fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Hälsa - övrigt

Funktionsmedicin och tips på bra läkare

av 12 Comments

Behöver du komma i kontakt med en bra läkare? Många är ni som uppskattade intervjun med läkaren i funktionsmedicin Cecilia Fürst. En del av er noterade att hon nämnde en läkare som arbetar i Göteborg, Peter Martin.

I nr 4 av tidningen Distriktsläkaren (se sid 8) finns en fin artkel med Peter som handlar om allt från kost och LCHF till IBS och utmattning, och vad funktionsmedicin eller funktionell medicin (functional medicine) är.

Dessutom lite kuriosa om vitaminer. Visste du tex att många djur kan tillverka C-vitamin själv, i kroppen?

Jag kommer även att intervjua Peter för podcasten senare i höst. Vad vill du att jag frågar Peter om i intervjun? Kommentera gärna så att jag tar med era frågor. Brukar försöka inkludera alla lyssnarfrågor till mina intervjupersoner.

Peters mottagning hittar du här

Hur går det med magen?

av 2 Comments

Förra veckan var vi några som startade en liten magutmaning: https://4health.se/magutmaning-hang-med-och-fa-platt-mage

Min baktanke med de två enkla övningarna var ju hälsa – att bli starkare och minska stress tex, men det är också avgörande för en platt mage.

Hur har det gått första veckan? Ska vi fortsätta i tre veckor till så att vi hinner skapa oss en rutin? Och ni som inte var med från början, är ni sugna på att testa resterande tre veckor med oss?

Vad är era erfarenheter från första veckan – hur känns det i magmusklerna, känner ni er starkare? Känns magen plattare?

Hur känns det efter avslappningsövningen/mindfulnessen? Lugnare eller samma?

Jag kommer ihåg magövningen vid tandborstning. Ibland har jag missat att göra avslappningsövningen på dagen, men då gör jag den i samband med att jag ska sova på kvällen och somnar gott 🙂 Men jag skulle behöva göra den på dagen, så tänkte fortsätta och försöka få rutin på det.

Solljus mot närsynthet

av 1 Comment

Barn som ofta vistas utomhus blir mer sällan närsynta.

I en studie som publiceras i veckan visar en grupp kinesiska forskare att barn som fått vara utomhus mer än andra i samma ålder i mindre utsträckning utvecklar närsynthet, något som drabbar runt 50% av ungdomar som växt upp i Kina.

Varför det är så är inte helt fastställt, men att det händer blir mer och mer tydligt. Andra forskare har fått liknande resultat tidigare

När vi är i elvaårsåldern så har ögonen växt färdigt. Vad man sett världen över under senare år är dock att ögat fortsätter växa och blir för stort, något som orsakar närsynthet. (Läs gärna om kostens betydelse för närsynthet på detta sätt i äldre inlägg https://4health.se/hoga-blodsockernivaer-hos-barn-ger-narsynthet)

När barnens ögon utsätts för solljus så frigörs signalsubstansen dopamin som stabiliserar ögats vägg och förhindrar att det växer för mycket på längden, vilket kan vara en förklaring till effekten.

I den nya studien, som utförts av forskare vid Sun Yat-sen University i Kina, deltog totalt 1003 barn med en snittålder på 6,6 år från sex olika grundskolor. I tre av skolorna fick barnen ett extra 40-minuterspass utomhus i veckan och deras föräldrar uppmanades att uppmuntra utomhusaktiviteter även under fritiden. Efter tre år undersöktes barnen för att se hur många av dem som utvecklat lätt myopi, eller närsynthet. Och de som hade vistats utomhus hade alltså i färre fall utvecklat närsynthet.

Personligen så tror jag definitivt att solljus och dagsljus kan påverka, eftersom det stabiliserar våra hormonella nivåer och ger dem rätt dygnsrytm. Bl.a. tillväxthormoner som skulle kunna påverka tillväxten av ögat. Dessutom så borde mer utomhusvistelse innebära mer fysisk aktivitet, vilket kan förbättra insulinkänsligheten och därmed minska tillväxten av ögat eftersom insulinnivåerna är lägre. Om du lyssnar på nästa avsnitt av podcasten (avsnitt 56), så får du en bättre förklaring på det här med insulinkänslighet.

