fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Teff – äta eller ej?

av 4 Comments

Jag får ofta frågor om glutenfria alternativ till våra vanliga spannmål. Nu på sistone har många frågat om teff.

Teff är ett sädesslag, men glutenfritt, och kan i de flesta fall både ersätta annat mjöl och ätas till maten istället för tex quinoa eller ris. Teff är relativt näringsrikt jämfört med våra vanliga svenska spannmål. Det innehåller mer mineraler, mer protein, mer fibrer och mer antioxidanter. Därför kallas det ibland för “supergryn” och liknande. Teff odlas i huvudsak i Afrika.

Många undrar om det är ett bra livsmedel att äta. Mitt svar beror på vem du är. Om du till vardags äter mackor och pasta är teff ett mycket bättre alternativ. Men för dig som har besvär med magen, inflammation, ökad tarmpermeabilitet osv skulle jag ändå inte rekommendera det. När jag tittar på de intoleranstester vi gör så reagerar oftast de som är känsliga för gluten, och har en tarm som inte är hel, särskilt mycket på just olika gryn – allt från våra gluteninnehållande spannmål till quinoa och teff kan vara problematiskt.

Nya grönsaker av dina matrester! Kul och enkelt

av 2 Comments

Tycker du att det är dyrt med ekologiska grönsaker? Kul att odla, men för lite tid? Här kommer några enkla tips på hur du får resterna av dina ekologiska grönsaker att bli ny mat – enkelt i ditt köksfönster. Bra för miljön, ekonomin och ett roligt projekt (involvera gärna barnen).

1. Spara rotstocken på selleri, bok choy och romansallad mm.
Sallad som tex romansallad återväxer från botten så att nya blad växer ut. Ta vara på den nedre delen av stammen istället för att slänga den. Placera stammen/rotsocken i en skål med ca 1 cm vatten och ställ ljust. Inom två veckor börjar de nya bladen synas, låt dem växa till sig lite och skörda sen.

Detsamma gäller andra rotstockar. Släng inte den undre rotstocken av bok choy eller selleri. Spara själva stammen/rotstocken med något litet skott. Placera den i vatten på ett ljust ställe, och inom två veckor kan rötter börja utvecklas. Sen kan du plantera om den i en kruka med jord och fortsätta att skörda bladen. Jag lyckas inte ofta med att få rötter, men det växer ut nya skott som kan skördas så länge den står i vatten.

Tänk på att med växtdelar stående i vatten är det viktigt att byta ut vattnet ofta, t.ex. varje dag. Annars kan bakterier växa till sig och växterna drabbas av röta.

2. Morotsblast
Det går att äta morotsblast! Har poängterat detta med att spara blasten tidigare bl.a. på instagram https://www.instagram.com/p/BVUQ_RrBVbC/ och  https://www.instagram.com/p/Bjj74aoFx8J/
Morotsblast kan användas på liknande sätt som persilja. Dvs det är gott att ha i en sallad, som en krydda eller att göra pesto på (recept kommer imorgon).
Spara morotsändar och sätt i lite vatten och se blasten växa upp igen. Ändarna ska stå i vatten upp till hälften, och stå ljust. Inom någon dag börjar ny blast sticka upp och redan efter 1 vecka har du rejält med ny blast att äta. Men det är inte lönt att plantera över dem till jord – nya morötter kommer inte att växa ut tyvärr 🙂

3. Lök och vitlök
Du har säkert sett att vitlöksklyftor ibland får gröna skott. Då blir själva vitlöken ofta för bitter att ha i maten, men istället kan du ställa dem med botten i lite vatten. De långa stjälkarna som bildas är mildare än klyftorna och kan användas ungefär som gräslök – dvs färska nedklippta i sallad eller som krydda på en omelett t.ex.

Salladslök växer tillbaka  jättesnabbt! Inom ca fem dagar kan du få en salladslök att växa ut från spill. Spara bara nederdelen, dvs lämna minst 2,5 cm blast närmast roten när du hackar ner lökarna. Placera dem i ett glas med lite vatten. Redan efter några dagar har du ny blast.

Och du kan odla lökblast från i stort sett alla lökar. Precis som med salladslök går det att göra med purjolök, gul lök, rödlök och andra lökar. Det är blasten som utvecklas, den understa köttiga löken återbildas inte.

