Alla inlägg och poddavsnitt

De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiva läkemedel ökat med 190 procent(!). Var sjätte kvinna och var tolfte man går på antidepressiva här och nu, och betydligt fler tar det någon gång under sitt liv. Sverige har två till tre gånger större uttag av antidepressiva läkemedel än andra nordiska länder. Och många gånger skrivs antidepressiva läkemedel ut utan att det följs upp ordentligt.

I sin senaste granskning kritiserar FN:s barnrättskommitté Sverige för hur mycket av dessa läkemedel som skrivs ut till barn, och rekommenderar regeringen att säkerställa att antidepressiv medicin till barn endast skrivs ut när det är strikt medicinskt befogat.

Antidepressiva (vanligen SSRI) ger i bästa fall kortvarig dämpning av symtom. I värsta fall är det en substans som ger mycket biverkningar och är svår att sluta med. Dessutom kan de hindra att man hittar den verkliga orsaken till problemet.
Många erfar att de blir erbjudna SSRI mot helt andra saker – såsom utmattning eller sköldkörtelsymtom.
“När inget annat funkar får man antidepressiva”

Vill du få en bättre förståelse för både antidepressiva/SSRI samt komma åt depression på andra sätt så finns det två väldigt populära podcastasvnitt med ett par av våra mest välutbildade läkare. En del av tipsen kan du även läsa här nedan i inlägget.
Det du behöver veta om SSRI och att sluta med dem i 146: https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel
Det du behöver veta om att bli frisk utan(!) SSRI i 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro
Mer om detta nedan.

Situationen i Sverige

De senaste tio åren har antalet barn upp till 17 år som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent. Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa

Detta bekymrar FN:s barnrättskommitté. Man är oroad över att läkemedel inte är det bästa sättet att hantera dessa problem. I sin granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen skriver kommittén bland annat att de med oro noterar att nivån av depression, oro och självskador bland barn samt den långa väntetiden psykiatrisk vård. De är kritiska till att föräldrar inte tillräckligt informeras om alternativa behandlingsformer till medicin.

Ledamöterna i barnrättskommittén är inte emot att antidepressiv medicin används på barn, om inget annat fungerar. Men medicinering borde aldrig vara förstahandsvalet för att få bukt med barns problem, för det finns flera risker med det. Det finns signaler om ökad risk för självmord och vi känner ännu inte till den långsiktiga inverkan som dessa mediciner har på barn.

FNs barnrättskommittés rekommendationer till Sverige:

• Stärka tillgången till den psykologiska vården i skolor och inom vården i alla regioner.
• Ta itu med de bakomliggande orsakerna till självmord och dålig psykisk hälsa bland barn.
• Säkerställa att förskrivning av psykofarmaka för barn används endast när det är strikt medicinskt motiverat och att läkare, barn och deras föräldrar är ordentligt informerade om andra behandlingsalternativ
• Tillhandahålla utbildning och stöd för föräldrar till barn med psykiska problem.

Sedan 1985 har Folkhälsomyndigheten utfört undersökningar bland skolungdomar mellan 11 och 15 år. Där har barnen själva fått uppskatta sitt mående. De får bland annat svara på frågor angående hur ofta de upplever att de har ett antal besvär så som ont i magen, svårt att sova samt känner irritation och oro. Sedan 1985 har man kunnat se att barn och ungas psykiska ohälsa har ökat, främst bland flickor.

Exakt vad ökningen beror på är svårt att svara på. Men det har blivit fler brister i skolan och hårdare krav på arbetsmarknaden. Skolstressen har ökat under den här perioden. Barn och unga känner en allt större press, på grund av att det är svårare att komma in på arbetsmarknaden och att det ställs högre krav i skolan. Personligen tror jag dock att pressen ökar från många andra håll, inte minst genom sociala medier. Och flera rent fysiska aspekter har förändrats. Barn och unga sitter mer inomhus framför skärmar, istället för att vara ute och leka i dagsljus. Dagsljus och fysisk aktivitet är oerhört viktigt för de signalsubstanser som behöver vara i balans för en god mental hälsa. Dessutom konsumeras energidryck och processad mat i större utsträckning. Blodsockerreglering är också oerhört viktig för det mentala måendet.
Om vi hela tiden förser barn (och vuxna) med medicin när de möter svårigheter så utvecklar de inte heller någon motståndskraft för att hantera svårigheter i livet.

I FN:s barnrättskommitté ser man en tendens i Sverige att man utgår från att barn är inkapabla att komma över sina problem utan medicinering.

Många inom vården i Sverige anser att antidepressiva används allt för ofta vid lindriga och normala vardagssymptom.