Att vistas utomhus innebär troligen också mindre skärmtid, tex framför tv och dator. Att titta på kort avstånd för lång tid är onaturligt ansträngande för ögonen, som är gjorda för att ofta titta ut över landskapet.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/solljus-kan-forhindra-narsynthet

Man blir förkyld av sömnbrist

av Leave a Comment

Ny forskning visar att människor som sover för lite får en ökad risk att drabbas av förkylning.

Det är tidigare visat i studier att man lättare drabbas av infektion vid sömnbrist, men i de studierna så har ganska subjektiva mått på sömn använts. I den nya studien använde man armband, så kallad wrist actigraphy, kombinerat med sömndagböcker för att exakt kunna mäta sömnen. Efter att man mätt sömnen i 7 dagar utsattes de 164 deltagarna i studien för förkylningsvirus under kontrollerade former (rhinovirus).

De som sovit mindre än 6 timmar per natt hade mycket högre risk för att smittas, även efter att man tagit andra faktorer i beaktning. Ca fyra gånger så hög risk var det att bli förkyld om man sov mindre än 6 timmar, jämfört med om man sovit mer än sju timmar per natt

Sömn reglerar immunsystemet som är centralt i infektionsförsvaret. Och framförallt så är för lite sömn en påfrestning för kroppen, alltså en stressor, som direkt kan sänka immunförsvaret när kroppen arbetar för fullt för att upprätthålla balans, homeostas.

http://www.journalsleep.org/ViewAbstract.aspx?pid=30153

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sombrist-kan-ge-snuva

Nocebo eller placebo – ytterligare anledningar till inkorrekta studieresultat

av Leave a Comment

Placebo känner ni nog till, dvs att man tex ger verkningslösa piller till en grupp i en studie. Och placeboeffekt är den effekt som uppnås med en medicinsk behandling som går ut på att få patienten att tro att en egentligen verkningslös behandling eller medicin kan påverka åkomman eller sjukdomen gynnsamt. Det är inte bara genom kapslar och tabletter som placebo kan utnyttjas. Även låtsaskirurgi och avsiktlig felinformation kan resultera i ett större välmående.

Men det finns också något som kallas nocebo. Noceboeffekten är motsatsen till placeboeffekten och innebär att negativa förväntningar hos en patient förvärrar dennes symptom. I placebokontrollerade studier kan tex biverkningar uppstå även i gruppen som får verkningslös medicin – noceboeffekt.

Placebo och nocebo har alltså gemensamt att både fysiologiska och psykologiska effekter uppstår pga personens förväntningar.

Ett ytterligare scenario kan vara detta:

Effekten av kolesterolsänkande mediciner, statiner, undersöks i en studie med en kontrollgrupp som får placebo (“sockerpiller” utan verkan alltså), och en grupp som får statiner. Deltagarna vet inte vilka piller de får – placebo eller statiner. De har dock hört att statiner kan ge biverkningar som påverkar bl.a. muskelfunktion och minne. När deltagare i gruppen som får statiner upplever just muskel- eller minnesnedsättning så känner de sig också automatiskt friskare eftersom det betyder att de får denna mycket hälsofrämjande medicin (obs! ligger en liten gnutta ironi i det sista påståendet :)). De förväntar sig alltså att bli friskare och därmed blir de också positivt inställda och troligen friskare på en del sätt. Tankens kraft…

(tidigare om kolesterol och statiner: https://4health.se/tag/kolesterol )

8 sekunder – och så funkar hjärnan

av Leave a Comment

Häromdagen skrev Micael Dahlén en bra krönika i Göteborgsposten. I den förklarar han en hel del intressant om vår hjärna:

“På åtta sekunder hinner du ta två riktigt djupa andetag och sänka pulsen med nästan fem slag.”  ….

