Ohälsa & Sjukdomar

Jag har fått många frågor gällande blodgrupp och risk för Covid-19. Inte minst i förra veckan apropå det här inlägget: https://4health.se/forklaringen-till-varfor-en-del-friska-halsosamma-personer-blir-svart-sjuka-i-covid-19-autoimmunitet-och-eller-genetik

Och det stämmer att personer med blodgrupp A har högre risk att insjukna och dö i covid-19 och personer med blodgrupp 0 har lägre risk.

Bl.a. visar en metaanalys (dvs en sammanställning av studier på ämnet) “Relationship Between Blood Group and Risk of Infection and Death in COVID-19: a live Meta-Analysis” detta (se utdrag ur studien nedan). Och en ny dansk studie visar att personer med blodgrupp 0 har 13% lägre risk för att smittas. Studien genomfördes mellan 27 februari och 30 juli, och totalt testades 473 654 personer.

Citerat ur metaanalysen:
“The relationship between ABO blood group and the incidence of COVID-19 infection and death has been investigated in several studies. The reported results were controversial, so the objective of the present study is to assess the relationship between different blood groups and the onset and mortality of COVID-19 infection using meta-analysis method.
Methods: We searched the databases using appropriate MeSH terms. We screened articles on the basis of titles, abstracts, and full texts and the articles that met the inclusion criteria were selected. Quality assessment was done with the Newcastle-Ottawa Scale checklist. The estimated frequency of COVID-19 infection and death in terms of ABO blood group and the overall estimate of the odd ratio between blood group with COVID-19 infection and death was done with 95% confidence interval.
Results: The pooled frequency of blood groups A, B, O, and AB among COVID-19 infected individuals was estimated as 36.22%, 24.99%, 29.67%, and 9.29% respectively. The frequency of blood groups A, B, O, and AB among the dead cases due to COVID-19 infection was estimated as 40%, 23%, 29%, and 8% respectively. The odd ratio of COVID-19 infection for blood group A versus the other blood groups was estimated 1.16 (CI 95%: 1.02-1.33). The corresponding figures for blood groups O and AB versus other blood groups were estimated as 0.73 (CI 95%: 0.60-0.88) and 1.25(CI 95%: 0.84-1.86) respectively.
Conclusion: This meta-analysis showed that individuals with blood group A are at higher risk for COVID-19 infection while those with blood group O are at lower risk. Although the odds ratio of death for AB blood group was non-significant, it was considerable.“

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2020.06.07.20124610v1

https://www.dr.dk/nyheder/regionale/fyn/gennembrud-i-dansk-forskning-bestemt-blodtype-beskytter-mod-coronavirus

Att insjukna allvarligt i Covid-19 är ju starkt kopplat till ålder samt till ohälsa i övrigt, inte minst metabolt syndrom (högt blodtryck, övervikt, hjärt-kärlsjukdom mm) . Men sedan finns det flera fall av unga och till synes väldigt friska individer som trots detta blir allvarligt sjuka av det nya coronaviruset.

Nya studier har tittat på orsakerna bakom detta och kopplar det främst till så kallade autoantikroppar och en ovanlig genetik.

Autoantikroppar är antikroppar som kroppen bildar mot kroppsegna proteiner eller vävnader. Att man har autoantikroppar är i regel ett tecken på autoimmun sjukdom. Flera friska personer som blir svårt sjuka i covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet enligt två nya studier. 

De nya studierna är del av COVID Human Genetic Effort, ett stort forskningsprojekt från mer än 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runtom i världen. 

I den ena studien fann man autoantikroppar hos tio procent av 987 patienter som hade livshotande lunginflammation till följd av coronaviruset. Antikroppar som attackerar kroppens eget immunsystem, istället för viruset. Dessa autoantikroppar är väldigt sällsynta. Inte ens en halv procent har dem, enligt ett slumpmässigt test av friska människor. Ändå var de femton gånger så vanliga bland de svårt sjuka patienterna. Man hittar inte sådana autoantikroppar hos personer som drabbas av Covid-19 med milda symtom. Så de antas vara en viktig orsak till dessa tidigare oförklarliga fall.

95 procent av alla patienter var dessutom män. Män utvecklar sådana antikroppar mer ofta, varför vet man ännu inte, men det verkar vara något som sker med ökande ålder och mer hos män än kvinnor. 

