Från och med idag fredag 1 oktober finns 4Health även i Löderup / Ystad, närmare 
bestämt i egna lokaler i Kåseberga. Så nu finns det alltså kostrådgivning och kurser både i Malmö och på sydkusten. För er som bor längre bort finns både vår brevkurs och telefonrådgivning. Välkomna att kontakta oss för att boka!
En iaktagelse om kopplingen kost, vikt och folksjukdomar
Forskning i alla ära, men det är svårt att göra forskning på kost.(läs tidigare inlägg här)
Tittar man istället på statistik så visar den att amerikaner sedan 60-talet (då man började propagera för att det var fett och kolesterol som var boven för hjärt- och kärlsjukdomar) medvetet har minskat sitt fettintag och då särskilt mättat fett. Fettintaget har minskat från 45% av det totala kaloriintaget till knappt 35%. Enligt USDA har man också ätit mindre rött kött och kolesterolrika ägg och istället valt mer kyckling och fisk. Blodkolesterolet har också minskat hos befolkningen.
Men har dessa förändringar lett till bättre hälsa? Det stämmer att dödstalen i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, men inte förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Mellan 1979 och 2003 ökade de medicinska ingreppen för hjärt- och kärlsjukdomar med 470% i USA. Det tyder alltså på att det minskade fett- och kolesterolintaget har ökat hjärt- och kärlsjukdomar.
Andelen rökare i USA minskade dessutom från 33% till 25% under motsvarande tidsperiod, så skyll inte på rökning.
Tittar man då istället på fetman, andra välfärdssjukdomar och kostråden, så säger statistiken att andelen av USA:s befolkning som led av fetma (obesity) mellan 1960 och 1980 var relativt konstant kring 15%, men sedan de nya kostråden om att äta mer kolhydrater och särskilt stärkelse (bröd, pasta, ris etc) kom på 80-talet så har andelen fetma ökat till över 30% av befolkningen. Diabetesförekomsten har följt samma trend.
Bara genom att titta på denna statistik bör man misstänka att dagens officiella kostråd faktiskt är del i att skapa välfärdsproblemen.
Det finns inte heller någon forskning (korrekt utförd) som visar att naturliga fetter eller kolesterol skulle vara farligt för din hälsa. Tvärtom tyder även forskningen på att det är de bearbetade kolhydraterna i form av socker och stärkelse som skapar välfärdssjukdomar och fetma.
Statistiken är hämtad ur Gary Taubes “Good Calories, Bad Calories”
Om forskning på kost
Det är svårt att göra forskning på kost. Dels är effekterna av kost långsiktiga, det kan ta 
10-30 år att se resultat och följder av en viss kost. Dels är det svårt att göra blindstudier, dvs. det är svårt att dölja för en person vad det faktiskt är den äter – eller att ge placebo. Dessutom så är det svårt att få forskningen finansierad. Det gynnar ju inte läkemedelsbolagen att gemene man äter mat som gör oss friskare. Mycket av forskningen som görs på kost görs av livsmedelsbolagen och visar då givetvis de effekter som gynnar dem.
Något att fundera på…
Frukt – inte bara kopplat till vikt, utan allt sämre näringsinnehåll
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om varför inte frukt gynnar viktnedgång. Det är 
fortfarande ett av de mest lästa inläggen som du hittar här: https://4health.se/varfor-frukt-inte-gynnar-viktnedgang
Som jag skrev är frukt nyttigt, eftersom det innehåller vitaminer och antioxidanter. Men jag vill förtydliga lite kring detta också. Mycket av den frukt vi äter idag har nämligen ett väldigt dåligt näringsinnehåll. Frukterna odlas i utarmade marker, plockas omogna och transporteras och lagras sedan länge. Detta gör att en del frukt egentligen inte är så mycket mer än vatten och socker. Och så lite fina lösliga fibrer förstås.
