Diabetes typ 2, eller så kallad åldersdiabetes (numera drabbas dock även barn), kallades förr sockersjukan, vilket är ett mycket talande namn. Som med de flesta andra sjukdomar finns det en genetisk faktor med i spelet, men det är ett högt intag av socker och andra kolhydrater som kroppen snabbt bryter ner till socker, som skapar diabetes typ 2. [Read more…] about Vad är diabetes, vem får det och vad ska en diabetiker äta?
Välj i menyerna för att ta del av erbjudanden, priser och information!
Hälsotipsen publiceras regelbundet i bloggen nedan
Nere till höger på sidan kan du välja hälsotips efter kategori, söka på sidan och hitta länkar för att följa oss via email, på facebook eller twitter
Du vet väl om att du kan använda ditt friskvårdsbidrag hos oss?!
Somriga mattips
Det finns ingen enklare årstid att än sommaren för att snabbt slänga ihop en nyttig måltid.
Gör en lunch eller picknik med rökt fisk, t.ex. makrill eller lax, gräddfil och en sallad.
Grilla kött, halloumiost och grönsaker. Servera med vitlökssmör, en hemmagjord aioli, gräddsås eller bara créme fraiche och eventuellt en sallad. Välj gärna naturbeteskött, dvs. kött från djur som fått sin naturliga kost och därför är både nyttigare och godare. Naturbeteskött har bl.a. en bättre fettsammansättning och är ofta mörare. Här i Skåne har vi t.ex. märkningen Skånskt Naturbeteskött som du hittar i utvalda butiker.
Gör en efterrätt på grädde med bär och strö kokosflingor över.
Läsk och fosfor
Även om fosfor är ett viktigt mineral, så är det lätt att få i sig för mycket med modern kost. I bl.a. läsk används fosforsyra som konserverings- och surhetsreglerande medel.
Ett för högt intag av fosfor hindrar upptag av andra mineraler såsom kalcium, järn och magnesium. Eftersom både magnesium och kalcium är viktiga mineral för att förhindra nedbrytning av skelettet kan en kost med för mycket fosfor leda till benskörhet.
Förutom som tillsats i olika livsmedel förekommer fosfor naturligt bl.a. i kött
Myten om fasta och pulverdieter
För det första har vi ca 1,5 kg goda bakterier i tarmen, som vi behöver för att må bra. Fastekurer tar kål på dessa och det kan ta ett helt år att få tillbaka bakteriekulturen i tarmen.
Det som händer när vi fastar och som gör att många mår bra och får en kick av det (tillfälligt vill jag påpeka) är att hjärnanskickar ut signaler som gör oss pigga för att vi ska orka ge oss ut och leta mat. Smärta och ångest blockeras och vi får mycket energi, dvs det “sista dödsrycket” som en kick för att överleva.
Fasta eller pulverdieter för att gå ner i vikt då? Givetvis fungerar det relativt bra kortsiktigt. Men dels är det dryga kilot tarmbakterier plus muskler som försvinner. Pga det låga energiinnehållet och den snabba genomströmningen, som gör att kroppen inte hinner ta upp näringsämnena, blir kroppen också inställd på svält. Den håller så hårt den kan i reserverna och så fort kroppen får tillgång på näring och energi igen så suger den åt sig det och håller kvar det. Vikten kommer tillbaka senare, den lägger kroppen på sig under en längre period. Fastar eller bantar man ofta på detta sätt förstör man dessutom aptitregleringen och mättnadssignalerna till det sämre. Man får en hormonell obalans och nedbrytande stresshormoner utsöndras. Den perfekta kuren för jojobantning alltså!
Kolhydrater
Vi är inte gjorda för att äta den mängd kolhydrater vi får i oss idag. Vad tyder på det? Jo, allt från karies till evolutionen och välfärdssjukdomar.
Till att börja med har vi vårt matsmältningssystem. Vi har en liten magsäck anpassad efter energität mat (fett tex) och en kort tjocktarm som inte är anpassad till en för stor mängd vegetabilier (säd tex).