Ur den första studien:

“at least 101 of 987 patients with life-threatening COVID-19 pneumonia had neutralizing IgG auto-Abs against IFN-ω (13 patients), the 13 types of IFN-α (36), or both (52), at the onset of critical disease; a few also had auto-Abs against the other three type I IFNs. The auto-Abs neutralize the ability of the corresponding type I IFNs to block SARS-CoV-2 infection in vitro. These auto-Abs were not found in 663 individuals with asymptomatic or mild SARS-CoV-2 infection and were present in only 4 of 1,227 healthy individuals. Patients with auto-Abs were aged 25 to 87 years and 95 were men. A B cell auto-immune phenocopy of inborn errors of type I IFN immunity underlies life-threatening COVID-19 pneumonia in at least 2.6% of women and 12.5% of men.“

I den andra studien tittade forskare på blodprover från 659 patienter som varit på sjukhus för livshotande lunginflammation. De jämförde dem med blodprover från människor utan eller med milda symptom. Där såg man att vissa gener som är viktiga för att hantera influensa var muterade hos de sjuka. Mutationer innebär att generna ändrat på sig, vilket ibland sker som en reaktion på miljöförändringar eller när celler förnyar sig. Notera att mutationer inte är samma sak som de genvarianter vi ofta pratat om i podcasten, så kallade SNP (snips) (Mer om detta bl.a. i : https://4health.se/102-peter-wilhelmsson-dna-genetik-epigenetik-och-”omics”-samverkan-mellan-genetik-och-livsstil ) Mutationer är betydligt ovanligare.

Mer än tre procent saknade en fungerande gen. Det är väldigt signifikant eftersom sådana mutationer i en allmän population är otroligt ovanliga.

Ur den andra studien:

“Clinical outcome upon infection with SARS-CoV-2 ranges from silent infection to lethal COVID-19. We have found an enrichment in rare variants predicted to be loss-of-function (LOF) at the 13 human loci known to govern TLR3- and IRF7-dependent type I interferon (IFN) immunity to influenza virus, in 659 patients with life-threatening COVID-19 pneumonia, relative to 534 subjects with asymptomatic or benign infection. By testing these and other rare variants at these 13 loci, we experimentally define LOF variants in 23 patients (3.5%), aged 17 to 77 years, underlying autosomal recessive or dominant deficiencies. We show that human fibroblasts with mutations affecting this pathway are vulnerable to SARS-CoV-2. Inborn errors of TLR3- and IRF7-dependent type I IFN immunity can underlie life-threatening COVID-19 pneumonia in patients with no prior severe infection.”

Dessutom så visar en annan studie att en viss genvariant som ger en ökad risk för allvarlig covid-19 kan vara nedärvd från neandertalare. Vi pratar lite om detta i avsnittet med Cecilia Fürst: https://4health.se/259-dr-cecilia-furst-covid-19

En tidigare internationell studie har visat att ett genområde i kromosom 3 hos vissa människor innebär en ökad risk för andningssvikt efter infektion med viruset SARS-CoV-2.

För sådana här genetiska kopplingar är den här ovanligt stark. Man har 60 till 70 procent högre risk att bli allvarligt sjuk när man smittas av viruset om man har en kopia av den här genen. Har man fått den både från mamma och pappa har man tre gånger högre risk (300 procent) att bli allvarligt sjuk. 

Nu har forskare vid Max Planck-institutet och Karolinska Institutet upptäckt att det här genklustret är väldigt lik motsvarande DNA-sekvenser i en omkring 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien. Genvarianten har kommit över till moderna människor när de blandade sig med neandertalare för omkring 60 000 år sedan, säger forskarna. Och människor som bär på den här genen idag har upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av SARS-CoV-2.

Studien visar också förekomsten av genvarianten i olika delar av världen. Allra vanligast är den hos personer i södra Asien, där bär hälften av befolkningen på den. I Europa bär var sjätte person på genen.

Genen är alltså vanlig. Det är mycket troligt att den har haft något positivt inflytande i det förgångna någon gång.

Varför just den här genvarianten ökar risken för allvarlig covid-19 vet forskarna ännu inte men det kan vara en förklaring till varför olika populationer drabbas olika hårt av viruset.

