Honung mot bl.a. smitta och infektioner, men också som probiotika!
Detta populära inlägg publicerade jag första gången i februari 2019. Det är högst aktuellt så här i både förkylnings- och covid-tider.
Traditionellt har honung använts vid förkylning och sårbehandling. Men nyare rön visar att den har flera andra läkande effekter. Och idag ökar åter honungens medicinska användning på grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistens.
Honung har använts i årtusenden pga dess läkande kraft. Egypterna använde den för sårläkning för 4 000 år sedan och den ingick i energidryck vid de förhistoriska olympiska spelen. Efter andra världskriget kom antibiotikan, och intresset för honung dalade. Men nu ökar honungens medicinska användning igen på grund av det ökande problemet med antibiotikaresistens.
Det finns en stark tro på honungens läkande kraft världen över och i alla kulturer. Men man har inte vetat vad den berott på. Under senare år har man hittat bakteriedödande ämnen i honungen, men de räcker inte för att förklara hälsoeffekterna. Nyckeln har istället visat sig vara mjölksyrabakterier.
I biets honungsmage, där blomnektarn förvaras, lever världens största flora av olika mjölksyrabakterier. Härifrån tillsätts de till nektarn under dess förvandling till honung.Forskare upptäckte att mjölksyrabakterierna varierar i antal beroende på att nektarns näringsinnehåll varierar mellan olika blomsorter. Det är förklaringen till varför vissa honungssorter är mer verksamma än andra, vid till exempel sårläkning och halsont.
En sådan, extra verksam honung, är den från trädet manuka. Den används även inom sjukvården vid svårläkta sår (dock i begränsad utsträckning i Sverige). Just sår är viktiga eftersom alla sår som är infekterade är en potentiell risk för blodförgiftning.
I en brittisk studie har manukahonung visat sig kunna hämma en speciell streptokockbakterie som kan orsaka sjukdomar som halsfluss, barnsängsfeber och blodförgiftning. Det är svårt att behandla den här bakterien med antibiotika, eftersom den försvarar sig genom att bilda en biofilm som medicinen har svårt att ta sig igenom. Det klarar däremot manukahonungen, som slog ut 85 procent av bakterierna på två timmar. Manukahonung tycks också kunna försvåra för bakterierna att få fäste i våra kroppar. Enligt forskningen hindrar honungen bakterierna från att häfta fast på mänskliga celler genom att angripa de dockningsproteiner bakterien har på sin yta. Honungen inte bara botade utan kunde också förebygga infektioner.
Studier tyder också på att manukahonung tycks ha effekt mot de antibiotikaresistenta MRSA-bakterierna – de som orsakar sjukhussjuka.
Manukahonung säljs i svenska hälsokostaffärer. Här är ett fint svenskt företag som satsar på manukahonung och där du enkelt kan beställa honung av hög kvalitet: honeyandthenut.se
Men det verkar faktiskt som att även svensk ljunghonung skulle kunna döda bakterier på ett liknande sätt. Det är den mest medicinskt verksamma av de svenska honungssorterna.
Ju färskare honung, ju mer potent (det vet den som försökt använda honung som bakteriekultur, tex här: https://4health.se/probiotika-dricka-pa-rabarber). Innan människan började med biodling fick man hämta honungen direkt från binas bon så som vissa naturfolk gör än i dag. Och den är ännu mer potent än honungen vi köper i affären. Färsk vildhonung innehåller 100 miljoner levande mjölksyrabakterier per gram och upp till 13 olika arter. Man ser en likhet med bredspektrumantibiotika som dödar alla bakterier som kommer i dess väg.
Honung som skördats från bikupor har mognat och har då så hög sockerhalt att mjölksyrabakterierna dött. Men den är nyttig ändå. Även vanlig honung innehåller antibiotikaliknande ämnen, men också andra ämnen som har en bakteriedödande effekt, till exempel organiska syror och väteperoxid. Troligen har de bildats av bakterierna medan de levde. Den manukahonung som visat god effekt vid sårläkning är mognad honung utan levande bakterier. Men vildhonung är alltså ännu mer potent när det gäller att hindra sjukdomsframkallande bakterier från att växa till.
Men tänk på att mycket av honungens ämnen, bland annat de bakteriedödande, förstörs vid upphettning över 40–45 grader, till exempel om man har den i te.
Vildhonung. och särskilt manukahonung är alltså mest effektiv. Näst bäst är ljunghonung, därefter färsk närproducerad honung som man köper direkt av odlaren.
Den vanliga honung som säljs i butiker är en blandning av honung från olika blomsorter och olika delar av landet. Den är upphettad till 72 grader i tre sekunder. Man bedyrar att det inte skadar honungen, men experterna håller inte med. Det är inte så att den blir värdelös, men vill man ha en maximalt nyttig honung ska den inte vara upphettad.