“ännu mer fantastiskt är det att din hjärna under tiden, alldeles automatiskt, hinner utveckla känslor som empati och förmågan att känna med andra människor. Jag har testat det också, och kollegor har gjort neuropsykologiska mätningar. Det visar sig att det faktiskt tar bara åtta sekunder att sätta sig in i hur någon annan tycker och tänker och mår. På den tiden hinner hjärnan lysa upp i alla möjliga vackra färger på de scannade bilderna och börja förstå varför någon gjorde eller sa något, vad hen förmodligen egentligen menade och vilka konsekvenser det vi skriver eller säger kan få för andra.

Tänk om vi alla räknar till åtta och ger hjärnan de där sekunderna att arbeta innan vi reagerar på allt vi läser och hör och börjar tumma iväg meddelanden på mobilerna och hamra versaler och utropstecken på tangentborden. Innan vi kallar en artist de mest fruktansvärda saker bara för att hen vågar vara sig själv, önskar en sommarpratare ett öde värre än döden bara för att hen säger vad hen tycker, eller hånar en skolkompis som ser härligt annorlunda ut.

Tänk vad mycket hemskt vi skulle slippa. Förlorad självkänsla, ångest, förtvivlan, konflikter, rädsla och hat. Nätstormar i vattenglas som ibland går så långt att de förstör hela livet för en människa. Trots att nog ingen – egentligen – vill så illa.

Vi kan väl försöka tillsammans?”

Jag tar åt mig! Gör du?

Blockera blått ljus och sov bättre

av Leave a Comment

På bilderna nedan visar Martina Johansson de röda och gula glasögon hon använder för att blockera blått ljus på kvällarna och därmed möjliggöra bättre melatoninproduktion. Vi pratade om detta i senaste podden där jag intervjuar Martina, så lyssna på den – hon har massor med coola tips!

Jag har skrivit mycket om detta för ett par år sen (inte glasögon, men andra tips som tex f.lux mm), se tex här: https://4health.se/ljus-och-morkercykelns-koppling-till-somn-och-hormonell-balans och https://4health.se/?s=%22blått+ljus%22

Hormonlära: Påverka ditt testosteron

av 8 Comments

Testosteron är ett könshormon som bland annat stimulerar muskeltillväxt, dvs ett anabolt hormon. Man brukar prata om det som ett manligt könshormon, men även kvinnor bildar och behöver testosteron – om än i mindre mängd. Det produceras i huvudsak i testiklarna hos män och i äggstockarna hos kvinnor, men även bl.a. i binjurarna.

Förutom att vara anabolt, uppbyggande, genom att stimulera proteinsyntes, så verkar det antikatabolt, dvs det motverkar proteinnedbrytning och kan dessutom stimulera fettförbränning. Så vill man bygga muskler är testosteron ett önskvärt hormon. Men testosteron påverkar även skelettet (viktigt för benmassan) och könsdriften (dvs sexdrift, kärlek och tillgivenhet).

Eftersom testosteron är ett steroidhormon så är kolesterol och fett extremt viktigt – kolesterol utgör den huvudsakliga byggstenen! Och om man ser till processen i kroppen när testosteron ska bildas så behövs bl.a. binjurehormonerna pregnenolon, progesteron och DHEA.

Generellt så påverkas testosteronutsöndringen av träning och av protein och fett i kosten.

Men jag tänkte även sammanfatta lite ur en artikel från tidningen Body. Alltså en tidning med fokus på gymmande, bodybuilding, fitness etc. Den tog upp viljan att påverka testosteronet ur kroppsbyggarperspektiv. Jag tyckte att det var en intressant vinkel och blev positivt överraskad av hur väl underbyggd artikeln var med bra, vetenskapliga källor och källhänvisningar.