Neandertalmänniskan levde till för ungefär 40 000 år sedan. De levde i Europa och dog ut strax efter att den moderna människan flyttade dit. Flera studier visar att dagens moderna människor har en del neandertal-dna i sin arvsmassa

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://science.sciencemag.org/content/early/2020/09/23/science.abd4585

https://science.sciencemag.org/content/early/2020/09/29/science.abd4570

https://www.nature.com/articles/s41586-020-2818-3

En studie som publicerats i the Lancet den här veckan går igenom hur en person återinfekterats och insjuknat mer än en gång i covid-19. Såvida inte testerna däremellan varit falskt negativa. MEN forskarna säger att virusets gener såg så pass olika ut i de två positiva testerna, att det inte kan ha varit samma infektion som fortsatt. De menar att viruset inte kan förändras så mycket i kroppen på en och samma person under denna tid. Utan konstaterar att den här personen infekterats två gånger med CoV-SARS-2. Ett tecken på att immuniteten mot viruset kanske inte alltid är så bra eller särskilt långvarig.

Fallet beskrivs bl.a. såhär:

“The patient had two positive tests for SARS-CoV-2, the first on April 18, 2020, and the second on June 5, 2020, separated by two negative tests done during follow-up in May, 2020“

“Genetic discordance of the two SARS-CoV-2 specimens was greater than could be accounted for by short-term in vivo evolution. These findings suggest that the patient was infected by SARS-CoV-2 on two separate occasions by a genetically distinct virus.“

Ur studien:

The degree of protective immunity conferred by infection with severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) is currently unknown. As such, the possibility of reinfection with SARS-CoV-2 is not well understood. We describe an investigation of two instances of SARS-CoV-2 infection in the same individual.

A 25-year-old man who was a resident of Washoe County in the US state of Nevada presented to health authorities on two occasions with symptoms of viral infection, once at a community testing event in April, 2020, and a second time to primary care then hospital at the end of May and beginning of June, 2020. Nasopharyngeal swabs were obtained from the patient at each presentation and twice during follow-up. Nucleic acid amplification testing was done to confirm SARS-CoV-2 infection. We did next-generation sequencing of SARS-CoV-2 extracted from nasopharyngeal swabs. Sequence data were assessed by two different bioinformatic methodologies. A short tandem repeat marker was used for fragment analysis to confirm that samples from both infections came from the same individual.

The patient had two positive tests for SARS-CoV-2, the first on April 18, 2020, and the second on June 5, 2020, separated by two negative tests done during follow-up in May, 2020. Genomic analysis of SARS-CoV-2 showed genetically significant differences between each variant associated with each instance of infection. The second infection was symptomatically more severe than the first.

Genetic discordance of the two SARS-CoV-2 specimens was greater than could be accounted for by short-term in vivo evolution. These findings suggest that the patient was infected by SARS-CoV-2 on two separate occasions by a genetically distinct virus. Thus, previous exposure to SARS-CoV-2 might not guarantee total immunity in all cases. All individuals, whether previously diagnosed with COVID-19 or not, should take identical precautions to avoid infection with SARS-CoV-2. The implications of reinfections could be relevant for vaccine development and application.

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(20)30764-7/fulltext

Världens näst snabbaste dator har tagit fram en modell som kan förklara nästan allt gällande hur det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, påverkar våra kroppar när vi insjuknar i Covid-19. Man har låtit datorn analysera över 40 000 gener från 17 000 prover – och 2,5 miljarder genetiska kombinationer. Forskare har sedan analyserat resultaten.

Resultatet: bradykinin-hypotesen. En hypotes som förklarar nästan alla symtom och dessutom ger förslag på behandlingar.

Hypotesen är i linje med tidigare förklaringar om hur viruset infekterar via ACE2-recptorer. Men viruset nöjer sig inte med att infektera celler som har rikligt med ACE2-receptorer, utan lurar kroppen att uppreglera ACE2 även på andra ställen (läs den engelska texten nedan som förklarar detta på ett utmärkt sätt).

RAS, “the renin–angiotensin system”, kontrollerar många aspekter av vår blodcirkulation, inklusive ett ämne som kallas bradykinin som normalt är involverat i att reglera blodtryck. Enligt de här nya uppgifterna, så är det så att när det nya coronaviruset förändrar RAS, så gör det att den normala regleringen av just bradykinin blir helt utslagen. Bradykininreceptorerna påverkas och kroppen slutar bryta ner bradykinin ordentligt. ACE bryter normalt ner bradykinin, men när viruset nedreglerar detta, så slutar den här mekanismen fungera som den ska. Slutresultatet blir att mängden bradykinin i kroppen blir oreglerad och ämnet ansamlas.

