fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: skärm

Tarmfloran som gör dig fet med bibehållen insulinkänslighet

av 3 Comments


Specialiserade tarmbakterier tar upp energi extra effektivt. Och björnars tarmflora hjälper dem att bunkra fett inför vintern visar ny svensk forskning.

Björnar har förmågan att kunna kombinera högt födointag med orörlighet under lång tid, utan att drabbas av sjukdomar som diabetes eller hjärtkärlproblem.

En forskargrupp från Göteborg analyserade avföringsprover från 16 frigående björnar – både under sommaren och under vintern. Tarmfloran från vinterbjörnarna uppvisade mycket lägre diversitet, alltså färre sorts bakterier. Mer specifikt så skiftade tarmfloran från att på sommaren innehålla mer firmikuter (Firmicutes) och actinobakterier (Actinobacteria) till att under vintern innehålla mer bakteroideter (Bacteroidetes).

Det verkar som att tarmfloran under sommaren, när björnarna ska äta upp sig inför den långa tiden i idet, är mer aktiv och dessutom har en unik förmåga att lagra energi.

Även triglycerider, kolesterol, and galla påverkades av vintersömnen. De ökade i takt med lipolysen, dvs i takt med att björnarna använde fett från fettdepåerna som energi.

Forskarna tog tarmflora från björnarna både sommar- och vintertid och odlade bakterierna på laboratorium. Sen fördes bakteriefloran in i bakteriefria möss och så observerade man hur det påverkade mössen.

Trots att båda grupperna med möss fick samma kost blev sommartarmfloramössen fetare. Och det som överraskade forskarna var att det skedde utan att de förlorade sin känslighet för insulin. Hos människor associeras fetma med högre insulinresistens och risk för diabetes, men hos möss med sommarbjörntarmflora fanns alltså inga sådana tecken.

Björnarnas sommartarmflora, verkar alltså hjälpa björnarna att samla på sig ett fett inför vintern och ändå behålla hälsan.

Nu tror forskarna att människor som lider av undernäring skulle kunna ha nytta av de här nya kunskaperna.

http://www.cell.com/cell-reports/abstract/S2211-1247(16)00047-4

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/02/160204150555.htm

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tarmbakterier-bjornens-hemliga-vapen

Anna Sparre i JULKLAPP

av Leave a Comment

Ge bort en uppskattad julklapp – hälsa!

Presentkort hos 4Health kan fås på valfri tjänst, eller som ett belopp som kan användas som betalning eller delbetalning för konsultation, föreläsning, kurs, distanskurs, kostutvärdering mm.

Låt mottagaren av din julklapp själv välja bland tjänsterna, eller specificera vilken kurs eller rådgivning du vill ge!

Varför inte en distanskurs, en kostutvärdering eller kostrådgivning via email?

Du kan också ge bort ett hälsotest, tex en genomgång av mage & tarm, näringsstatus och kroppsfunktioner, eller varför inte ett genetiskt test, ett så kallat DNA-test?

Beställ på boka@4health.se så får du ett presentkort hem i brevlådan!

Ny sponsor – alla kort på bordet :)

av 7 Comments

Sponsorn av podcasten har valt att byta från Zenbev till ljusterapiskärmen Yumalite, eftersom Yumalite blev så populär här i Sverige.

Vi har därför också en ny annons på 4health.se – för Yumalite, dvs den ljusterapiprodukt som omnämns i intervjun om vinterdepression i avsnitt 65 av podden. Jag har fått en del email från er som inte hörde vilken webbsida jag nämnde i podcasten, men nu kan ni klicka på annonsen helt enkelt.

Jag förtydligar detta eftersom jag vill vara helt öppen och transparent med allt innehåll på 4health.se och i podden – inklusive annonser och sponsorer.
Och ni lyssnare och läsare får gärna komma med åsikter om detta, jag tar till mig av all feedback så länge den är konstruktiv

Anledningen till att jag överhuvudtaget har en sponsor är för att kunna lägga all den tid jag gör på att producera gratis material – dvs podcaster, intervjuer och inlägg här på 4health.se. Hade jag inte haft en sponsor så hade jag varit tvungen att lägga mer tid på inkomstgenererande aktiviteter såsom konsultationer och föreläsningar.