4. Återodla örter som sticklingar
Basilika köpt i kruka från mataffären är svår att överleva länge, men basilikasticklingar rotar sig snabbt. Blir det någon basilikakvist över, kan du sätta den i ett glas med vatten. Använd stjälkar som är ca 10 cm. Klipp strax under ett bladpar och ta bort de understa bladen, så att inte blad hamnar i vattnet. Ställ sticklingarna ljust i ett fönster. Snart visar sig nya rötter. Låt rötterna växa lite och plantera sedan sticklingen i en kruka. Så kan du få en helt ny planta som du kan skörda ifrån.

Liksom basilikan ska koriander kunna förökas från toppsticklingar.

5. Champinjoner
Om champinjonen har lite rotanlag kvar på botten av foten, så kan du spara den sista lilla änden och lägga den i lite kaffesump. Spreja sumpen med vatten och håll den fuktig. Inom några dagar kan nya svampkroppar börja växa ut från änden. Det funkar inte alltid, men testa! Och det skadar inte att testa även på andra svampar än champinjoner.

Ps. du som gillar att odla, missa inte podcastavsnittet med Farbror Grön https://4health.se/136-johannes-watterback-odla-din-egen-mat

 

Besk smak – större hjärna?

av Leave a Comment

”Gin och tonic-älskare har större hjärnor”, löd tidningsrubriker över hela världen för ett tag sedan. Artiklarna baserades på ett pressmeddelande från en studie som visar nya spännande insikter om hur våra hjärnor uppfattar smak. Men den ger tyvärr inga belägg för att dricka GT 🙂 (https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt)

University of Queensland hade i sitt pressmeddelande presenterat studien med att ”människor som älskar tonicvatten kan ha större hjärnor”. Allt för att marknadsföra den…

I studien har forskarna undersökt hur den relativa stoleken på olika delar av hjärnan korrelerar med hur söt respektive bitter smak uppfattas. De medverkande 1 660 personerna fick smaka på fem beska och fyra söta lösningar och sedan ge en subjektiv bedömning utifrån en skala om hur söta respektive beska de fann smakerna.

En av de tre bittra smaker som redovisades separat var kinin, en substans som ofta används för att analysera upplevd beskhet och som också används för att smaksätta tonicvatten.

Forskarna kunde se ett mönster där storleken på olika regioner av hjärnan korrelerade med en förändrad intensitet i hur söta respektive beska smaker uppfattades. Det absolut starkaste sambandet kunde forskarna hitta mellan den relativa storleken av vänstra entorinala barken och kinin. Kopplingen mellan volymen av vänstra entorinala barken och hur bittert kinin uppfattas är dock korrelation – inte ett orsakssamband. Så frågan är vad som är hönan och vad som är ägget. Skulle en högre tolerans för bittra smaker kunna leda till att man konsumerar mer sådana smaker och skulle detta i sin tur kunna leda till att hjärnan växer mer? Eller kan det vara så att personer med en större hjärna uppfattar smakerna mer bittert?

Besk smak är i regel något vi behöver lära oss att tycka om, men det finns också en genetisk faktor. Barn ogillar naturligt beska smaker som ett försvarssystem mot giftig mat.

“Functional neuroimaging studies have identified brain regions associated with human taste perception, but only a few have investigated the associations with brain structure. Here, in this exploratory study, we examined the association between the volumes of 82 regions of interest (ROI) and the perceived intensities of sweet (a weighted mean rating of glucose, fructose, aspartame, neohesperidin dihydrochalcone) and bitter (propylthiouracil, quinine, caffeine) substances in a large Australian healthy cohort from the Queensland Twin IMaging (QTIM, n = 559) study and the perceived intensity of quinine in a large U.S. healthy cohort from the Human Connectome Project (HCP, n = 1101). In QTIM, the volumes of 3 cortical (right cuneus gyrus, left transverse temporal gyrus, right inferior temporal gyrus) and one subcortical structure (both left and right caudate) were associated with more than one taste stimulus (P < 0.05) and tended to be associated with both sweet and bitter tastes in the same direction, suggesting these ROIs were more broadly tuned for taste sensation. A further 11 ROIs were associated with a specific taste (sweetness: 4; propylthiouracil: 3; caffeine: 2; quinine: 2). In HCP, volumes of 5 ROIs were associated with quinine bitterness. The quinine-left entorhinal cortex association was found in both QTIM (r = -0.12, P = 3.7 × 10-3) and HCP (r = -0.06, P = 2.0 × 10-2). This study provides the first evidence that, even in healthy people, variation in brain structure is associated with taste intensity ratings, and provides new insights into the brain gustatory circuit.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30703394

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/storre-hjarna-ar-inte-lika-med-gin-och-tonic-karlek/