Och just denna ansamling av bradykinin kan förklara alla möjliga udda symtom som viruset skapar. Forskarna konkluderar att “the pathology of Covid-19 is likely the result of Bradykinin Storms rather than cytokine storms,”

Bradykinin skapar läckande blodkärl, kan bryta ner blod-hjärn-barriären mm, vilket förklarar många symtom. Läs mer i nedan citat ur texten.

Dessutom ökar viruset kroppens produktion av HLA (hyaluronic acid) i lungorna. Ett ämne som används I tvål och lotion eftersom det kan absorbera extremt mycket vätska. När vätska läcker in i lungorna, pga effekter av bradykinin, så bildas en sorts gel i lungorna. Det är denna som ger andningssvårigheter och som gör att respiratorer inte lyckas hjälpa patienterna.

Man jämför Covid-19 med vissa blodtryckssänkande läkemedel som fungerar just genom att öka bradykininnivåerna. Intressant nog är biverkningarna från dessa läkemedel exakt samma som symtomen i Covid-19…

Igår skrev jag ett populärt inlägg om en framgångsrik studie på D-vitamin i Covid-19-patienter. https://4health.se/studie-d-vitamin-effektiv-behandling-av-covid-19 Även dessa slående resultat kan förklaras med bradykinin-hypotesen. D-vitamin är involverat i RAS-systemet och kan sänka ett ämne som kallas REN. Denna mekanism skulle kunna hindra sådana här bradykinin-stormar.

Som sagt, läs även texten här nedan:

Earlier this summer, the Summit supercomputer at Oak Ridge National Lab in Tennessee set about crunching data on more than 40,000 genes from 17,000 genetic samples in an effort to better understand Covid-19. Summit is the second-fastest computer in the world, but the process — which involved analyzing 2.5 billion genetic combinations — still took more than a week.

When Summit was done, researchers analyzed the results. …
..
The computer had revealed a new theory about how Covid-19 impacts the body: the bradykinin hypothesis. The hypothesis provides a model that explains many aspects of Covid-19, including some of its most bizarre symptoms. It also suggests 10-plus potential treatments, many of which are already FDA approved. …

According to the team’s findings, a Covid-19 infection generally begins when the virus enters the body through ACE2 receptors in the nose, (The receptors, which the virus is known to target, are abundant there.) The virus then proceeds through the body, entering cells in other places where ACE2 is also present: the intestines, kidneys, and heart. This likely accounts for at least some of the disease’s cardiac and GI symptoms.

But once Covid-19 has established itself in the body, things start to get really interesting. …
… Covid-19 isn’t content to simply infect cells that already express lots of ACE2 receptors. Instead, it actively hijacks the body’s own systems, tricking it into upregulating ACE2 receptors in places where they’re usually expressed at low or medium levels, including the lungs.

In this sense, Covid-19 is like a burglar who slips in your unlocked second-floor window and starts to ransack your house. Once inside, though, they don’t just take your stuff — they also throw open all your doors and windows so their accomplices can rush in and help pillage more efficiently.

The renin–angiotensin system (RAS) controls many aspects of the circulatory system, including the body’s levels of a chemical called bradykinin, which normally helps to regulate blood pressure. According to the team’s analysis, when the virus tweaks the RAS, it causes the body’s mechanisms for regulating bradykinin to go haywire. Bradykinin receptors are resensitized, and the body also stops effectively breaking down bradykinin. (ACE normally degrades bradykinin, but when the virus downregulates it, it can’t do this as effectively.)

The end result, the researchers say, is to release a bradykinin storm — a massive, runaway buildup of bradykinin in the body. According to the bradykinin hypothesis, it’s this storm that is ultimately responsible for many of Covid-19’s deadly effects. Jacobson’s team says in their paper that “the pathology of Covid-19 is likely the result of Bradykinin Storms rather than cytokine storms,” which had been previously identified in Covid-19 patients, but that “the two may be intricately linked.” Other papers had previously identified bradykinin storms as a possible cause of Covid-19’s pathologies.