Påverka testosteronet:

  • Sömn: När vi sover utsöndrar vi som mest testosteron och sömnbrist flera dagar i rad ger lägre testosteronnivåer. Så sov gott för en bättre testosteronutsöndring!
  • Träning: Fysisk aktivitet över lag stimulerar testosteron, och särskilt styrketräning. Tunga övningar där du involverar stora muskelgrupper och stora delar av kroppen ökar testosteronutsöndringen mest. Dessutom bör du inte vila för länge mellan övningarna för att få mesta möjliga testosteronutsöndring.
  • D-vitamin: Flera studier har visat att D-vitaminbrist har ett samband med låga testosteronnivåer. Så ut i solen när du kan, och överväg tillskott på vinterhalvåret
  • Zink: Zinkbrist kan ge upphov till lägre testosteronnivåer, men mer zink än du behöver ökar inte testosteronnivåerna ytterligare
  • Aminosyran Asparaginsyra (DAA): Tillskott är verkningslöst hos friska personer, men kan höja testosteronet hos den som lider av låga nivåer
  • Örten Tribulus terrestris: Verkningslös hos friska personer, men kan ev höja testosteronet hos den som lider av låga nivåer

Några reflektioner från min sida:

1) Eftersom kolesterol behövs både för att du ska kunna bilda pro hormonet D-vitmin och för att bilda testosteron så är det också en möjlighet till varför det finns ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin och låga nivåer testosteron. Det behöver alltså inte nödvändigtvis vara så att D-vitaminbrist ger upphov till mindre testosteron. Så hoppa över statiner/kolesterolsänkande medicin och ät en kost med tillräckligt innehåll av fett, så får du en fin blodkolesterolprofil med höga nivåer av goda HDL-partiklar, vilket också kan ge dig fina nivåer av testosteron!

2) Artikeln fokuserade på styrketräning, men även högintensiv träning i form av sprinter/intervallträning är bra för testosteronutsöndringen

3) Som kvinna kan det också vara intressant att veta att nivåerna av testosteron generellt är som högst runt ägglossning och som lägst runt mens. Det går att utnyttja tex för att maximera sin muskeltillväxt!

Enkel övning mot stress

av 1 Comment

Att ligga på rygg med benen upp mot en vägg kallas inom yoga för “legs up the wall” eller  “viparita karani” (sanskrit). Många alternativmedicinare och yogalärare rekommenderar att ligga i denna ställning runt 20 minuter om dagen och bara andas för att minska stress, värk mm. Men även kortare tid i ställningen kan hjälpa.

Rent logiskt så tänker jag att den här ställningen fungerar för att den för tillbaka blodet från muskler och hjärta (dit det pumpas vid stress när det sympatiska nervsystemet dominerar) till hjärna och matsmältning (dit det normalt fördelas tillbaka när det lugnande parasympatiska nervsystemet är igång).

Förutom detta så har viparita karani/legs up the wall fördelarna att den öppnar baksidan av benen lite (lätt stretch), och dessutom baksidan av nacken. Den förbättrar cirkulationen och minskar belastningen på trötta eller stela fötter och ben.

Ställningen sägs minska ångest, depression, stress, artrit, matsmältningsbesvär, andningsbesvär, sömnlöshet, huvudvärk, åderbråck, ryggont och andra hälsoproblem.

Varför inte testa den i kombination med en mindfulnessövning?

Tankeställare och perspektiv

av Leave a Comment

En liten tankeställare, både för att sätta ditt upplevda gäddhäng eller dina 5 kg övervikt i ett lite vettigare perspektiv, och för att fundera över hur vi faktiskt lever här på jorden;

Forskare menar att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende på jorden, i stil med det som hände för miljontals år sen när dinosaurierna utplånades. Men den här gången beror det på oss människor.

Minst fem gånger har stora delar av livet på jorden utplånats, på grund av istider, meteoritnedslag och massiva vulkanutbrott. Återhämtningen tar mycket lång tid och naturen blir aldrig densamma igen.

För 250 miljoner år sedan skedde det hittills mest omfattande av alla massutdöenden i jordens historia. Då gick 90 procent av alla arter under, både växter och djur. En rad massiva vulkanutbrott i det som nu är Sibirien låg bakom förödelsen. Forskarna tror massutdöendet då, i slutet av permperioden, tog knappt 60 000 år – vilket är snabbt med geologiska mått mätt.

Det kanske mest kända massutdöendet är det som utplånade dinosaurierna, och flera andra organismgrupper med dem, för 66 miljoner år sedan, vid krita-tidens slut. I det fallet har forskarna hittat bevis för att det var en jättelik meteorit som orsakade katastrofen. På Yucatanhalvön i Mexiko finns en krater begravd, där en meteorit med en diameter på cirka tio kilometer tros ha slagit ned. Energin som den utlöste motsvarar ungefär 100 miljoner(!!) atombomber. Men så fort partiklarna lagt sig på jordytan igen och solljuset kom tillbaka började också livet återvända.