Sellerijuice – det heta hälsotipset

av 23 Comments

Efter att både min läkarkollega och två klienter inom loppet av ett par dagar påpekat att de dricker sellerijuice, som för övrigt är en het trend inom hälsokretsar, så fick jag ge det en chans 🙂

Jag äter gärna selleri (ekologisk, eftersom selleri ofta är extremt besprutad), men grejen med det här är att juica den (eller mixa och sila) för att få ut näringsämnena, men inte fibrerna, eftersom detta kan förhöja effekten. Juicen dricks helst på morgonen, runt en halvtimme före första måltiden, för att optimera upptag och matsmältning. Selleri innehåller mycket fina salter/elektrolyter (mineraler), inte minst kalium och natrium, och bäst effekt får du av att dricka det som juice på tom mage. De många mineralerna/salterna i förhållande till så lite socker ger det också en fin basisk effekt på kroppen. Fytonäringsämnen som polyacetylen och luteolin ger sellerin antiinflammatoriska egenskaper, och jag har i tidigare inlägg bl.a. skrivit om att selleri också har en anticancerogen effekt av ämnet apigenin (https://4health.se/?s=selleri). Trogna anhängare hänvisar även till förbättrad detox, antimikrobiell effekt mot patogener, bättre matsmältning och läkande effekt på tarmen. Det skulle nog behövas lite mer forskning på selleri för att säkerställa alla sådana effekter, men sellerin är nyttig oavsett. Dessutom är selleri faktiskt en ört, och liksom örter som oregano, timjan mm så har den därför potential till betydligt mer potenta effekter än “vanliga grönsaker”. Jag tycker dessutom att det är ganska gott, men det är nog en vanesak.

Jag äger ingen juicer eftersom jag i allmänhet anser att man inte bör ta bort de nyttiga fibrerna ur grönsaker och frukt. Men det är helt okej med sellerin, eftersom den är så extremt fattig på energi/socker. Fibrerna sparar jag och har i maten sedan (gott i grytor/gulasch eller bara kallt i salladen). Så istället för juicer kör jag selleri med typ en halv deciliter vatten i mixer/matberedare och silar det sedan genom mitt förträffliga flergångskaffefilter från IKEA (används i mitt hem även för ghee och annat bra, men inte kaffe, det gillar jag inte 🙂 ) Man får trycka lite med en sked på massan i filtret för att få ut all juice, men det funkar bra och jag har hittat ett snabbt och lätt sätt att göra sellerijuice på. Utrustningen går ju att snabbt skölja av efteråt, dvs ingen ordentlig diskning behövs för lite selleri. Nedan hittar du ett videoklipp på 50 sekunder som visar dig två olika sätt att göra sellerijuice på.

Den store förespråkaren är Anthony William, “medical medium”, som har skrivit en hel bok om det 🙂 Jag håller inte med om alla hans koncept, men just selleri är ju extremt nyttigt. Hör honom berätta passionerat om sellerijuice i videoklippet längst ner.

Glöm dock inte att selleri är väldigt rikt på oxalater, vilket i stor mängd kan bli en börda för kroppen och faktiskt ge hälsoproblem.

Funktionsmedicinaren Rangan Chatterjee på Nyhetsmorgon

av 1 Comment

Se klippet a drygt 10 minuter nedan av läkaren och funktionsmedicinaren Rangan Chatterjee på Nyhetsmorgon. . Möjligen inte revolutionerande för dig som följer mig/4health, men en bra summering av betydelsen av att tex timing av mat/ inte äta dygnet runt, och att vi inte enbart kan fokusera på kosten för att få vara friska. Och en hel del bra konkreta tips på hur man lyckas i praktiken

Lagrat mjölkpulver kan ge inflammation i tarmen

av 1 Comment

Mjölkpulver kan efter en tids lagring innehålla så höga halter av skadliga AGE-ämnen att det utlöser en inflammation i tarmen visar en ny studie från Lund. AGE står för advanced glycation end products och vi pratar om det i en del poddar, bl.a. i 183 (läs mer https://4health.se/?s=glycation)

Svenska forskare misstänker att pulvervälling kan ligga bakom ökningen av typ-1-diabetes bland unga. Välling innehåller ofta mjölkpulver som efter en tids lagring kan innehålla så höga halter av skadliga AGE-ämnen att det utlöser en inflammation i tarmen.

Sedan tidigare är det känt att amning tycks ha en skyddande effekt mot typ-1-diabetes. Ett annat råd från forskarna är därför att fortsätta amma, om man kan, eller att koka egen välling på färsk mjölk.