Covid-19 is like a burglar who slips in your unlocked second-floor window and starts to ransack your house.

As bradykinin builds up in the body, it dramatically increases vascular permeability. In short, it makes your blood vessels leaky. This aligns with recent clinical data, which increasingly views Covid-19 primarily as a vascular disease, rather than a respiratory one. But Covid-19 still has a massive effect on the lungs. As blood vessels start to leak due to a bradykinin storm, the researchers say, the lungs can fill with fluid. Immune cells also leak out into the lungs, Jacobson’s team found, causing inflammation.

And Covid-19 has another especially insidious trick. Through another pathway, the team’s data shows, it increases production of hyaluronic acid (HLA) in the lungs. HLA is often used in soaps and lotions for its ability to absorb more than 1,000 times its weight in fluid. When it combines with fluid leaking into the lungs, the results are disastrous: It forms a hydrogel, which can fill the lungs in some patients. According to Jacobson, once this happens, “it’s like trying to breathe through Jell-O.”

This may explain why ventilators have proven less effective in treating advanced Covid-19 than doctors originally expected, based on experiences with other viruses. “It reaches a point where regardless of how much oxygen you pump in, it doesn’t matter, because the alveoli in the lungs are filled with this hydrogel,” Jacobson says. “The lungs become like a water balloon.” Patients can suffocate even while receiving full breathing support.

The bradykinin hypothesis also extends to many of Covid-19’s effects on the heart. About one in five hospitalized Covid-19 patients have damage to their hearts, even if they never had cardiac issues before. Some of this is likely due to the virus infecting the heart directly through its ACE2 receptors. But the RAS also controls aspects of cardiac contractions and blood pressure. According to the researchers, bradykinin storms could create arrhythmias and low blood pressure, which are often seen in Covid-19 patients.

The bradykinin hypothesis also accounts for Covid-19’s neurological effects, which are some of the most surprising and concerning elements of the disease. These symptoms (which include dizziness, seizures, delirium, and stroke) are present in as many as half of hospitalized Covid-19 patients. According to Jacobson and his team, MRI studies in France revealed that many Covid-19 patients have evidence of leaky blood vessels in their brains.

Bradykinin — especially at high doses — can also lead to a breakdown of the blood-brain barrier. Under normal circumstances, this barrier acts as a filter between your brain and the rest of your circulatory system. It lets in the nutrients and small molecules that the brain needs to function, while keeping out toxins and pathogens and keeping the brain’s internal environment tightly regulated.

If bradykinin storms cause the blood-brain barrier to break down, this could allow harmful cells and compounds into the brain, leading to inflammation, potential brain damage, and many of the neurological symptoms Covid-19 patients experience. Jacobson told me, “It is a reasonable hypothesis that many of the neurological symptoms in Covid-19 could be due to an excess of bradykinin. It has been reported that bradykinin would indeed be likely to increase the permeability of the blood-brain barrier. In addition, similar neurological symptoms have been observed in other diseases that result from an excess of bradykinin.”

Increased bradykinin levels could also account for other common Covid-19 symptoms. ACE inhibitors — a class of drugs used to treat high blood pressure — have a similar effect on the RAS system as Covid-19, increasing bradykinin levels. In fact, Jacobson and his team note in their paper that “the virus… acts pharmacologically as an ACE inhibitor” — almost directly mirroring the actions of these drugs.

By acting like a natural ACE inhibitor, Covid-19 may be causing the same effects that hypertensive patients sometimes get when they take blood pressure–lowering drugs. ACE inhibitors are known to cause a dry cough and fatigue, two textbook symptoms of Covid-19. And they can potentially increase blood potassium levels, which has also been observed in Covid-19 patients. The similarities between ACE inhibitor side effects and Covid-19 symptoms strengthen the bradykinin hypothesis, the researchers say.

ACE inhibitors are also known to cause a loss of taste and smell. Jacobson stresses, though, that this symptom is more likely due to the virus “affecting the cells surrounding olfactory nerve cells” than the direct effects of bradykinin.

Though still an emerging theory, the bradykinin hypothesis explains several other of Covid-19’s seemingly bizarre symptoms. Jacobson and his team speculate that leaky vasculature caused by bradykinin storms could be responsible for “Covid toes,” a condition involving swollen, bruised toes that some Covid-19 patients experience. Bradykinin can also mess with the thyroid gland, which could produce the thyroid symptoms recently observed in some patients.

