fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

Mängden gluten ökar risk för glutenintolerans / celiaki

av Leave a Comment

Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med förhöjd genetisk risk för glutenintolerans. Barn som rapporterade ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd.

Sverige är ett högriskland för utveckling av glutenintolerans (celiaki) i tidig ålder. Det är fortfarande inte helt klart varför glutenintolerans uppstår, men forskare världen över har under lång tid riktat sitt intresse mot bl.a. amning, kostvanor, tidpunkt för glutenintroduktion och geografisk hemvist. I en ny avhandling från Lunds universitet ingår studier som täcker alla dessa aspekter.

Resultaten pekar på att mängden gluten triggar sjukdomen. Man har också konstaterat att matvanorna bland barnen vi undersökt varierar mellan länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation. Fördjupade studier kan kanske bidra till att förklara varför svenska barn utvecklar celiaki tidigare än barn i andra länder. Tidpunkten för glutenintroduktion verkar däremot inte ha någon större betydelse. En ny omfattande studie bekräftar liknande slutsatser från tidigare mindre studier.

Svenska barn som rapporterade ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade som sagt dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Resultat från samma delstudie visar också att barn med celiaki åt mer gluten.

Risken att utveckla den autoimmunitet som ger upphov till celiaki var störst i Sverige i jämförelse med andra länder i studien (Finland, Tyskland och USA). Resultatet kvarstod efter att ha justerat för några av de viktigaste orsakerna till celiaki (bärare av riskgen, diagnos finns sedan tidigare i familjen samt kön).

Amning (starttidpunkt/längd), tidpunkt för första intag av fast föda samt typ av kost varierade mellan de undersökta länderna. Europeiska barn introducerades först till potatis- och rotfrukter medan amerikanska barn introducerades först till ris- och rotfrukter. Längden på amningsperioden gick inte att knyta till risken att utveckla celiaki.
Tidpunkten för introduktion av gluten i kosten är inte en egen, självständig riskfaktor för senare utveckling av glutenintolerans.

Man kommer nu att undersöka betydelsen av glutenmängden i en ny, stor studie. Skiljer sig svenska barns glutenintag från barn in andra länder? Man utökar studien med barn från de övriga deltagarländerna samt ökar uppföljningstiden jämfört med tidigare studier, från två till fem år. Man ska också undersöka om tillskott av probiotika i kosten har inverkan på risken att drabbas av celiaki.

http://www.lu.se/article/ny-forskning-avgransar-mojliga-orsaker-till-glutenintolerans

http://www.lu.se/lup/publication/19e58bb8-3294-46d8-b405-82210d9fed40

Sköldkörtelproblem är nästan alltid autoimmun sjukdom

av 27 Comments

Många många lider av underfunktion i sköldkörteln. Många är ni som kontaktar mig och vill ha hjälp.

Min första fråga till klienter med sköldkörtelproblem är alltid – “är det autoimmunitet?” Svaret i 99% av fallen – “jag vet inte”

Detta är helt galet! Detta är inte ditt fel, utan ett fel i vården. I många fall har man inte ens testat antikroppar mot sköldkörteln, trots att detta är det vanligaste problemet. I andra fall har man testat och upptäckt antikroppar, men man meddelar inte patienten att denne har en autoimmun sjukdom.

Din vanliga läkare tycker nämligen att lösningen på avvikande sköldkörtelvärden är samma oavsett orsak. Lösningen är att skriva ut Levaxin. Detta är så långt ifrån sanningen man kan komma. (Nu generaliserar jag givetvis, det finns fantastiska undantag med läkare som vet vad de gör. Det är troligen inte heller så att läkaren försöker göra fel – tvärtom! Läkaren gör troligen allt hen kan för att du ska få må bra, så missförstå inte detta. Det är ett fel i vården, inte ett personangrepp)

För det första blir ganska få överhuvudtaget hjälpta av enbart Levaxin

För det andra är lösningarna på olika sorters sköldkörtelbesvär totalt olika, beroende på om det beror på autoimmunitet, på stress eller på något annat.

För det tredje bränner du ut kroppen om du äter sköldkörtelhormoner som gasar på kroppen, om din nedsatta sköldkörtelfunktion beror på stress och utmattning. Då är det din kropp som väljer att säga åt dig att vara trött och vila, men du går emot signalerna.