AGE bildas i mat som hettas upp då proteiner reagerar med socker. Forskarna har nu särskilt intresserat sig för spraytorkad mjölk, en mycket vanlig ingrediens i välling och många andra livsmedelsprodukter som såser och chokladdrycker, men även exempelvis så kallade proteinbars.

Man har sett en stadig ökning av typ-1-diabetes och forskarna famlar efter svar. Tidigare har man bl.a. undersökt om det handlat om virus och gluten men utan att lyckas bryta utvecklingen.

Personligen tror jag att flera av de här faktorerna är involverade i utvecklingen av sjukdomen.

https://www.svd.se/forskarna-varnar-skadligt-amne-bildas-i-mjolkpulver

Fermentera 2.0 !

av Leave a Comment

Du har väl inte missat “surtanten” Jenny Neikell från det mycket populära avsnitt 105 som vi gjorde för ett par år sen? Mästaren på syrade grönsaker och annan fermenterad mat med probiotika / goda bakterier https://4health.se/105-”surtanten”-–-fermentera-syra-och-fixa-din-egen-probiotika-intervju-med-jenny-neikell

(Snabbtips kan du få i avsnitt 133 https://4health.se/133-syra-och-fermentera-pa-5-minuter)

Hon har släppt en helt ny bok “Fermentera 2.0” där man får lära sig nya spännande saker. Vad sägs om recept på syrad brysselkål, ingefära (gari), olika varianter av kimchi och syrad palsternacka eller jordärtskocka? Eller varför inte göra din egen rödbetsketchup?! Dessutom en massa häftiga salsor och såser. Boken lär dig om allt från terminologi och behov av eventuell utrustning till startkulturers vara eller icke vara. Du lär dig felsöka och om olika bakteriekulturer.

En av fördelarna, förutom alla fantastiska bakterier, för dig som äter strikt low carb är dessutom att bakterierna äter upp mycket av sockret/kolhydraterna, så syrade livsmedel är mer lågkolhydrat än den ursprungliga grönsaken.

Fortfarande inga fördelar med sötningsmedel

av Leave a Comment

Tar upp en fråga som varit på tapeten många gånger här – nämligen sötningsmedel.

Läs mer genom att söka på sötningsmedel https://4health.se/?s=sötningsmedel och särskilt tex här https://4health.se/sotningsmedel-lightprodukternas-baksida

Nu har en ny metaanalys publicerats som åter visar att det inte finns bevis för att artificiella sötningsmedel innebär några fördelar för hälsan (snarare tvärtom). En mängd studier har gjorts men det går inte att dra några slutsatser av dem, skriver forskarna.

Energirika livsmedel i allmänhet och socker i synnerhet har pekats ut som boven i dramat, både för den som vill gå ner i vikt och undvika ohälsa. Matindustrin har svarat genom att pumpa ut light-produkter på marknaden, där sockret har ersatts med konstgjorda sötningsmedel. I dag finns dessa sötningsmedel i allt ifrån grönsaksberedningar, marmelad och sylt till läsk, glass och sportdrycker.

Men bevisen för att dessa sötningsmedel skulle ge dig bättre hälsa eller viktnedgång uteblir.

En grupp europeiska forskare har analyserat 56 studier där individer, både vuxna och barn, med hög respektive låg konsumtion av artificiella sötningsmedel har jämförts med varandra. De mått som analyserades var kroppsvikt, blodsocker, tandhälsa, humör, samt eventuell förekomst av cancer, hjärtsjukdom och njursjukdom.

Enligt forskarna fanns det inga kliniskt relevanta eller statistiskt signifikanta skillnader mellan personer som hade konsumerat mer artificiella sötningsmedel, jämfört med personer som inte hade konsumerat sådana sötningsmedel alls eller endast i en liten omfattning.

I vissa studier finns det små skillnader men med dåligt bevisvärde. Ofta har det då med BMI att göra. Men eftersom skillnaderna var så små och bevisvärdet så litet går det inte att dra några som helst slutsatser av studierna. Andra studier visar i stället på en negativ inverkan av dessa sötningsmedel. Betänk då att man dessutom ofta jämför pest eller kolera – socker eller sötningsmedel…

För att få tips kring hur du sötar naturligt, missa inte: https://4health.se/151-sota-naturligt-om-socker-sotningsmedel-och-konkreta-tips-och-recept-pa-hur-du-istallet-sotar-naturligt-sommartips-del-1

https://www.bmj.com/content/364/bmj.k4718

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/inga-fordelar-med-konstgjord-sotma/

Experterna: Sluta med cancerframkallande tillsatser i vår bacon och annat bearbetat kött

av 3 Comments

Kardiolog Aseem Malhotra mfl. varnar köttindustrin att de  måste agera nu, eller få ett liknande rykte som tobak. Sluta stoppa cancerframkallande kemikalier i vår bacon, kräver alltså nu experter av köttindustrin.