Sedan har vi kroppens alla processer och hormoner. Exempelvis hjärnans mättnadssignaler som stimuleras av fett och protein, samt det faktum att vi har en enda mekanism som sänker blodsockret när vi får i oss för mycket kolhydrater (hormonet insulin), men många mekanismer som kan höja blodsockret om vi är utan kolhydrater.
Från arkeologiska fynd kan vi även se att vi innan jordbrukets intåg inte hade karies.
Lightprodukternas intåg för 30 år sen innebar mindre fett i utbyte mot kolhydratrika tillsatser. Explosionen av diabetes typ 2 sedan dess vittnar starkt om effekterna av denna förändring.
Under 5 miljoner år har människor och människoliknande varelser levt som jägare/ samlare, men bara en tusendel av denna tid har vi levt som jordbrukare. Vi är gjorda för kolhydrater i den mängd som vi får i oss via grönsaker, nötter etc. Vi är inte gjorda för pasta, mjöl och polerat ris.
Blir man fet av fett?
Nej, man börjar inte råma av att dricka mjölk, man blir inte grön av äta grönsaker och man blir inte fet av fett! 
Man blir fet av kolhydrater (och av kombinationen fett och kolhydrater som inte finns i naturen och vi därför inte är skapta för). Intag av kolhydrater leder till en stegring av blodsockret som regleras av insulin, vilket i sin tur stimulerar fettinlagring. Läs mer under hälsotipset om LCHF från den 15 februari.
Sedan har vi argumentet att man måste bränna fler kalorier än man stoppar i sig. Äter du 1000 kcal i form av kolhydrater så ja, då omvandlar kroppen detta till energi. Äter du motsvarande kalorier i form av fett och protein så blir en del av detta värme, och en del av det används som byggstenar i kroppens celler, enzymer mm.
Fett och protein ger mer mättnadskänslor eftersom mättnadssignalerna från hjärnan stimuleras av dessa energiämnen. Söt smak och kolhydrater signalerar däremot att vi ska äta mer. Om man tänker efter märker man detta ganska snabbt, ”Det finns ju alltid plats för något sött efter maten”
C-vitamin och förkylning
C-vitamin är en antioxidant som bl.a. skyddar A- och E-vitamin samt omättade fettsyror 
från oxidering. Du har säkert sett askorbinsyra (dvs. C-vitamin) som tillsats i olika livsmedel, där det används som konserveringsmedel eftersom det skyddar mot oxidation.
Vitaminet har även en immunstärkande funktion och verkar hämmande på virus. C-vitamin har visat sig kunna minska tiden som förkylningar pågår samt förbättra återhämtningen från influensa. Det finns därför de som, då man fått en förkylning, rekommenderar väldigt höga intag av C-vitamin.
Vill man inte använda sig av kosttillskott så finns C-vitamin rikligt i färgglada frukter, grönsaker och bär, t.ex. i vinbär, persilja, broccoli och citrusfrukter.
Idrottare och näringsbehov
Idrott och motion är mycket bra för hälsan, men man ska också tänka på att den fysiska stress som kroppen utsätts för vid hård träning ställer krav på näringsintaget.
Svettningen gör att man utsöndrar viktiga vitaminer och mineral och påfrestningen förbrukar antioxidanter.
Det handlar alltså inte bara om att man får ett högre energibehov i form av kalorier, utan träningen ställer krav på intag av olika näringsämnen. Idrottare har exempelvis större behov av E-vitamin, Magnesium och Zink.
Rödbetor
Visste du att rödbetor kan skydda mot cancerogena ämnen ? Dessutom tyder studier på att man kan förbättra sin kondition genom att äta rödbetor.
I en studie jämfördes mäns uthållighet då de drack 500ml rödbetsjuice per dag med då de fick placebo. Uthålligheten var i snitt 16 % bättre under tiden de drack rödbetsjuice.
Rödbetor är även en bra källa för bl.a. Magnesium, Kalium, C-vitamin och A-vitamin (karoten).
Ät gärna rödbetor råa, t.ex. rivna i salladen. Råa rödbetor har ett högre vitamininnehåll än tillagade. Tänk dock på att rödbetan har ett relativt högt sockerinnehåll jämfört med andra grönsaker samt att inlagda rödbetor innehåller mycket tillsatt socker och har sämre näringsinnehåll än råa rödbetor.
Senaste kommentarer