vänta med avnavlingen.

En ny studie visar att genom att vänta några minuter innan navelsträngen klipps kan man undvika att miljontals barn drabbas av blodbrist och järnbrist.

Bl.a. barnläkaren Ola Andersson ligger bakom studien. Han och hans kollegor i Uppsala och Umeå har tidigare visat att nyfödda barn vars navelsträng klipps först efter tre minuter löper en betydligt mindre risk att drabbas av järnbrist som kan leda till blodbrist, jämfört med barn som avnavlats direkt.
Några år senare kunde forskarna visa att sen avnavling dessutom resulterar i bättre finmotorik och sociala färdigheter vid fyra års ålder.

Nu har forskarna genomfört en studie i Nepal där 540 barn lottades till antingen tidig eller sen avnavling.
Ett land som Nepal just eftersom 80 procent av alla ettåringar lider av blodbrist där.

Det visade sig att förekomsten av blodbrist (anemi) och järnbrist vid åtta månaders ålder minskade med nio respektive 42 procent bland de barn som avnavlades senare. Vid det sjukhus som studien genomfördes avnavlade man normalt efter en minut, vilket är ovanlig sent för att vara Nepal. Oftast klipps navelsträngen direkt. Men bara genom att vänta två minuter till fick man alltså de här resultaten.

Det här är både en helt kostnadsfri metod och den har inte några biverkningar. Och det är inte bara utvecklingsländer som har något att vinna på förändrade rutiner. Storbritannien har redan börjat klippa navelsträngen senare, och i december ändrade förlossningsläkare i USA sina rekommendationer, båda med direkt hänvisning till de svenska forskningsresultaten. I Sverige ändrade vi våra rutiner redan 2008, men du som är gravid – lägg gärna till önskan om sen avnavling i förlossningsbrevet för säkerhets skull.

Läs mer via taggarna gravid och barn

http://dx.doi.org/10.1001/jamapediatrics.2016.3971

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/svensk-metod-sprids-over-varlden

Så funkar hjärnans informationshantering – samspelet mellan vaken- och sömnhormoner

av Leave a Comment

Vi översköljs av enorma mängder information och hjärnan kan inte upprätthålla all information, utan behöver tid att sortera och skala bort oviktig information. En återställning behövs för att behålla det man lärt sig och hjälpa minnet.

När vi är vakna tar vi in mycket information – både sånt som är viktigt och saker som vi egentligen inte har någon nytta av. För att klara av informationsflödet balanserar hjärnan informationen när vi sover. Det som är viktigt skalas ner för att stabiliseras och det som är oviktigt skalas ner i ännu högre grad för att vi inte behöver behålla informationen. Fenomenet kallas för ”scaling down”.

Du får skarpare tillgång till minnet efter en god natts sömn, när hjärnan tar bort informationsbrus. Om du lär dig saker under dagen, så har du bättre förutsättningar att minnas om din hjärna fått skala ner brus och onödig information under en natt (se även tidigare inlägg på temat: https://4health.se/somn-okar-minne-inlarning-och-gor-dig-pa-sa-satt-mer-effektiv och via taggen sömn) . Om hjärnan inte haft möjlighet att skala ner information du inte behöver kan det också bli svårt att lära sig nytt.

Ny forskning visar vad det är som kickar igång den här processen. Det är ett särskilt protein som aktiverar en återställningsprocess. En studie på möss visar att det är ett ämne (protein) som kallas för Homer1a som sätter fart på återställningsprocessen. Viktig information lagras i synapser och det här proteinet aktiverar synapserna när vi sover. På så sätt formas minnen och viktig information stannar i systemet.

I studien kunde forskarna se mycket högre nivåer av proteinet Homer 1a hos sovande möss än hos vakna möss. Det beror på att stresshormonet noradrenalin hindrar proteinet att frisättas när djuren är vakna, vilket förhindrar ”scaling down”.

Det kostar på att hålla alla synapser aktiverade och ”scaling down” är ett sätt att hushålla med energi. Det kommer allt mer forskning som visar att vi med hjälp av sömnen hanterar information vi fått under dagen. De delar av hjärnan vi använder mycket är i större behov av ”scaling down”. Tidigare forskning har bl.a. visat att ju mer vi använder vår hjärna under dagen desto djupare sömn får vi.

Djupsömnen har troligen stor betydelse för ”scaling down”, men vår sömn är ett komplext samspel mellan olika sömnfaser.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sov-ordentligt-fore-provet

Grundkurs i mikrobiom / tarmflora på 12 minuter!

av 1 Comment

Se det här fina klippet som en av ni läsare tipsade mig om för ett tag sen. En jättefin sammanställning om vårt viktiga mikrobiom! Se det som en inledning till morgondagens podcastavsnitt, avsnitt 128, där du får konkreta tips på hur du förbättrar din tarmflora,

Mer om tarmflora och mikrobiom via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80 och 109 av podden på detta spännande ämne.