Jag har bara sponsorer som jag själv kan stå för och kan testa. Jag tycker så långt att det här är en toppenprodukt. En riktig biohacker-pryl som kan göra skillnad för hälsan här uppe i mörkret. Jag testar själv och vill gärna höra från er andra som testat ljusterapi – vad tycker ni, hur funkar det?
Kanske får det till och med bli en julklapp till några i min omgivning som jag tror skulle behöva lite ljusterapi 🙂

Missa inte heller att du får rabatt om du använder koden “podcast” när du köper Yumalite och även andra produkter på zenbev.se
Yumalite hittar du genom att klicka på annonsen här till höger.

Tarmfloran är ansvarig för att signallera att du är mätt

av 1 Comment

Ny forskning visar hur bakterier i din tarm “säger åt dig” att sluta äta när du är mätt. Jag har tidigare skrivit om en rad olika effekter som tarmfloran (https://4health.se/tag/microbiome) har på ditt beteende och din hälsa, bl.a. om hur den styr din aptit (https://4health.se/det-ar-vara-magbakterier-som-styr-vad-vi-ater) Mikroorganismernas behov styr vad vi äter. Vissa magbakterier styr vårt sug efter de näringsämnen som bakterierna i fråga livnär sig på.

Men, den nya studien visar att bakterier i tarmen också har en förmåga att signalera motsatsen: när det är dags att sluta äta. Forskarna tror att det här beror på att det ligger i bakteriens intresse, eftersom de vill bibehålla en stabil population – de tjänar helt enkelt inte på att bli alldeles “överbefolkade” i tarmen.

Efter att ha brutit ner mat, skickar bakterierna ut en viss uppsättning proteiner. När de bryter ner mat skickar de ut andra proteiner. Uppsättningen som skickas ut när bakterierna inte behöver mer näring verkar få den mänskliga vävnaden runtomkring att producera hormon som förknippas med mättnadskänsla (och effekten är den motsatta när mer näring behövs).

20 minuter efter en måltid producerar mikroberna i din tarm proteiner som kan minska matintaget – helt andra proteiner än bakterier producerade innan du ätit. Forskarna testade också hur dessa proteiner påverkar hjärnan och minskar aptiten, genom att injicera små mängder av de ämnen som bakterierna producerar i möss och råttor.  De kunde se att mössen reagerade genom att producera mer av de hormon som signalerar mättnad.

Det handlar alltså om att hormoner från matsmältningssystemet signalerar till hjärnan när vi är hungriga eller när vi ätit tillräckligt. Detta är känt sen tidigare, men nu visar man alltså hur det är bakterier i tarmen som påverkar denna mekanism.

Proteinerna som man studerat produceras av E.coli-bakterier i tarmen efter att dessa bakterier ätit sig mätta. Och dessa proteiner påverkade utsöndringen av “gut-brain”-signaler som tex GLP-1 och PYY, och aktiverade aptitreglerade neuroner i hjärnan (hjärnceller alltså).  GLP-1 påverkar insulinutsöndringen, och PYY, peptide YY, är ett hormon som associeras med mättnad.

Ett av mättnadsproteinerna från bakterierna heter ClpB. ClpB påverkade inte bara hormoner/signalsubstanser, utan ökade aktiviteten i neuroner i hjärnan som minskar aptit.

Just 20-minuters-intervallet var intressant eftersom det ofta är den tid det tar för en person att känna sig mätt efter en måltid.

Forskarna tror att resultaten kommer att gälla även för människor, eftersom mönstret är i linje med de befintliga teorier som finns om hur hunger styrs.

Detta betyder alltså att en nedsatt tarmflora också kan ge dig sämre mättnadssignaler.

Intressant är också att man i tidigare studier sett en koppling mellan just det här proteinet som bakterierna utsöndrar när vi ska känna mättnad, ClpB, och ätstörningar. Bland annat har tester på patienter med ätstörningar visat att de har mer antikroppar mot ClpB, vilket forskarna tror tyder på förhöjda nivåer av proteinet ClpB. Man vet dock inte om dessa högre nivåer ClpB är en orsak till ätstörningen eller en följd av den.