The bradykinin hypothesis could also explain some of the broader demographic patterns of the disease’s spread. The researchers note that some aspects of the RAS system are sex-linked, with proteins for several receptors (such as one called TMSB4X) located on the X chromosome. This means that “women… would have twice the levels of this protein than men,” a result borne out by the researchers’ data. In their paper, Jacobson’s team concludes that this “could explain the lower incidence of Covid-19 induced mortality in women.” A genetic quirk of the RAS could be giving women extra protection against the disease.

The bradykinin hypothesis provides a model that “contributes to a better understanding of Covid-19” and “adds novelty to the existing literature,” according to scientists Frank van de Veerdonk, Jos WM van der Meer, and Roger Little, who peer-reviewed the team’s paper. It predicts nearly all the disease’s symptoms, even ones (like bruises on the toes) that at first appear random, and further suggests new treatments for the disease.

As Jacobson and team point out, several drugs target aspects of the RAS and are already FDA approved to treat other conditions. They could arguably be applied to treating Covid-19 as well. Several, like danazol, stanozolol, and ecallantide, reduce bradykinin production and could potentially stop a deadly bradykinin storm. Others, like icatibant, reduce bradykinin signaling and could blunt its effects once it’s already in the body.

Interestingly, Jacobson’s team also suggests vitamin D as a potentially useful Covid-19 drug. The vitamin is involved in the RAS system and could prove helpful by reducing levels of another compound, known as REN. Again, this could stop potentially deadly bradykinin storms from forming. The researchers note that vitamin D has already been shown to help those with Covid-19. The vitamin is readily available over the counter, and around 20% of the population is deficient. If indeed the vitamin proves effective at reducing the severity of bradykinin storms, it could be an easy, relatively safe way to reduce the severity of the virus.

Other compounds could treat symptoms associated with bradykinin storms. Hymecromone, for example, could reduce hyaluronic acid levels, potentially stopping deadly hydrogels from forming in the lungs. And timbetasin could mimic the mechanism that the researchers believe protects women from more severe Covid-19 infections. All of these potential treatments are speculative, of course, and would need to be studied in a rigorous, controlled environment before their effectiveness could be determined and they could be used more broadly.

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://elemental.medium.com/a-supercomputer-analyzed-covid-19-and-an-interesting-new-theory-has-emerged-31cb8eba9d63

En välgjord, kontrollerad, randomiserad studie visar att D-vitamin i Covid-19-patienter drastiskt minskar risken för behov av intensivvård.

Studien summerar att
“Administration of calcifediol or 25-hydroxyvitamin D to hospitalized COVID-19 patients significantly reduced their need for Intensive Care United admission.
Calcifediol seems to be able to reduce severity of the disease.”

Studien utfördes på 76 personer som var inlagda på sjukhus för Covid-19, det nya coronaviruset. 50 utav dem lottades att behandlas med D-vitamin, utöver vanlig vård, medan 26 inte fick D-vitamin.

Utav de 50 patienter som behandlades med D-vitamin behövde bara en, dvs 2%, intensivvård. Medan 13 av de 26 obehandlade patienterna, dvs 50%, krävde intensivvård. Väldigt tydliga, och signifikanta, resultat.

Ur studien:

The vitamin D endocrine system may have a variety of actions on cells and tissues involved in COVID-19 progression especially by decreasing the Acute Respiratory Distress Syndrome. Calcifediol can rapidly increase serum 25OHD concentration. We therefore evaluated the effect of calcifediol treatment, on Intensive Care Unit Admission and Mortality rate among Spanish patients hospitalized for COVID-19.

Design
parallel pilot randomized open label, double-masked clinical trial.

Setting
university hospital setting (Reina Sofia University Hospital, Córdoba Spain.)

Participants
76 consecutive patients hospitalized with COVID-19 infection, clinical picture of acute respiratory infection, confirmed by a radiographic pattern of viral pneumonia and by a positive SARS-CoV-2 PCR with CURB65 severity scale (recommending hospital admission in case of total score > 1).