Hur beroendeframkallande ämnen påverkar hjärnan

av Leave a Comment

Det Bitten Jonsson berättar om i de mycket populära avsnitten 124 och 125 av podcasten bekräftas i en ny avhandling. Nämligen att beroendeframkallande substanser påverkar belöningssystemet och lägger grunden för andra beroenden. Dessutom visar den nya avhandlingen hur man får långtgående förändringar i hjärnans belöningssystem.

En ny avhandling från Sahlgrenska visar att nikotin ger stora förändringar i belöningssystemet i hjärnan och att det även ger ett ökat riskbeteende.

Avhandlingen  genomfördes i två separata studier. I den ena studerade man 30 råttor varav hälften fick saltlösning och hälften nikotin under en treveckorsperiod. Efter sju månader avlivade man råttorna, och då såg man kroniska effekter på GABA-systemet i hjärnan på alla råttor som fått nikotin. GABA-systemet fungerar normalt sett som en form av bromssystem i hjärnan. Bromssystemet gick från att vara dämpande, till att istället öka nervcellssignaleringen på råttorna.

I den andra gruppen studerade man 108 råttor. Även där fick hälften saltlösning och hälften nikotin under tre veckor. Efter tre månader började alla råttor som fått nikotin ökat riskbeteende och blev mer orädda.

Resultaten var så överraskande att testerna fick genomföras vid två ytterligare tillfällen. Men även då uppvisade alla råttor i försöken samma förändringar i riskbeteende och i belöningssystemet. Och även om testerna genomfördes på råttor så har belöningssystemet i hjärnan mellan råttor och människor många likheter.

Nikotin tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden

Framförallt talar det för att man som till exempel som rökare eller snusare har förskjutit hela belöningssystemet. Nästa gång man tar en drog så kanske man svarar mycket starkare än en som inte tagit en drog.

http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//nikotin-skapar-kroniskt-drogminne-i-hjarnan.cid1421739

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/rokning-kan-ge-okat-riskbeteende

Detox i verkligheten: DEL 14) Glycin

av 6 Comments

Glycin är en aminosyra som du hittar rikligt i kollagenrik mat. Alltså i saker som brosk, ben/ benbuljong, fiskskinn, räkskal och liknande. Lyssna gärna på avsnitt 88 av podcasten där vi pratar mer om kollagen, gelatin och glycin.

Glycin används i kroppens avgiftning i fas 2, där aminosyran både ingår som en del i glutation, men även själv kan konjugera till gifter.

Äter du inte tillräckligt med kollagenrik mat så kan du ta glycin som tillskott. Särskilt om det skulle visa sig i tester att din avgiftning inte fungerar som den ska (tex i ett orgnic acids test eller i ett genetiskt test)

Liksom andra aminosyror ska glycin helst inte tas med mat, utan mellan måltider. För att slippa konkurrens med andra aminosyror i maten.

Glycin – kan med fördel tas på kvällen eftersom det har en lugnande effekt. Läs mer om glycin i tidigare inlägg på tema sömn https://4health.se/somnexperimentet-del-2-glycin-och-somn och https://4health.se/somnexperimentet-del-3-utvarderingen-av-glycin-for-att-sova-battre

Mitt glycin kommer härifrån: http://www.femalebalanceshop.com/glycin

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Detox i verkligheten: DEL 13) NAC, N-acetylcystein

av 2 Comments

NAC, N-acetylcystein, är en aminosyra som man kan ta som tillskott för att hjälpa kroppen med biotransformationen.

Som du minns från de första delarna av detox-serien, så används aminosyran cystein både i sig självt för konjugering i fas 2, men det är också en viktig del i vår kroppsegna antioxidant glutation. Glutation används också för konjugering, och är troligen det enskilt viktigaste ämnet för biotransformationen, avgiftningen alltså.

Cysteinets sulfhydryl-grupp har hög affinitet till tungemtaller och binder hårt till ämnen som kvicksilver, bly och kadmium, vilket förhindrar att joner från dessa ämnen tar sig in i hjärnan. Cystein motverkar också de skadliga effekterna av acetaldehyd (det ämne som bland annat bildas när alkohol bryts ner och som ger oss bakfylla, lyssna gärna på avsnitt 101 om alkohol), eftersom det är involverat i att göra om acetaldehyd till den snällare ättiksyran

Cystein bidrar även med svavel, vilket i sig är viktigt för biotransformationen.

Cystein kan dessutom ha en viss slemlösande effekt.