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413115005665

http://www.eurekalert.org/pub_releases/2015-11/cp-gms111715.php

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/magbakterier-sager-till-nar-du-ar-matt

http://psychcentral.com/news/2015/02/10/gut-bacteria-may-affect-appetite/81046.html

Vad händer en timma efter en coca cola?

av 1 Comment

Illustrationen på bilden nedan beskriver vad som händer i kroppen när du dricker cola (från The telegraph http://www.telegraph.co.uk/news/health/news/11895894/One-can-of-fizzy-drink-daily-can-increase-heart-attack-risk-by-a-third.html)

Och en ny metaanalys visar att bara en läsk om dan ökar risk för allt från diabetes till stroke och hjärtsjukdom. Att regelbundet dricka dryck med socker ökar risken för typ 2 diabetes med 26%, hjärtsjukdom med 35% och stroke med 16%. Även om det ligger en del obesrvationsstudier i grunden till slutsatserna, då är det inte naturligt att dricka energi – och socker är ju verkligen inte naturligt och bevisat farligt.

http://content.onlinejacc.org/article.aspx?articleid=2445331

Mat för barn – inspiration

av 1 Comment

Har denna veckan flera föreläsningar på förskolor på temat mat för barn. Så himla roligt och viktigt!

Hur som helst så kretsar därför mina tankar extra mycket kring mat för barn och tänkte dela med mig av en jättefin sida för inspiration kring hur man gör maten både nyttigare och roligare http://littlefoodies.se

Spana tex in zucchinisnacks, partykrokodil och de här gulliga äggen

Enda tillägget är att jag i många fall skulle föredra att använda kokosmjölk/kokosgrädde framför både havremjölk och även mandelmjölk i t.ex. chiapudding, smoothies etc.

Mer om mat för barn under taggen barn

Solljus mot närsynthet

av 1 Comment

Barn som ofta vistas utomhus blir mer sällan närsynta.

I en studie som publiceras i veckan visar en grupp kinesiska forskare att barn som fått vara utomhus mer än andra i samma ålder i mindre utsträckning utvecklar närsynthet, något som drabbar runt 50% av ungdomar som växt upp i Kina.

Varför det är så är inte helt fastställt, men att det händer blir mer och mer tydligt. Andra forskare har fått liknande resultat tidigare

När vi är i elvaårsåldern så har ögonen växt färdigt. Vad man sett världen över under senare år är dock att ögat fortsätter växa och blir för stort, något som orsakar närsynthet. (Läs gärna om kostens betydelse för närsynthet på detta sätt i äldre inlägg https://4health.se/hoga-blodsockernivaer-hos-barn-ger-narsynthet)

När barnens ögon utsätts för solljus så frigörs signalsubstansen dopamin som stabiliserar ögats vägg och förhindrar att det växer för mycket på längden, vilket kan vara en förklaring till effekten.

I den nya studien, som utförts av forskare vid Sun Yat-sen University i Kina, deltog totalt 1003 barn med en snittålder på 6,6 år från sex olika grundskolor. I tre av skolorna fick barnen ett extra 40-minuterspass utomhus i veckan och deras föräldrar uppmanades att uppmuntra utomhusaktiviteter även under fritiden. Efter tre år undersöktes barnen för att se hur många av dem som utvecklat lätt myopi, eller närsynthet. Och de som hade vistats utomhus hade alltså i färre fall utvecklat närsynthet.

Personligen så tror jag definitivt att solljus och dagsljus kan påverka, eftersom det stabiliserar våra hormonella nivåer och ger dem rätt dygnsrytm. Bl.a. tillväxthormoner som skulle kunna påverka tillväxten av ögat. Dessutom så borde mer utomhusvistelse innebära mer fysisk aktivitet, vilket kan förbättra insulinkänsligheten och därmed minska tillväxten av ögat eftersom insulinnivåerna är lägre. Om du lyssnar på nästa avsnitt av podcasten (avsnitt 56), så får du en bättre förklaring på det här med insulinkänslighet.