Jag har bara (BARA!) stött på fall av sköldkörtelbesvär som beror på antingen autoimmunitet eller stress. Levaxin är inte lösningen i något av fallen. Levaxin kan vara en del av lösningen i autoimmunitet om autoimmuniteten gått så långt så att sköldkörteln börjat brytas ner ordentligt. Men den verkliga lösningen är att stoppa kroppens attack mot sin egen sköldkörteln så att den inte bryts ner mer. Detta gör du genom att läka tarmen och dämpa inflammationen – med kost (bl.a. utesluta ämnen du inte tål och allmänna saker som påverkar tarm och immunförsvar, såsom gluten och mejerier) och stressreducering.

Var ska du börja?

1. Se till att din läkare testar antikroppar mot sköldkörteln. Detta ska alltid vara det första steget. Antikroppar som testas kallas TPO, och du bör även testa TGak. Dessa testas vid sidan av vanliga sköldkörtelvärden som TSH, fritt T3 och fritt T4 (och helst även reverse T3). Har du antikroppar måste du börja med kosten

2. Om du inte skulle ha antikroppar så måste du rannsaka dig själv – kan problemen bero på stress och utmattning? Har du jobbat dig in i väggen? Övertränat? Haft konstant oro? Magproblem etc.  Då är inte Levaxin lösningen

Börja med dessa två steg innan du kontaktar mig eller någon annan som kan hjälpa dig.

D-vitaminbrist orsakar Multipel Skleros

av Leave a Comment

Nu på hösten när soltimmarna blir färre är det dags att tänka på att på få i sig tillräckligt med D-vitamin. Vitaminet har många viktiga funktioner i kroppen. I tidigare inlägg om att D-vitamin funkar bättre än influensavaccin (https://4health.se/vitamin-d-mer-effektivt-an-influensavaccin) har jag berättat om hur vitaminet spelar roll för att immunförsvaret ska vara i bra trim. Omsättningen av D-vitamin är till viss del genetisk och gör att vissa kan behöva få i sig mer för att ha normala nivåer i blodet. Även D-vitaminreceptorns effektivitet beror till dels på genetik.  D-vitaminreceptorn testas bl.a. i DNA Health

Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som förstör nervernas myelin. Både genetik och miljöfaktorer har länkats till risken att få MS. Tidigare har man sett i studier att lågt D-vitamin är vanligt hos dem med MS, men inte vetat om det kan vara en orsak till sjukdomen. I observationsstudier har man sett att personer med låga D-vitaminnivåer har en mer aggressiv MS tidigt i sjukdomsförloppet och en annan studie visade att bra nivåer av vitaminet skyddar mot att få sjukdomen.

Forskarna kunde nu visa att personer med låga D-vitaminnivåer OCH genetiska varianter som ger låga D-vitaminnivåer också hade högre risk att få MS. Studien gjordes med en forskningsmetod som gör att man anser att det går att utesluta att effekten beror på livsstilsfaktorer.

På våra breddgrader är det väldigt svårt att enbart via kosten och solljus få i sig tillräckligt med D-vitamin. Lever (även fiskleverolja), fet fisk, och äggula är exempel på bra D-vitaminkällor. En vegetabilisk källa till D-vitamin är svamp. Men många som äter allsidigt kan ändå behöva ta ett bra kosttillskott med D-vitamin under vinterhalvåret, för att komma upp i tillräckliga nivåer.

Själv försöker jag vara ute mycket året om för att få dagsljus och solljus – vilket är viktigt av många anledningar (lyssna bl.a. här: https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin ). Men D-vitaminproduktionen är det som ni vet sämre av när solen står lågt på vinterhalvåret, så då använder jag tillskott. I år testar jag det tillskott du ser på bilden (bland mina älskade örter), ett som även innehåller vitamin K2 (som tillsammans med D-vitamin är viktigt för skelettet – lyssna här: https://4health.se/106-benskorhet-myter-om-mejerierkalcium-och-massor-om-mineraler-och-vitaminer ) och synergisten Astaxantin.

Inlägg i samarbete med Katarina Hagberg

http://www.sciencetimes.com/articles/7199/20150828/link-between-low-vitamin-d-and-multiple-sclerosis-study.htm

http://ng.neurology.org/content/2/5/e97/F1.expansion.html

Ketogen/ lågkolhydratkost vid diabetes

av Leave a Comment

I en ny randomiserad interventionsstudie behandlade man typ 2-diabetiker med kost, både för att få bukt med blodsocker och för viktnedgång. (Typ 2-diabetes är tätt sammankopplat med övervikt) En grupp fick äta lowcarb / ketogen kost med mindre än 50 gram kolhydrater per dag, den andra gruppen fick äta en lågkalorikost.