Procedures
All hospitalized patients received as best available therapy the same standard care, (per hospital protocol), of a combination of hydroxychloroquine (400 mg every 12 hours on the first day, and 200 mg every 12 hours for the following 5 days), azithromycin (500 mg orally for 5 days. Eligible patients were allocated at a 2 calcifediol:1 no calcifediol ratio through electronic randomization on the day of admission to take oral calcifediol (0.532 mg), or not. Patients in the calcifediol treatment group continued with oral calcifediol (0.266 mg) on day 3 and 7, and then weekly until discharge or ICU admission. Outcomes of effectiveness included rate of ICU admission and deaths.

Results
Of 50 patients treated with calcifediol, one required admission to the ICU (2%), while of 26 untreated patients, 13 required admission (50%) p value X² Fischer test p < 0.001. Univariate Risk Estimate Odds Ratio for ICU in patients with Calcifediol treatment versus without Calcifediol treatment: 0.02 (95%CI 0.002-0.17). Multivariate Risk Estimate Odds Ratio for ICU in patients with Calcifediol treatment vs Without Calcifediol treatment ICU (adjusting by Hypertension and T2DM): 0.03 (95%CI: 0.003-0.25). Of the patients treated with calcifediol, none died, and all were discharged, without complications. The 13 patients not treated with calcifediol, who were not admitted to the ICU, were discharged. Of the 13 patients admitted to the ICU, two died and the remaining 11 were discharged.

Conclusion
Our pilot study demonstrated that administration of a high dose of Calcifediol or 25-hydroxyvitamin D, a main metabolite of vitamin D endocrine system, significantly reduced the need for ICU treatment of patients requiring hospitalization due to proven COVID-19. Calcifediol seems to be able to reduce severity of the disease, but larger trials with groups properly matched will be required to show a definitive answer.

Betyder detta att alla bör ta D-vitamin förebyggande? Nej, det tycker jag inte. Jag instämmer till stor del med det Morley Robbins säger i våra podcasts om D-vitamin. (Lyssna främst på avsnitt 218-221, och då särskilt på https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2 ) Vilket är att D-vitamintillskott kan sätta annat ur balans i kroppen. Bl.a. kan en obalans mellan vitamin D och A, hindra A-vitamin. Vilket i sin tur behövs för koppar / ceruloplasmin, vilket i sin tur behövs för cellenergi, användningen av järn i kroppen mm. Men att ta D-vitamin tillfälligt vid infektion är något jag själv använder mig av ibland.

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960076020302764

Långvariga symtom efter covid-19 är vanligt även hos personer som inte behövt vårdas på sjukhus, och har blivit ytterligare ett ämne för forskare och läkare under pandemin.

Kraftig trötthet, ont i bröstet, andnöd, ont i huvudet och värk i leder är symtom som ofta kvarstår i flera månader efter en Covid-19-infektion.

Men forskare och läkare vet så lite om det här ännu, så att man inte kan säga säkert vad orsakerna är.

En hypotes är att kroppen tar längre tid på sig att stänga av immunsystemets reaktioner mot infektionen efter att viruset har oskadliggjorts. Dvs hos de personer som får långvariga symtom. (Läs gärna mer om cytokinstormar etc: https://4health.se/cytokinstormar-anledningen-till-att-aven-friska-kan-bli-allvarligt-sjuka-i-covid-19)

En annan hypotes är att de långvariga symtomen beror på att coronainfektionen har skadat kroppens celler. En kraftig vävnadsskada kan också i sig utlösa en kraftig immunologisk reaktion.

En ny studie har tittat på varför en stor andel patienter som haft en svår covid-19-infektion fortfarande har hjärtpåverkan flera veckor efter att de tillfrisknat. Det är en tysk studie av 100 covid-19-patienter.

I studien ingick 100 patienter, ungefär hälften män och hälften kvinnor, i åldrarna 45 – 53 som vårdats på sjukhus för covid-19. Ungefär två månader efter tillfrisknandet har patienterna undersökts med magnetkamera och blodprover för att se hur hjärtat påverkats.

Resultaten visade att 80 procent av patienterna fortfarande hade en inflammation i hjärtmuskeln och ungefär lika många visade tecken på pågående hjärtskada i blodproverna. Hjärtmuskelinflammationen verkar alltså kunna dröja sig kvar efter att infektionen läkt ut.

Att hjärtat är påverkat under pågående infektion har man vetat ett tag. Men den här studien visar att det finns även en kvarstående inflammation som involverar hjärtat en längre tid.