Andra faktorer som påverkar näringsinnehållet är konstgödsel och kemikalier (ger mycket av ett fåtal mineraler som snabbar på odlingen och desto mindre av andra), den allt snabbare odlingen som gör att växten inte har tillräckligt med tid för att hinna ta upp näring ur marken och producera vitaminer och antioxidanter, samt förädling av arter till förmån för större och mer snabbväxande växter och frukter med sämre näringsinnehåll.
Bättre näringsinnehåll får du därför om du odlar själv, köper närodlat, köper under rätt säsong och köper ekologiskt (i längden mindre utarmning av jordar och ingen konstgödsling).
Surt eller basiskt vatten
En mindre svensk undersökning gjordes på kvinnor som dricker surt respektive basiskt 
(dvs hårt) vatten. 50 kvinnor i en grupp med vatten under 6,5 i pH-värde och 50 stycken kvinnor med vatten med ett pH-värde på minst 7,0.
Studien visade att de som dricker surt vatten har mer hälsoproblem än de med hårt vatten.
Resultat hälsoproblem: antal i sura respektive antal i basiska gruppen
- Hjärt- och kärlproblem 18 resp. 10 st
- Mag- och tarmproblem 41 resp. 20 st
- Hudproblem 48 resp. 19 st
- Muskelvärk 8 resp. 2 st
Man antar att detta beror på skillnaden i mineralinnehåll i vattnet. Det sura vattnet är mineralfattigt, medan det hårda vattnet är rikt på bl.a. kalcium och magnesium. Men det sura vattnet innehöll också högre halter av giftiga tungmetaller.
Mitt tips: Dricksvatten kan du själv filtrera med ett kolfilter för att bli av med tungmetaller. Anna- och Britakannorna är några enkla lösningar. Tänk dock på att mineralinnehållet då blir lägre. Äter du näringstät kost får du dock i dig de mineraler du behöver – nötter tex är en utmärkt källa för nästan alla mineraler.
Biggest Loser (USA)
Programmet som sponsras av flingor, bröd och snabbmatskedjor. Vad ska man säga…
Jo, jag ska börja med det positiva. Jag är imponerad av deltagarna. Inget snack. Vilken disciplin det krävs för att räkna kalorier och träna så hårt!
Fungerar det då?
Ja visst, så länge man tycker det är ok att behöva räkna varenda kalori och träna stenhårt hela tiden så kan man hålla vikten på detta sätt. Men för de flesta är inte kaloriräkning ett hållbart alternativ. Och den blodsocker- och insulinstimulerande maten är sjukdomsframkallande på så många sätt. Diabetes är bara förnamnet, den inflammatoriska effekten kan dessutom skapa hjärt- och kärlsjukdom.
En annan intressant observation jag gjorde var en diskussion mellan tränaren Bob och en deltagare. Bob säger: “Du bör nog äta något mer än bara broccoli och protein eftersom du tränar så hårt.” Inte en skymt av sponsrade flingor och bröd när deltagarna äter “på riktigt”, utan bara i de tydligt regisserade avsnitten med produktplaceringar. Jag tror inte att deltagarna äter så mycket av de onyttiga sponsrande livsmedel som man vill ge sken av. Bra för deltagarna, men hemskt att lura världens befolkning att de tomma kalorierna som utgör bröd och flingor skulle vara bra för viktnedgång.
Särskilt med tanke på de siffror de nämnde i gårdagens avsnitt: I USA kostar cancer 90 miljarder dollar årligen, medan fetma kostar 147 miljarder dollar. Miljarder dollar… räkna nollorna i det du!
Mjölkfett – är det nyttigt med mejeriprodukter?
Man kan fundera över om vi verkligen är anpassade till att dricka den mjölk som korna ger sina 
kalvar, men det är inte många som vill vara helt utan mjölkprodukter. Vilka mjölkprodukter ska man i så fall välja för att bäst gynna sin hälsa?
Medan mjölksocker och mjölkproteiner kan konstateras ha negativa effekter på hälsan, visar studier att mjölkfett kan främja hälsan.