Man ville både mäta effekten av, och testa om det var säkert, att använda en ketogen kost.

Studien pågick i fyra månader.

Man såg inga skillnader i säkerhet, det verkar alltså (som väntat) helt ofarligt att behandla diabetes och övervikt med en strikt lågkolhydratkost. Däremot såg man skillnader i blodsockernivåer och även mycket stora skillnader i resultat på vikt och midjeomfång.

Lågkolhydratgruppens glykemiska kontroll och HbA1c var bättre i lågkolhydratgruppen, och deras midjemått och kroppsvikt minskade mycket mer än gruppen som drog ner på kalorierna, utan att tänka på kolhydraterna. (som väntat alltså 🙂 )

Vill du lära dig mer om ketogen kost så kan du lyssna på avsnitt 12 av podcasten

http://www.nature.com/nutd/journal/v6/n9/abs/nutd201636a.html?

Kolhydraters roll vid diabetes typ 1

av Leave a Comment

Jag fick ett mail från Ann Fernholm, som var med i populära avsnitt 74

Hon berättar att Kostfonden nu gör sin andra stora satsning. Forskare på KS ska utvärdera kolhydraters roll vid typ 1-diabetes.

Kostfonden tilldelar forskare vid Karolinska Sjukhuset minst 600 000 kronor för att utvärdera hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes. En av fyra personer med typ 1-diabetes har allvarliga problem att reglera blodsockret. Effektivare kostbehandlingar kan därför rädda liv.

Cirka 70 000 barn och vuxna har typ 1-diabetes i Sverige. Trots att många är drabbade är det osäkert vilka kostråd som effektivast motverkar sjukdomens långsiktiga komplikationer, till exempel njurskador, synskador och hjärt-kärlsjukdom. I sina nuvarande diabeteskostråd skriver Socialstyrelsen: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.” Diabetesläkare saknar underlag för att kunna ge bra råd.

Under senare tid har det förts en debatt kring riskerna med en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes. Å ena sidan hävdas att ett lågt kolhydratinnehåll i maten ökar risken att drabbas av både hypoglykemier (ett för lågt blodsocker) och ketoacidos (ett livshotande tillstånd där blodet blir surt). Å andra sidan hävdas att en lågkolhydratkost leder till ett jämnare blodsocker och därför färre hypoglykemier och mindre risk för ketoacidos.

För att fylla denna kunskapslucka satsar Kostfonden på en klinisk studie som kommer att ledas av forskare vid Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska Sjukhuset. Det kommer att bli en av de största koststudierna någonsin på personer med typ 1-diabetes. 135 vuxna personer som har problem att reglera blodsockret kommer att slumpmässigt delas in i tre olika grupper. En grupp ska få rekommendationer om att följa en traditionell diabeteskost med 50-60 energiprocent kolhydrater; en andra grupp ska få följa en måttlig lågkolhydratkost med 30-40 procent kolhydrater och en tredje grupp ska få följa en strikt lågkolhydratkost med 10-20 procent kolhydrater.

Patienterna kommer att få ett intensivt stöd att följa kostbehandlingen under studiens första månader och effekten av kostomläggningen kommer att studeras under ett år.

Om patienterna sänker sitt blodsocker kommer det i längden att minska deras risk för långsiktiga komplikationer. Samtidigt måste man försäkra sig om att kostbehandlingarna inte ger några farliga biverkningar. Därför ska man till exempel undersöka hur ofta patienterna drabbas av hypoglykemier och ketoacidos; samt följa patienternas blodfetter.

Kostfonden satsar minst 600 000 kronor på studien och kommer tillsammans med forskarna på Karolinska sjukhuset att söka fler finansiärer. Studien beräknas kosta 3,6 miljoner kronor i sin helhet.

Stöd gärna den fina forskning som Kostfonden bedriver för att förbättra kostråden!

http://www.kostfonden.se

Därför kommer cancer tillbaka flera år efter att man blivit friskförklarad

av 1 Comment

Flera år efter att en patient anses vara färdigbehandlad för bröstcancer, kan plötsligt dottertumörer uppstå. Amerikanska forskare pekar ut två proteiner som kan visa sig vara en viktig del av förklaringen.