Cystein får du från protein i kosten, men kroppen kan också själv producera cystein med hjälp av den essentiella aminosyran metionin (som du också får från protein i maten).

Liksom andra aminosyror ska NAC helst inte tas med mat, utan mellan måltider. För att slippa konkurrens med andra aminosyror i maten.

Jag har fått testa NAC härifrån:

http://www.femalebalanceshop.com/nac-600mg

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Histaminintolerans

av 3 Comments

Histaminintolerans

Det har blivit vanligare idag att prova att utesluta viss typ av mat för att må bättre. Och många som provar någon slags elimineringskost får bra effekt på sitt välmående om de lyckas hitta något de är känsliga mot.

Ett ämne som de flesta inte tänker på som ett ämne i kosten, är histamin. Något det visat sig att många faktiskt är intoleranta mot av olika anledningar. Listan på symtom av histaminintolerans är väldigt lång, och histamin finns dessutom i flera vanliga livsmedel såsom vin, avokado, ost, jordgubbar och rökt fisk.  Exempel på symtom är huvudvärk, snuva, nässelutslag, ångest, sura uppstötningar, svårt att gå ner i vikt, trötthet och ledvärk. Jag rekommenderar dig att klicka på länken för en utförlig lista över symtom http://c7c.37f.myftpupload.com/histamine-intolerance-symptoms/.

Det är inte alltid en person som har histaminintolerans gör en tydlig koppling eftersom symtomen kommer ett tag efter att de ätit maten som ligger bakom att de mår dåligt. Dessutom är symtomen ofta diffusa och kan ha många orsaker. Det gör det svårare att förstå att histaminet är källan till symtomen.

Vad är histamin?

Histamin är ett ämne som är viktigt för immunförsvaret. Det fungerar som en signalmolekyl och används bl.a. för att reglera inflammation och i vår respons mot patogener. Histamin finns lagrat i en typ av immunceller som heter mastceller, och när de aktiveras frisätter de histaminet. Mastcellerna aktiveras bland annat av IgE-antikroppar och därför har histamin en avgörande roll vid allergiska reaktioner.

Men inte bara immunförsvaret använder sig av histamin. Det är också viktigt i nervsystemet som signalsubstans. Histamin reglerar också hormoner, hjälper till att hålla oss vakna och påverkar matsmältningen.

Vanliga orsaker till histaminintolerans

–       Mastceller som är överkänsliga och frisätter för mycket histamin

–       För många mastceller

–       Allergier ger ökad histaminfrisättning från mastceller

–       Brist på enzymet diamin oxidas som bryter ner histamin från mat i mag- och tarmkanalen.

–       Bakterier i tunntarmen som inte ska vara där bildar histaminet.

–       Problem med metylering – eftersom metylering är involverat i nedbrytning av histamin (metylering kan testas genom genetiska tester)

–       Näringsbrister (testa tex mha näringsstatus / organic acids)

Mat med mycket histamin:

–   Alkohol

–   Inlagda eller konserverade livsmedel som smörgåsgurka, men även surkål

–   Mogna ostar

–   Rökt kött som salami och korvar

Mat som ger histaminfrisättning:

–   De flesta citrusfrukterna men även ananas, kiwi och plommon

–   Kakao och choklad

–   Nötter

–   Papaya

Diaminoxidashämmare (DAO blockers):

–   Alkohol

–   Svart te

–   Energidrycker

–   Grönt te

Det här är bara ett urval av livsmedel. Vill du se en längre lista kan du gå in på: http://paleoleap.com/histamines/

Testa själv om du är intolerant

Vill du testa själv om du är intolerant mot histamin kan du under en period om minst fyra veckor utesluta mat med mycket histamin eller som frisätter histamin. Efter det återinför du livsmedlen ett och ett för att verkligen kunna se vilket det är du reagerar på och inte. Får du en reaktion är det viktigt att du går tillbaka och äter histaminfritt en period för att kunna testa att återinföra nästa livsmedel på listan. Eftersom symtomen är så varierande och diffusa, och det handlar om så många sorters livsmedel, är detta inte helt enkelt ska tilläggas.

Vad kan du göra om du är intolerant?

Se till att försöka ta reda på den exakta orsaken till din intolerans. Vissa orsaker kan behandlas inom sjukvården, andra gånger kan du gå vidare för att testa till exempel för dynbios (obalans / överväxt av bakterier i tarmen). Enzymet diaminoxidas finns som ett tillskott och fungerar som det egna enzymet. Undvik mat med histamin eller som triggar immunförsvaret att frisätta histamin.

Inlägg i samarbete med Katarina Hagberg

Källor:

http://thelowhistaminechef.com/what-is-histamine/

http://thelowhistaminechef.com/histamine-in-food-lists/

http://paleoleap.com/histamines/

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ddr.20015/abstract