Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är ett av framtidens absolut största hot mot människors hälsa har bl.a. WHO slagit fast. Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar explosionsartat (friska människor är tysta bärare). Enligt WHO är vi snart där vi var innan antibiotikan uppfanns och då kan lunginflammation och andra infektioner återigen bli dödliga. Tidigare om antibiotikaresistens: https://4health.se/?s=antibiotikaresistens
För att konkretisera det hela, med något som ofta sker redan nu: En patient genomgår en standardoperation. Operationen går bra och patienten verkar tillfriskna normalt. Men så uppstår en infektion. Infektionen är svårläkt och visar sig bero på MRSA, meticillinresistenta gula stafylokocker. Infektionen behandlas med potent antibiotika, men i ett eskalerande förlopp når bakterierna till slut blodet och patienten dör i sepsis, blodförgiftning. Som sagt, detta sker idag.
MRSA, sjukhussjuka
MRSA är antibiotikaresistenta bakterier som orsakar så kallad sjukhussjuka. Det är en resistent stafylokockbakterie (Staphylococcus aureus) som finns på huden och på slemhinnor. MRSA-bakterien är även vanlig bland djur, särskilt grisar, och hör samman med hög antibiotikaanvändning i djuruppfödning. MRSA gör inte grisar sjuka och behöver inte vara farlig för friska personer, men hos människor med nedsatt hälsa kan bakterien leda till blodförgiftning som kan vara dödlig. Tidigare om MRSA: https://4health.se/?s=MRSA
Förutom MRSA så är andra vanliga antibiotikaresistenta bakterier bl.a. PNSP, penicillinresistenta pneumokocker; och E. coli-bakterier av varianter som kan bilda enzymet ESBL.
Den nya studien – förebygg och bli av med MRSA på ett helt ofarligt sätt
En ny studie visar ett lovande tillvägagångssätt för att kontrollera bakteriell kolonisering av Staphylococcus aureus (mer känd som MRSA) hos människor. En särskild probiotika istället för antibiotika visade sig både säker och mycket effektiv i en klinisk fas 2-prövning.
Det är probiotikan Bacillus subtilis (finns ofta i så kallad sporbaserad eller jordbaserad probiotika) som markant minskade S. aureus-koloniseringen hos deltagarna i studien – dessutom utan att skada tarmfloran.
Meticillin-resistent S. aureus, eller MRSA, är bekant för många människor som en orsak till allvarlig sjukdom. Mindre känt är att S. aureus ofta lever i näsan, på kroppen och i tarmen utan att orsaka någon skada. Men om hudbarriären är bruten eller immunförsvaret nedsatt, kan dessa koloniserande bakterier orsaka allvarliga hud-, skelett-, lung- och blodinfektioner.
Förebyggandet av S. aureus-infektioner genom att använda metoder för att “avkolonisera” kroppen har fått ökad uppmärksamhet eftersom spridningen av antibiotikaresistens begränsar behandlingsalternativen. Vissa avkoloniseringsstrategier är kontroversiella eftersom de också kräver stora mängder antibiotika, vilket väcker oro för skador på mikrobiotan, tarmfloran, och utvecklingen av antibiotikaresistens.
Probiotika, dvs tillskott av levande mikroorganismer, kan vara ett sätt att komplettera eller ersätta antibiotika. Bacillus är särskilt lovande eftersom den tas oralt som sporer som kan överleva passagen genom magen och sedan tillfälligt växa i tarmen.
I tidigare studier fann forskarna att de resistenta S. aureus har ett avkänningssystem (sensoriskt system) som behövs för att de ska växa till i tarmen. Forskarna fann också att fengyciner, vilket är lipopeptider från Bacillus, hindrar S. aureus avkänningssystem från att fungera och eliminerar därmed bakterierna.
I den nya kliniska studien testade forskargruppen om detta tillvägagångssätt fungerar på människor. 115 friska deltagare koloniserades naturligt med S. aureus. En grupp på 55 personer fick B. subtilis-probiotika en gång dagligen i fyra veckor; en kontrollgrupp på 60 personer fick placebo. Efter fyra veckor utvärderade forskare deltagarnas S. aureus-nivåer i tarmen och näsan. De hittade inga förändringar i kontrollgruppen, men i den probiotiska gruppen observerade de en 96,8 % minskning av S. aureus i avföringen, dvs nästan ingenting kvar, och en 65,4 % minskning i näsan.
Probiotikan ‘dödar’ inte S. aureus, men den minskar specifikt och starkt dess förmåga att kolonisera, växa till sig, samtidigt som man lämnar sammansättningen av tarmfloran intakt.
Forskarna fann också att nivåerna av S. aureus-bakterier i tarmen vida översteg S. aureus i näsan, trots att näsan i årtionden har varit i fokus för forskning om förebyggande av stafylokock-infektioner. Detta bidrar till betydelsen av minskningen av S. aureus i tarmen.
Forskarna planerar att fortsätta sitt arbete genom att testa probiotikan i en ännu större och längre studie. De noterar att deras tillvägagångssätt förmodligen inte fungerar lika snabbt som antibiotika, men kan användas under långa perioder eftersom probiotikan som används i den kliniska prövningen inte orsakar skada.
Så utvecklas resistens
En del bakterier är naturligt resistenta mot antibiotika. Andra bakterier förvärvar resistens mot antibiotika. Det kan ske genom mutationer, där bakterien utvecklar resistens av en slump då den delar sig, vilket ger en överlevnadsfördel. Det kan också ske genom att bakterier för över resistensgener mellan varandra (via så kallade plasmider, små DNA-molekyler som bakterier delar med varandra).
Sedan flera decennier har få nya antibiotika nått marknaden. Det som har kommit är framför allt varianter av befintliga substanser. Dessa nya varianter kan vara användbara på kort sikt, men bakterierna utvecklar snabbt resistens på grund av det nära släktskapet med andra antibiotika som redan använts länge inom sjukvården.
Sen har vi den kraftigt ökade användningen av antibiotika – det har gett bakterierna förbättrade chanser att utveckla resistens mot dem.
Mycket mer om hur antibiotikaresistens fungerar kan du se och läsa här: https://4health.se/antibiotikaresistens-mycket-mer-komplicerat-an-man-trott-tarmflora och här: https://4health.se/sa-fungerar-antibiotikaresistenta-bakterier
https://www.thelancet.com/journals/lanmic/article/PIIS2666-5247(22)00322-6/fulltext
Senaste kommentarer