Tumörceller från den ursprungliga bröstcancern kan gömma sig i benmärgen i flera år utan att vara aktiva, för att sedan sätta igång och bilda nya tumörer. Av någon anledning vaknar de till liv och börjar växa igen. Det är en teori som forskare tror kan vara en förklaring till återfall som kommer flera år senare.

De amerikanska forskarna har hittat två proteiner som verkar spela med i den här mekanismen. I en studie visar de hur det ena proteinet verkar göra att tumörcellerna kan komma in i ett gömställe i benmärgen. Det andra proteinet ser till så att cellerna kan sitta kvar därinne. Men än så länge är forskningen bara gjord på möss.

Om teorin om de gömda tumörcellerna stämmer, är förhoppningen att kunskapen om de båda proteinerna ska leda till nya behandlingar. Det skulle exempelvis kunna vara att locka ut tumörcellerna ur benmärgen för att lättare kunna ta kål på dem.

Lär dig hur du förebygger och kanske till och med kan bota cancer med kosten i avsnitt 40 och 92 av podden. Och läs mer om cancer via taggen cancer

http://stm.sciencemag.org/content/8/340/340ra73

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6463392

Bakterierna från att bita på naglar, slicka på fingrar eller suga på tummen, räddar dig från allergier

av 1 Comment

Barn som suger på tummen eller biter på naglarna har mindre risk för att utveckla allergier senare i livet, visar en ny studie. Vilket är ytterligare stöd för hur viktigt det är att vi, särskilt som barn, får i oss en mångfald av bakterier.

Forskarna har följt över 1000 barn, som föddes i Nya Zeeland 1972 eller -73, i ca 30 år. Barnens föräldrar fick svara på frågan om deras barn sög på tummen eller bet på naglarna vid fyra tillfällen, när barnen var fem, sju, nio och elva år gamla. Barnen fick sedan göra allergitester när de var 13 samt 32 år gamla.

Resultatet visar att bland barnen som inte sög på tummen eller bet på naglarna blev 49 procent allergiska. Medan “bara” 38 procent av barnen som hade fingrarna i munnen, utvecklade allergi.

Läs mer om tarmflorans betydelse via taggen microbiome

http://www.otago.ac.nz/news/news/otago617082.html

För lite sol lika farligt som rökning

av Leave a Comment

I en debattartikel på SVT opinion från samma läkare/forskare som varnade för att solkräm inte skyddar mot cancer tidigare i år (https://4health.se/solkram-skyddar-inte-mot-cancer-kanske-okar-det-risken ), tar man upp hur dåligt vetenskapligt förankrade råden kring sol är.

Det är Pelle Lindqvist (Docent/Överläkare Kvinnokliniken Huddinge) och Håkan Olsson (Professor/Överläkare, Onkologen, Lund) som bl.a. skriver om hur vi får lära oss att undvika solen för att minska risken för elakartad hudcancer. Men den nya stora studie jag skrivit om tidigare (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/joim.12496/abstract)  visar att undvikande av solexponering tvärtom är en stor riskfaktor för vår hälsa.

De skriver att: “Vi anser att de som propagerar för ”ju mindre sol, desto bättre” tar på sig ett stort ansvar för vår hälsa. De som följer detta råd verkar förkorta sin förväntade livslängd med mellan 0.5 till 2 år.”

“Vi ser i våra studier att ickerökande/ickesolare hade samma risk för död som rökande/storsolare.

Att undvika solen ger med andra ord lika stor risk för död som rökning.

Vi ser att kvinnor som undviker solen fördubblar sin risk i kardiovaskulär sjukdom såsom hjärtinfarkt, stroke och blodproppar. Dubbelt så många som inte solar insjuknar även i ”andra” sjukdomar så som diabetes, MS och lungsjukdom.”

“Det finns ingen vetenskaplig studie som visar att man kan vara ute längre i solen med solkräm med tanke på melanomrisken. I Sverige ser vi att solkrämsanvändare dubblerar sin risk för melanom, sannolikt för att man varit ute för länge i solen.”

“Melanomrisken ökar när man översolar (tex är ute länge med solkräm), bränner sig (får blåsor med mera) och vid överdrivet solarieanvändande. Samtidigt vet vi att de som har utomhusarbete inte ökar sin melanomrisk. En daglig solexponering ökar alltså inte risken för melanom.”

