Search Results for: antibiotikaresistens

Rätt tarmbakterier kan bl.a. hjälpa många av dem som varje år drabbas av en infektion som medför svåra diarréer, såsom C. diff. I Linköping finns allt som behövs för att tillverka kapslar med avföring, men trots det går arbetet långsamt med att få dem färdiga.

Varje år drabbas omkring 7 000 svenskar av en infektion orsakad av bakterien Clostridium difficile, som kan ge diarréer och feber. Oftast drabbar det personer som ätit antibiotika under en längre tid –  äldre och multisjuka i synnerhet.

Många människor har bakterien i tarmarna, men de andra goda bakterierna som också finns där håller den i schack. Men om man under en längre tid äter antibiotika kan de goda bakterierna i värsta fall slås ut, vilket kan medföra att Clostridium difficile tar över.

Om man måste ha antibiotika ska man få ett så smalt (specifikt) antibiotikum som möjligt så att det inte påverkar så stor del av tarmfloran, utan de bakterier man är ute efter att ta bort med läkemedlet. Mer om detta och antibiotikaresistens kommer vi att prata om i avsnitt 199.

Som första behandlingsmetod för att få bukt med infektionen får man en annan typ av antibiotika som riktar sig mot den här bakterien. Det brukar i de flesta fall fungera, men när det inte gör det har så kallade avföringstransplantationer bra effekt. Man kan säga att man lagar en rubbad tarmflora, genom att tillföra friska bakterier från en annan person.

En avföringstransplantation innebär att man för in frisk avföring i en sjuk tarm. I nuläget görs de flesta avföringstransplantationerna med hjälp av en slang som förs upp i tjocktarmen. Men det är också möjligt att använda kapslar som sväljes.

I USA har man redan börjat använda sig av kapslar som komplement till traditionella avföringstransplantationer. När de svenska kapslarna väl blir klara skulle det medföra en behagligare behandlingsprocess för patienten och även effektivisera sjukvården.

På Universitetssjukhuset i Linköping har man sedan förra året haft materialet och kunskapen för att kunna tillverka kapslar med avföring som patienten ska svälja. Men arbetet går långsamt. De har allt de behöver och skulle ha börjat redan nu, men att få loss personal och tid har varit svårt och inte prioriterats.

Rent effektmässigt är kapseln något sämre än andra metoder. Men patienten behöver å andra sidan bara gå till mottagningen, ta sina kapslar och gå hem igen. Istället för att behöva stanna kvar på sjukhuset. Så sjukvårdsresursmässigt är det positivt och det medför en behagligare process för patienten än att få en slang i rumpan.

Mycket forskning pågår inom området och förhoppningen är att man i framtiden ska kunna behandla andra mag- och tarmsjukdomar med de smidigare kapslarna. I nuläget anser man dock att det inte finns tillräckligt stark evidens för att behandlingen skulle lämpa sig vid andra åkommor än just Clostridium difficile-infektioner.

Tidigare via taggen microbiome och mer specifikt om avföringstransplantationer https://4health.se/?s=avföringstrans

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bajskapslar-kan-snart-vara-accepterad-behandlingsmetod

Som du säkert känner till är antibiotika läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.
Men ju mer antibiotika som används, desto större är risken att bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta, mot det aktuella antibiotikumet.
Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier byta resistensgener sinsemellan. Och som jag skrivit om tidigare så kan även resistenta bakterier underlätta för andra sjukdomsframkallande bakterier som egentligen är känsliga mot antibiotika Läs mer här: https://4health.se/antibiotikaresistens-mycket-mer-komplicerat-an-man-trott-tarmflora

och här https://4health.se/?s=antibiotikaresisten

och via taggen microbiome

Varje år dör 25000 personer inom EU:s gränser av olika “superbakterier” – extra resistenta bakterier som tål nästan all antibiotika. Nu har nya fynd gjorts i Europa

Tusentals människor dör i Europa av extra resistenta bakterier varje år enligt en rapport som den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC presenterade på igår.

Vi ser enstaka fall av de här superresistenta bakterierna i Sverige varje år, men ligger hittills bra till enligt Folkhälsomyndigheten. Dock ökar antibiotikaresistens i rasande fart som jag skrev häromdan

Superbakterierna har länge ställt till problem i sjukvården, då de leder till stora svårigheter att behandla infektioner eftersom de står emot i princip nästan all tillgänglig antibiotika. Ofta går det att behandla de som drabbats av den typen av bakterier, men det riskerar att bli komplicerat. Man behöver ligga inne för att få vård och antibiotika behöver ges i dropp eller sprutor. I några enstaka fall kanske det inte finns några alternativ kvar, men det är väldigt sällan att man hamnar i en situation då man inte kan behandla.
Problemet med resistensen ökar över hela världen, och enligt EU:s nya rapport har man denna gång hittat så kallade karbapenemresistenta Escherichia coli hos grisar och i griskött. Samma superbakterie har tidigare även hittats i Sverige, men då i sjukvården. Problemet med den resistensen är att de kan fastna på många typer av bakterier och kan ställa till det inom ett brett område.

Länder i norra och västra Europa har lägre förekomst av extraresistenta bakterier jämfört med länder i södra och östra Europa, enligt rapporten. Skillnader som sannolikt kan härledas till användning av antibiotika bland djur och människor.

https://www.hd.se/2017-02-23/eu-varnar-for-superbakterier