Den påverkan man kunde se hos de patienter som ingick i studien var dock inte särskilt allvarlig och kommer troligtvis att läka ut.

Studien visar dock en anledning till varför patienter känner sig trötta, andfådda och har hjärtklappning.

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://jamanetwork.com/journals/jamacardiology/fullarticle/2768916

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7539071

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532751

Forskare i USA har hittat höga halter av receptorn ACE2 i ett visst område i näsan, det som processar lukt.

ACE2 är den molekyl som coronaviruset använder för att ta sin in i kroppens celler, och att just luktcellerna har många sådana molekyler på sin yta kan förklara varför patienter med coronainfektion ofta får luktbortfall, enligt forskarna i en ny studie. Mer om ACE2 i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=ACE2

Genom att undersöka små vävnadsbitar, biopsier, från olika delar av näsan hos människor, kunde forskarna se att just de cellerna verkar extra mottagliga för viruset.

Liknande fynd har setts i andra studier, och näsan är troligen är en huvudingång för viruset.

Mer om Corona / Covid-19: https://4health.se/?s=corona

https://erj.ersjournals.com/content/erj/early/2020/07/23/13993003.01948-2020.full.pdf

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7536263

En ny studie visar att Covid-19, det nya coronaviruset, skiljer sig från andra sjukdomar genom att feber kommer först.

COVID-19-patienter har symtom som liknar andra vanliga sjukdomar. Forskarna till en ny studie skriver att ordningen av förekomsten av symptom skulle kunna hjälpa patienter och vårdpersonal att snabbare skilja COVID-19 från andra luftvägssjukdomar, men att sådan viktig information i stort sett är otillgänglig.

Forskarna har tillämpat en Markovprocess på kliniska observationer av COVID-19-fall för att fastställa den mest sannolika ordningen på urskiljbara symtom (dvs. feber, hosta, illamående / kräkningar och diarré). Man jämförde sedan utvecklingen av dessa symtom i COVID-19 med andra andningssjukdomar, såsom influensa, SARS och MERS, för att observera om sjukdomarna uppträder annorlunda.

Modellen förutspår att influensa startar med hosta, medan COVID-19, liksom andra coronavirusrelaterade sjukdomar initieras med feber. COVID-19 skiljer sig emellertid från SARS och MERS i ordningen av gastrointestinala symtom.

Resultaten stöder uppfattningen att feber ska användas för att screena för inträde in i olika anläggningar när nu företag, institutioner och länder börjar återuppta sin verksamhet efter utbrottet våren 2020. Dessutom tyder resultaten på att god klinisk praxis bör innebära att man registrerar ordningen på symptomförekomst i COVID-19 och andra sjukdomar. Om en sådan systemisk klinisk praxis hade varit standard redan tidigare, kanske övergången från lokalt utbrott till pandemi kunde ha undvikits.

“COVID-19 is a pandemic viral disease with catastrophic global impact. This disease is more contagious than influenza such that cluster outbreaks occur frequently. If patients with symptoms quickly underwent testing and contact tracing, these outbreaks could be contained. Unfortunately, COVID-19 patients have symptoms similar to other common illnesses. Here, we hypothesize the order of symptom occurrence could help patients and medical professionals more quickly distinguish COVID-19 from other respiratory diseases, yet such essential information is largely unavailable. To this end, we apply a Markov Process to a graded partially ordered set based on clinical observations of COVID-19 cases to ascertain the most likely order of discernible symptoms (i.e., fever, cough, nausea/vomiting, and diarrhea) in COVID-19 patients. We then compared the progression of these symptoms in COVID-19 to other respiratory diseases, such as influenza, SARS, and MERS, to observe if the diseases present differently. Our model predicts that influenza initiates with cough, whereas COVID-19 like other coronavirus-related diseases initiates with fever. However, COVID-19 differs from SARS and MERS in the order of gastrointestinal symptoms. Our results support the notion that fever should be used to screen for entry into facilities as regions begin to reopen after the outbreak of Spring 2020. Additionally, our findings suggest that good clinical practice should involve recording the order of symptom occurrence in COVID-19 and other diseases. If such a systemic clinical practice had been standard since ancient diseases, perhaps the transition from local outbreak to pandemic could have been avoided.”

Mer via https://4health.se/?s=corona

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpubh.2020.00473/full