Att vistas utomhus innebär troligen också mindre skärmtid, tex framför tv och dator. Att titta på kort avstånd för lång tid är onaturligt ansträngande för ögonen, som är gjorda för att ofta titta ut över landskapet.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/solljus-kan-forhindra-narsynthet

Huvudvärk och migrän av osynligt flimmer från vissa sorters glödlampor

av Leave a Comment

Led-lampor, alltså den sorts lampa som i stort sett ersatt den traditionella glödlampan, orsakar ofta ett osynligt flimmer. Detta flimmer påverkar hjärnan som måste arbeta hårt med att filtrera bort flimret. Det här kan ge symtom i form av huvudvärk, migrän och sämre prestationsförmåga.
Forskarna tror att nära halva befolkningen påverkas på detta sätt.

Problemet, enligt forskarna, är att tekniken med led-lampor inte är färdigutvecklad än. Det finns redan kunskaper hur man ska kunna göra rätt på ett bra sätt, men det kostar några kronor extra och leverantörerna är inte redo att ta det, säger Hillevi Hemphälä som är forskare vid Lunds tekniska högskola, LTH.

Ett 50-tal produkter har undersökts vid LTH. Flera av lamporna orsakar ett flimmer som inte kan ses med ögat, men som hjärnan och näthinnan uppfattar. Det kan orsaka huvudvärk, koncentrationssvårigheter och ögonbesvär.

För den som vill undersöka huruvida belysningen i ens egen omgivining avger det störande flimret, kan man testa att titta på lampan genom kamerafunktionen i exempelvis en mobiltelefon. Om ett zebrarandigt mönster uppstår på skärmen tyder det på att det finns ett visst flimmer från ljuskällan.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/flimrande-led-lampor-ger-huvudvark

Stöd Tim Noakes

av Leave a Comment

Professor Tim Noakes, förespråkare för LCHF-kost vid fetma och diabetes, har blivit anmäld av dietistförbundet i Sydafrika. “Problemet” var ett tweet där Tim Noaks svarade en mamma att det var ok att dra ner lite på kolhydraterna för barn.

Stödet via sociala media från alla som blivit hjälpta av Noakes råd är stort och en namninsamling har startats. Visa gärna ditt stöd du också, det tar bara några sekunder. Gå in via länken här nedanför

Tim Noakes rekommenderar något begränsat kolhydratintag för gemene man, och LCHF-kost för personer med övervikt och typ 2-diabetes. Ska också tillägga att Tim Noakes ger alla sina bokinkomster till välgörenhet.

https://secure.avaaz.org/en/petition/Health_Professions_Council_of_South_Africa_Support_Prof_Tim_Noakes_in_his_quest_to_improve_eating_guidelines/?cxlPqjb

Bakteriefloran avgör vår hälsa – Äntligen på svenska

av 4 Comments

Vikten av, och alla roller hos, vår mikrofilm, dvs bakteriekultur på hud, tänder, i mun och tarmar blir allt tydligare. Det händer enormt mycket inom forskningen på det här området just nu.

Och den här infon, särskilt den som rör tarmflora, finns väl tillgänglig i studier på engelska och från utländska experter, men jag har inte hittat så mycket välformulerat och tydligt på svenska innan. Men nu – två hela avsnitt från Vetenskapens värld, mycket fint gjorda och sevärda! De summerar verkligen på ett fint sätt vad vi vet här och nu om allt från avföringstransplantationer till tandhygien.

Har därför länge tänkt skriva ett antal inlägg på området, dvs på en del av ämnena som tas upp i programmen, men inte fått tummarna loss. Men nu lovar jag att det kommer ett par inlägg på temat bakterieflora 🙂

Tyvärr är inte första delen tillgänglig längre, men det går utmärkt att se bara den andra delen via länken nedan. Bara den är mycket sevärd!
Originalprogrammet heter “Life on us” och är producerad och regisserad av Annamaria Talas. Går troligen att hitta för nedladdning eller streaming på nätet.

Del 1 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2664489/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4

Del 2 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2681607/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-5