Director of the Queen’s University Belfast Institute for Global Food Safety Professor Chris Elliott, senior cardiologist Aseem Malhotra och leading nutritionist Chris Gill uppmanade den brittiska regeringen att ta itu med det faktum att nitrater används i bearbetat kött. I ett gemensamt uttalande skriver de att nitriter i bearbetat kött resulterar i bildandet av cancerframkallande nitrosaminer som tros vara ansvariga för tarmcancer. De uppmanar regeringen att öka medvetenheten på ett liknande sätt som de gjort med kampanjer om hälsofarorna med bl.a. socker.

En rapport från WHO 2015 klassificerade bearbetat kött som ett “group one carcinogen” / ett cancerframkallande ämne som kan orsaka 34 000 cancercancerdödsfall årligen i världen.

De säger bl.a. att:

“There is a consensus of scientific opinion that nitrites in processed meats result in the production of carcinogenic nitrosamines – and therefore increase cancer risk for those who regularly consume traditional bacon and ham.” “For these reasons, we are concerned that not enough is being done to raise awareness of nitrites in our processed meat and their health risks, in stark contrast to warnings regularly issued regarding sugar and fattening foods.” “A united and active front is needed from policy-makers, the food industry and the cancer-care community. We must work together to raise awareness of their risks and encourage the much wider use of nitrite-free alternatives that are safer and can reduce the number of cancer cases.”

Dr Malhotra varnar om att om vi inte agerar på bevisen kring skadorna från nitrit i mat kan det vara som   tobaksindustrins tidigare vägran att acceptera de faror som cigaretter medför. Han säger att:

“Nitrites are used to cure bacon and ham, but when the meat is cooked and ingested by humans they create nitrosamines” “When it comes to nitrosamines, there are no ifs, nor buts; they are carcinogenic.” “Yet, despite these facts, the vast majority of bacon on sale today still contains these dangerous carcinogens. Not only this, reminiscent of the tobacco industry’s stance in the 1990s, some of those in the business of making and regulating food continue to claim that health risks from nitrite-cured meat are negligible. The evidence says otherwise.” “Government action to remove nitrites from processed meats should not be far away. Nor can a day of reckoning for those who continue to dispute the incontrovertible facts.” “The meat industry must act fast, act now – or be condemned to a similar reputational blow to that dealt to tobacco.”

https://inews.co.uk/news/health/bacon-cancer-chemicals-processed-meats-warning/

https://www.theguardian.com/food/2018/dec/29/nitrites-used-in-bacon-cured-meats-linked-to-cancer-experts-warn

Grönsaker kopplade till bättre kognitiv hälsa / mindre demens

av 1 Comment

En ny Harvardstudie lyfter fram ännu en god anledning till att äta rikligt med grönsaker. Studien startade 1986 och följde 27 842 män i 26 år.  Forskarna ville titta på effekterna av frukt och grönsaker på subjektiv kognitiv funktion (SCF). Deltagarna fyllde i detaljerade kostundersökningar om sina mat- och dryckesintag. De svarade också på frågor om sin förmåga att tänka och komma ihåg saker.

Sammantaget visar analysen att konsumtion av mörkgröna bladgrönsaker, lykopenrika röda och orange grönsaker, bär och även apelsinjuice korrelerade starkt med minskad risk för nedsatt neurologisk hälsa, såsom minne och kognitiv förmåga. (Just apelcinjucie rekommenderar jag dock inte 🙂 https://4health.se/avsnitt-17-frukt-och-juice-nyttigt-eller-skadligt )

Resultaten visade att den grupp som åt mest grönsaker konsumerade cirka sex portioner per dag och den grupp som åt minst konsumerade ungefär två. Sammanfattningsvis var totalt högre intag av grönsaker och frukt signifikant associerat med lägre risk för måttlig eller dålig SCF. Detta efter kontroll av viktiga icke-kostrelaterade faktorer och totalt energiintag.

“Higher consumption of vegetables and fruits 18 to 22 years before SCF assessment was associated with lower odds of poor SCF independent of more proximal intake.

Conclusion Our findings support a long-term beneficial role of vegetable, fruit, and orange juice consumption on SCF.”

http://n.neurology.org/content/early/2018/11/21/WNL.0000000000006684