Missa inte heller mitt populära inlägg från i mars på detta tema https://4health.se/for-lite-sol-ar-skadligt-nagra-olika-argument-kring-varfor

http://www.svt.se/opinion/sola-mer

Ökad risk för allvarlig leversjukdom för ungdomar med fetma

av Leave a Comment

Att ha fett i levern kan vara farligare än forskarna trott. En ny svensk studie tyder på att övervikt ökar risken för allvarliga leversjukdomar senare i livet.

Feta och överviktiga personer drabbas oftare av fettlever. Detta verkar i sin tur öka risken för andra sjukdomar. I en studie nyligen publicerad i Journal of Hepatology kopplas fettlever till en ökad risk för åderförkalkning och därmed också hjärt-kärlsjukdomar. Men fettlever verkar även öka risken för andra leversjukdomar.

Fettlever kan leda till skrumplever, trots att personen inte dricker för mycket alkohol. Läs tidigare via taggen fettlever

Forskarna har följt upp långtidsrisken för övervikt genom att studera nästan 45.000 män som gjorde militärtjänstgöring i Sverige 1970. Männens hälsa, BMI och alkoholvanor kontrollerades i samband med mönstringen. Forskarna följde männen i olika svenska sjukdomsregister för att se vilka som vårdats för svår leversjukdom.

De som var överviktiga när de gjorde lumpen hade en klart ökad risk för att få svår leversjukdom nästan 40 år senare. 64% högre risk för den som var fet eller överviktig – och då är det bara de allvarligaste fallen man kan hitta med de här metoderna eftersom dessa sjukdomar utvecklas långsamt och oftast upptäcks sent. Den ökade risken fanns kvar även när man tog bort de som drack för mycket alkohol. Man tror att resultaten är en indikation på att männen hade fettlever och att detta ökar risken för leversjukdomar.

Eftersom det är registerforskning kan forskarna inte med säkerhet säga att det är övervikt som ligger bakom den ökade risken för leversjukdom, men tidigare studier har pekat i liknande riktning.

Med allvarlig leversjukdom avses bland annat skrumplever. Skrumplever kan bland annat ge vätska i magen, åderbråck i matstrupen som kan ge svåra blödningar samt levercancer. Fettlever innebär att det lagras in fett i levern vilket kan leda till skrumplever, levercirros. Det innebär att levern är skadad och har ärrvävnad. Man kan få skrumplever av kost, och då särskilt fruktosrik kost (dvs vitt socker, high fructose corn syurp mm), av att ha druckit mycket alkohol under en längre tid, och av kronisk leverinflammation.

Har man fettlever bränner kroppen oftast fettet i levern ganska fort när man går ner i vikt. En studie från förra året visade att nästan allt fett i levern försvinner vid en tioprocentig viktminskning under ett år.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/overvikt-i-ungdomen-okar-risken-for-leversjukdom/

9 gånger högre risk för hjärtsvikt för ungdomar med fetma

av Leave a Comment

Överviktiga tonåringar löper betydligt större risk att drabbas av hjärtsvikt redan i tidig medelålder. Fortsätter fetman att öka bland unga kan hjärtsvikt bli ett allt större hot mot folkhälsan.

En studie som gjorts vid Sahlgrenska omfattar fler än 1,6 miljoner svenskar som undersökts i samband med att de mönstrat till värnplikten under perioden 1968 till 2005. Under de senaste decennierna har antalet män under 45 år som drabbas av hjärtsvikt ökat. Under samma period har antalet 18-åringar med fetma ökat från en procent till fem procent.

Forskarna kunde se en fördubblad risk för hjärtsvikt redan hos dem som vid mönstringen låg i det övre intervallet av normalvikt med ett BMI på mellan 22,5 till 25 jämfört med personer med ett BMI mellan 18,5 och 20.

Ju högre BMI desto större risk att drabbas av hjärtsvikt i tidig medelålder, slår studien fast. Lätt övervikt innebar tre gånger högre risk att drabbas. För de 18-åringar som hade kraftig fetma med ett BMI över 35 var risken nio gånger högre.

Känner du ungdomar som lider av fetma? Ganska troligt har de ett skevt förhållande till mat, kanske ett sockerberoende. Kanske känsloäter de. Lyssna på My Westerdahls egna erfarenheter av sockerberoende i avsnitt 73 och 95 av podden. Själv har hon tappat 95 kg, mer än halva sin kroppsvikt, med hjälp av rätt mat och rätt verktyg.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/overviktiga-unga-riskerar-hjartsvikt