Problemet med mjölkproteiner är att de liknar våra hormoner och därför kan fastna i de receptorer som normalt tar emot dessa hormoner. Detta tror man påverkar en mängd olika hälsoproblem, såsom koncentrationssvårigheter och ADHD.
Mjölksocker, laktos, är en sockerart och påverkar alltså blodsocker och insulin på samma sätt som andra snabba kolhydrater.
Mjölkfettet däremot har i forskning visats skydda mot hjärt- och kärlsjukdom, förbättra blodsockervärden hos personer med typ 2 diabetes och skydda mot metabolt syndrom. Ett högt intag av mjölkprodukter har i vissa studier också kopplats till en lägre kroppsvikt.
Så sammanfattningsvis – välj de feta mjölkprodukterna, ät mejeriprodukter istället för att dricka dem!
Akrylamid
När jag skrev inlägget om varför man bör fundera över att minska sin brödkonsumtion häromdagen 
beskrev jag 3 anledningar, men glömde en viktig anledning – akrylamid.
Kanske känner du till akrylamid efter skriverierna om framförallt chips för några år sedan (och såklart – Rhoca-Gil från tunnelbygget vid Hallandsåsen). Akrylamid är ett nervgift och en carcinogen, dvs potentiellt cancerframkallande. Och det är inte bara chips och Rhoca-Gil som innehåller akrylamid.
Akrylamid kan bildas vid upphettning av kolhydratrika livsmedel. Genom så kallade maillardreaktioner som sker när sockerarter reagerar med vissa aminosyror (asparagin tror man) bildas bl.a. akrylamid. Detta sker framförallt genom upphettning vid höga temperaturer och/eller under lång tid. Så kolhydratrika livsmedel som man har “överbakat” är källor för akrylamid. De största källorna till akrylamidintag är potatisbaserade produkter, som chips och pommes frites samt spannmålsbaserade produkter som bröd, flingor och knäckebröd.
Linfrön – fortsättning
Jag fick en fråga kring om man behöver linfrö för magen samt linfrönas innehåll av 
Omega6. Jag postar svaret här som ett eget inlägg. Det tidigare inlägget hittar du här.
Äter man så att man får i sig lösliga fiber från grönsaker så behöver man inte linfrön. Har man en krånglande mage så kan just linfrön eller loppfrön hjälpa eftersom de så effektivt bildar den skyddande gelen. Jag tror att det finns en övertro på linfrön och många som tex köper dyra flaskor med linfröolja. Jag äter det själv mest för att det är gott att blanda i yoghurten med nötter.
Vad gäller Omega3/ Omega6-balansen så är den väldigt bra för att vara ett frö. Vilket betyder att det inte skadar. Använder man livsmedelsverkets databas kan man se att 100g torkade linfrön innehåller 5,9g Omega6 och 22,8g Omega3. En till synes bra fördelning, men antag att tillgodogörandet bara är 10% av denna kortkedjade Omega3 (och fullständigt för Omega6), då blir nettofördelningen istället 5,9:2,3 (ung 2,6 ggr så mycket Omega6 som Omega3). Dvs en helt ok fördelning, särskilt i jämförelse med andra fröer, men inte värd att höja till skyarna.
Forskningsläget kring fett
En specialistexamensuppsats om forskningsläget kring fett hittar du genom att klicka här
Skrivet av läkaren Andreas Eenfeldt som bland annat skriver att:
“Granskningen visar att det idag inte finns vetenskapligt stöd för att fett
eller mättat fett i sig skulle vara skadligt.”
“Jämförande randomiserade studier visar generellt fördel för
lågkolhydratkost vid övervikt eller typ 2 diabetes.”
“Sammanfattningsvis kan vi vara mitt i ett pågående paradigmskifte i
synen på mat och hälsa. Det är därigenom möjligt att
kostrekommendationerna vid övervikt, diabetes och hjärtsjukdom snart
kommer att ändras i grunden.”
Senaste kommentarer