Ohälsa & Sjukdomar

Frågan om sockerberoende skapar en spricka i forskarvärlden. Ena sidan hävdar att socker är som en beroendeframkallande drog, den andra menar att det definitivt inte stämmer. Allt fler specialistläkare inom beroendemedicin anser att det numera finns övertygande forskningsrön som stödjer att sockerberoende finns.

I SVT uttalar sig Claude Marcus och Charlotte Erlanson-Albertsson som står på olika sidor i debatten.

– Det är stor skillnad mot att vara beroende av nikotin eller andra droger, säger professor Claude Marcus.

Lundaprofessorn Charlotte Erlanson- Albertsson tillhör dem som anser att det finns ett sockerberoende.

– Socker är det enda livsmedlet som man vet höjer halten av dopamin hos människan. Man smakar, gillar det, äter mer och kan sedan inte vara utan. Organismen blir beroende av socker för att må bra och tankarna börjar kretsa kring att skaffa godis och sötsaker.

Enligt Charlotte Erlanson-Albertson är det mycket som talar för att det är vårt biologiska arv som avgör hur pass sockersugna vi blir. Hon uppskattar att omkring en tiondel av svenskarna är, eller kan bli, fysiskt beroende av socker.

Professor Claude Marcus vid Karolinska institutet, argumenterar mot att socker definieras som en beroendeframkallande drog som kräver medicinsk behandling. Det finns internationellt fastställda definitioner av beroende, och dessa uppfylls helt enkelt inte av socker, menar han.

– Det finns massor av saker vi tycker om och som kan anses beroendeframkallande: löpning, pianospel eller en vacker utsikt. Men det är stor skillnad på dessa och att vara beroende av till exempel nikotin eller andra droger som påverkar hjärnans belöningssystem direkt. Socker belönar via det normala nervsystemet med lukt, smak och syn.

Han anser att många av de individer som upplever sig som sockerberoende mycket väl kan vara i behov av hjälp. Men inte med att få bukt med själva godisätandet, utan med de bakomliggande mekanismerna – att de mår dåligt.

Att sötsaker (och annan mat) kan fungera som tröst är ett synsätt som Charlotte Erlanson-Albertson delar, men hon anser sig kunna ta det ett steg längre: Att det faktiskt finns människor som anpassar sina liv efter sötsuget genom att till exempel hålla koll på närbutikens öppettider och som avbryter andra aktiviteter, även lustfyllda, för kunna skaffa snask.

– En del av de här människorna söker hjälp men möter en oförstående attityd som ofta bottnar i okunskap. Sjukvården måste ta tag i detta så att de får behandling av kompetenta läkare.

Diagnosen ”sockerberoende” finns inte och från myndigheter som Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten saknas riktlinjer. Charlotte Erlanson-Albertson efterlyser nu politiska initiativ för att lyfta frågan:

– De drabbade patienterna finns där, men i dag bemöts de med förakt och får höra att de är psykiskt abnorma. Jag vill att de ska slippa den anklagelsen.

Claude Marcus menar att det finns mycket i vårt mänskliga beteende som kan betraktas som beroenden: sex, träning eller en pianist som får abstinens för att den inte får spela. Men ofta handlar det mer om språkbruk och filosofi än om medicin, säger Claude Marcus.

För drygt ett år sedan kom en rapport om sockrets hälsomässiga aspekter som även gav en översikt av de vetenskapliga rönen kring socker och beroende. Slutsatsen var att socker är dåligt ur en rad hälsoaspekter. Men den slog också fast att det saknas tillräckligt med vetenskapliga bevis för att socker kan anses vara beroendeframkallande hos människor. Rapporten blev starkt ifrågasatt eftersom den var beställd och bekostad av SNF, livsmedelsindustrins organisation Swedish nutrition foundation, där bland annat Coca-Cola och sockerkoncernen Nordic Sugar är medlemmar. Forskarna bakom rapporten, däribland Claude Marcus, blev starkt kritiserade och anklagade för att sprida propaganda åt sockerindustrin.

• Socker i hög koncentration, vare sig det äts i kombination med fett eller inte, aktiverar samma områden i hjärnan som droger gör. Samma signalsubstanser frigörs, till exempel dopamin, och bidrar till upplevt välbefinnande.
• Hedonisk hunger – inbillad hunger – är beroendeframkallande. Det vill säga att vi känner hunger och fortsätter äta trots att vi är mätta, för njutnings skull eller för att befria oss från stress.
• Matberoende – och därmed också sockerberoende – har påvisats hos människa både genom förändrat beteende och förändrad kemi i kroppen.
• En människa som upplever sig som sockerberoende vill sällan ha rent socker, utan socker/snabba kolhydrater i kombination med andra ingredienser som i exempelvis i bullar, läsk och godis. Begreppet sockerberoende kan därför vara missvisande.
• Man kan tala om ett ätberoende, men det är hos många i första hand kopplat till ett beteende, inte till en substans.

Tidigare om sockerberoende https://4health.se/?s=sockerberoende

Rapporten ”Socker” från SNF, Swedish nutrition foundation http://snf.ideon.se/historikarkiv/sockerrapport_2014/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sockerberoende-splittrar-forskarna