Man kan i avlagringarna från den här tiden först se fossil från en rik flora av växter, sedan kommer ett lager aska, och sedan ett tunt lager av svampsporer. Eftersom så mycket av allt levande dog i katastrofen fanns det gott om dött organiskt material, så då frodades svamparna som är nedbrytare. Sen kan vi se hur växterna åter koloniserar marken, den ena arten efter den andra. Evolutionen sätter igång på turboeffekt efter ett massutdöende och mängder av nya växter och djur utvecklas. De fyller de lediga nischerna igen.

Det finns ytterligare minst två massutdöenden, som drabbat jorden. Ett markerar slutet på devon, det andra gränsen mellan trias och jura. Men de är mycket mindre studerade.

Flera forskare hävdar att den utrotning av arter som pågår nu, är att betrakta som ett sjätte massutdöende. Allt sedan människan gjorde sitt intåg, och särskilt sedan industrialiseringen, dör arter ut i snabb takt. Många av arterna har vi inte ens hunnit upptäcka innan de försvinner. Det sker alltid utdöenden av arter, det är en naturlig del av livet på jorden. Flertalet av alla arter har dött ut på det sättet. Men de miljöförändringar vi människor orsakar ger ett utdöende långt utöver detta naturliga “bakgrundsutdöende”. Hastigheten på utdöendet är långt utöver det normala bakgrundsutdöendet. En del hävdar att det går 100 gånger snabbare, andra att det går 1000 gånger snabbare än normalt på grund av oss människor. Och eftersom vi människor finns nästan överallt, är det svårt för andra arter att ta vägen någonstans när deras livsmiljöer förändras och förstörs. Vi har begränsat deras geografiska rörlighet. Det finns inte mycket natur, om ens någon, där människan inte satt sina spår.

För oss kanske det ter sig som att utplåningen av arter idag tar lång tid – flera generationer, och att det kanske inte är så farligt ändå. Men geologiskt sett går det som sker oerhört fort. Man ska veta att det tar lång tid för livet att återhämta sig och det blir sig aldrig riktigt likt igen. När dinosaurierna dog ut och aldrig kom tillbaka, fanns också däggdjur. Däggdjuren återkom “snabbt” – inom några tiotusen år.

Den vetenskapliga tidskriften Science publicerade nyss en studie, som sammanställer det vi vet om hur klimatförändringarna hotar världens arter. Slutsatsen är, att för varje grad som klimatet blir varmare, inte bara ökar risken för att arter ska dö ut, den accelererar. Om inget görs åt koldioxidutsläppen och den ökande växthuseffekten, hotar klimatförändringarna att utplåna en sjättedel av alla världens arter.

Men det är inte klimatförändringarna som utgör det största hotet mot jordens växt- och djurliv. Det som håller på att ske kan jämföras med de tidigare massutdöendena oavsett klimatförändringarna, på grund av landskapsförändringarna. Vi människor tar allt större arealer i anspråk. Klimatförändringarna bara förvärrar problemet ännu mer.

Till de mest hotade grupperna hör groddjur (41% av arterna är hotade), kameleonter (38%), barrväxter (34%), revbildande koraller (33%), kaktusar (31%) och hajar och rockor (31%). Av däggdjuren är 26% hotade och av fåglarna riskerar 13% av alla arter att vara utdöda inom en nära framtid.

Som tur är, är det väldigt svårt att utplåna allt liv. Hur stora katastroferna än varit, har alltid något liv överlevt på jorden. Men det kan i alla fall sätta din och min roll här på jorden i perspektiv. Och förhoppningsvis ge en tankeställare kring hur du med dina val påverkar vår miljö.

Vill du läsa mer på liknande tema? Här är ett förslag https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och här hittar du allt under taggen miljö https://4health.se/tag/miljo

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vi-ar-pa-vag-mot-ett-sjatte-massutdoende