En ST-läkare uttalar sig: “För en person med en lindrig depression ger den här typen av läkemedel i princip bara biverkningar”

Abstinensbesvär och saknat stöd för långtidsbehandling med antidepressiva

Ett annat problem är att man använder antidepressiva länge, och utan plan på att trappa ut dem. Detta trots att det saknas bevis för att det skulle kunna fungera på lång sikt. Dvs det verkar inte skydda mot återfall i depression (reviderande depression).

Två läkare skriver om detta i Läkartidningen.

Det finns statistik från Socialstyrelsen som visar att 60 procent av de drygt 1 miljon svenskar som tar antidepressiva läkemedel har gjort det i över nio år(!!).

Rekommendationerna om återfallspreventiv behandling med antidepressiva baseras på randomiserade utsättningsstudier (RDT). Problemet är att randomiserade utsättningsstudier inte lämpar sig för läkemedel som ger abstinenssymtom som överlappar med grundsjukdomen. Detta är fallet med antidepressiva. Vanliga abstinensbesvär är bland annat ökad ångest, oro, nedstämdhet, irritabilitet, emotionell labilitet och sömnstörning. Abstinensreaktionerna kan också vara så intensiva och långdragna (månader till år) att reaktiv depression uppstår, det vill säga indirekt utlöst av abstinensbesvär. I sistnämnda fall är det patientens förmåga att hantera abstinensbesvären som avgör om och när det sker.

Nu har genomgångar av studier konstaterat att just sammanblandning (confounding) av återfall i depression och abstinensreaktioner i randomiserade utsättningsstudier förhindrar möjligheterna att dra några slutsatser om huruvida antidepressiva skyddar mot återfall.

Läkarna konstaterar att det saknas vetenskapligt stöd för förlängd behandling med antidepressiva i syfte att förebygga återfall vid depression.

Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare. Det är läkemedel som ska hindra må-bra-substansen serotonin att återupptas, vilket gör att mer serotonin är i omlopp.

I podcastavsnitt 146 med Dr Cecilia Fürst pratar vi om SSRI, dvs antidepressiva, och om depression. Vi pratar om hur du bör/kan ställa dig till antidepressiva läkemedel, hur du kommer av dem och mycket annat. https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel

Vill du höra mer om hur du kan bota depression, istället för att använda dig av antidepressiva kan du dessutom lyssna på ett av de nyaste avsnitten, dvs 329 https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro

I 329 pratar vi om hur depression ofta beror på neuroinflammation, dvs inflammation i hjärnan. Denna inflammation (och depressionen) är ofta kopplad till saker som:

• Blodsockerdysreglering – Att äta en näringstät kost med rena råvaror, och där man minimerar processad mat med snabba kolhydrater, socker mm hjälper
• Stress – Att prioritera återhämtning hjälper
• Dysreglerad dygnsrytm – Att sova på fasta tider, komma i säng i tid och inte äta för sent på kvällen hjälper. Samt att få dagsljus på morgonen/dagen, och att undvika skärmar som mobil och tv på kvällen.
• Fysisk aktivitet – Stillasittande är ett sjukdomstecken för kroppen. Fysisk aktivitet hjälper för att signalsubstanser ska komma i balans.
• Tarmen – Att behandla tarmdysbios, tarmpermabiltet (läckande tarm) mm hjälper. Lyssna på podcastavsnitten om tarmhälsa. Bl.a. 320.
  https://4health.se/320-tarmfloran-inflammation-roten-till-halsa-och-ohalsa
• Hormonell obalans – Att arbeta med stress, fertilitetsförståelse mm hjälper. Lyssna bl.a. på 263 och 265 på ämnet
  https://4health.se/263-disa-mineur-lar-kanna-din-cykel-och-dina-hormoner-naturlig-fertilitet-och-preventivmedel
  https://4health.se/265-vulverine-jenny-koos-den-unika-kvinnokroppen-hormoner-stress-kost-traning-och-mycket-annat
• Hjärnskada, såsom trauma mot huvudet
• Neurologisk autoimmunitet – Lyssna på podcatsavsnitten om autoimmunitet samt om tarmhälsa. Bl.a. 83: https://4health.se/83-karl-hulten-autommunitet-och-autoimmun-kost
• Psykologiska aspekter såsom ensamhet eller inget syfte med livet. Sök upp sammanhang med likasinnade personer, eller personer som kan ge dig energi kan hjälpa. Våga vara dig själv, det ger energi istället för att ta, och du vill ju ha vänner som tycker om dig för den du är
• Mer om detta och mycket annat i podcastavsnitten. Och du vet väl att du kan läsa mer om alla avsnitt i podcastregistret: https://4health.se/podcastregister

https://sverigesradio.se/artikel/fn-kommitte-oroad-over-psykiatriska-lakemedel-till-barn-i-sverige

https://www.dn.se/insidan/fn-kritiserar-sverige-for-hog-forskrivning-av-antidepressiva-till-barn/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-psykisk-halsa-vuxna–30-44-ar/

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/05/evidens-for-langtidsbehandling-med-antidepressiva-saknas/