Traditionellt har honung framför allt använts vid förkylning och sårbehandling, något som får allt mer vetenskapligt stöd. Men forskningen kring honungens hälsoeffekter gäller också helt andra områden. Personer som blivit 100 år gamla är i stor utsträckning biodlare, visar en rysk undersökning.
Några studier, framför allt på djur, tyder på att honung kan vara värdefull för diabetiker och för att förbättra minne och sömn.
Just manukahonungen är som sagt särskilt effektiv. Den har bland annat visat sig effektivt kunna läka sår, motverka ärrbildning, lindra brännskador och akne samt vara mer effektiv än antibiotika vid infektioner som till exempel halsfluss.
Denna honungssort kommer från nektar från Manukaträdets blommor, vilka växer främst i Nya Zeeland där Manukahonungen redan i tusentals år har använts av maorierna, uninvånarna i Nya Zeeland, för sina många medicinska egenskaper. Växten manlucka heter på latin Leptosspermum Scoparium. Maorifolket använder honungen bland annat som saft, extrakt och inhalant vid matsmältningsbesvär, diarré, kolik, feber, förkylning, urinvägssjukdomar, halsont, ryggont och som lugnande medel. Och med kompresser gjorda av manuka behandlar de effektivt även brännskador, inflammationer, insektsbett och sår.
Man har i studier kunnat se att manukahonungen verkar antibakteriellt, antiseptiskt, antioxidantiskt och sårläkande. Bland annat är den antibakteriella komponenten methylglyoxal (MGO) särskilt verksam, och hjälper till att göra honungen effektiv i att motverka bakteriebildningar och läka sår. Dess låga pH och höga sockerhalt, tillsammans med MGO och en liten dos väteperoxid gör manukahonungen väldigt effektiv. Honungen har visat sig kunna skydda mot omkring 80 olika sorters bakterier och ingår redan i ett stort antal mediciner för sårläkning.
Manukahonungens unika antibakteriella aktivitet kallas numera för “UMF”, vilket står för “Unique Manuka factor”, vilket har kommit att bli en den märkning som blivit mest internationellt erkänd av laboratorier runtom i världen. Manukahonungen är rik på just det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO) som nämndes ovan. Vid UMF-värden på +250 är halten MGO väldigt hög. NPA eller “non-peroxide” är ett annat värde som mäter den totala antibakteriella aktiviteten i honungen. För att kallas Manukahonung bör honungen minst ha MGO- och UMF eller NPA-märkning. Ju högre värden desto större är honungens antibakteriella effekt.
Några av honungens användningsområden:
- Förkylning och halsinfektioner
Honung är en huskur vid förkylningsbesvär, som även fått vetenskapligt stöd. Honung kan hämma tillväxten av bakterier, troligen även av virus. Några studier visar att den kan lindra vid hosta. - Sårläkning
Honung används utvärtes, både för hudvård och sårläkning. Den kan särskilt hjälpa vid brännskador, infekterade sår och tumörsår. På just sår som uppstår vid cancer applicerar man ett 3 mm tjockt lager för att bl.a. lösa upp den döda vävnaden. - Magbesvär
I folkmedicinen har honung använts vid olika mag-och tarmsymtom som gasbildning, magknip och förstoppning. En studie visar att honung, förutom att innehålla bakterier, också har en prebiotisk effekt, alltså utgör mat och därmed gynnar tillväxten av goda bakterier i tarmen. - Slidinfektioner
Slidkatarrer som ger flytningar är ett område där man traditionellt använt sig av honung. Honungen kan hämma de bakterier och jästsvampar som orsakar infektionerna. - Eksem
- Akne
- Nageltrång
- Herpes
Mer vi taggen örter https://4health.se/tag/orter och manukahonung kan köpas här: honeyandthenut.se
Jag får ofta frågor om avföringstransplantationer. Det har ju visat sig effektivt mot de flesta sjukdomar, så många undrar var och hur man kan få göra dem.
En mekanism som förklarar antibiotikaresistens hos en farlig, och ibland dödlig, sjukhusbakterie har hittats av en forskargrupp i London.
WHO utser vilka de värsta globala hälsoriskerna är för att prioritera insatser och strategier mot dem. 2019 har man utsett följande:
Antibiotikaresistenta bakterier anses utgöra ett av de största hoten mot folkhälsan i de flesta länder. Miljontals människor riskerar att dö varje år i världen runt år 2050 som en följd av att de inte längre kan behandlas med antibiotika. Antibiotikaresistens innebär att en mikroorganism, oftast en bakterie, utvecklat motståndskraft mot antibiotika, dvs. den sorts läkemedel som är bakteriedödande eller hämmar bakteriernas tillväxt. Hos olika bakterier finns flera genetiska varianter, varav några är mer motståndskraftiga mot antibiotikans effekter än andra. Resistens utvecklas när dessa varianter gynnas och blir dominerande, vilket sker när antibiotika används. Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.
Senaste kommentarer